En debatt gällande ökad kriminalitet och fler utsatta samhällsgrupper florerar i dag. Socialtjänsten har en viktig funktion i att stötta de som far illa – men Monica Persson, ordförande i Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) och socialdirektör i Karlstad kommun, berättar att en allt för stor del av socialtjänstens tid går åt till utredningar och administrativt arbete.

– För att kunna ge snabb hjälp i ett tidigt skede vill vi att samhället ska kunna erbjuda en första och andra linjens socialtjänst. Genom att sänka tröskeln för en första kontakt med socialtjänsten ser vi att arbetssättet kommer att kunna förebygga en växande, framtida problematik.

Tids- och resurskrävande arbete
Anna Burston är ordförande i FSS region Skåne och verksamhetschef för socialpsykiatri i Lunds kommun. Hon konstaterar att socialtjänsten i dag till största delen tvingas arbeta med den tunga, lagstyrda myndighetsutövningen som är både tids- och resurskrävande.

– Vi vill få till ett paradigmskifte i socialtjänsten där det ska vara lika lätt att komma till oss med sina problem som det är att gå till vårdcentralen. Man ska kunna få snabb hjälp där man befinner sig, utan långa utredningstider. Sedan behöver vi en andra linje, som tar vid när grundlig utredning och samverkan behövs.

Krävs omorganisation och ett utökat lagstöd
För att kunna arbeta på detta sätt krävs en omorganisation av socialtjänsten, och samtidigt ett utökat lagstöd. I utredningen om en ny socialtjänstlag lyfts förebyggande och kunskapsbaserat stöd, som kan ges utan myndighetsbeslut, fram som centrala delar.

– Det är när vi kommer in i tid, innan problem vuxit sig stora, som vi har störst möjlighet att verkligen göra skillnad. Ju fler vi kan ge stöd tidigt i första linjen, desto fler kan vi stödja med de samhällsresurser vi har, menar Monica Persson och fortsätter:

– Det kommer alltid att finnas både barn och vuxna som behöver långvarigt och omfattande stöd. För dem behövs andra linjen med tvärprofessionella team och samverkan med andra. Men låt oss minska den gruppen!

Läs mer här.

Personer med NPF är kraftigt överrepresenterade inom samhällsvård, psykiatri, missbruk, kriminalitet och i kontakt med socialtjänsten – men kunskapen kring ämnet är långt ifrån där den borde vara. Trots överrepresentationen, så är inte NPF en integrerad del i Sveriges socionomutbildningar. Attention har därför gjort en skrivelse till alla högskolor och universitet i landet om att föra in kunskap om NPF. De flesta skolorna är positivt inställda och Attention har blivit inbjudna för att föreläsa på ett flertal högskolor och universitet.

– Det är uppenbart att det både finns ett behov och efterfrågan och att NPF har en självklar plats på socionomutbildningen. Vi vet att kunskap gör skillnad och är därför glada för att kunna bistå skolorna med vår kompetens, säger Elisabeth Sundström Graversen, kanslichef på Riksförbundet Attention och författare till boken NPF och socialtjänsten.

Attention gör dock mer än så. På regelbunden basis anordnar och erbjuder Attention helt egna utbildningar. I december anordnas öppna utbildningar till socialtjänsten och det finns redan idag flera webbutbildningar att genomföra baserat på ens yrkesroll.

– Vi har tagit fram skräddarsydda webbutbildningar för dig som arbetar inom socialtjänst och på HVB. Eftersom att socialarbetare och behandlingspersonal ofta har hög arbetsbelastning och ett tight schema, har vi satsat på tillgänglighet och flexibilitet, förklarar Fanny Eklund och Jacqueline Hellman Treschow.

Placerade barn och unga med NPF
Inom samhällsvården ser vi en särskild kunskapsbrist, trots att barn och unga med NPF är kraftigt överrepresenterade. Inom SiS har över 50% av de unga adhd och/eller autism. Det är en särskilt utsatt grupp, med ökad risk för våldsutsatthet, psykisk ohälsa, skolmisslyckanden och sociala problem. Det här handlar om barn som bär med sig ett tungt bagage av tidigare erfarenheter som har rätt till kärlek, trygghet och att få stöd och hjälp med deras problem. Men i stället har samhället brustit i sin omsorg.

Det menar Fanny Eklund och Jacqueline Hellman Treschow som tillsammans ansvarar för Attentions arvsfondenprojekt ”Ung Dialog”.

– ”Ung Dialog” är ett tre år långt projekt med en vision om att placerade barn och unga ska bli mer delaktiga, ha ett större inflytande och en bättre livskvalitet. Tillsammans med ungdomar med egen erfarenhet och professionella aktörer vill vi skapa bättre förutsättningar för de unga och höja kunskapen inom samhällsvården.

Medverkar på Socionomdagarna
Likt tidigare upplagor av Socionomdagarna kommer Attention medverka även i årets upplaga mellan 22-23 november. Förutom att finnas tillgängliga vid sin utställningsmonter kommer Fanny Eklund och Jacqueline Hellman Treschow att hålla föredrag om just projektet ”Ung Dialog”.

– Vi kommer prata om de placerade ungdomarnas idéer och förslag på förbättring och hur vi ska omsätta detta i praktiken. Dessutom kommer en ungdom att medverka och prata om sin egen upplevelse och vad som var av stor betydelse när hen själv var placerad, säger Fanny Eklund och Jacqueline Hellman Treschow och avslutar:

– Kunskapen om NPF måste öka rejält, från individnivå ända upp till socialtjänsten. Just därför blir det oerhört viktigt att sprida vår kompetens.

Läs mer om Riksförbundet Attention www.attention.se

Hemstaden är en verksamhet vars tillkomst grundades i en vilja att hjälpa till med att hitta lösningar på uppkomna samhällsproblem som politiker, media och människor i allmänhet pratar om. Stora fokusområden är mäns våld mot kvinnor och gängkriminalitet. Hemstaden arbetar för att förbättra människors livsvillkor och ge dem förutsättningar att leva ett liv fritt från hot och våld.

– Vi är socialtjänstens förlängda arm och arbetar på uppdrag av dem. Men vi har även tätt samarbete mot andra myndigheter som polis, familjerätt, advokater, Skatteverket, Kronofogden och Arbetsförmedlingen. Vi jobbar även nära förskola och skola, sjukvård, hyresgivare och arbetsgivare. Hos alla dessa aktörer finns en vilja och ett engagemang att hjälpa och finna lösningar på problemen, säger Jonas Göransson.

Hemstaden arbetar pedagogiskt och stödjande för att klienterna ska hitta och upprätthålla sin egen förmåga. Vid placeringar av utsatta förälder och barn är barnets behov och mående en extra viktig del i arbetet.

– Många gånger hamnar barnen i skymundan. Dem blir minst lika utsatta i ett hem där det förekommer våld, även om våldet primärt inte är riktat mot dem. Vi tar barnens mående och hälsa på största allvar och tillsammans med socialtjänsten värnar vi om barnens rätt att växa upp i trygga förhållanden utan risk för våld eller försummelse. Vi på Hemstaden ser att skyddet för barnen har ökat i rättssammanhang tack vare den nya lagen om barnfridsbrott, vilket är mycket positivt och värt att belysas, avslutar Linda Ohlquist, barnansvarig, behandlingspedagog på Hemstaden.

Läs mer på: www.hemstadenab.se

Forskning har visat att sorg kan medföra minskad arbetsförmåga. Hur man hanterar sorgeprocessen och hur lång tid det tar är ytterst individuellt.

– Att sörja är en sund och naturlig process, men den ser annorlunda ut för var och en – det finns inget ”sorgeår”, säger Kjell Westerlund, ordförande i SAMS, Samarbete för människor i sorg.

SAMS vice ordförande, Anna-Lena Söderlund Törnell som också är aktiv i Föreningen VIMIL, menar att behovet av bättre villkor för efterlevande i samband med sjukskrivning är en samhällsrelevant fråga.

– Får man inte utrymme för sitt sorgearbete finns en risk att man blir sjuk ”på riktigt” och tvingas sjukskriva sig ytterligare, säger hon.

Med en anpassbar modell för sjukskrivning ger man efterlevande chansen att återhämta sig i egen takt och därmed snabbare komma tillbaka i arbete. SAMS menar att det behövs ett mer flexibelt system där en sorgpeng kan vara en av delarna.

My Borg Åmansson, styrelsemedlem i SAMS och aktiv i Spädbarnsfonden, förklarar tanken bakom:

– Det tar tid innan sorgen sätter in på allvar, vi är därför övertygande om att både samhället och de efterlevande mår bättre av en vidareutvecklad sorgepeng som är längre än 10 dagar och inte bara till för de som förlorat barn under 18 år.

Man behöver rätt förutsättningar för att hitta tillbaka till ett meningsfullt liv. SAMS är en paraplyorganisation för olika efterlevandeföreningar, i vilka man också kan hitta stöd i träffar med andra i liknande sorg.

– Det rörde sig om barn vars rättigheter dagligen kränktes på grund av hedersnormer. Jag grundade därför FreeZone Sweden för att barn och unga ska få känna sitt värde och ha möjlighet att utveckla sin identitet och sitt liv i frihet.

FreeZone Sweden har utvecklat insatser såväl till ungdomar som yrkesverksamma, ledning, organisationer och kommuner. Metoden Fria Zoner kan användas i hedersförebyggande arbete inom skola, organisationer, föreningar mm där barn och unga vistas.

– Fria Zoner utgår från etablerad kunskap, studier och rapporter om hedersrelaterat våld och förtryck, från individ till samhällsnivå. Den bygger på lösningsfokuserad samtalsmetodik, värderingsövningar, andning, avslappning och forumspel och har pedagogiska metodmaterial utformade efter målgrupp.

Johanna betonar att målet är att höja ungas KASAM (känsla för sammanhang) stärka självkänslan, ge redskap för ett gott självledarskap, medvetandegöra dem om sina rättigheter, utmana normer och bryta destruktiva tankemönster samt stresshantering.

– Målgruppen är unga i åldern 11–25 oberoende av könstillhörighet, som lever med hedersnormer och/eller har erfarenhet av flykt/migration. Tillsammans tar vi ett gemensamt ansvar för alla ungas rätt till ett liv i frihet.

Läs mer hos FreeZone Sweden

Oavsett anledning till att barn befinner sig inom rättsprocessen har de rätt att få sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen. Såväl i utredningar i domstol som överklaganden ska det som är bäst för barnet alltid stå i centrum. Att barn får möjlighet att uttrycka sina åsikter i beslut som rör dem är en grundläggande del av barnkonventionen. Dessutom ska deras åsikter tillmätas betydelse. Såväl svenska som internationella studier visar att barns delaktighet kan vara av särskild betydelse för ett barn som upplevt våld eller annan utsatthet i familjen.

Från 1 juli 2021 är det brottsligt att låta barn bevittna (se eller höra) delar av våld i nära relation, vilket går helt i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter artikel 19 om att barn har rätt att skyddas mot alla former av våld och övergrepp.

– Brottsofferjouren Sverige är en av flera organisationer som länge kämpat för att såväl barnkonventionen som barnfridslagen skulle komma till för att stärka barns rättigheter i rättsprocessen säger Monica Ekström, vice förbundsordförande Brottsofferjouren Sverige.

Nya rättigheter
Barnfridslagen innebär att barn som bevittnat våld i nära relation numera är brottsoffer i juridisk mening och med det kommer en rad nya rättigheter. Exempelvis har barn rätt till ett särskilt biträde som kan följa med barnet vid läkarbesök som en del i brottsutredningen, ansöka om skadestånd samt företräda barnet i rättsprocessen. En viktig skillnad mot tidigare är att förhör numera kan hållas med barnet – utan vårdnadshavares godkännande. Att skada sin partner innebär numera i lagstiftningen att man även skadar barnet. Det stärker det straffrättsliga skyddet för barn som upplevt våld mellan närstående och är en viktig markering från samhällets sida om att barn har rätt till en uppväxt fri från våld.

Nu är både FN:s konvention om barnets rättigheter och barnfridslagen på plats, men vad är nästa steg?
– Av ställningstaganden i domar och återkommande rapporter framgår att det förekommer brister när det gäller att tillgodose barnets rättigheter fullt ut i rättsprocessen. Exempelvis har man kunnat se att tingsrätter runt om i landet gör olika bedömningar när det gäller ordet bevittna (se eller höra) våld i nära relation. Trots liknande omständigheter har vissa tingsrätter friat medan andra fält. För att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda anser vi att högre krav måste ställas på de utredningar som görs, barnets bästa behöver stå i centrum och rättsprocesser där barn är inblandade måste ha ett tydligt barnrättsperspektiv. säger Emelie Dahlin, verksamhetsutvecklare för barn och unga på Brottsofferjouren Sverige.

Måste tas på allvar
Ofta förväntas barn under ett samtal med en främmande person att berätta om våld och kränkningar som barnet själv kanske inte kan sätta ord på. I de fall där barn har fått komma till tals är det budskap barnen förmedlar ofta tydligt. Om barn berättar att de utsatts för våld måste vuxna ta det på allvar. Om barn säger nej till att träffa en förälder så betyder det att de inte vill träffa föräldern.

– I sådana fall där ett barn till exempel uttryckt sig ogilla att bo tillsammans med en förälder som utsatt barnet för brott beaktas barnets egen vilja i mycket låg utsträckning eller i värsta fall inte alls. Barns egna berättelser uppfattas allt för ofta som icke trovärdiga, framför allt om barnet är under 12 år. Detta säger emot den forskning som finns på området. Studier visar på att barn kan lämna trovärdiga och tillförlitliga uppgifter om övergrepp de utsatts för redan från tre års ålder. Det måste framgå hur man tagit hänsyn till barnkonventionen, inte bara att man gjort det, säger Emelie Dahlin.

Mer kunskap behövs
För att en domstolsprocess ska vara rättssäker utifrån ett barnrättsperspektiv behövs en kunskapshöjning hos de som möter och fattar beslut om barn så att barnets rätt till delaktighet blir en självklar del och genomsyrar hela det rättsliga förfarandet från början till slut. Ett ytterligare problem är att barn som bevittnat eller riskerar att bevittna våld i hemmet sällan upptäcks innan det gått för långt.

– Personal i skola och förskola liksom andra verksamheter som möter barn behöver kunskap om hur tidiga tecken på våld hos barn kan komma till uttryck, exempelvis ändrat beteendemönster. Vi vet att mörkertalet är stort och därtill behöver kunskap och tidiga insatser stå högt upp på den politiska agendan. Att anta ett barnrättsperspektiv handlar om kvalitetssäkring. Beslut blir både bättre och mer välgrundade om de tillämpas i enlighet med barnkonventionen.

Bemötande som skapar trygghet
Brottsofferjouren anser att det är viktigt att det under hela det rättsliga förfarandet måste finnas ett bemötande som skapar trygghet och tillit både för brottsoffer, vittnen och anhöriga. Barn är en särskilt sårbar grupp. Det krävs därför att såväl domstolar som andra myndigheter gör allt som krävs för att fatta beslut som är förenliga med barnkonventionen. Görs inte detta riskerar det få långtgående konsekvenser.

I stället för att spara in på resurser och hoppas på att problemen är övergående riskerar det att slå tillbaka och stå samhället dyrt. Studier av långsiktiga konsekvenser av våld visar att barn som upplevt våld mellan föräldrar och mot syskon löper större risk att uppleva eller utsätta andra för våld i en vuxenrelation. Barn som upplever våld från föräldrar eller andra omsorgspersoner löper även större risk att utveckla symptom som ångest, nedstämdhet, PTSD mm vilket i förlängningen kan leda till än mer kostsamma konsekvenser.

Påverkar barns utveckling
Det finns även forskning som visar på att det är mer psykiskt skadligt för ett barn att uppleva våld i hemmet mellan exempelvis mamma och pappa, än att själv utsättas för våld. Det finns också forskning som pekar på att det är som mest skadligt för barn under de tidiga levnadsåren av livet att uppleva våld mellan närstående omsorgspersoner och den toxiska stress som våldet medför då det påverkar barns utveckling.

– Barn inom rättsväsendet är ofta i en mycket utsatt situation och barnrättsperspektivet i såväl utredningar som i rättsprocesser behöver stärkas. Principen bör vara att barn ska skyddas i processen, inte från processen, avslutar Monica Ekström.

Läs mer här!

– Att kommunerna drar ner på omsorgstagarnas stödtid gör att de inte får samma livsförutsättningar som tidigare. Konsekvenser med minskade stödtider blir ofta på bekostnad av psykisk ohälsa och ökade kostnader för psykiatrivård. Att få en strukturerad vardag är a och o för våra omsorgstagare men det räcker inte för att få ett liv i balans. Hälsa och livskvalitet är så mycket mer än bara mat och tak över huvud, säger Liselotte Almén Malmqvist

För att bryta psykisk ohälsa som isolering och negativa beteendemönster behöver omsorgstagarna en trygg omgivning där allt hänger samman. De behöver också återhämtning och förtroendefulla relationer över tid som blir viktiga stödfaktorer i deras omsorg.

– Att säkerställa helheten kan innebära fördyrande omkostnader i stunden men långsiktigt skapar det möjlighet till självständighet och frihet för den enskilde individen. Därmed minskas även vård- och omsorgskostnader för samhället i stort, säger Liselotte Almén Malmqvist.

Nya politik och bra ledare behövs
Utöver ovan nämnda problematik, tillkommer ofta ekonomiska problem för omsorgstagarna som gör att de har rätt att ansöka om god man eller förvaltare. Byråkratin kring ansökan tar ofta lång tid vilket kan skapa negativa beteendemönster hos den enskilde som ofta anhöriga, verksamheten eller psykiatrin får hantera.

För att uppnå en balanserad livssituation för omsorgstagarna tycker Liselotte Almén Malmqvist att de nya politiker som nu kommer till makten behöver prioritera och se över omsorgstagarnas övergripande vardagsituation. De behöver bli handlingskraftiga och säkerställa både en bastrygghet utifrån varje omsorgstagarnas individuella behov och ekonomi nog att höja var och ens livskvalitet något. För att lyckas med det i praktiken behövs en drivande katalysator, en bra ledare för omsorgsverksamheten:

– När det gäller ledarskap i företaget vill jag lyfta fram vår verksamhetschef Anette Olsson som nominerats till årets Guldkrans med motiveringen att hon är en engagerad och målinriktad ledare. Vi behöver fler ledare som Anette Olsson inom omsorgsverksamhet som sprider engagemang, kärlek och en vilja att göra skillnad och skapa möjligheter för både medarbetare och omsorgstagare. Mår våra medarbetare och deltagare bra, mår anhöriga och våra uppdragsgivare också bra och det är vårt mål, säger Liselotte Almén Malmqvist.