Den offentliga sektorn i Sverige har en enorm makt genom de upphandlingar olika verksamheter gör, till exempel för IT.

I dag styrs upphandlingar både av tradition och regelverk där hållbarhet ofta få ge vika för lägsta pris. Det världsledande IT-företaget Dell Technologies vill uppmana aktörer inom offentlig sektor, som skolor, att tänka på ett nytt sätt när de köper in IT.

– På samma sätt som de köper in hållbara råvaror till skolmaten eller hållbar el kan de också tänka mer hållbart när det gäller IT, säger Niklas Jakobsson.

Dell Technologies kan leverera IT som tjänst
Den viktigaste aspekten är att köpa IT som en flexibel tjänst snarare än som fasta produkter.

– De flesta offentliga verksamheter genomför en relativt strikt upphandling på 3-5 års-basis där man ska försöka uppskatta hur många nya datorer och till exempel hur mycket nätverkskapacitet eller lagringsutrymme i molnet man behöver, och sedan få allt levererat. Sedan gör man en ny upphandling. Istället kan vi erbjuda en skola att köpa detta som en flexibel tjänst där man får exakt så mycket levererat som man behöver för varje år, säger Niklas Jakobsson, och utvecklar:

– Vi erbjuder en konsumtionsmodell där kunden, alltså en kommun, i princip har möjlighet att styra inköpen efter det aktuella behovet. Därmed betalar de bara för vad de använder, och man får det till ett bättre pris, vilket gör det dubbelt fördelaktigt rent kostnadsmässigt.

Dell Technologies lösning bygger på den cirkulära ekonomin. Har en skola införskaffat sin IT som en tjänst snarare än som produkter, kommer företaget att ta hand om all utrustning när kontraktet löper ut, och återvinna eller ge den ett nytt liv.

– IT-utrustning kan återanvändas inom andra verksamheter alternativt skänkas till välgörande ändamål eller så återvinns metaller, plast och annat material som emballage där det återanvänds i annan produktion. Det här blir ett sätt för skolorna att bidra till en ökad hållbarhet i hela samhället utan att de själva behöver göra jobbet, säger Niklas Jakobsson.

Dell Technologies erbjuder hållbar IT
Dell Technologies är i dag en helhetsleverantör av IT som sträcker sig långt bortanför de fysiska produkter som företaget kanske mest är känt för. Datacenter, molntjänster, IT-säkerhetslösningar och den sömlösa kopplingen mellan dessa är en lika viktig del av de tjänster som erbjuds. Allt mer övergår man till att leverera sina lösningar som hyrtjänster.

– Vi är medvetna om denna lösning är ett relativt nytt sätt för aktörer inom offentlig sektor att införskaffa IT, och det finns många parametrar och förordningar att följa. Men vi uppmanar alla att ta kontakt med oss för att diskutera alternativen. Vi satsar på hållbara lösningar byggda på en cirkulär ekonomi, säger Niklas Jakobsson och avslutar:

– Vår vision är att skapa teknologi som driver mänskligheten framåt. Offentlig sektor handlar om hur vi ska ta hand om varandra på ett bra sätt och här vill vi vara med och bidra.

Dagens skola är fylld av skriftliga hemarbeten, uppsatser samt källtexter som ska läsas och förstås – situationer där man kan behöva lexikon till sin hjälp. WordFinder Unlimited för skolor är en helt abonnemangsbaserad lexikontjänst. Ett snabbt, roligt och effektivt hjälpmedel som alltid är tillgängligt i datorn, såväl via webbläsaren som nedladdningsbart till Windows/Mac samt som appar för mobil och surfplatta.

Skapa egen lexikonlista
I WordFinder skapar man en lista med de lexikon man vill använda som sedan finns tillgängliga i alla de olika applikationerna. I bolagets databas finns över 500 lexikon på 26 olika språk. I den ingår även branschanpassade lexikon inom ekonomi, medicin eller teknik samt 17 minoritetsspråk från Lexin som passar utmärkt för hemspråksundervisning.
– Det går också att ladda ner lexikon på datorn, paddan eller mobilen för användning utan internetuppkoppling, säger Ola Persson, vd, WordFinder.

WordFinder Unlimited för Skolor
Med WordFinder Unlimited för Skolor får alla elever och lärare på skolan snabbt och enkelt tillgång till kvalitetslexikon 24 timmar om dygnet, oavsett om man är i skolan, i hemmet eller på resa. WordFinder är medlem i Skolfederation vilket innebär att skolan enkelt och säkert kan ansluta sig till tjänsten. Ett abonnemang gäller för hela skolan men det finns också lösningar för flera skolor och hela kommuner.
– Feedbacken vi får är otroligt positiv. Vi har 100 000-tals användare i skolor och universitet och fler ansluter sig hela tiden. Fram tills idag har fler än 1000 skolor redan upptäckt att WordFinder är den optimala lösningen, säger Ola Persson.

– Lärglädje handlar om att alla barn, elever och medarbetare i vår organisation ska känna att de lyckas utifrån sina egna förutsättningar, säger Charlotte Olsson, utbildningschef för grundskolan i Jönköpings kommun.

Lärglädje innebär att ständigt utveckla en gemensam kompetens och erfarenhet utifrån verksamhetens specifika behov. När ett behov av insats uppstår finns kompetens och erfarenhet inom organisationen för att bidra till utveckling och intensivstöd.

– Vår utgångspunkt är att det ska vara lätt att göra rätt. Basic kan man tycka, men när rektorer och medarbetare hamnar i olika lägen behöver de veta var kompetensen finns i organisationen för att få stöd, säger Charlotte Olsson.

Bäckadalsgymnasiet
Bäckadalsgymnasiet, där Anna Sandström är rektor, har tagit fram ett strategiskt ramverk utifrån konceptet Lärglädje. Ett exempel är att lärarna tillsammans med elevhälsan har utvecklat en tillgänglig lärmiljö och undervisning, utifrån elevernas olika förutsättningar. Ett annat exempel är skolans kollegiala lärande och samarbetet mellan skolans lärare, som skapar gemenskap och ett engagemang för varandras undervisningspraktik.

– Nyfikenheten hos medarbetarna och viljan att dela med sig av sina erfarenheter bidrar i förlängningen till att skolan utvecklar trygga, ansvarsfulla och självständiga elever, säger Anna Sandström.

Hovslättsskolan och Kålgårdens förskoleområde
Rektor Åsa Selvander på Hovslättskolan, beskriver hållbart ledarskap som en nyckelfunktion för att skapa Lärglädje.

– För mig skapas ett hållbart ledarskap när vi arbetar systematiskt, med en tydlig struktur och rutiner som ger våra medarbetare trygghet. Om jag som skolledare kan peka på en positiv utveckling, framåtanda och glädje så sprider det sig till alla medarbetare. Vilket skapar delaktighet och ger motivation.

Hon upplever stöttning från central förvaltning, där det finns kompetent personal att vända sig till vid frågor kring bland annat statistik, ekonomi, skolutveckling och arbetsmiljö.

– Det är en trygghet att känna att jag inte är ensam, säger Åsa Selvander.

Hon får medhåll av Stephan Redman, rektor för Kålgårdens förskoleområde, som menar att deras arbete med Lärglädje har flera delar.

– För att lyckas med verksamheten behöver jag ha bra stöd från förvaltningen och ett övergripande visionsarbete där jag känner mig delaktig. Inom Lärglädje jobbar vi med ledorden; Gemenskap, Engagemang och Nytänkande för att skapa en god lärandemiljö. Vi tar vara på medarbetarnas kompetens, barnens nyfikenhet och kreativitet, provar ständigt nya vägar och utvecklar vår verksamhet, säger han.

Pedagog Jönköping
Hösten 2022 lanseras Pedagog Jönköping, en webbplats vars syfte är att skapa Lärglädje genom kompetensutveckling, inspiration och erfarenhetsutbyte. Webbplatsen riktar sig till medarbetare inom förskola och skola i Jönköpings kommun.

– Pedagog Jönköping är främst ett redskap för kollegialt lärande. En plattform där medarbetarnas kompetens görs synlig för hela organisationen. Vi vill också visa det engagemang och den gemenskap som finns i hela Jönköpings kommun som arbetsgivare. Något vi vet lockar hit fler skickliga medarbetare, avslutar Charlotte Olsson.

För Orkla är det viktigt att mat inte bara ska smaka gott, det ska även göra gott för människor, djur, miljö och samhälle.

– Som en del av ett av Sveriges största livsmedelsföretag har vi, precis som vårt moderbolag, ett stort ansvar för att skapa ökad hållbarhet. Det är något som vi har haft fokus på under flera år nu. Vi försöker ta bort barriärerna och underlätta den övergång som måste ske för att vi ska ha en planet överhuvudtaget. Det bästa sättet att ta ansvar, menar vi, är att hjälpa till att driva utvecklingen och göra det tillsammans med andra, säger Ellinor Persson, Marknadschef för Orkla FoodSolutions.

Som ett led i Orkla FoodSolutions arbete med att nå de yngre generationerna har företaget skapat klimatveckan Fast Fusion Climate Week.

– Det är ett samarbete vi har utvecklat ihop med skolornas kostchefer, både i privat och offentlig verksamhet. Vi märkte att det saknades kunskap kring hur man tar fram klimatsmarta recept och hur man kommunicerar ut vikten av att äta mer hållbart. Här kände vi att vi kunde, med hjälp av experter inom området samt forskningsresultat, göra stor nytta, berättar Sara Westerlin, Customer Activation Manager och projektansvarig för klimatveckan på Orkla FoodSolutions.

Stor koldioxidbesparing
Klimatveckan har mottagits mycket positivt, och under de tre år som den har anordnats har det tillkommit en ökande mängd skolor och kommuner varje år. När förra årets vecka anordnades i oktober deltog fler än 120 000 barn från skolor i 36 kommuner.

– Målet för veckan är att få de deltagande kostcheferna att laga god och klimatsmart flexiteriansk mat, som gör att de håller sig inom en klimatbudget på 2,5 kg CO2e. Mat som lär elever, deras föräldrar och skolpersonal att äta rätt, förklarar Sara Westerlin.

Sammanlagt beräknades förra årets klimatvecka ha mer än halverat utsläppen kopplat till skolmat, i jämförelse med en normal vecka, och sparat cirka 500 ton koldioxid.

– Det som är härligt med klimatveckan är att det inte är vi på Orkla som skapar recepten, utan det gör kostcheferna i samarbete med varandra och med stöd av vårt informationsmaterial. Skolorna får en verktygslåda med material som exempelvis kan användas av övrig skolpersonal under klimatveckans lektioner eller i kommunikation med elevernas föräldrar, för att öka förståelsen kring att det behövs en förändring. Och man behöver absolut inte gå all in, utan man kan börja i liten skala och sedan göra ytterligare förändringar efter hand. Vi är redan nu igång med årets planering och vi hoppas att årets vecka kommer att locka ännu fler skolor, avslutar Sara Westerlin.

Läs mer här: www.orklafoodsolutions.se www.climateweek.se

För barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), diagnostiserad eller misstänkt, adhd, add, autism, språkstörning eller intellektuell funktionsnedsättning kan dagens skolsystem kännas som en omöjlig hinderbana. Föräldrar och pedagoger kämpar för att förstå och stötta barnen, men utan rätt förklaringsmodell, anpassningar och insatser visar forskningen att dessa barn lätt tappar motivationen och glädjen för lärandet.

Alla vuxna runt ett barn eller en ungdom har möjlighet att göra skillnad och bidra med den positiva kraft som gör att barnet känner sig välkommet, inkluderat, hoppfullt och kompetent i skolan. För detta behöver föräldrar, pedagoger, elevhälsa och övrig personal i skolan rätt kunskap och verktyg som enligt forskning är effektiva och framgångsrika i bemötande, stöd och insatser för barn med NPF.

SMART Academy har bred kunskap om utmaningar och anpassningar vid NPF i alla åldrar. Vi skapar kurser, utbildar och handleder beslutsfattare, skolledning, pedagoger, föräldrar och elevhälsan utifrån skolan och elevens förutsättningar och behov. Tillsammans kan vi göra skillnad i varje barns liv och skolgång!

Läs mer här

Idén med att arbeta med kommunövergripande lärgrupper kom ursprungligen från Caroline Andersson, som sedan 2020 är verksamhetschef för Mjölbys 14 kommunala grundskolor.
– Jag har arbetat på liknande sätt i andra kommuner. Så jag visste att det är en bra grund för ett långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan, där digitalisering är en viktig del. Vilket även stöds av forskning, säger hon.

Kollegialt lärande mellan skolor
Tidigare hade grundskolan en decentraliserad organisation med ett kvalitetsarbete för varje enhet. Nu ändras det så att lärare och rektorer från olika skolor jobbar med kollegialt lärande i tvärgrupper med fokus på likvärdighet.
– Som rektor behöver man vara delaktig i det här genom att möjliggöra arbetet för lärarna och avsätta tid. Vi stödjer processen och väver in lärarnas nya kunskaper i skolans egna kvalitetsarbete, säger Therese Niklasson, rektor Klämmestorpskolan, en F–6 skola, med cirka 220 elever.

44 ämnesindelade lärgruppsledare
En styrgrupp med verksamhetschef, rektorer för var och ett av de tre olika skolområdena samt en IKT-strateg bildades. Kommunens lärare organiserades i 44 olika ämnesindelade lärgrupper ledda av en lärargruppsledare, oftast en förstelärare. Starten skedde höstterminen 2021 med fokus på den nya läroplanen som börjar gälla hösten 2022.
Johan Lindskog, rektor på Trojenborgskolan, en 6–9 skola med cirka 250 elever, beskriver arbetet som mer generellt till en början. Något som sedan ”trattades ned” till specifika frågeställningar.
– Genom att vi arbetar med det kollegiala lärande mellan skolor, lärare och inom skolan breddar vi perspektivet när vi lär av varandra och gemensamt. Med den nya kursplanen i fokus blir det ett sätt att skapa likvärdighet i undervisningen, säger han.

Social byggkloss
Det skolöverskridande arbetet har också fungerat som en social byggkloss. De nätverk som har skapats ser läraren Kristin Kellander, lärgruppsledare på Klämmestorpskolan, som en väg till elevens bästa och likvärdighet inom alla skolor.
– Det är jättenyttigt att få diskutera utifrån våra tidigare erfarenheter. Det har blivit mycket bedömningsprat och det är verkligen värt att få ta tid. Vi blir som en sammansvetsad grupp och kan utväxla kunskaper och bli mer samspelta, säger hon.

Båda rektorerna är inne på samma spår när det gäller fördelarna med det kollegiala samarbetet i lärgrupperna.
– I vår gemensamma utveckling stödjer vi varandra. I den strukturen har vi hittat en systematisk lösning, säger Therese Niklasson.
– Jag instämmer, vårt kollegiala lärande är en grund för likvärdighet och som en bieffekt får vi samhörigheten som stärker hela förvaltningen, säger Johan Lindskog.

I framtiden ser Caroline Andersson att arbetet med lärgrupper kommer att utvecklas och följas upp för både lärare och rektorer.
– Vi gör allt för att skapa en positiv lärandemiljö så att samtliga elever ska få en likvärdig utbildning. Det behöver inte vara likadant men likvärdigt. Detta för att alla ska få de bästa förutsättningarna och det stöd de behöver för att lära sig, avslutar hon.