Redan det geografiska läget, i Flemingsberg i södra Stockholm, sätter sin prägel på högskolans inriktning. Hit rekryteras många av studenterna från närområdet.

– På vår socionomutbildning finns studenter med olika bakgrunder. Det är en styrka eftersom vi får studenter med olika erfarenheter och insikter, säger Sylwia Koziel, programansvarig för socionomutbildningen.

Individuellt anpassat
Magdalena Elmersjö, docent i socialt arbete, poängterar att Södertörns högskola rustar framtidens socionomer.
– Vi ser till att fånga upp den enskilde studenten och dess intressen. Studenten får en personlig utvecklingsplan och en mentor som följer med hela vägen från första dagen på högskolan till första dagen på jobbet.

Samverkan med polis- och lärarutbildningarna
På Södertörns högskola anser man att samverkan mellan socialtjänst, polis och skola är en viktig pusselbit för att vända samhällsutvecklingen. Tillsammans med polisutbildningen arrangeras och utvecklas gemensamma föreläsningar, seminarier och rollspel. Där får studenterna undersöka hur olika yrkespersoner agerar i en viss situation, utifrån olika lagstiftningar, vilket skapar förutsättningar för framtida samarbeten.

Samverkan på fältet
Södertörns högskola är angelägen om att hela tiden hålla örat mot marken. Ett exempel är forskningsprojekt som genomförs tillsammans med socialtjänst och polis i Skärholmen, i södra Stockholm. Man har också ett utbyte där medarbetare från socialtjänsten undervisar på högskolan och högskolans lärare jobbar hands-on ute på fältet.

En plats att återvända till
Landets socialtjänster har länge brottats med nedskärningar och personalbrist. Många socialarbetare upplever att de inte hinner med sina klienter och väljer därför ofta att säga upp sig.

– Man måste komma ihåg att socialtjänsten var överbelastad redan innan den stod inför den växande gängkriminaliteten, säger Daniel Seldén, avdelningsföreståndare för socialt arbete.

På Södertörns högskola känner man ändå hopp inför framtiden. Studenterna håller hög kvalitet och utbildningen ger en mycket god inblick i vad jobbet innebär. Studenterna har också möjlighet att återvända till högskolan, för magister- och forskarutbildning, men även för att nätverka och undervisa blivande socionomer.
– Här kan de hämta andan, utbyta erfarenheter, höja sin kompetens och tanka ny energi, avslutar Daniel.

Läs mer här.

Det finns hjälp att få om du utsätts för våld. I en skyddsplacering får människan möjlighet att bearbeta och förstå det hen varit med om, samt få hjälp att inse att det som hänt är fel och att handlingar hen utsatts för kan vara lagbrott.

Omsorg Skydd Säkerhet, O.S.S, startade sin verksamhet 2013 och har sedan dess jobbat med skyddsplaceringar för vuxna, familjer samt med ungdomar placerade inom SoL och LVU.

De har idag olika boendeformer i alla Sverige län. O.S.S har skapat sig en specialkompetens inom området skyddsplaceringar gällande våld i nära relation och hedersrelaterat våld.

”Individanpassa skyddsinsatsen”
Det finns många skyddade boenden i Sverige i dag men Johanna, verksamhetschef på O.S.S, berättar att det är viktigt att personer i behov av stöd blir placerade där rätt lösning och hjälp finns. Hon konstaterar att skyddsplaceringen behöver individanpassas utifrån klientens specifika behov. O.S.S har uppmärksammat att kollektiva boendelösningar inte alltid är att föredra för de flesta skyddsbehövande.

– Vi jobbar för att ge de skyddsplacerade ett så pass vardagligt och normalt liv som möjligt, att leva kollektivt i sitt livs kanske största kris är inget som är en ”gynnande ” boendeform för de flesta personer, säger Johanna.

– Vi jobbar med etablering på den nya orten från dag ett, det gör att vi minskar flyttar för den skyddsbehövande och kortar ner tiden för insatsen.

Vidare berättar hon att det är av största vikt att ha barnperspektivet i fokus, vi ger barnen möjlighet till skolgång och annan ålders adekvat sysselsättning samtidigt som de får stöttning i sin utsatthet av trygga vuxna.

– Vid en skyddsplacering hos oss tar vi ansvaret för skyddet, vi är behjälpliga med praktiska göromål, myndighetskontakter samt stöttar i de rättsliga processerna. Vi arbetar mycket med kunskap och förståelse tillsammans med de skyddade, för att ge dem de bästa förutsättningarna för sitt framtida liv i skydd. Klienten behöver bearbeta sina våldsupplevelser samt få kunskap om våldets mekanismer och konsekvenser för att stärka sitt inre skydd.

Skillnad på skyddad och gömd
Johanna understryker att det är en stor skillnad mellan att vara skyddad och gömd. Vi utbildar klienten i skydd och lär dem hur de ska tänka och agera på ett säkert sätt i olika situationer.
– I samma takt som vi utvecklar vårt säkerhetstänk läser förövarna på och hittar nya sätt att hitta de skyddade. Därför är det viktigt att lära sig leva som skyddad, utan att gömma sig. Det är ofta en lång väg tillbaka till att bli en yrkesverksam och självständig samhällsmedborgare efter ett liv som utsatt, men det går! Och vi är där för att stötta på resan tillbaka.

Det tar tid att bli hel igen
Vi på Omsorg skydd säkerhet får då och då till oss att det önskas en så kort skyddsinsats som möjligt. När vi får detta till oss så väcks alltid en tanke att personen som ringer inte kan var helt införstådd i eller har tillräcklig kunskap kring vad en våldsutsatt har varit med om och hur det har påverkat den eller dessa människor, säger Johanna.

– Vi efterlyser att det framöver ska finnas och ges mer kunskap kring vad som behövs för att uppnå framgång och resultat när det gäller skyddsplaceringar. Det viktiga är att rätt kompetens för det specifika ärendet ska finnas och att den håller en hög kvalitet.

Johanna tillägger att det ibland kortsiktiga tänkandet måste bort då det oftast bidrar till en fördyrande insats på sikt då de skyddsbehövande ofta går tillbaka till det som de flytt ifrån då de inte kunnat fokusera på, eller fått det som behövs för att kunna gå vidare i livet, utan i stället fokuserat på att tiden för insatsen är på väg att ta slut och att de då måste vara ”färdiga”.

Många skyddsbehövande ”studsar” tillbaka både en och tre gånger innan de lyckas skapa sig ett nytt liv. Detta beror dels på en ambivalens hos den skyddsbehövande men även på felaktigt val av utförare grundat på vad boendet erbjuder kontra vad den skyddsbehövande behöver, bristfällig kvalitet på skyddsinsatsen samt då även att en insats kan vara under tidspress, exempel på detta kan vara att det tas beslut på endast en till två veckor i taget.

Läs mer här

SRF har tre önskningar under kommande mandatperiod. Universitetsutbildning av synpedagoger, att göra färdtjänst till en biståndsprövad rättighet och att göra ledsagning till en kostnadsfri rättighet för synskadade.

Brist på politisk handling och snålare lagtolkningar har gjort att synskadade under de senaste åren blivit alltmer utsatta.

– Önskelistan innehåller inte några nya krav. Men vi fokuserar extra mycket på dessa frågor eftersom de markant ökar livskvaliteten för synskadade om de blir lagstadgade, säger Niklas Mattsson. De bristfälliga möjligheterna att få färdtjänst och ledsagning leder till isolering i hemmet och den bristande kompetensen hos synpedagoger kan resultera i färre synskadade i arbete. Detta måste vi förhindra.

– Vi hoppas att regeringen tycker att ett jämställt samhälle är lika viktigt som vi på SRF. Det är något som är väldigt fel i nuvarande regelverk när synskadade nekas självklarheter som att ta en promenad eller gå och handla, säger Niklas Mattsson.

Synskadades Riksförbund arbetar bland annat med opinionsbildning, påverkansarbete och utbildning. De ordnar lägerverksamhet för barn och unga och bidrar till ögonforskningen. Organisationens grundperspektiv är mänskliga rättigheter. Synskadades Riksförbund är en medlemsorganisation där man kan få stöd om man är synskadad, eller vara med som stöttande medlem.

Synsimulator – Se som en synskadad
Synskadades Riksförbund arbetar kontinuerligt med att öka medvetenheten om hur det är att leva med en synnedsättning. Detta har bland annat resulterat i appen Synsimulator där du med hjälp av din smartphone kan få en känsla av hur omgivningen ser ut för personer som lever med synnedsättningar. Synsimulator använder sig av kameran för att simulera sex olika synnedsättningar, till exempel ålderssynthet, grå starr och retinitis pigmentosa.
– Vår förhoppning är att den bidrar till ökad förståelse för några av de utmaningar som personer med synskador ställs inför, säger Niklas Mattsson.

Appen finns att ladda ner på App Store och Google Play.

Läs mer om Synskadades riksförbund här!

Nina Söderström, Affärsområdeschef och auktoriserad socionom på CareOn, ett bolag med lång erfarenhet inom socialförvaltning. Hon är noga med att de är en konsultverksamhet och inte ett bemanningsbolag. 

– Alla konsultchefer är utbildade socionomer eller har en bakgrund inom socialförvaltning. Det i kombination med att vi känner våra konsulter gör att vi förstår våra uppdragsgivares behov och kan matcha det med den socionom som passar bäst för respektive uppdrag, säger hon. 

CareOn erbjuder hjälp vid arbetsbelastning eller vakanser, med att lära upp nya handläggare, utbilda chefer i effektiva rutiner och arbetssätt, organisationsutveckling och verksamhetsutveckling.

– Våra konsulter har en stor erfarenhet och kan göra en verklig skillnad. Till exempel på en enhet där många är nyutexaminerade kan de tack vare en gedigen erfarenhet fungera som mentorer och börjar direkt med svåra ärenden, säger Pia Tingvall, konsultchef och auktoriserad socionom. 

CareOn har även ramavtal med ADDA för uppföljning av HBV-, konsulentstödd familjehemsvård samt stödboende. En viktig del i arbetet för att säkerställa att de mest utsatta, barn och unga, får den vård de behöver. 

Rutiner och stöttning för konsulter
För att göra ett bra jobb behöver en konsult rätt förutsättningar. Något som CareOn erbjuder på flera sätt: varje konsult har stöd av konsultchefen genom hela uppdraget, en tydlighet kring förväntningar och en plan om någon blir utsatt får hot eller våld. Dessutom har de kollektivavtal. 

– Sjukskrivningstalen är generellt höga hos socialsekreterare men inte hos oss. Trots att våra konsulter ofta jobbar med de tyngsta ärendena. Det tror vi beror på att vi känner till deras situation och kan stötta hela vägen. Våra konsulter kan koncentrera sig på jobbet utan att fastna i möten och omorganisationer, säger Nina Söderström.

– Vi ger det bästa av två världar, tryggheten som kommuner erbjuder med det fria i konsultrollen. Bland annat med konsultträffar, föreläsningar, handledning i grupp och enskilt. Vi kan anpassa och skräddarsy uppdrag utifrån önskemål och det skapar möjligheter för individen att ha en bra ”work life balance”, avslutar Pia Tingvall. 

Läs mer om CareOn här

Wilhelmina Hoffman, geriatriker och chef för Svenskt Demenscentrum, möter ofta nydiagnosticerade personer som berättar i stort sett samma historia.

– De har fått en diagnos på en dödlig sjukdom. Ändå har de lämnats utan vårdplan, kanske med recept på symtomlindrande läkemedel men utan en planerad uppföljning och med många obesvarade frågor.

Min pärm vill fylla en del av tomrummet efter att diagnosen är ställd. Här finns svar på en del av alla de frågor som både den som får diagnosen och nära anhöriga ofta ställer sig.

– Det handlar om fullmakter, körkort och färdtjänst. Och om vart du kan vända dig för att få råd och stöd. Pärmen innehåller även konkreta tips på hur man kan hantera svårigheter som uppstår av ett sviktande minne, säger Wilhelmina Hoffman.

Läs mer om Min Pärm här.

– Det satsas för lite på förebyggande arbete. Brottslighet har naturligt varit i fokus under valåret och i media, men politikens svar har nästan uteslutande handlat om hårdare tag och längre straff. Det behövs mer för att komma till rätta med problemen. Vi behöver rikta fokus mot förebyggande arbete och lyfta de yrkesgrupper som tidigt kan komma in och vända den negativa spiralen för barn och unga på väg in i brottslighet, missbruk och psykisk ohälsa, säger Heike Erkers.

Det räcker inte med hårdare straff för att komma till rätta med gängkriminalitet. Poliser är viktiga men utan socialsekreterare, skolkuratorer och elevhälsan kommer vi aldrig som samhälle att kunna bryta nyrekryteringen till gängen. Det här måste komma med i samhällsdiskussionen, anser Heike Erkers och Akademikerförbundet.

Nya krav på socialtjänstlagen
Ett sätt är att våra nya politiker tar ansvar och ser till att kraven skärps i socialtjänstlagen. En ny lagstiftning behövs med tydliga krav om att kommuner ska arbeta förebyggande och att verksamheter kopplade till social omsorg bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

– Det här gäller inte enbart kopplingen till gängkriminalitet och brottslighet. Våra nya politiker behöver även se över det stigande antal unga kvinnor som lider av psykisk ohälsa. Här behövs tidiga insatser, redan på BVC, för att hjälpa och stötta föräldrar och i skolhälsovården för att fånga upp tidiga tecken på exempelvis missbruk. På så sätt kan vi tidigt stänga dörren till långvarig psykisk ohälsa, säger Heike Erkers.

Här är det också viktigt att skapa förståelse kring hur ett tidigt förebyggande arbete kan gå till. När ett barn föds har till exempel BVC och de hembesök de utför hos föräldrarna en viktig funktion på flera plan. Det handlar inte om övervakning eller att komma med pekpinnar eller till och med den seglivade myten om att ”Socialen kan ta mitt barn ifrån mig”. Tvärtom, kommunens förebyggande arbete ska här handla om att hjälpa och stötta föräldrarna, att så fort barnet föds erbjuda samhällets resurser som en hjälp till att forma ett tryggt och bra föräldraskap. Det påverkar i sin tur barnets förmåga att ta till sig sin skolgång på bästa sätt. En trygg barndom och en välfungerande skolgång är bästa vaccinet mot kriminalitet och psykisk ohälsa.

Akademikerförbundet SSR:s krav:

• Tio tusen fler som jobbar förebyggande.
• Tio miljarder mer till förebyggande arbete.
• Rätt insats till rätt individ, i rätt tid – använd vetenskap och beprövad erfarenhet.

Verksamhetscheferna Ingela Sagman och Carola Gårdare började jobba tillsammans på Frälsningsarméns akutboende Lilla Bommen och det drogfria boendet Nylösegården i Göteborg 2015. Då såg de ett glapp mellan verksamheterna.  

– Personer som bodde på Nylösegården och fick återfall hamnade på Lilla Bommen igen. Det fanns inte någon chans att fånga upp dessa personer innan de var tillbaka på ruta ett, säger Carola Gårdare.  

Tanken om en vårdkedja formas, där akutboendet och det drogfria boendet länkas samman på ett bättre sätt. Lösningen blev mellanboendet Slussen. Här finns i dag 20 platser för personer som tvingats lämna Nylösegården men som är motiverade att ta sig tillbaka, samt boende på Lilla Bommen som har viljan att trappa ner sitt missbruk.   

Bygger ut vårdkedjan med utslussning 

– Slussen ligger i samma hus som Lilla Bommen, vilket har gett positiva effekter. Vi har fått ett oväntat stort flöde av personer från akutboendet som vill ta sig över till Slussen, berättar Carola Gårdare. 

– Våra klienter har även efterfrågat ett utslussningsboende som ett steg efter Nylösegården, där man kan man bo i ett mindre kollektiv och träna på att göra vardagssysslor innan man flyttar till egen lägenhet. Därför har vi tagit över en villa vid Marklandsgatan där vi kommer att erbjuda sex utslussningsplatser, säger Ingela Sagman. 

Hon och Carola Gårdare är eniga – vårdkedjan är ett livsviktigt komplement till stadens egna insatser för hemlösa individer. Förhoppningen är att arbetet även ska ge ringar på vattnet i andra städer. Då kan fler människor i utsatthet fångas upp innan det är för sent.  

Läs mer om Frälsningsarméns sociala arbete här.  

Kompetensteamet ingår i IFO:s avdelning för barn och unga och har funnits i cirka tre år. Det består av de två erfarna socionomerna, Isabella Wand och Hanna Nylander, som arbetar under ledning av Catharina Frestro, chef vid bedömningsenheten.

– Vår uppgift är att introducera nya socialsekreterare, arbeta metodstödjande i komplicerade ärenden, erbjuda återkommande fördjupningstillfällen och uppdatera våra kollegor om aktuell forskning och ny lagstiftning, säger Hanna Nylander.

Ett uppdrag till kompetensteamet kan uppstå genom att socialsekreterare, enhetschef eller gruppledare ser behov av kompetensutveckling inom ett specifikt område.

– En gång fick vi i uppdrag från barnenheten att läsa samtliga utredningar under en period, berättar Isabella Wand. Det resulterade i 150 lästa utredningar där vi dels gav varje socialsekreterare individuell återkoppling på dokumentation och handläggning, dels gav tips till gruppledarna för fortsatt arbete på enhetsnivå.

När teamet fördjupat sig inom ett ämne visar det sig ofta att andra enheter vill få ta del av detta, vilket leder till att hela verksamhetsområdet får breddad kompetens och ökad samsyn.

– Vi vill att socialsekreterarna ska utvecklas till att bli självständiga och trygga i sin yrkesroll för en rättssäker handläggning av utsatta barn och deras familjer. Kompetensteamet bidrar verkligen till detta, säger Catharina Frestro.

– Dessutom är det en otrolig tillgång och en lyx, tillägger hon. Att ha två erfarna socialarbetare som kan orientera sig och sålla bland allt som finns och erbjuds och kan plocka fram det som är relevant och aktuellt leder till att vi har fokus på att utveckla vårt komplexa arbete.

Läs mer här