Gisela Priebe, professor i psykologi och föreståndare för CBU, berättar:

- För att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och erbjuda stöd och behandling behövs kunskapsbaserade underlag där både det individuella barnet och uppväxtvillkoren beaktas. Annars är risken stor att resurser används på fel sätt eller att insatser inte hjälper. CBU kombinerar akademisk kompetens inom flera olika områden och många forskare har arbetat praktiskt som exempelvis psykolog, socionom, lärare eller sjuksköterska.

Carolina Jernbro är lektor i folkhälsovetenskap och biträdande föreståndare för CBU:

- FN:s barnkonvention har varit lag i Sverige sedan 2020 och handlar om att tillvarata barns och ungas rättigheter i samhället. Ett viktigt inslag är barnens rätt till en god och trygg psykisk hälsa som fortsätter in i vuxenlivet. Vår forskning bidrar med nya kunskaper som sprids till praktiker och beslutsfattare. För oss är samarbeten med till exempel vård, socialtjänst och skola viktiga. Vi vill även lyfta betydelsen av barns och ungas delaktighet både i insatser och i forskningen.

År 2001 släpptes studien Slagen dam, vilken bland annat visade att 46 procent av alla kvinnor utsatts för våld av en man. Nu släpps den uppföljande studien Kvinnors trygghet, och siffran har stigit till 55 procent.

– På 20 år har mäns våld mot kvinnor ökat ytterligare. Och våldet har konsekvenser, det påverkar kvinnors livskvalitet och rätt till fria liv, förklarar Jenny Westerstrand.

Ökning av sexuellt våld
Även det sexuella våldet har ökat de senaste 20 åren. Var fjärde kvinna uppger i studien att hon har erfarenhet av grövre sexuellt våld, som våldtäkt eller att en man har försökt tvinga henne till sexuell aktivitet eller att han fått henne att delta i en sexuell aktivitet fast hon visade att hon inte ville.

– Unga kvinnors rapportering om sexuellt våld har ökat tydligt, och inte minst från relationer till pojkvänner. Mängden sexuellt våld och sexuella trakasserier som unga kvinnor rapporterar om är svårt att smälta, säger Jenny Westerstrand.

Viktigt att förstå våldets omfattning och könade karaktär
Med studien Kvinnors trygghet vill Roks synliggöra våldet men också lyfta vikten av att samhället måste förstå våldets könade karaktär, erkänna våldets omfattning och giltiggöra dess konsekvenser för kvinnor.

– Att växa upp till kvinna eller att leva med en man ska inte få vara så fyllt av våld, som vår studie visar att det faktiskt kan vara, säger hon och avslutar:

– Vi tycker att man ska tillsätta en kommission som backar från reformivern på området och istället arbetar med hur vi ska förstå mäns våld mot kvinnor och hur vi ska förstå vårt samhälle.

– Att socialtjänstens insatser bygger på välgjord forskning om vad som fungerar, det är viktigt för hela samhället. Men forskning om insatser och metoder i socialt arbete sker utifrån delvis andra förutsättningar än inom exempelvis sjukvård och tandvård.
Det säger Britta Björkholm, generaldirektör för SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
SBU hjälper till att sortera fram pålitlig vetenskap för vården och socialtjänsten.
SBU gallrar. Och granskar. Och värderar. Inte sällan blir det bara ett fåtal pålitliga studier kvar att dra slutsatser från av de – ibland tiotusentals artiklar – som fångas upp i SBU:s sökning. Som kan gälla allt från familjehemsvård till äldreomsorg.

Granskning av kvalitet är viktigare än någonsin i den allt stridare strömmen av forskningsartiklar. SBU har verktygen och spetskompetensen, konstaterar Britta Björkholm.

– Vi tar oss an forskningsfrågor som vi bedömer som extra angelägna. Men SBU får också specifika uppdrag, till exempel från regeringen. Vi gör även underlag till andra myndigheter, till exempel Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen. Som en del i den statliga kunskapsstyrningen tar Socialstyrelsen fram vägledningar för socialtjänsten. Dessa görs i enlighet med evidensbaserad praktik (EBP). I EBP är det vetenskapliga underlaget en del av flera. Andra aspekter kan vara beprövad erfarenhet och vilka förutsättningar som finns praktiskt och organisatoriskt. Även om det saknas vetenskapligt underlag för en insats så behöver det inte betyda att insatsen är verkningslös, vi vet bara inte säkert. EBP innebär även att man tar hänsyn till den enskilde individens behov av stöd.

Årligen tar cirka 800 000 personer del av insatser inom svensk socialtjänst. Det gäller till exempel äldre, barn och unga, familjer och personer som behöver försörjningsstöd. Men hur mycket evidens finns det för att effekten blir den önskade? När SBU till exempel undersökte vilka insatser som användes för barn och unga som behöver socialtjänstens stöd identifierades 102 insatser. Av dem var det bara nio som hade ett starkt vetenskapligt stöd.

Men kunskapen över hela området förbättras, berättar Knut Sundell, sakkunnig inom socialtjänst på SBU:
– Nu publiceras ungefär en studie i veckan där man mäter effekten av en insats, det är en dramatisk ökning sedan 1990-talet då det publicerades en handfull om året.
Forskning och evidens blir alltmer efterfrågat i socialtjänstens utveckling. SAVRY, TFCO, ILS, IPS – alla dessa förkortningar är exempel på granskade metoder och insatser som håller på att förändra praxis i svensk socialtjänst.
– Socialtjänsten behöver bra underlag för att kunna välja effektiva insatser och metoder och inte lägga resurser på sådant som inte fungerar, säger Knut Sundell.
SBU har utvärderat forskningen inom socialtjänstens områden, bland annat om våld i nära relationer, insatser för barn och unga, äldreomsorg, substansbruk samt insatser vid funktionsnedsättning.

Läs mer på vår webbplats www.sbu.se

Isac, som idag är 13 år gammal, umgicks för ett år sedan i kretsar som bidrog till att hans beteende förändrades, han rymde hemifrån och begick kriminella handlingar. Som tur var har en familj som märkte av att Isacs förändrades och agerade.

– Isacs beteende ändrades helt. Han brukade lyssna på oss i familjen och vara duktig i skolan men sen vände han 180 grader. Vi försökte prata med honom men han ville inte lyssna och även om vi fick bra hjälp från skolan hamnade vi i ett läge där vi inte visste vad mer vi kunde göra, berättar Isacs storasyster.

Ett avgörande möte
Efter ett möte med Socialtjänsten bestämde sig familjen att tacka ja till MST som riktar in sig på ungdomar mellan 12 och 17,5 år som exempelvis inlett ett droganvändande eller börjat utföra kriminella handlingar. Det är en hemmabaserad behandling som kräver att ungdomen har vuxna omkring sig som kan och vill axla ansvar för att hjälpa till med att åstadkomma förändring som också håller över tid. Man riktar in sig på den individuella ungdomen som är omgiven av olika system som hänger ihop och behöver samarbeta för att nå resultat. Dessa inkluderar ungdomen själv, familjen, kompisarna, skolan och närområdet.

Ridwana Yahaya är en del av ett MST-team och är den terapeut som hjälpt Isac och hans familj.

– MST handlar om att analysera vilka faktorer som bidrar till beteendet och vad vi behöver arbeta med. Isac hade aktiva beteenden såsom kriminalitet och drog- och skolproblematik när vi klev in, vilket ger goda förutsättningar för att vi kan göra nytta utifrån MST-modellen.

Isac vågar idag drömma om framtiden till skillnad från när MST startade.

– Jag mådde inte så bra innan Ridwana kom in helt ärligt. Efter en intensiv period med hårt arbete har situationen blivit avsevärt bättre. Isacs familj har varit involverade hela vägen och idag, ett halvår efter avslutad behandling, är han på en bättre plats. Stressen och otryggheten är borta, han är drogfri, inte involverad i kriminalitet, det går mkt bättre i skolan och han vågar drömma om framtiden.

– Målet är att börja på gymnasiet, avslutar han.

Alexander Wilson van Deurs är förbundsordförande för den ideella organisationen jagvillhabostad.nu som verkar för ungas rätt till en trygg bostad.
- Unga saknar både kapitalet och inkomsten som krävs för att köpa en bostad, och har inte tillräckligt med kötid för ett förstahandskontrakt. Det gör att de tvingas in på en otrygg andrahandsmarknad, med ockerhyror och oseriösa hyresvärdar.

Den ideella organisationen vill se en statlig social bostadspolitik som säkerställer goda bostäder utifrån behov, inte betalningsförmåga.
- Staten måste ta ett ansvar och finansiellt stötta kommunerna och byggföretagen i bostadsbyggandet. Vi föreslår förmånliga statliga bygglån till byggföretagen med motkravet lägre hyresnivåer.

Alexander Wilson van Deurs är oroad över att den nya regeringen inte verka lägga fokus på bostadsfrågan.
- Statsministern nämnde ingenting om bostadspolitiken i sin regeringsförklaring och det står heller inget i Tidöavtalet. Vi är rädda för att frågan inte tas på allvar.

jagvillhabostad.nu är en ideell medlemsorganisation med lokalavdelningar över hela landet. De arbetar på flera plan för att förbättra bostadssituationen för unga, bland annat genom upplysningsarbete, föreläsningar, guider och tips. De träffar även politiker och aktörer inom byggbranschen för att lyfta problem som berör unga och föreslår lösningar.
- Idag har 204 av 290 kommuner bostadsbrist. Var tredje ung vuxen tvekar att bilda familj på grund av ett otryggt boende samtidigt som nya siffror från Skatteverket visar att vinsterna för andrahandsuthyrning av privatbostad ökat dramatiskt de senaste åren. En ny social bostadspolitik kan inte vänta, säger Alexander Wilson van Deurs.

Läs mer

– Att ställa om från missbruk till att vara nykter är skrämmande och medför att trauma och svåra minnen kommer upp till ytan. Många bär också på starka känslor av skuld och skam och det hjälper vi dem att bearbeta, säger Sara McGowan som är enhetschef på Frodea Rehabilitering.

Behandlingshemmet arbetar med ett individuellt planerat förlopp och behandlingen sker efter en vetenskapligt beprövade metoder under kontrollerade former. Nedtrappning görs med hjälp av ett personligt utformat medicinskt schema under översyn av behandlare och medicinsk personal. Men det som Frodea verkligen fokuserar på är att skapa trygghet och att minska skuld och skam.

– Att åka på avgiftning kan innebära du får medicin och sedan är klienten på sitt rum, så fungerar det inte hos oss. Vi hjälper våra klienter som individer och är duktiga på att få våra klienter att känna sig sedda, säger Eva-Lena Arnesen, verksamhetschef och ägare.

Trygghet och bekräftelse
En viktig del i att bli fri från ett missbruk är att abstinensbehandlingen fungerar så att klienterna vill gå vidare till nästa steg. Där är en trygg och avslappnande miljö avgörande, liksom bra mat, trevlig omgivning och ett personligt bemötande.

– Det finns så mycket socialt stigma kring människor med en beroendeproblematik. En tendens att se dessa individer som några med sämre karaktär, att det bara handlar om att ”växa upp och skaffa sig ett jobb”. Det stigmat måste bort. Det här är en utsatt, marginaliserad och lågt prioriterad grupp med ett beroende som är svårt att ta sig ur, säger Eva-Lena Arnesen och får medhåll av Sara McGowan.

– Vi som arbetar med abstinensvård ser hur djupt detta ligger och hur omfattande problematiken är, som att missbruket ofta är kombinerat med olika diagnoser. Det som gör att vi lyckas hjälpa våra klienter är att Eva-Lena och Leif Arnesen som driver företaget, gör det med hela hjärtat och att vi verkligen bryr oss. Det ger våra klienter styrkan att orka igenom en många gånger mycket tuff avgiftning och ta nästa steg, avslutar hon.

Läs mer på: www.frodea.se