I takt med att tekniken utvecklas och digitaliseringen fortskrider öppnas möjligheter för en vidareutveckling av hälso- och sjukvården för att möta framtidens ökade krav.

Sirona Health Solutions har sedan starten 2009 arbetat på uppdrag från myndigheter som regeringskansliet, Socialstyrelsen och IVO, och likaså många av Sveriges regioner och kommuner, men också privata aktörer inom Life Science, för att förbättra vården.

– Vi har en gedigen erfarenhet eftersom vi har arbetat med detta så länge. Vi har byggt en unik kunskapsdatabas. Med hjälp insiktsfull analys och beprövad erfarenhet kan vi göra värdeskapande analyser av hälso- och sjukvårdsdata i syfte att skapa beslutsunderlag åt våra kunder, säger Marit Vaagen.

Sirona har exempelvis investerat i avancerad analys, inklusive AI/algoritmer för att predicera vårdmönster, vilket ger stora vinster för vården och individen.

Kombinerar flera expertområden
På företaget arbetar i dagsläget över 50 personer, varav många högt specialiserade expertrådgivare inom olika delar av Life Science, inklusive erfarna läkare.

– Vi har en kombination av ett helikopterperspektiv, den strategiska kunskapen om vårdens alla delar och hur den kan förändras, tillsammans med kunskaper om hur det praktiska och djupa förändringsarbetet ska genomföras, säger hon och tillägger:

– Men allt är inte bara siffror. Vi tar alltid hänsyn till mänskliga faktorer och kultur, att skapa gynnsamma arbetsmiljöer för vårdens medarbetare och samtidigt uppnå bättre kvalitet för patienterna.

Listan över lyckade förändringsarbeten är lång.

Under två år arbetade Sirona tillsammans med en av Europas största aktörer inom radiologitjänster för att genomföra ett brett förbättringsprogram. I slutändan ökade produktiviteten med över 30 procent.

– Det fanns ingen kö kvar. Fler patienter kunde behandlas inom samma budget, med bibehållen kvalitet och medarbetarnöjdhet, säger hon.

I ett annat projekt samarbetade Sirona med en region för att förbättra inköp och användning av läkemedel. Det ledde till att regionen sparade över 40 miljoner kronor årligen.

Jämställdhet en ledstjärna
Marit Vaagen drivs också av att skapa bättre jämlikhet, både i det egna företag där över hälften av de anställda i dag är kvinnor, men också i de lösningar som man presenterar för sina kunder.

– Vår analys av den stora hälsoekonomiska kostnaden av rökande gravida bidrog till ett omfattande arbete med verksamhetsutveckling inom en region. På två år mer än halverades antalet rökande gravida. Det sparade stora summar, både lidande för individen och kostnader för samhället. Bland annat reducerade det behovet av neonatalvård på sjukhuset, säger hon.

På Sirona lyfter man fram fyra tjänsteområden som man är verksam inom: Avancerad analys, Digitalisering, Ledning & Styrning och slutligen Uppföljning & Utvärdering.

– Vår uppgift är att vara en faktabaserad partner och verkligen ta avstamp i nuläget för att se vad utmaningen är och hur vi kan utforma lösningen i samarbete med medarbetarna och ledningen. Vi skapar en faktabas från både intern och extern data som gör att beslutsfattarna har evidens för att gå framåt. Men det är inte bara evidens i fakta, så som volymer eller kvalitetskostnader som är viktigt, utan även de mjuka faktorerna som gör att en verksamhet kan förbättra sig. Både dessa delar måste med, säger Marit Vaagen och avslutar:

– Det här är ett komplicerat hantverk, och vi gör det riktigt bra.

– Vi fokuserar på det vetenskapliga genom alla led i läkemedlens utvecklingsprocesser, och har lyckats hitta ett arbetssätt som vi menar är unikt i branschen. Idag har vi 23 substanser under utveckling i olika faser med 20 olika targets – en imponerande portfölj för ett företag av vår storlek. Vår ambition är att adressera cancer och på längre sikt vara en del av att bota cancer, säger Erik Fromm, VD.

Genom partnerskap utvecklas framtidens läkemedel
Antalet kliniska prövningar som drivs i Sverige har gått ner markant de senaste åren. En anledning till detta är att kraven på sjukvården har ökat och det finns idag mindre marginal för forskning och kvalitetshöjande arbete inom vården. Kliniska studier är en förutsättning vid utvecklingen av nya läkemedel där ett nära samarbete mellan innovativa läkemedelsföretag, sjukvård och patienter är helt avgörande.

– Idéer, innovation samt framtagandet av lovande läkemedelsubstanser görs ofta av oss som läkemedelsföretag. Men utan ett nära samarbete mellan oss, vården och patienter kan dessa idéer och substanser inte ta sig från laboratoriet och hela vägen fram till godkänt läkemedel, säger Johan Hultén, medicinsk chef, Norden.

Kliniska studier är en möjlighet för patienter utan behandlingsalternativ
Kliniska studier är viktiga eftersom de ger en ökad kunskap hos såväl sjukvården som för patienterna. Att vara med i kliniska studier innebär att befinna sig i framkant inom forskning och utvecklingen av läkemedel.

– Det finns många cancerpatienter idag som har blivit behandlade med redan godkända läkemedel, men utan framgång. Möjligheten för dessa patienter att vara med i kliniska studier innebär att man får chansen att prova ett läkemedel som ännu inte är godkänt men som potentiellt kan ha positiv effekt på sjukdomen. Det ger även en värdefull erfarenhet bland vårdpersonalen att deltaga. När myndigheterna har bestämt att ett nytt läkemedel kan börja användas i Sverige är den erfarenheten en fördel. Erfarenhet på kliniken från en klinisk studie ger en effektivare introduktion och därmed når nyttan av det nya läkemedlet patienten snabbare, säger Magdalena Janzén, chef för kliniska prövningar, Norden.

En effektivare process kan vara livsnödvändig
När ett läkemedel registrerats måste också beslut om finansiering av behandlingen fattas. För att detta ska fungera måste det finnas snabba och effektiva system för att utvärdera de nya teknologierna.

– Det beslut som de regulatoriska myndigheterna fattar är baserat på om läkemedlet är effektivt, säkert och ger tillräckligt mycket effekt för de eventuella biverkningar som finns. De nya cancerläkemedlen har en tendens att komma med en prislapp och det kan ta lång tid för systemet att besluta om det är något som ska skattefinansieras och här krävs det initiativ till bättre processer för att ett läkemedel snabbt ska nå patienter med livshotade sjukdomar, säger Fredrik Neij, chef Market Access, Norden.

Erik Fromm avslutar med att berätta att de under 2021 fått två nya läkemedel godkända av de regulatoriska myndigheterna. De är nu på bedömning hos prismyndigheter i Norden och Incyte hoppas och tror att det är läkemedel som kommer göra stor skillnad för patienter med flera olika cancerformer som antingen helt eller delvis saknar effektiva behandlingar.

Specialläkemedel, som används för att behandla till exempel olika typer av cancer och sällsynta sjukdomar, är ofta dyra. Det kan hindra patienter att få den vård de skulle behöva.

Newbury Pharmaceuticals vill ändra på detta och bidra till att fler får tillgång till värdeskapande och innovativa läkemedel. 

Företaget har ingen egen forskning och utveckling. Denna bit sköts av samarbetspartners. 

Företaget är ungt, grundades 2020 av entreprenören Karl Karlsson, som har lång erfarenhet av att implementera tillväxtstrategier, bland annat som VD och styrelseledamot i ett tidigare läkemedelsföretag. Det nya bolaget, Newbury Pharmaceuticals, fokuserar på den skandinaviska marknaden med en produktportfölj inom onkologi, sällsynta sjukdomar och ett antal egna varumärken.

– Vår expertis ligger i att få myndighetsgodkännande och att sälja de läkemedel som våra partners har utvecklat och producerat. Genom vårt starka nätverk kommer vi kunna erbjuda attraktiva och konkurrenskraftiga produkter till patienter och sjukvården, säger Lars Minor.

Redo för första lansering
Den första produktlanseringen är planerad till första kvartalet 2022, sedan följer fler produkter under året. 

Trots att Newbury Pharmaceuticals är ett ungt bolag har de fått mycket på plats: alla nyckelfunktioner i företaget, samtliga nödvändiga tillstånd och kvalitetssystem samt utökat sin produktportfölj från 11 till 26 produkter. Nästa steg är att bygga upp en marknads- och säljorganisation.

Ska växa kraftigt
Nu satsar man på en kraftig tillväxt på den skandinaviska marknaden.

– De viktigaste faktorerna som kommer att bidra till denna tillväxt är att tillhandahålla en stadig ström av produkter de kommande åren. Vi kommer också att utvidga vår produktportfölj ytterligare med konkurrenskraftiga och attraktiva produkter, säger Lars Minor.

Newbury Pharmaceuticals består i dag av ett antal erfarna medarbetare med internationell och lokal erfarenhet. Företaget planerar att fortsätta att växa sin organisation och bibehålla en kultur som bygger på öppenhet, eget ansvar och snabba beslutsvägar med en stark entreprenöriell anda. 

– Vi har ambitionen att bli den lokala experten och alternativa partnern till de multinationella företagen. Vi strävar efter att ha en positiv inverkan i samhället, med produkter och teknik som bidrar till det övergripande hälso- och sjukvårdssystemet och patientens välbefinnande samt ge våra partners den lokala uppmärksamhet de förtjänar, avslutar han.

Hållbarhet har präglat Forskaren från vision till första spadtag. Genom lösningar som gröna miljöer, solceller på taket och materialval med lågt koldioxidutsläpp bidrar byggnaden till en bättre framtid. Med sin runda form kommer Forskaren sticka ut i den annars strömlinjeformade Hagastaden, något som ytterligare förstärker visionen om en mötesplats för nytänkande och utveckling.

– Forskaren är specifikt designad för att möjliggöra samverkan som kan ge mervärde. Vissa delar av centret kommer också att vara öppet för allmänheten, med syftet att öka intresset för Life science, i synnerhet bland unga. Här har vi redan inlett ett fruktbart samarbete med Tekniska museet, som kommer att presentera olika utställningar och aktiviteter, säger Micael Averborg, affärsenhetschef kommersiellt på Vectura.

En dörr till framtiden
Peter Skogh, museidirektör på Tekniska museet, framhåller vikten av att erbjuda allmänheten fler fönster in i världen för forskning och utveckling. I nya Hagastaden, som just nu växer fram i Stockholm, samlas några av världens mest framstående aktörer inom området och Peter ser samarbetet kring Tekniska museet, Karolinska Institutet och Vectura Fastigheter som ett nav i utvecklingen:

– Forskaren är inte bara ett fönster för att kika in, utan en öppen dörr, där du välkomnas att utforska, upptäcka och delta i utvecklingen av framtidens Life science. Tillsammans med KI siktar vi på att bjuda på utställningar, labb och möten med profiler inom området. På vardagar blir platsen en resurs för skolelever och lärare, medan helger och kvällar kan bjuda på allt från intressanta samtal till kreativa musik- och konstupplevelser kopplade till ämnet. Konceptet för den publika verksamheten arbetas fram nu under hösten 2021.

Dynamiska ytor – intressanta möten
Ett av de framstående bolag som kommer att dela Forskaren med Tekniska museet är strålterapiföretaget Elekta, vars ursprung är Karolinska Institutet. Mattias Thorsson, Head of Corporate Communications på Elekta, konstaterar att Forskaren är en plats där fysiska möten möjliggör såväl utveckling och samarbete, som gemenskap och kultur – en flexibilitet som utgör en naturlig del av framtidens kontor.

– Vi ser möjligheter i husets dynamiska ytor och de intressanta möten som de kan skapa både med nya företag, akademin och vården. Vi är i början av arbetet med att utforska möjligheterna och har hittills haft goda dialoger med exempelvis vår partner Medicinska föreningen på Karolinska Institutet.

Kombinationen av en spännande arkitektur, den centrala platsen och möjligheter till samarbete mellan akademin, sjukhuset och företag inom samma bransch på en och samma plats var således avgörande för Elektas val.

– Vi delar Forskarens vision om att skapa nya idéer och lösningar för liv och hälsa, i dialog med andra parter som kan utmana tankesätt och gränser. Vi får också helt nya förutsättningar för att bedriva bra labbverksamhet i närhet till Elektas kontor, och att vi på bästa plats får en möjlighet att visa upp möjligheterna med strålterapi som en viktig del i cancerbehandling, avslutar Mattias.

Kliniska studier med försökspersoner är viktiga för att den medicinska forskningen ska gå framåt och hjälpa människor till bättre hälsa.

CRO-företag är fristående kontraktforskningsorganisationer som genomför hela eller delar av kliniska studier på uppdrag av ett läkemedelsföretag eller medicinteknikbolag. De utgör en viktig länk mellan industrin och sjukvården.

– I dag är det ett stort problem att man inte har tillräcklig tid eller resurser inom sjukvården att delta i forskningsstudier. Vi som CRO-bolag gör vårt yttersta för att supportera sjukhusen för detta viktiga arbete, säger Anna Runeson.

Scandinavian CRO har ett 25-tal medarbetare och en lång erfarenhet från både forskarvärlden och sjukvårdssektorn, som kompletterar varandra i ett regelstyrt och komplicerat arbete.

– Vår styrka är att vi bidrar med en flexibilitet och smarta lösningar för kliniska studier vilket ger ett viktigt stöd till våra kunder som har olika behov och kompetens. Där är vi ett stöd i alla kliniska utvecklingsfaser. Vi kan skräddarsy och erbjuda precis den hjälp de behöver, säger hon.

Viktigt vara snabbrörlig
Att vara ett agilt företag är viktigt. Det säger Ulrika Heldestad, Clinical Operations Manager på Scandinavian CRO.

– Vi hänger med i förändringarna. Just nu är det nya regulatoriska krav som vi utbildar oss inom och implementerar i vår verksamhet så att vi även kan utbilda våra kunder, förklarar hon.

Med Covid-19 har digitaliseringen gjort stora framsteg och även arbetet med kliniska studier har påverkats.

– Det görs bra satsningar nu på ett nationellt plan, som centraliserade tillvägagångssätt för att hitta deltagande forskningscenter. Vi välkomnar även en nationell plattform för patientrekrytering samt översiktsdatabas över pågående kliniska studier. Om man får en diagnos så ska man som patient kunna se vilka pågående kliniska studier man ska kunna vara med i. Detta är framtida modell för kliniska studier, där patienter ska kunna bli en aktiv aktör, avslutar hon.

När nu situationen efter covid-19-pandemin börjar återgå till det normala står det klart att vårdskulden måste regleras så snart det bara går. Ett exempel är de cancerfall som upptäckts senare eller inte alls då screening för bröstcancer och livmoderhalscancer satts på undantag.  

Ur ett europeiskt perspektiv har Sverige klarat sig relativt väl. Likväl syns en oroande nedgång i antalet rapporterade cancerfall, något som talar för att ett antal kvinnor bär på ännu oupptäckta tumörer och cellförändringar.   

Ett sätt att komma ikapp eftersläpningen är att i högre grad tillämpa digital teknik och AI.  

– Med AI kan kapaciteten höjas rejält, säger Michael Bronsdijk, General Manager för Hologic i Norden och Benelux.

Minimera skadan 
Han är övertygad om att innovation inom diagnostik, i synnerhet AI-styrd avbildningsteknik, kan vara ett viktigt verktyg för att komma ikapp och minimera skadan av försenade och uteblivna cancerdiagnoser. 

Traditionell screening för bröst- och livmoderhalscancer kräver att högt kvalificerade yrkespersoner ska identifiera små, subtila förändringar genom visuell granskning, en process som kan vara svår och tidsödande. Screening med stöd av AI och computer vision, datorseende, kan ge både snabbare och mer korrekta resultat.  

Vid bröstcancerscreening visar en klinisk studie att AI-stödd avläsning av skiktröntgenbilder tar 13 procent kortare tid än vid konventionell digital mammografi, en tidsbesparing som innebär att radiologer hinner med fler fall per dag.1

Genom att kombinera digital avbildning med AI vid screening för livmoderhalscancer kan varenda en av de tiotusentals cellerna på ett objektglas analyseras inom loppet av sekunder. De celler som inte uppvisar avvikelser sållas bort och kvar blir det material som är av högst diagnostisk relevans för den cytodiagnostiker eller patolog som ska ställa den slutliga diagnosen. På så vis kan effektiviteten ökas utan att göra avkall på noggrannheten.  

AI lindrar konsekvenserna
Hur omfattande eftersläpningen är återstår att fastställa, men Regionala Cancercentrum har visat att antalet rapporterade brösttumörer minskade med 10,7 procent mellan januari och oktober 2020 jämfört med samma period 2019. För cellförändringar i livmoderhals var nedgången 12,9 procent och för fullt utvecklad cancer 4,9 procent. Det finns inget som talar för att cancerfallen faktiskt blivit färre – de har bara inte upptäckts ännu.2 

– Vi på Hologic är stolta över att ligga i framkant när det gäller diagnostisk innovation inom digital teknik och AI som kan lindra konsekvenserna av screeningskulden, säger Michael Bronsdijk.

Vill du veta mer? Besök Hologics webbplats, www.hologic.com eller kontakta oss på, nordicinq@hologic.com

 

1. Dang PA, Freer PE, Humphrey KL, et al. Addition of Tomosyn-thesis to Conventional Digital Mammography: Effect on Image Interpretation Time of Screen-ing Examinations. Radiology 2014 Jan; 270(1):49-56

2. RCC i samverkan. Uppskjuten cancervård. Delrapport 3 – Inrapporteringsstatistik can-ceranmälan till cancerregistret, jämförelse diagnosår 2020 och 2019. Februari 2021.

MISC-07506-NOR-SE REV 001 @2021

Galderma är världens största oberoende globala dermatologiska företag, och har en omfattande produktportfölj för behandling av olika hudåkommor med ambitionen att ständigt driva dermatologi framåt vetenskapligt.

2011 köpte man upp och införlivade det Uppsalabaserade företaget Q-Med som i sin produktportfölj bland annat hade Restylane, som används för att fylla ut linjer och rynkor, skapa volym samt konturera ansiktet.

Från att inledningsvis bara ha stått för en mindre del av Galdermas verksamhet, har produktionen i Uppsala växt och det estetiska affärsområdet uppgår nu till en större del av företagets omsättning. Det väntas öka ytterligare och därför måste anläggningen i Uppsala expandera.

– Planen är att utöka vår kapacitet de kommande fem åren till att bli tre gånger så stor jämfört med i dag. Merparten av investeringen gäller den rena produktionsanläggningen och en mindre del handlar om nya laboratorier för att kunna utveckla nya produkter, säger Kim Sandell.

Rent fysiskt handlar det om nya fabriks- och lagerlokaler på 10,000 kvadratmeter som byggs på det 53,000 kvadratmeter stora området som Galderma har i Uppsala.

– Tanken är att utveckla verksamheten i Uppsala till en storproduktionsanläggning, säger han.

Verksamheten i Uppsala allt mer i fokus
Från huvudkontoret i Schweiz har Galderma identifierat verksamheten i Uppsala som företagets Center of Excellence för Estetik-delen, När nya produkter inom detta område ska utvecklas och produceras kommer det att ske i Uppsala.

Lotta Brynö är Global Head of Product Development, alltså chef för produktutvecklingen.

Hon berättar att man arbetar med många nya produktutvecklingsprojekt, bl.a. håller man  på att utveckla en helt ny plattform för flera nya fillerprodukter. 

Man håller också på med ett proteinbaserat läkemedel.

– Det blir en helt ny produkt som är utvecklad av oss här i Uppsala och som vi jobbat med i över 10 år. Så lång tid tar det att göra ett läkemedel. Vi kommer att kunna lansera detta inom ett par år och produktionen kommer att ske här. Det är en stor satsning och den första egenutvecklade läkemedelsprodukten inom detta område i Sverige, säger hon.

Hög grad av automatisering
I dag jobbar runt 600 personer på anläggningen i Uppsala, men den siffran förväntas öka i takt med att produktionen byggs ut.

– Vi vet inte om vi ska vara 100, 200 eller 300 personer till. Det beror på teknikutvecklingen och vad vi kan bygga in i de nya anläggningarna, som kommer att ha en väldigt hög grad av automatisering, säger Kim Sandell och avslutar: 

– Vi kommer att söka nya kompetenser som är annorlunda från i dag.