Vi är på väg in i en lågkonjunktur och omvärlden tränger sig på. Privatpersoner drabbas av skenande elpriser och ränte- och inflationsläget är osäkert. Pandemin och det rådande geopolitiska läget ökar den psykiska ohälsan i världen och osäkerheten kring hur framtiden kommer se ut påverkar många medarbetare. Genom att i ett tidigt skede fånga upp tecken på ohälsa går det att undvika sjukdomar och långvariga hälsoproblem. Något som gynnar både individen och arbetsgivaren. Det menar David Strömbeck, vd och grundare av hälsoplattformen OneLab.

– Vi vet att tidiga insatser gör stor skillnad och företag som har verktygen för att upptäcka och hantera psykisk ohälsa får mer produktiva medarbetare, säger han.

Datadrivna insikter om hälsan
OneLab är en hälsoplattform som, genom att undersöka både den fysiska och psykiska hälsan hos ett företags medarbetare, ger HR och chefer datadrivna insikter om hälsan i organisationen. Medarbetare med risker får individanpassad hjälp för att kunna förbättra sin hälsa, både från hälsoexperter och olika självhjälpsprogam. All personlig data hålls givetvis helt anonymt för arbetsgivaren.

– Med datadrivna insikter blir det lättare och mer kostnadseffektivt för arbetsgivare att hitta de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och öka välmåendet i organisationen. Parallellt med detta får alla medarbetare själva ökad insikt i sin egen hälsa och kan via vår hälsoplattform hitta övningar och hälsoprogram för att löpande kunna förbättra sin hälsa.

Ett preventivt arbete som lönar sig
David Strömbeck konstaterar att det med rätt verktyg och data enklare går att fånga upp medarbetarnas mående och upptäcka var det finns risk för psykisk ohälsa att utvecklas – vilket blir extra viktigt i kristider.
– En kontinuerlig screening av arbetsplatsens psykiska välmående gör skillnad både på kort och lång sikt. Medarbetare som mår bra presterar bättre på jobbet, vilket i längden gynnar både medarbetare och företag och bidrar till en lägre personalomsättning.

Den nya synen på arbete är egentligen inte en generationsfråga, även om behoven kan variera mellan åldersgrupper.

– Vi har haft många år av högkonjunktur, vilket har resulterat i att arbetstagare nu ställer helt andra krav. Ett jobb är inte längre bara ett jobb. Man vill ha roligt på sin arbetsplats och trivas med kollegor, arbetsuppgifter och lokaler. Man räknar med en hög grad av flexibilitet och spännande karriärmöjligheter, säger Anna Jägerhorn, chef för affärsområdet Career på Mercer Sverige.

Flexibilitet och individanpassning
Företag måste kunna erbjuda en mer individanpassad arbetsplats när fokus flyttas från lönen till flexibilitet, värdegrund och hållbarhet.

– Grunden är fortfarande en rättvis lön och marknadsmässiga förmåner –inte minst nu med hög inflation och stigande räntor. Men om vi strävar efter att bygga en mångfaldsfrämjande organisationskultur, behöver erbjudandet till medarbetarna också vara differentierat; det går inte längre att hantera de anställda som ett kollektiv, menar hon.

Global data och expertstöd
Mercer är en global aktör som stöttar företag med allt som berör humankapital, investeringar, försäkringar och pensioner. Bland annat utarbetar de strategier för att på ett kostnadseffektivt sätt attrahera, behålla och engagera medarbetare.

– Vi har marknadsdata i fler än 140 länder och när företag vänder sig till oss med frågan ”hur gör andra?”, ja då kan vi svara på det. Vi har data på det mesta; allt ifrån vilken lön som betalas för ett visst jobb i en specifik stad till vilka förmåner och pensionsförsäkringar som är marknadsmässiga och konkurrenskraftiga i respektive land. Utöver det har vi även ett globalt nätverk av ledande experter inom exempelvis HR-transformation, organisationsdesign, employee experience och ersättningsfrågor, säger Anna Jägerhorn.

Analysera medarbetarnas feedback med hjälp av AI

I dag arbetar de flesta bolag med medarbetarundersökningar och feedback. Jagannath Temmeleht, Chief People & Culture Officer på Netigate, menar att det måste vara möjligt att hitta mönster i svaren för att snabbt kunna agera på insamlad data.
– Vi har sett ett ökat behov av att snabbt förstå feedbackens kärna, därför har vi tagit fram en smart funktion för textanalys, säger han.

Att ett par gånger per år skicka ut en enkät för att se hur medarbetarna mår är ett klassiskt tillvägagångssätt för att mäta personalpulsen. I mindre bolag går det ofta bra att få en överblick över svaren, men i större organisationer där datamängden blir för stor är det ofta svårt att kunna agera. Förmågan att inte bara konstatera insamlade svar utan i stället använda dem för att bli bättre behöver många företag fortfarande jobba på, menar Jagannath Temmeleht, Chief People & Culture Officer på Netigate.
– På morgondagens arbetsplats kommer möjligheten att kunna dra slutsatser från den data man samlar in bli ännu viktigare för att kunna ta nästa steg och på allvar börja arbeta mer proaktivt med feedback.

”Feedback frigör potential”
Netigate hjälper företag att fatta datadrivna beslut. De erbjuder en komplett lösning för både kund- och medarbetarfeedback och arbetar efter visionen att genom feedback frigöra den fulla potentialen i människor och organisationer.
– Vi erbjuder ett kraftfullt och flexibelt verktyg för att samla in feedback från medarbetare och kunder, för att företaget ska kunna lägga en hållbar strategi baserad på faktiskt data, säger Temmeleht.

Han berättar att Netigate under de senaste åren sett ett ökat behov av komma till kärnan av medarbetarnas feedback. Därför har de tagit fram en ny funktion som hjälper användaren att snabbt tolka textdata.
– Att ranka något på en skala ger absolut indikationer på vad medarbetarna tycker och tänker, men det är i textsvaren som meningsfulla insikter ofta ligger. Tidigare har dessa behövts analyseras manuellt medan övriga frågor presenterats i tabeller, men nu har vi gjort det möjligt att med hjälp av maskininlärning och AI även sortera fritextsvar.

AI sorterar textsvaren
Netigates nya funktion ”Textanalys” sorterar inkomna svar, kategoriserar dem och hittar mönster. Temmeleht berättar att den identifierar ”känslor” som uttrycks i fritextsvar och även kan kategorisera positiva, negativa, neutrala eller mixade svar.
– Snabb bearbetning och analys gör det inte bara möjligt att snabbt agera vid behov, det avlastar dig även med det tråkiga, manuella jobbet så att du i stället kan fokusera på att tänka framåt och förbättra arbetsplatsen för medarbetarna.

Vill du veta mer? Läs mer om Netigate här.

Hos Tre jobbar medarbetare med allt från sälj och service till teknik, juridik och ekonomi. Oavsett roll är det en sak som alla har gemensamt: Tres kultur. Det berättar Linda Cederhierta, Team Manager. Sedan hon började arbeta med privatkundservice i bolaget 2005 har hon kontinuerligt utvecklats i sin roll och fått alltmer ansvar. I dag leder hon det team som arbetar med Tres största företagskunder och stortrivs i sin roll.
– Jag har vuxit upp med Tre, det har blivit en stor del av mitt vuxna liv och format mig som människa. Det jag uppskattar mest är den välkomnande och inkluderande kulturen som är en stor del av Tres hjärta.

En oslagbar styrka
Redan under onboardingprocessen går samtliga medarbetare igenom gemensamma block med företagets kultur som benämns: We think like challengers, work like champions and act like buddies. Linda berättar att kulturen verkligen återspeglar sig i medarbetarnas inställning och engagemang.
– De öppnar upp för en genuinitet som känns väldigt rätt och äkta. Jag uppskattar att de runtomkring mig också vill framåt och alltid gör sitt bästa för våra kunder. Styrkan vi har när vi jobbar tillsammans är oslagbar.

Även Lena Johansson har arbetat på Tre sedan 2005. Hon har axlat hela nio ledarroller i bolaget under sin karriär och är i dag Head of Business Delivery. Lena berättar att Tre, med hjälp av bra ledarskapsprogram, kontaktnät som finns på företaget och utvecklande utbildningar alltid har skapat möjligheter att leda.

”Tillit är a och o”
– Ett närvarande ledarskap och kommunikation med alla medarbetare är väldigt viktigt på Tre. Här får man en omfattande ledarskapsutbildning från dag ett och det finns ett flertal utvecklingsvägar att ta internt. Tillit är a och o och vår starka feedbackkultur sträcker sig genom både utbildningar, möten och utvecklingssamtal.

Linda håller med om att den starka företagskulturen skapar tydlighet i ledarskapet.
– Våra mål är väldigt klara och vår interna kommunikation kreativ och konsekvent. Det är lätt att se var vi är på väg som företag Vi jobbar tillsammans och delar ansvar när det blir tufft. Det är trevligt hos Tre och man känner av vår välkomnande atmosfär var man än går.

Att som förr i tiden stämpla in och ut på en arbetsplats är främmande för många. Svenska kontor har i flera decennier utvecklats och öppnat upp för nya typer av arbetssätt där pandemin tvingade många arbetsgivare att erbjuda hybrida lösningar till sina anställda. I och med det förändrade läget har många arbetsgivare sen fått kämpa med att få tillbaka sina medarbetare till att jobba på plats från kontoret och många är kräsna när det gäller valet av arbetsplats. Enligt Oskar Gillström, Country Manager på Epicenter Stockholm, har den fysiska arbetsplatsen alltid legat till grund för en stabil hållbar verksamhetstillväxt. Detta bekräftats vara mer aktuellt än tidigare av den studie med 1000 arbetstagare som Epicenter gjorde i början av 2022.

– I rapporten kartlades vilken roll arbetsplatsen spelar i verksamheten, för att visa arbetsplatsens aktuella roll för arbetstagare. Rapporten visade tydligt att arbetstagare starkt skulle överväga att tacka nej till ett arbete eller till och med säga upp sig om kontoret inte mötte deras krav. För bolag där tillväxt är i fokus, vilket är fallet för den största delen av våra medlemsbolag, är det en affärsavgörande fråga att lyckas attrahera och behålla talang. Där är kontoret just nu en högst central fråga, säger Oskar Gillström.

Som ett kompletterande steg djupintervjuades ett antal företag kring hur de arbetar strategiskt med just kontoret för att främja arbetskultur och tillväxt. Rapporten visade att morgondagens arbetsplats är en plats för innovation, kunskap och samarbete. Det är de tre faktorerna som får arbetstagare att välja att kontoret framför hemma. Gillström menar att det är innehållet på kontoret i kombination med den fysiska ytan som är nyckeln till att få tillbaka anställda till kontoret.

– På Epicenter ser vi tydligt att arbetsplatsen ska ge möjligheten till att ta del av kunskap, bygga nätverk och att skapa tillsammans med andra. Som företagsledare bör man idag se på kontoret som ett ”lifespace” snarare än ett ”workspace”, fortsätter Gillström

Sociala ytor och flexibla hyreskontrakt
Epicenter är ett innovationshus och mötesarena där bolag ges möjligheten och får stöd i att lära, samarbeta och växa. Deras community består av över 500 företag och 5 000 medlemmar och finns även i Oslo och Helsingfors. Genom att erbjuda en arbetsplats med flexibla hyror och ytor med plats för upp till 200 anställda kan det fysiska kontoret skräddarsys efter varje företags aktuella behov.

– På Epicenter erbjuder vi öppna arbetsplatser, mindre privata studios och stora kontorslösningar som alla främjar just samarbete, kunskapsdelning och innovation genom öppna och sociala ytor. Våra hyreskontrakt är flexibla för att smidigt kunna anpassas efter företags tillväxtfaser. Dessutom erbjuder vi över 300 kunskaps- och nätverksevent varje år. I slutändan skapar detta fantastiska möjligheter för våra medlemmar att lära sig av varandra och att attrahera ny arbetskraft.

Fortsatt hybrida arbetssätt
Gillström konstaterar att många företag har haft positiva erfarenheter av pandemins hybrida arbetssätt då det möjliggjort att söka sig till mindre men mer centralt belagda arbetsplatser.

– Vi har sett hur den hybrida modellen gjort att allt fler företag behöver ett färre antal kvadratmeter och därmed också kan flytta in till city och då också vara en mer attraktiv arbetsgivare. På Epicenter hjälper vi våra medlemmar med att inreda och designa kontoret, och vårt serviceteam blir en förlängning av företagets egna office management. Vi vill göra kontoret flexibelt, enkelt och värdeskapande så att företagen som sitter hos oss kan fokusera på det som de gör bäst: skapa nya revolutionerande innovationer, bygga deras bolags framtida resor, och skapa fler arbetstillfällen.

Läs mer på epicenterstockholm.com

Vill du boka en visning på Epicenter? Kontakta filip@epicenterstockholm.com

Tjugo års forskning kring immunstimulerare har gett resultat. Adjuvanset som Novavax AB utvecklar och producerar är idag en viktig komponent för att förstärka effekten av vacciner. Nyligen införlivades det Uppsalabaserade företagets adjuvans för första gången i ett vaccin som är godkänt för humant bruk.

– Det har varit intensiva år under pandemin, men också år av otroligt starkt driv och engagemang. Med hjälp av extern finansiering från bland annat USA:s regering lyckades Novavax utveckla och lansera sin första produkt i flera länder runt om i världen. Vi har också skalat upp vår produktionskapacitet, något som vi nu kan använda för att ta fler vacciner till nästa nivå, säger Magnus Sävenhed, vd för Novavax AB.

Starkt engagemang utveckla nya vacciner
De senaste åren har Novavax i Uppsala vuxit kraftigt, från 50 till totalt cirka 300 personer och marknaden för adjuvanset har expanderat till att omfatta både veterinär- och humanvacciner. Det finns flera intressanta kandidater i företagets pipeline.

– Vi har en väldigt spännande tid framför oss. Novavax kommer att fortsätta att producera vaccindoser, och vi kommer att driva vårt kliniska utvecklingsprogram framåt, inklusive en kombinationsvaccinkandidat. Vi har också kommit långt i våra projekt med partners från olika delar av världen, bland annat i Afrika där vi har flera pågående försök, säger Magnus Sävenhed.

2015 forskade Per Fogelstrand och Ulf Yrlid på immunceller som dirigerar återväxt av celler i skadade blodkärl. Forskarna upplevde då stora svårigheter med att färga olika celltyper samtidigt i vävnaden och att särskilja cellerna i mikroskopet. En nöt som de till slut knäckte och deras tekniska lösningar blev starten för det som Kromnigon idag levererar.
– Mikroskopering är oerhört vackert och har alltid intresserat mig. Det är dessutom inspirerande att våra teknologier är eftertraktade inom cancerforskning för att bättre individanpassa nya cancerbehandlingar, säger Per Fogelstrand, företagets vd, som tillsammans med Ulf Yrlid grundade bolaget.

Genomslag med Nobelpriset 2018
Kromnigons teknologi för att färga celler heter StreptaClick. Den bygger på att snabbt och enkelt ladda de antikroppar som används vid vävnadsfärgning med rätt färg. Färgen sätts fast genom ett helt nytt sätt att använda den inom biokemin välkända molekylen streptavidin. Intresset för teknologin fick en rejäl skjuts 2018 när Nobelpriset i medicin belönade upptäckten att cancer kan botas genom att aktivera kroppens eget immunförsvar så att det angriper och dödar tumörcellerna.

Visualisering av immunceller och tumörceller samtidigt
För att kunna visualisera immunceller och tumörceller samtidigt krävs multifärgning, alltså att färga flera olika celler samtidigt med hjälp av antikroppar. Multifärgning ger en bättre helhetsbild av sjukdomsförloppet i vävnaden, vilket underlättar behandlingsbesluten. I dag används i Sverige främst traditionell mikroskopering inom cancerdiagnostik där man färgar vävnadssnitt med en färg per snitt. En metod som Per Fogelstrand tror kommer att kompletteras med multifärgning och flerfärgsmikroskopering.
– Redan idag är dessa metoder viktiga verktyg för framtagning och utvärdering av nya cancermediciner, avslutar han.

Stor bild, foto: Alex Giacomini. Liten bild, källa: meruppsala.se

Därför är Uppsala en självklar plats för Life Science i Norden

Framåtriktad och innovativ utveckling behöver ske för att Life Science-industrin ska växa. Det är inte bara närheten till universiteten och den utbredda Pay it forward-kulturen som lockar allt fler bolag inom sektorn till Uppsala och gör att allt fler startar här. Enligt Charlotte Skott, Näringslivsdirektör i Uppsala Kommun, är en stor bidragande faktor till detta även den långa och starka traditionen av Life Science som en av motorerna för staden.

Uppsala Business Park, Uppsala Science park och Främre Boländerna är några av de områden för Life Science som finns i Uppsala. Staden har länge gått i bräschen för sektorn som bidrar till att främja människors hälsa genom forskning och utveckling av bland annat läkemedel och medicintekniska produkter. Charlotte Skott, Näringslivsdirektör i Uppsala Kommun, berättar att Uppsalas näringsliv är brett och kan beskrivas som en pyramid: näringslivspyramiden.

– Som en stark bas har vi vardagliga verksamheter och i mitten en kunnig tjänste-produktsektor som också fungerar som underleverantörsled till toppen på pyramiden. Toppen i sin tur består till stor del av Life Science-företag. Näringslivspyramiden behöver fortsätta växa som en intakt helhet för att Uppsalas näringsliv ska fortsätta må bra och vara konkurrenskraftig på en global marknad.

Vill skapa 2 000 arbetstillfällen per år
Som Näringslivsdirektör får Skott förmånen att jobba för en gemensam hållbar tillväxt i Uppsala tillsammans med medarbetare, entreprenörer, innovationsstödssystem, stadens båda universitet och många andra. Deras gemensamma mål är att uppnå en tillväxt om 2 000 arbetstillfällen per år i kommunen.

– Vi har flera nya företag som valt att ta sin verksamhet till Uppsala eller att starta här just för den miljö och de förutsättningar vi gemensamt har skapat. Främre Boländerna är ett bra exempel på plats där nästa generations företag har möjlighet att växa och utvecklas, och expansion kan ske.

”Avgörande för vår framgång”
Ett av de bolag som valt att etablera sig i Uppsala är vaccinbolaget Novavax. De har utvecklat och tillverkat en nu patenterad vaccinkomponent som levereras till kunder inom både human- och veterinärbranschen. Magnus Sävenhed, företagets vd, berättar att forskningen om den här typen av vaccinkomponent (adjuvans) ursprungligen kommer från Sveriges Lantbruksuniversitet, som har sitt säte i Uppsala.

– Under de inledande åren av bolagets historia var vårt nära samarbete med universitetet helt avgörande för att ta vår idé till ett kommersiellt bolag. Möjligheten att kunna använda de Science parks som finns för nystartade företag i Uppsala har dessutom hjälpt oss att utveckla och expandera verksamheten. I Uppsala finns även den kompetens som vi har behövt, vilket har lett till att vi kunnat växa från 50 till 200 anställda på bara 2–3 år.

En expansiv region
Framtiden ser ljus ut för Uppsala, konstaterar Charlotte Skott, då det är en expansiv region där Life Science spelar en viktig roll.
– Vi är stolta över att en av de viktigaste noderna för Life science-sektorn i Sverige finns i Uppsala. Samtidigt är den globala konkurrensen knivskarp för en bransch som ägnar sig åt att rädda liv, som skapar många jobb, knyter samman både forskning och företag och har hela världen som marknad. Att fortsätta gynna sektorn är verkligen något som vi i Uppsala gemensamt vill fortsätta att skapa förutsättningar för.

Läs mer om Life Science i Uppsala kommun på meruppsala.se

Unikt samarbete – hjärtat i framgångsrikt Life Science-kluster

I stadsdelen Hagastaden växer ett nav i Stockholmsregionens Life Science-kluster fram med målsättning att bli en av de främsta i världen. En stark samverkan mellan Karolinska Institutet, Region Stockholm och Akademiska Hus har skapat unika förutsättningar för en innovativ miljö där både forskare och företag kan få stöd genom hela sin utvecklingsresa. Detta skapar nytta för patienter och invånare eftersom det ytterst handlar om att bota sjukdomar och att rädda liv.

Närheten till både sjukhus och universitet och ett campusområde som erbjuder en Science Park lockar både små start-ups och etablerade internationella företag.

– Den samlade innovationskraften, kompetensen och expertisen i kombination med att det finns lokaler som möter entreprenörers och företags behov gör att många väljer att etablera sig här. Genom olika nätverk och innovationsprogram får alla bolag, oavsett storlek, möjlighet att ta del av den samlade kunskapen som finns i området, säger Lilian Wikström, vd för Karolinska Institutet Innovations.

Goda förutsättningar att bli världsledande inom Life Science
Region Stockholm har antagit en Life Science-strategi för regionen. En forskningsinfrastruktur i världsklass, ett hälso- och sjukvårdssystem av hög internationell kvalitet, ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett dynamiskt innovationsklimat är de främsta drivkrafterna bakom strategin.

– Det är med den här sortens mötesplatser som Stockholm, jämte sin ställning inom forskning, klinisk verksamhet och företagande inom medicin och teknik kan positionera sig bland de främsta i världen inom Life Science, säger Martin Tegnér, chef för programkontoret Life Science vid Region Stockholm.

Lilian Wikström, vd för Karolinska Institutet Innovations, Martin Tegnér, chef för programkontoret Life Science vid Region Stockholm och Björn Lindberg Sylvan, strategisk uthyrare på Akademiska Hus.

Unik möjlighet till flexibla lokaler
Akademiska Hus ger möjlighet för företag att hyra lokaler mitt på campus - från kontorsstol och labbänk till större labbmiljöer och huvudkontor. Lokalerna ligger i anslutning till Karolinska Institutet med närhet till andra myndigheter, företag och organisationer med koppling till utbildning och forskning inom medicin och hälsa.

– Vi kan erbjuda både nystartade och etablerade företag en fysisk plats anpassad efter deras behov. Vi är i en spännande utvecklingsfas och vill öppna upp för fler att flytta in och dra nytta av de mötesplatser och den innovationskraft som finns här, säger Björn Lindberg Sylvan, strategisk uthyrare på Akademiska Hus.

Sms-livräddare för samman frivilliga som har HLR-kunskap, närmaste hjärtstartare och en person med misstänkt hjärtstopp. Systemet och appen ägs, drivs och utvecklas av Heartrunner Sweden AB.

Framgång för företag med ursprung i klustret
Anacardio är ett av företagen som vuxit fram ur den innovativa miljön. Genom banbrytande forskning från Karolinska Institutet utvecklar ett team av hjärtsviktsexperter och läkemedelsproffs en ny behandlingsmetod för hjärtsvikt.

Ett annat företag som har sina rötter här är Heartrunner Sweden AB som startades av en grupp forskare med ena foten i klinik och den andra i akademin. Med modern teknik larmas frivilliga personer med kunskaper inom hjärt-lungräddning till en plats där någon drabbats av ett hjärtstopp. Många liv har räddats när livräddare snabbt varit på plats.

Kirurgen Roger Olofsson Bagge har tillsammans med flera kollegor precis genomfört en avancerad canceroperation – isolerad hyperterm perfusion – som Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ensamma om i landet att utföra. Den här gången i sällskap av sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg Larkö, i blå handskar. Bakom dem Nushin Mirzaei, kirurg, och till höger Anna Holmén, perfusionist.

”Så blev vi bäst på klinisk forskning”

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg är bäst i landet på klinisk forskning. Att få fler medarbetare att forska är en viktig strategisk satsning för att nå målet att bli landets ledande universitetssjukhus när det gäller forskning, utveckling och utbildning.

Beläget mitt i en attraktiv life science-miljö, med utvecklade samarbeten med både Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Astra Zeneca genomsyrar forskningen hela sjukhusets verksamhet. Det har också blivit en uppskattad karriärväg.

- Vi har landets högsta lönepåslag till medarbetare som forskar, som mest upp till 19 000 kronor extra. Och för dem som är nyfikna på forskning erbjuder vi prova på-forskningsmånader, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör.

Satsningen har inspirerat
Karriärvägarna är öppna för alla vårdpositioner, något som Sahlgrenska Universitetssjukhuset var först med och som inspirerat andra sjukhus att ta efter.

- Vi uppmuntrar alla inom akademiska vårdyrken att fortsätta utvecklas och göra akademisk karriär. Hos oss finns till exempel arbetsterapeuter, fysioterapeuter, dietister och psykologer som forskar och gör akademisk karriär parallellt med den kliniska. Det gagnar patienterna direkt när den som behandlar dem ligger i forskningens framkant och kan erbjuda de bästa behandlingarna, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

Framgångsrik satsning
Och satsningen har varit framgångsrik. Våren 2022 fanns det 270 akademiska tjänster kopplade till sjukhuset – en ökning med 41 tjänster sedan 2019. Dessutom kan sjukhuset stoltsera med 141 professor och 966 disputerade medarbetare. Nio av tio som har disputerat vill stanna kvar och arbeta kliniskt och sju av tio ST-läkare säger att de vill ägna sig åt forskning framöver.

Kliniskt arbete i kombination med forskning en styrka
Roger Olofsson Bagge är en av dem som delar sin tjänst mellan forskning och kliniskt arbete. Han är överläkare inom kirurgi och forskargruppledare för en grupp som tar fram nya behandlingar för patienter med cancer genom nya kliniska prövningar.

Han berättar att han delar sin vecka mellan att operera, forska och träffa patienter på mottagningen. Ett upplägg som han är mycket nöjd med.

- När jag träffar patienter på mottagningen väcks idéer som jag sedan kan ta med mig och undersöka vidare i laboratoriet. Arbetar man bara i det ena har man inte förståelse för det andra. Styrkan är att jag har båda verktygen och kan testa i labbet – och sen faktiskt ta tillbaka det till patienten.

Forskningen driver sjukvården framåt
Vikten av att satsa på forskning kan inte understrykas nog, menar Ann-Marie Wennberg Larkö. Vård som idag ses som självklar hade inte funnits utan forskningen som bedrivits på sjukhus och universitet.
- Det är medarbetarna på landets universitetssjukhus och universitet som forskar, utvecklar och implementerar nya rön i vården så att de bästa nya behandlingarna blir tillgängliga för våra patienter. Dagens forskning är morgondagens rutinsjukvård.

Month: October 2022

Så påverkas den psykiska hälsan av en orolig omvärld

Mercer hjälper företag att utforma framtidens attraktiva arbetsplats

Analysera medarbetarnas feedback med hjälp av AI

Därför får du ditt livs bästa chef hos Tre

Kontoret som mötesarena – ett måste för framtidens tillväxtbolag

Svensk forskning viktig pusselbit för nya vaccin

Flerfärgsmikroskopering hjälper forskare med nya cancerbehandlingar

Därför är Uppsala en självklar plats för Life Science i Norden

Unikt samarbete – hjärtat i framgångsrikt Life Science-kluster

”Så blev vi bäst på klinisk forskning”