– Den digitala transformationen pågår för fullt inom skolan. Dock ser vi fortfarande ett stort behov av den fysiska boken. Det gör att en mix av tryckta och digitala läromedel är det som vi tror blir allt viktigare framöver, säger Ingrid Ahotupa, Commercial Director på Sanoma Utbildning.

Dagens lärare fastnar ofta i administration och har inte tillräckligt mycket tid för själva undervisningen.
– Det här är inget nytt, men vi möter många lärare som upplever att det har eskalerat, berättar Ingrid Ahotupa. Då kan våra högkvalitativa böcker förstärkta med smarta digitala stöd bli en hjälp i lärarnas vardag för att förbättra elevernas kunskapsinlärning. Vi är övertygade om att det kan hjälpa fler elever att lyckas.

Nu lanseras Alva, appen som ger liv åt boken!
Sanoma Utbildnings välkända digitala verktyg Bingel hjälper redan 300 000 elever i Sverige, från förskoleklass till årskurs 6, med färdighetsträning i en spännande och lekfull övärld, och nu lanseras även Alva. En app som fungerar på iOS och Android, är gratis och enkel att ladda ner utan krav på registrering.
– I vår ökade satsning på digitala hjälpmedel som underlättar lärandet lanserar vi nu appen Alva. Det är bara för eleven att öppna appen, klicka på en specifik lärobok och skanna det kapitel eleven har i läxa för att få tillgång till filmer och uppläst tal.

Sanoma Utbildning, som är en del av koncernen Sanoma Learning, slogs i somras ihop med finska Sanoma Pro, i syfte att skapa ännu bättre erbjudanden och upplevelser för kunderna.
– Vi har båda hög kompetens inom såväl pedagogik som ämneskunskap och digital utveckling. Tillsammans blir vi ett ännu starkare team, i form av resurser och kompetens, samtidigt som vi kan jämföra våra respektive läromedel och utveckla dem vidare för att möta framtidens behov. Att Finland sedan rankas högt i den internationella PISA-undersökningen och att Sanoma Pro har en stark position på den finska marknaden gör ju samgåendet extra intressant, förklarar Ingrid Ahotupa.

– Vi ser att det blir större årskullar och att skicket i befintliga skolor skapar stora problem för kommunerna. Det har också tillkommit fler miljö- och hållbarhetskrav för skolbyggnaderna att ta hänsyn till än tidigare, säger Jannica Skyving, försäljningschef på Indus.

Ökad flexibilitet och hållbarhet
Bra skollokaler är en viktig faktor för att skapa en god skolmiljö, och det är lika viktigt för eleverna som för skolans personal.
– Med hjälp av moduler kan vi hjälpa kommunerna att skapa bättre skolmiljö och samtidigt ge dem en ökad flexibilitet. De får smarta, hållbara lokaler, som möter BBR-kraven, som ett komplement till de befintliga lokalerna. Dessutom är modulerna enkla att plocka ner när skolan inte längre har behov av den extra ytan, berättar Beatrix Fager, säljare på Indus.

Indus, som är en av Nordens ledande leverantörer av tillfälliga lokaler, har under flera år haft ett stort fokus på hållbarhet.
– Våra moduler är byggda helt i trä, har god innemiljö och genomtänkta materialval. Modulen i sig är ett cirkulärt kretslopp: den byggs, hyrs ut, flyttas, renoveras och återanvänds, allt för att skapa ett minskat klimatavtryck, förklarar Beatrix Fager.

Uppvärmning kan ske via fjärrvärme eller förnyelsebar solenergi som företaget tillhandahåller till sina kunder.
– Vi är ett hållbart företag, det genomsyrar hela vår affärsidé, och vi vill hjälpa våra kunder att bli mer hållbara. Det gör vi bland annat genom vårt solcellserbjudande som vi är relativt unika med, dessutom sänker det skolornas energikostnader, säger Beatrix Fager.

Modulerna går snabbt att sätta upp, en standardlösning brukar vara uppe på 4–6 veckor.
– Det är oftast bygglovet som styr hur snabbt vi kan få upp modulen, och där kan vi vara behjälpliga. Vi hjälper våra kunder med allt från totalentreprenad till att vara rådgivare. Våra säljare har god kunskap om offentlig upphandling och finns tillgängliga som rådgivare när upphandlande part känner sig osäker på ramverket, avslutar Jannica Skyving.

När pandemin bröt ut tvingades skolorna nästan över en natt se över sin tekniska infrastruktur. Lärare och elever anpassade sig snabbt till en ny miljö där man hade möjlighet att varva distansundervisning och lärande ”på plats”. Många elever och lärare – men inte alla – fick tillgång till nya elektronikprodukter. Läsplattor, bärbara datorer och nya tekniska program/kommunikationslösningar (appar) blev naturliga inslag i undervisningen.

Lära och kommunicera effektivt
– Men vi ser att kvaliteten på de tekniska lösningarna skiljer sig väldigt mycket mellan olika skolor och olika regioner. Och de som upphandlar exempelvis bärbara datorer glömmer ofta bort att köpa in tillbehör som förebygger belastningsskador och skapar en riktigt bra arbetsmiljö för elever och lärare, säger Therese Gripenstam, Nordic KAM Education på Logitech.

Nästan 60 procent av eleverna uppger att de känner obehag på grund av att de måste jobba med en bärbar dator utan separat tangentbord och extern mus. Therese Gripenstam tycker att det bör vara ett grundkrav att alla skolor förser lärare och elever med rätt verktyg för den nya verkligheten där vi i ökande grad har undervisning på distans. Enligt henne lär sig elever bäst när de får möjlighet att uttrycka idéer på sina egna sätt.

– Låt dem välja hur de vill jobba och interagera med inlärningsmaterial. När elever jobbar hemifrån säkerställer en mus, ett externt tangentbord och ett headset till en bärbar dator att de kan navigera, kommunicera och fokusera effektivt.

Fem ”måsten”
Här är några av de tekniska tillbehör Therese tycker att alla skolor bör erbjuda:

- Headset – ett brusreducerande headset stänger ut distraherande ljud så att eleverna kan koncentrera sig bättre hemma eller i klassrummet vilket i sin tur leder till större delaktighet.
- Extern webkamera – så att lärare och elever ser och syns tydligare. Ger också friheten att flytta runt kameran i rummet så att användaren kan visa upp sina arbeten.
- Ett externt tangentbord och en separat mus som gör att den bärbara datorn kan stå på rätt avstånd och höjd vilket förebygger belastningsskador i nacke, rygg, armar och händer. När datorn kan placeras minst 50 cm från ansiktet och i ögonhöjd undviks onödig anspänning för ögonen.
- Tangentbordsfodral till läsplattor och iPads – Rugged som är en kombination av slitstarkt fodral och externt tangentbord som skyddar läsplattan och fungerar som ett justerbart stativ när man arbetar.
- Elektroniska pennor – att inte bara använda tangentbord utan även kunna skriva för hand är viktigt i undervisningen. Med Crayon läggs uppgiften bokstavligen i elevernas händer och låter dem göra handskrivna anteckningar, rita, lösa matteproblem med mera.

Ett lyft för kunskap, minne och prestationer
Undersökningar visar att verktyg som möss och externa tangentbord har stor positiv effekt på inlärningsupplevelsen.

– Logitech-lösningarna lyfter elevernas kunskap, minne och prestationer. Oftast behövs det bara några små justeringar eller tillägg i en installation för att göra lärande smidigt och roligt för alla elever. De rätta lösningarna bryter barriärer och ger eleverna möjlighet att samarbeta utan distraktioner och ser till att givande utbildningsupplevelser alltid är inom räckhåll, avslutar Therese.

Många mindre kommuner runt om i landet har svårt att få sina invånare att stanna kvar på orten. Unga väljer att söka sig till andra städer för att studera eller för att arbetsmöjligheterna är större. I Gällivare satsar kommunen på staden i samband med att gruvorten Malmberget till stora delar flyttas på grund av gruvdriften och därför ska slås samman med grannorten Gällivare. Den första byggnaden att byggas i denna unika samhällsomvandling var Kunskapshuset, som samlar kommunens gymnasium och lärcentra för vuxna.

Skolan öppnades hösten 2020 och är en satsning som andas framtidstro och som blivit en viktig milstolpe för kommunen och dess invånare.

– Som arkitekter vill vi gärna vara en del av att skapa ett inkluderande och hållbart samhälle, där kunskap och utbildning är samhällets nav. Vi vill bidra till samhället med byggnader som står sig över tid och är tillgängliga för alla, säger Niclas Sundgren, VD på Liljewall.

Synen på utbildningslokaler håller på att förändras. Forskning, nya rön och perspektiv på lärande driver på utvecklingen. Skolan kan bli en mötesplats i staden ur ett socialt, ekonomiskt och hållbart perspektiv.

– Skolan har en betydande roll i samhällsutvecklingen. Den formar framtidens människor och den kan möjliggöra för familjer att bo kvar. En ort med en bra skola kan även locka nya invånare. Självklart krävs dessutom att man även satsar på annat, som exempelvis bra bostäder, ett levande kulturliv och möjligheter för intressanta entreprenörer att etablera sig. Att ha nära till viktiga samhällsfunktioner som utbildning, arbete och omsorg skapar värde för invånarna, säger Niclas Sundgren.

Gällivare kommun har genom medborgardialog, kontakt med lokalt näringsliv och andra intressenter fastslagit en vision om att bygga en ”arktisk småstad i världsklass”. En vision Liljewall tagit fasta på vid utformandet av Kunskapshuset.

–Vi hoppas att skolan kan ge de som studerar här självförtroende och stolthet – över sig själva, sin stad och sin identitet. Arkitekturen skapar liv i vardagen, och gör varje dag lite mer lustfylld, säger Niclas Sundgren.

– Tidigare botade vi symptomen, men nu går vi till botten med vad symptomen beror på. Arbetet tog fart för ungefär tre år sedan, när vi insåg att vi behövde gemensamma utvecklingsstrategier för hela grundskolan för att komma till rätta med de brister som fanns, berättar Mia Lindh, verksamhetschef 7–9/F–9 i Västerås stad.

Hon krokade arm med Erik Johansson, verksamhetschef för F–6, och Fredrik Ignell, biträdande verksamhetschef som blev processansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet och skolutvecklingen. Tre strategier som skulle leda till höjd kvalitet för Västerås grundskolor formades.

Förankrade i vetenskap
Den första som kom på plats var GPS (grundskolans gemensamma pedagogiska styrning) – ett ramverk som ger en gemensam bild av vad som ska känneteckna en framgångsrik skola och välfungerande utbildning.

– GPS:en fungerar som ett stöd för skolorna kring hur de ska jobba med ständiga förbättringar med en vetenskaplig grund. Vill en lärare testa ett nytt undervisningssätt uppmanar vi genom GPS:en att hitta forskningsevidens, förklarar Erik Johansson.

Gynnsamma dialoger
GPS:en kompletteras med regelbundna resultatdialoger där representanter från skolorna och verksamhetsledningen möts för att fördjupa kunskapen kring skolornas resultat.

– Det största värdet med resultatdialogerna är att de bygger en tillit mellan oss och personalen på skolorna. Här har vi ett forum där vi kan ställa nyfikna frågor och samla in ett underlag att agera på, vilket är mycket viktigt för att vi ska kunna förbättra förutsättningarna för våra skolor, säger Mia Lindh.

Den tredje strategin är riktade insatser genom den så kallade Västeråsmodellen, där skolor med låga resultat ges stöd i arbetet med att analysera sitt nuläge, samt stöd i att genomföra förbättringsinsatser utifrån vad analysen visar. Detta arbetssätt har inspirerats av Skolverkets ”Samverkan för bästa skola”.

Strategierna ger resultat
Västerås stad ser tydliga effekter av sitt systematiska kvalitetsarbete, berättar Fredrik Ignell. Inte minst en förhöjd kollektiv kompetens – en viktig pusselbit för att nå likvärdighet mellan skolorna och lyfta utbildningskvaliteten.

– Genom våra strategier tillsammans med kompetensen hos lärare, rektorer och övrig personal har vi goda förutsättningar att förbättra undervisningens kvalitet och därmed elevresultaten. Vi har tagit stora kliv framåt sedan vi formulerade strategierna, men vi är långt ifrån klara. Nu fortsätter det viktiga arbetet, säger Fredrik Ignell.

Läs mer om skolutvecklingen i Västerås stad här.

De flesta är överens om att språk är makt och att ett rikt språk öppnar nya dörrar och är en viktig grund för att bygga ett samhälle med sunda och delaktiga medborgare. Samtidigt är medvetenheten stor om att alla barn inte får utveckla sina språkliga och kommunikativa förmågor i förskolan.

– Ska vi ha medborgare som på allvar är med och påverkar och utvecklar det demokratiska samhället så måste vi börja tidigt. De barn som inte tidigt ges möjlighet att lära sig sitt modersmål och utveckla en bra förmåga att uttrycka sig i svenska språket får det svårt att göra sina röster hörda. Därför arbetar vi med begreppet 100-språklighet. Det är en pedagogik som gör det möjligt för barn att utveckla fler uttryckssätt än det skrivna och talade vilket verkligen bidrar till breda kommunikations- och språkkunskaper, berättar Greger Rösnes, vd på Reggio Emilia Institutet.

Inkluderande pedagogik
Reggio Emilia Institutet grundades 1993 med inspiration från staden Reggio Emilia i norra Italien. Där har man ända sedan 1940-talet utvecklat en pedagogisk filosofi och arbetssätt som bygger på stor respekt för barnens egna förmågor.

– Reggio Emilias pedagogiska filosofi grundar sig i att förskolan och skolan skall vara en del i att utveckla och stärka det demokratiska samhället. Vi talar ofta om ”en skola för alla”. För oss handlar det om ett grundläggande förhållningssätt till barn och lärande, som kräver ständigt arbete och utveckling, säger Anna Söderström Ahrborn, styrelseledamot, internationellt ansvarig och konsult.

Meningsskapande och lekfullt lärande
Reggio Emilia Institutet riktar sig till förskollärare, barnskötare och andra som jobbar med barns pedagogiska utveckling. Via studiebesök, föreläsningar, workshops och uppdragsutbildningar nås cirka 10 000 personer om året. Kunderna är allt från små föräldrakooperativ till förskoleområden och hela kommuner.

– Vår syn på barn, kunskap och lärande utgår ifrån att barn är kompetenta och har rättighet att vara huvudpersoner i sitt eget lärande. De pedagogiska insatserna ska vara meningsskapande och utföras på ett lekfullt och kreativt sätt.

Har man en syn på lärandet som en ständig process förstår man att också språket har en viktig plats att fylla, menar Anna Söderström Ahrborn.

– Att utveckla barns språkliga och kommunikativa förmåga är inte viktigt bara för att det står i läroplanen. Det är också en demokratisk rättighet och en förutsättning för att vi gemensamt ska kunna utveckla Sverige och världen till en bättre plats att leva i, avslutar Greger Rösnes.