Attendo är ett av Sveriges mest kända omsorgsföretag och driver äldre- och demensboenden på ett 70-tal orter i landet.

Företaget har skapats av medarbetarna men verksamheten har också präglats av både boende och deras anhöriga.

Kalle: ”Maten är jättefin”
Kalle, 79, som tidigare arbetade som målare, har i drygt två år bott på Attendo Årstabergshemmet, ett demensboende där stöd och omsorg är särskilt inriktad för personer med demenssjukdom.

– Jag trivs bra här, speciellt med personalen. Alla gör sitt bästa, säger han.

En vanlig dag brukar han gå promenader i trädgården, men nu när kylan kommer är han mycket inomhus.

På Årstabergshemmet får de boende i stor utsträckning möblera rummen själva, något som Kalle gjort.

– Jag har tagit hit ett kylskåp där jag kan ha min frukt, för det tycker jag mycket om. Det äter jag mycket.

Han är annars väldigt nöjd med maten som serveras.

– Maten är jättefin, man får så mycket man vill. De brukar alltid fråga mig om jag vill ha mer och jag brukar svara ”Ja, tack”, säger han.

Aldjia: ”Mamma trivs”
Aldjia Kessals mamma Karin, 88, har en demenssjukdom och bor på Attendo Skutan i Flemingsberg. Här finns demensboende, omsorgsboende och korttidsboende.

Aldjia är väldigt nöjd med den omsorg som hennes mamma får.

– Jag upplever situationen som väldigt bra. Mamma trivs även om hon som många andra med samma sjukdom gradvis blir sämre. Jag känner att det finns en värme och en närhet hos alla som jobbar där, även när det kommer ny personal. De jobbar efter väldigt bra principer och tar hand om de äldre väl, säger hon.

Aldjia Kessal vill poängtera att kontakten mellan henne och personalen är bra och att hon upplever personalen som tillmötesgående.

– Frågar jag dem något eller ber om något så fixar de alltid det. Det är aldrig några problem, säger hon och tillägger:

– Alla är jättegulliga. Är de så att de är upptagna med något, som att de sitter i möte, så ringer de alltid tillbaka. Det är aldrig svårt att få information.

Natasa: ”Jag blir lyssnad på”
Natasa Trbovic arbetar som undersköterska på det Attendo-boende där Karin bor, Skutan i Flemingsberg. Här har hon varit i snart nio av de 14 år hon arbetat inom Attendo. Tidigare arbetade hon inom kommunal äldreomsorg.

På Skutan arbetar hon nattskiftet, där hon är team-ledare.

– Jag trivs väldigt bra på jobbet och med mina kollegor. Jag tycker att jag har bra kontakt och samarbetar väl med mina chefer. Jag upplever att jag blir lyssnad på av dem. Vi gör vårt bästa för att lösa arbetsuppgifterna och problemen tillsammans, säger hon.

Hon berättar att arbetsbördan kan variera en natt från en annan.

– Vissa nätter är det mer att göra, andra är det lugnare. Så blir det när man arbetar med människor. De har olika behov vid olika tillfällen. Trots det känner jag att jag kan göra en positiv skillnad i dessa människors liv. Jag känner att vi kan ge våra boende här den omsorg och omtanke som de behöver.  

Människor i Sverige blir äldre, men inte friskare. Samtidigt ökar befolkningen genom både invandring och fler födslar.

 Det är inte rimligt att tro att de utmaningar som vård- och omsorgssektorn står inför kan lösas genom att höja skatten, menar Fredrik Käll.

– Den demografiska utvecklingen är sådan att det blir färre och färre som har möjlighet att bidra till den gemensamma skattepotten. Vi behöver helt enkelt få ut mer vård, omsorg och skola för samma skattekrona, säger han.

Privata utförare av traditionellt offentliga utförda tjänster har möjligheten att kunna bidra med detta. 

– Vi är effektivare och därmed billigare i alla delar av hur vård, omsorg och skola utförs. Därtill är våra kunder generellt mer nöjda med våra tjänster. Vi är lösningen på problemet, inte problemet i sig som vissa politiker vill framhäva, säger han.

Vinsten ett drivmedel för förbättring
Den vinst som privata aktörer gör är något som de ideologiska motståndarna ofta ser som ett problem. Men vinsten ska inte ses som ett resultat från ett nollsummespel där någon annan förlorar. Istället genereras den av det mervärde som privata aktörer skapar, menar Fredric Käll.

– Vinsten måste finnas där för att skapa incitament att fortsätta att utveckla varan eller tjänsten och för att skapa en långsiktig hållbarhet. Inom personlig assistans vet vi att 74% av de assistansberättigade väljer en annan operatör än kommunen. Det skulle de inte gjort om de uppfattade privata operatörer som profithungriga eller dåliga. Valfrihet och konkurrens inom vård och omsorg skapar en uppåtgående servicespiral, säger han och avslutar:

– Privata alternativ inom vård och omsorg blir bättre för alla, och i slutändan också billigare. Ett skäl är att vi privata operatörer går in i denna verksamhet med ett annat synsätt. Det offentliga gör detta för att de måste, vi gör det för att vi vill, avslutar han.

Läs mer om Vivida Assistans här

Traditionell journalprogramvara är ofta inriktad mot hälso- och sjukvård. Rätt Spår är anpassat till verksamheter som HVB-hem, LSS, kvinnojourer, stödboenden och familjehem.

Rätt Spår är helt webbaserat och förenklar och underlättar i det vardagliga arbetet.

– Vår lösning styrs av det som finns i socialtjänstlagen och handlar om den sociala dokumentation som man måste göra med placerade klienter i dessa vårdboenden, säger Per Svanberg.

För att inga händelser ska missas att inrapporteras, är Rätt Spår mycket användarvänligt. Dessutom kan gränssnittet skalas ned till ett minimum för verksamheten för att ytterligare underlätta handhavande.

– Vi har skapat ett system så att kommunen och vårdboendet kan ha en öppen dialog om placeringen. Då blir behandlingen så bra som möjligt, avslutar Per Svanberg.

Neurofeedback tränar hjärnan att bättre klara utmaningar eller problematik, såsom ångest, stress och sömnstörningar. Det kan också användas för att förbättra våra kognitiva färdigheter, koncentrationsförmåga, minne och inlärning. 

Vid behandling placerar man sensorer på huvudet som mäter hjärnaktiviteten. En dator processar dessa signaler och återkopplar via bild, ljud och känsel till klienten.

– Vi lyssnar på hjärnans aktivitet via hjärnvågorna och låter hjärnan se vad den gör, genom att ge den en omedelbar spegelbild av sin aktivitet. Därefter förstärker vi hjärnans aktivitet på rätt ställen, säger hon.

Lång erfarenhet av behandlingar
Ulrika Gustafsson har en bakgrund inom missbruk- och beroendebehandling. I dag driver hon Framnäsgruppens kliniker för neurofeedback. Förutom att hålla klinikerna i Stockholm och Västerbotten igång så utbildar hon nya terapeuter och driver utvecklingen av neurofeedback framåt. Sedan sin licensiering har hon under ett år utfört över 2700 behandlingar.

– Neurofeedback fungerar för all typ av psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att sprida kunskapen och öka kännedomen kring denna revolutionerande och effektiva metod, både för allmänhet och inom profession, säger hon.

– Att göra top-notchbehandlingar för människor med mycket pengar är inte så svårt, men att se till så att man kan nå alla, och speciellt de som kanske behöver det mest, är en utmaning och en stor drivkraft för mig, avslutar Ulrika Gustafsson.