Undervisningslyftet syftar till att höja undervisningskvaliteten och öka lärarnas medvetenhet om hur de undervisar. Tillgängligt lärande är den naturliga fortsättningen och går ut på att ordna skolmiljön så att den passar alla elever och den inkluderar alla skolformer i Staden.

– Det ska bli intressant att se hur skolresultaten utvecklas över tid, säger Marie Truedsson, Bildningsdirektör i Sundbybergs stad. Undervisningslyftet har redan lett till att de genomsnittliga betygen ökat ett helt steg.

Långsiktig process
Utgångspunkten är att det som är bra för elever med svårigheter, är oftast bra för alla våra elever, till exempel bildstöd i klassrummet. Forskning visar till exempel att en tydlig början och ett tydligt slut på en lektion fungerar bäst.
Under det första året fokuseras Tillgängligt lärande på den fysiska miljön, det andra på den pedagogiska miljön i undervisningen och det tredje på den sociala miljön.

– Men det är viktigt att poängtera att detta är en långsiktig process. Vi upplever att lärarna uppskattar långsiktiga och strukturerade utvecklingsinsatser, säger Marie Truedsson.

Alla med på tåget
På skolorna leds arbetet av skolledningen tillsammans med förstelärarna. I nästa steg håller förstelärarna regelbundna möten med lärarna där de arbetar enligt modellen kollegialt lärande. De läser litteratur, reflekterar tillsammans samt provar och förändrar miljön i praktiken. Sektorn har också en central styrgrupp med en processledare som håller ihop insatsen. Externa föreläsningar, exempelvis av Malin Valsö och Linköpings universitet, är återkommande inslag.

Lugn skolmiljö
Det man fokuserat på hittills är att skapa en lugn skolmiljö som underlättar koncentration och inlärning. I klassrummet har det handlat mycket om att ta bort visuellt buller som distraherar, till exempel onödiga lappar, planscher och prylar. Det som finns i klassrummet ska finnas där för att fylla en pedagogisk funktion.

I korridorer och andra utrymmen har man jobbat med att skapa rum i rummen eller lugna vrår med hjälp av t.ex. skärmar och växter. Flera har också satt upp frostat glas för att minimera distraktioner. Nu pågår för fullt utvärdering av första året, men resultat finns redan.

– Att skolmiljöerna är mycket mer avskalade och lugna syns med blotta ögat, menar Marie Nyhed, verksamhetschef för lärande och bildning i Sundbybergs stad. Vi har fått många positiva reaktioner från både elever och föräldrar.

Stort intresse
– Det som uppskattas av skolorna är att de får en bas av kunskap att utgå ifrån. De kan sedan välja att bredda eller fördjupa arbetet utifrån den egna skolans förutsättningar, fortsätter Marie Nyhed. Det har också varit ett stort intresse för vårt arbete från andra kommuner, universitet och näringsliv, avslutar Marie Nyhed.

– Civilsamhället är en viktig kraft för en sammanhållen demokrati. Folkbildningen bidrar till att öka människors egenmakt. Därför är det så viktigt att vi finns för en bredd av människor, inte minst de grupper som delvis står utanför samhället, som exempelvis äldre och personer med olika funktionsnedsättningar. Det gör att vi kan minska utbildningsklyftorna och stärka det egna lärandet, säger Johan Fyrberg, förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan.

Med verksamhet i Sverige alla kommuner har Studieförbundet Vuxenskolan som mål att ge många människor en möjlighet att utvecklas genom olika kultur- och bildningsaktiviteter. Det kan vara allt ifrån studiecirklar och kulturarrangemang till föreläsningar, där man kan delta både fysiskt och digitalt. Det viktiga är att allt deltagande är frivilligt och utan kunskapskrav för att få delta.
– Vår verksamhet stödjer den enskilda människan och det breda föreningslivet med en unik pedagogik och infrastruktur. Formen är fri och frivillig. Det är deltagarens lust till lärande och utveckling som står i centrum. För den oinvigde och i resonemang om direkt nytta och avkastning så kan det framstå som främmande. Men forskning och erfarenhet visar just på att folkbildningens pedagogik leder till att människor går från utanförskap, vidare till utbildning och in i arbetsmarknaden, berättar Johan Fyrberg

Mitt Val - ett prisat demokratiprojekt
Ett lyckat exempel på folkbildning är studiecirkeln Mitt Val som vänder sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning. En demokratiskola där deltagarna bland annat får lära sig vad demokrati är, vilka partier och politiker som man kan rösta på och hur det går till att rösta. Sofia Johansson som bor på Gotland gick cirkeln i höstas och är nu en av två cirkelledare för studiecirkeln.
– Mitt Val har betytt väldigt mycket för mig. Jag har blivit tryggare och säkrare i att prata om de här frågorna. Nu lyssnar folk på mig och pratar inte bara förbi mig.

Mitt Val hjälper de som deltar att förstå vad politikerna menar och vilka frågor som drivs på kommunal, regional och nationell nivå.
– Det är väldigt vanligt att man inte förstår vad de politiska partierna vill eller hur själva röstningen går till. Det gör att många inte vågar gå och rösta. Därför är Mitt Val så viktigt eftersom alla röster är lika värda och studiecirkeln gör så att fler röstar, förklarar Sofia Johansson.

Mitt Val har anordnats sedan 2014 och i år planeras 150-200 cirklar i över 100 kommuner i Sverige. 2018 vann cirkeln ett FN-pris för bästa demokratiska projekt.
– Jag tycker att fler ska gå. Då får man reda på vad demokrati och politik innebär och blir mer delaktig i samhället, avslutar Sofia Johansson.

Belysning har en stark effekt på människors liv. Särskilt när vi spenderar ungefär 90 procent av vår tid inomhus samtidigt som vi är skapade för ett liv utomhus. Något som påverkar dygnsrytmen men också signalsubstanser som kortisol och melatonin.

– Att enbart vistas inomhus är inte optimalt för oss människor. Men en väl fungerande inomhusbelysning kan ha en positiv påverkan på våra mentala funktioner. Det här har varit känt i 15-20 år, men trots det förstår man oftast inte ljusets roll i våra liv, säger Rob van Brunschot.

Han ger några exempel: som att människor på sjukhus som ligger nära ett fönster läker snabbare än de patienter som är placerade vid en korridorsida. Att tillgång till dagsljus har en direkt påverkan på sömn, koncentration och lärande samt indirekt på minnesfunktioner, immunsystem och mående. Allt mycket relevant för skolmiljöer.

Effektivt mot smittspridning
– Lärare, elever och annan skolpersonal löper en högre risk att bli sjuka. Detta är något som skulle kunna minskas med UVC-ljus som inaktiverar virus. Våra mobila enheter är helt säkra att använda - UVC-ljuset är nämligen dolt inuti enheten och det är luften som desinfekteras.

UVC-ljus har använts inom vården i över 40 år men Rob van Brunschot menar att det även skulle kunna vara effektivt mot smittspridning inom skolan. Tester har visat att UVC-ljuskällor inaktiverade 99 procent av SARS-CoV-2-viruset på 6 sekunder.*

Belysning som ökar lärande
Andra aspekter är de som brukar beskrivas som ljusets temperatur, alltså varmt eller kallt ljus. Där man genom att följa dagsljusrytmen i ett klassrum kan förbättra elevernas lärande.

– Läraren kan med hjälp av belysningen påverka det som händer i klassrummet. Till exempel när eleverna har varit ute och kommer tillbaka väldigt aktiva kan läraren skapa ett lugn genom att använda dagsljusets dynamik. I en studie som gjordes vid Universitetet Hamburg-Eppendorf i Tyskland visade det sig att en förändrad belysning minskade hyperaktivitet med 76 procent. Och att ljus som simulerar solnedgång gör oss lugna, avslappnade, mer intresserade av samarbete och socialt accepterande, säger han.

Andra positiva resultat som studien visade var att skolbarn förbättrade sin koncentration och uppmärksamhet vid rätt belysning. Dessutom ökade läshastigheten och eleverna gjorde färre misstag.

Hållbarhet i skolan
Ljus är en viktig del av många skolor och kommuners väg mot att bli CO2-neutrala. Ett bra sätt att minska miljöpåverkan är att använda energieffektiv LED-belysning och smarta styrsystem. Rob van Brunschot säger att om alla skolor i Sverige skulle byta till LED-ljus skulle koldioxidutsläppen minska med 1000 ton per år. Något som skulle få ännu större besparingseffekt om vi med smarta system såg till att lampor enbart var tända där människor vistas.

– Ett sätt att skapa hållbara skolor är att släcka ned när ingen är där. Det fina är att det finns en enkel lösning på detta bara genom att välja LED-ljus och trådlösa sensorer, avslutar Rob van Brunschot.

* Nadia Storm et al., Rapid and complete inactivation of SARS-CoV-2 by ultraviolet-C irradiation, 2020, https://www.nature.com/articles/s41598-020-79600-8. The UV-C irradiance used in this study was 0.849 mW/cm2.

Tillsammans med hjärnforskare, pedagoger, experter och ungdomar har Trygg-Hansa tagit fram en kostnadsfri, digital och interaktiv utbildning som tar ett grepp om psykisk hälsa. Den riktar sig främst till ungdomar i högstadiet.

– Allt fler barn och unga mår dåligt idag. Det är ett av våra största folkhälsoproblem, säger Alexandra Björnsson, barnens försäkringsexpert på Trygg-Hansa, likväl initiativtagare till utbildningen.

Hon fortsätter:
– Även om det pratas mer om psykisk hälsa i samhället, så saknas det konkreta och lättillgängliga lösningar som vänder sig direkt till ungdomarna. Unga efterlyser dessutom att skolan ska ta mer ansvar för detta, så det känns som en naturlig plats att prata om de här frågorna. Kunskap tidigt är nyckeln och vi tror att det är i skolan vi kan göra störst skillnad, eftersom vår utbildning har ett förebyggande perspektiv.

Utbildningens innehåll
”För alla unga – en utbildning i psykisk hälsa” ger ungdomar handfasta verktyg till att kunna må bra under tonårstiden samt hjälper dem att förstå skillnaden mellan psykisk ohälsa och naturliga delar av livet. Materialet är uppdelat i fyra större delar och består bland annat av informativa filmer och uppdrag, vilka utförs på egen hand eller tillsammans i klassen.

– Upplägget ger lärarna flexibilitet. Vill man gå igenom allt så räcker det till flera terminer, men man kan också välja ut enskilda bitar, säger Alexandra Björnsson.

Den digitala plattformen innehåller vackra illustrationer och tar ungdomarna på en resa i en spännande miljö, där de kan fylla sina ryggsäckar med kunskap under färden. Tack vare ett samarbete med BRIS, kan de även få direkt stöd genom att klicka på en länk i den virtuella världen.

– Även om vår utbildning har ett förebyggande perspektiv, så vet vi samtidigt att många inte mår bra och de behöver vi också ta hand om, säger Alexandra Björnsson.

Uppmanar andra att agera
En nygjord Novusundersökning från Trygg-Hansa visar att drygt åtta av tio svenskar vill att undervisning i psykisk hälsa bedrivs i skolan. Ungefär lika många tycker också att det är skolans ansvar. Trots detta finns ämnet inte i läroplanen.

– Vi vill inte vänta på att någon annan sätter psykisk hälsa på schemat. Det har vi inte tid med. Därför gör vi det här, säger Alexandra Björnsson.
Hon påpekar samtidigt att fler instanser behöver ta sitt ansvar.

– Förebyggande insatser minskar risken för psykisk ohälsa senare i livet, så är det. Vi måste göra detta tillsammans och samverka över gränser.

Med bakgrund som rektor och lärare har Maria Abrahamsson kunskap och förståelse för skolans digitaliseringsutmaningar. Idag stöttar Foxway kommuner och skolor runt om i Sverige på både strategisk och operativ nivå, och utmanar dem att tänka innovativt kring digitaliseringen och dess effekter.

– Att erbjuda digitala verktyg i skolan är inte digitalisering. Det krävs att de används, och att de används på rätt sätt. Då får vi digitalisering på riktigt och kan säkerställa en digital transformation, förklarar Maria Abrahamsson.

Enligt Abrahamsson börjar digitaliseringen i kommunledningen. Men lokala skillnader i synen på digitalt lärande och i strukturen för att stötta transformationen medför stora variationer mellan olika kommuner och skolor. Som erfarenhetsbärare mellan verksamheter kan Foxway därmed erbjuda en helhetslösning.

– Våra lösningar handlar om att erbjuda hårdvara i kombination med såväl pedagogisk som teknisk vägledning genom verktyg, innovation samt processer i ett helhetsperspektiv. Då kan vi säkerställa att hårdvaran används på rätt sätt och ger effekt på såväl undervisning som för elevens lärande.

– Vi har alltid eleven i fokus, det ligger i vårt DNA. Vår styrka är vårt helhetsperspektiv med erfarenheter från strategisk och operativ nivå. Vi drivs av att bidra till en digitaliserad lärmiljö för alla elever. Där alla elever får samma förutsättningar att bli fullvärdiga medborgare.

En nyttig frukost ger en bra start på dagen. Men enligt Arlas Frukostbarometer uppger många elever att de inte äter frukost och en majoritet av rektorerna anser att elevernas frukostvanor är ett problem. Det är också vanligare att barn till föräldrar med lägre inkomster inte äter frukost.

Riksdagsseminarium om gratis skolfrukost
De försök med gratis skolfrukost som gjorts visar att frukosten har stor betydelse både för elevernas studieresultat och arbetsron i klassrummet. Det här är frågor som står högt upp på den politiska agendan och på Mjölkens dag, den 1 juni, bjöd därför Malin Larsson (S) och Ulrika Heie (C) i miljö- och jordbruksutskottet in riksdagen till ett samtal om potentialen med frukostservering på landets skolor.

Jämlikare skola
– Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport från i höstas visade att vart femte barn i Sverige lever i ekonomisk utsatthet. Avgiftsfri skolfrukost kan vara ett verktyg för att motverka detta och nå en mer jämlik skola . Det är i skolan vi lägger grunden för ett starkt och tryggt samhälle, menar Malin Larsson.

– Skolor som erbjuder frukost ger fler elever möjlighet att lyckas i skolan, eftersom de slipper vara hungriga och kan koncentrera sig lättare. Det är många viktiga och spännande initiativ som pågår runt om i Sverige, där lärande och kost uppmärksammas. Jag ser fram emot att fler engagerar sig i detta, säger Ulrika Heie.

Utjämningspotential
Vid mötet presenterade Dan-Olof Roth, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och Petter Lundborg, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, sin forskning om vad den avgiftsfria skollunchen betytt för folkhälsa och utjämning av socioekonomiska skillnader. Forskningen pekar på att avgiftsfria näringsrika skolluncher är ett mycket samhällsekonomiskt effektivt sätt att bidra till mer jämlika uppväxtvillkor. Nu vill de gå vidare och studera vad införande av skolfrukost kan innebära.

– Givet de positiva resultat vi finner för utbildning och inkomster vid införandet av skollunchen på 1960-talet tror jag det även finns potential för socioekonomisk utjämning av skolresultat vid införande av skolfrukost, säger Dan-Olof Rooth.

Skolprojekt
Några skolor som prövar skolfrukostservering var på plats i Riksdagen för att dela med sig av sitt arbete. Martin Roth, rektor på Borgarskolan i Malmö, berättade om hur de sedan några månader tillbaka serverar frukost varje morgon.

– Genom att erbjuda frukost innan skolstart ser vi att elever som normalt inte äter frukost  presterar bättre i klassrummet. Det är bra för den enskilde eleven och för gruppen. Allt till en mindre slant som sannolikt har långsiktiga effekter.

På Norrstrandsskolan i Karlstad erbjuder man frukost och har skolmatsalen öppen hela dagen. Detta har varit mycket uppskattat och lockat 70-80 elever om dagen.

Läs mer här!

”Jättebra! Man får en mycket lugnare morgon hemma. Det är också mysigt att äta frukost med sina kompisar.

Lovisa Lyngstad, Norrstrandsskolan

”En toppengrej! Morgonstressen minskar och man orkar med de långa dagarna."

Linnéa Sjöstedt, Norrstrandsskolan

"Skönt att slippa stressa och äta i lugn och ro på skolan istället. Det bästa är att allt både är gott och nyttigt!

Tindra Lindgren, Norrstrandsskolan

Oavsett om en byggnad renoveras eller om en ny skola byggs så är det viktigt att se över ljudmiljön för att skapa goda förutsättningar för lärande. Ida Cederlund, konceptutvecklare på Ecophon, menar på att de basala behöver ta större plats i planeringen av skolbyggnader för att kunna ge en god lärmiljö. 

– Det är viktigt att ha med sig de grundläggande behoven så som ljud och ljus när man utformar nya skolor, om det mest basala inte fungerar i ett utrymme så spelar moderniteten ingen roll. Därför är det akustiska perspektivet viktigt redan i ett tidigt skede, förklarar Cederlund.

Om akustiken finns med redan i utformningen av lokaler är det möjligt att få till bra lösningar som håller över tid, och bidrar till bättre studieresultat och mer studiero för eleverna. I Ecophons undersökning upplever över hälften av eleverna att ljudnivån påverkar deras stressnivå och inlärande minst en gång i veckan.

– Egentligen är det inte så konstigt att en god akustik gynnar lärandet och förbättrat studieresultat. Tyvärr kan vi se att drygt 50 % av eleverna upplever att klassrummen har en hög ljudnivå. Med en skolsal som inbjuder till studiero där läraren får fokusera på undervisningen kan vi få bättre studieresultat och mindre stressade elever. 

Läs mer om Ecophon här

Digitala läromedel används ofta till passiv träning, när de i själva verket borde integreras med den fysiska undervisningen i klassrummet. Med fokus på aktivitetsbaserad och ämnesövergripande undervisning har Clio i över 15 år skapat digitalt undervisningsmaterial där aktiviteten står i fokus.

– Att använda Clio har förändrat min undervisning. Jag tycker att vi jobbar mycket mer praktiskt än vad vi gjorde tidigare. Jag tycker också att jag hittar mycket fler tillfällen där eleverna får vara aktiva på lektionerna, och jag tycker att de får reflektera mycket mer själva än vad vi har gjort tidigare, säger Caroline Almborg, lärare på Thoren Framtid i Falkenberg.

Möjligheter för alla elever
Clios fokus ligger inte enbart på innovativa tjänster och undervisningsmaterial för lärare. Lika viktigt är att också tillgodose elevernas behov – med målet att ge alla elever bra förutsättningarna för lärande.

– För eleven är möjligheten till differentierad undervisning den största vinsten med digitala läromedel. Tack vare stödtjänster som att få text uppläst eller att omvandla tal till text kan alla elever delta i klassrumsundervisningen, säger Ann-Birthe Overholt Nicolaisen, Senior Product Manager på Clio.

Alltid uppdaterat innehåll
Allt fler svenska skolor upptäcker fördelarna med Clio. Att de hela tiden kan erbjuda aktuellt innehåll i undervisningen bidrar till den starka marknadspositionen.

– Våra digitala läromedel uppdateras löpande så att innehållet alltid är relevant. Till valet nu i höst kommer vi till exempel att lansera helt nytt undervisningsmaterial, säger Ann-Birthe Overholt Nicolaisen.