Enligt WHO drabbas runt 400 000 personer i världen av njurcancer varje år och 80 procent av patienterna är mellan 40 och 69 år gamla när de diagnosticeras. Det är en svår sjukdom och Börje Haraldsson, professor och läkare, berättar att det finns ett brådskande och stort medicinskt behov av nya, effektiva och säkra läkemedel.

Han är en av grundarna av det svenska läkemedelsbolaget Oncorena, som är dedikerat till att ta fram en innovativ behandling för att kunna bota patienter med avancerad njurcancer.

Vill hitta ett nytt alternativ
– I dag kan sjukdomen botas med hjälp av kirurgi om den upptäcks i tid, men tyvärr hinner tumören ibland spridas till andra organ, och dessa patienter med spridd njurcancer har begränsad livslängd. I dag behandlas dessa patienter med olika typer av riktade och immunoaktiva läkemedel med begränsad effekt. Vi vill hitta ett annat alternativ som skulle kunna ta bort njurcancercellerna. Det var därför vi började utveckla läkemedelskandidaten orellanin.

”Misstas för trattkantareller”
Orellanin har en ny och unik verkningsmekanism. Den utvecklas för organspecifik kemoterapi med botande potential för patienter med avancerad njurcancer och dialys. Haraldsson berättar att Orellanin finns i svamp inom familjen Cortinarius, som enstaka personer oavsiktligt plockar och äter i tron att det rör sig om trattkantareller.

– Det var när jag träffade patienter som ätit denna typ av svamp som idén att använda orellanin mot njurcancer föddes. De kliniska effekterna av orellanin är väldokumenterade och helt begränsade till njurarna. Min forskargrupp fascinerades av hur organspecifik och kraftfull substansen är och har experimentellt kunnat visa att den hade positiv effekt på klarcellig och papillär njurcancer; de två vanligaste formerna av njurcancer som drabbar 90 procent av njurcancerpatienterna.

En unik verkningsmekanism
Orellanin har en unik verkningsmekanism: den aktiva substansen är en form av syntetiskt orellanin som utvecklas för organspecifik kemoterapi med botande potential för patienter med avancerad njurcancer, som står på dialys på grund av njursvikt.

– När en patient inte längre har någon egen njurfunktion kan den medicinska behandlingen vara helt och hållet inriktad på att stoppa cancern som är spridd i kroppen. Det är därför vi börjar med en klinisk studie av denna patientgrupp som inte har någon njurfunktion att förlora. Vi ser stor potential i den här metoden och hoppas att den kommer att kunna rädda många liv i framtiden, avslutar Börje Haraldsson.

Carnegie Fonders administration behandlade i slutet av 00-talet både kunddata och kundpapper analogt. Anna Hammar, Business Analyst i bolaget, berättar att det var otroliga mängder papper som hanterades – de satt på allt från förhandlingar och sälj- och köpordrar till rena bokföringsunderlag kopplade till fondernas värdering och värdepapper. De insåg snart att det behövdes ett enklare sätt att arkivera och komma åt dessa på.

– Vårt arbetssätt var väldigt individberoende och ineffektivt; om dokument skulle delas behövde pärmar hittas och skeppas i väg. 2010 började allt fler digitalisera sin pappershantering och vi behövde kunna märka upp alltmer komplexa ärenden i kategorier. Vi behövde en partner som kunde hjälpa oss och kom i kontakt med Smartinfo.

Konverterar analoga arkiv
Smartinfo har i dag över 20 års erfarenhet av digitalisering av arkiv. Bolaget grundades 2001 och är en branschunik lösning för distribuerad skanning. Sedan 2005 använder de en egenutvecklad molnplattform som Bill Forssberg, företagets vd, berättar är oerhört dynamisk och unik då den kan integreras mot i stort sett alla system via smidiga API-er.
– Den konverterar analoga arkiv till digitala, vilket inte bara gör informationen mer lättillgänglig utan dessutom ökar säkerheten.

Carnegie Fonder inledde sitt digitaliseringsarbete med Smartinfos tjänster SmartScan och SmartArchive, för att sedan bygga på med ärendehanteringstjänsten SmartFlow och avtalshanteringen SmartContract.

– Vi upptäckte snabbt hur olika delar i organisationen effektiviserades och vi uppskattar verkligen anpassningsbarheten i tjänsterna. API:erna gör att vi automatiskt kan leverera handlingar från externa kanaler in i arkivet och vi har kunnat koppla ihop SmartArchive till vår kundportal så att våra kunders handlingar sparas på ett och samma ställe. Att de själva kan logga in med BankID och hitta sina ärenden ökar förstås kundnöjdheten, vilket vi verkligen ser som grädde på moset, avslutar Anna Hammar.

Läkemedelsföretaget Takeda har valt Norden som testbädd för innovation och skapat ett Center of Excellence for Innovation här. Chef är Silvia Bäckström.

– I Norden råder ett välutvecklat digitalt ekosystem. Sjukvårdssektorn är öppen för att ta del av nya innovationer, säger hon.

Takeda arbetar sektoröverskridande
Takeda uppfattar att det är viktigt att arbeta i samverkan med andra aktörer inom vården, med vårdgivare, patient- och anhörigorganisationer, men också andra läkemedels- och tech-bolag.

Ett aktuellt innovationsexempel är applikationen ”Leva med IBD”, som hjälper patienter med inflammatorisk tarmsjukdom.

– Den är som en one-stop-shop, där patienter kan få hjälp att själv hantera livet med sin sjukdom, säger Silvia Bäckström.

På sikt är visionen att integrera appen med NOVA2-projektet, som är ett samarbete med kvalitetsregistret SWIBREG, Karolinska Institutet, Örebro Universitet och AI-företaget AlgoDx. Det handlar om att utveckla ett nytt vårdkoncept som bygger på en algoritm som har som mål att kunna förutse patienternas försämringsperioder och därmed underlätta och förbättra vården av IBD-patienter.

Ett annat projekt är AR Self Infusion Tool, som lanseras i slutet av året och involverar bland andra vårdpersonal, patienter och deras anhöriga. Verktyget använder augmented reality för att lära patienter att självinjicera genom interaktiva inlärningsupplevelser. Patienten kommer till exempel att virtuellt kunna öva sig på att vinkla nålen, rengöra injektionsstället och förbereda en fjärilsnål.

Ett digitalt kommunikationsvektyg i 3D ökar förståelsen för tumörsjukdomar
VisiMee, ett 3D-kommunikationsverktyg som visar personanpassad information om patientens sjukdom och behandling är utvecklad tillsammans med Lungcancerföreningen, två svenska universitetskliniker och motsvarande aktörer i tre andra nordiska länder för patienter med lungcancer.

När sjukvårdspersonal ger diagnos och förbereder behandling kan det vara svårt för en patient att ta in all information, som att förstå var tumören sitter, hur stor den är och vad behandlingen gör. Med VisiMee, som kommer att lanseras under våren, visualiseras detta i den digitala 3D-representationen av patienten. Lösningen är anpassningsbar och gemensamt övervägs det andra områden där den kan hjälpa patienterna att bättre förstå sin diagnos och behandling.

– Allt detta gör vi för att framtidssäkra vår verksamhet. I dag räcker det inte med att erbjuda läkemedel. Vi måste kunna erbjuda holistiska lösningar för att stödja diagnostik och behandling för patienter, avslutar Vatroslav Mateljic.

Det finns 9,4 miljarder aktiva mobilabonnemang i världen, varav en majoritet är smartphones men en stor och växande del är uppkopplade saker. Detta leder till en betydande ökning i mängden datatrafik varje år och Stefan Svedberg, vd på BeammWave, berättar att det inte finns några tecken på att trenden avtar.

– Traditionellt har nästan all kommunikation använt sig av radiospektrum med frekvenser lägre än 6 GHz. Där finns exempelvis WiFi, Bluetooth och tidigare generationer av mobilnät – men där befolkningar är som tätast, exempelvis i Nordamerikas och Asiens megastäder, är detta spektrum redan fullt utnyttjat. Det finns dock gott om outnyttjat radiospektrum på frekvenser över 24 GHz. Dessa är en del av 5G-standarden och kallas för millimetervågor. Sedan något år tillbaka har operatörer i USA, Japan och Korea börjat bygga och licensiera nät för detta spektrum, så en växande global marknad finns redan.

Ung talang och ärrade veteraner
Hos det Lundabaserade företaget BeammWave arbetar radioingenjörer av världsklass tillsammans med två av världens mest produktiva uppfinnare. I deras internationella team om 25 personer med elva olika nationaliteter, arbetar både ung talang och ärrade industriveteraner med att bygga lösningar för höga volymer.

– Dessutom har vi nu också säljteam på plats i Storbritannien, Taiwan och Korea, vilket gör oss redo att ta nästa steg på vår resa, konstaterar Stefan.

Varför kan BeammWave lyckas?
Stefan berättar att det BeammWave bygger är extremt komplext rent tekniskt, men att det inte skrämmer dem då det ligger inom deras egen påverkbara sfär.

– Vi har en unik idé på hur man löser ett faktiskt, tydligt och välkänt problem och vår patentportfölj kan göra betydligt större bolag gröna av avund.

Bengt Lindoff, BeammWaves chefsarkitekt och Sveriges mest produktiva uppfinnare med 2 000 patent, håller med.

– Ju komplexare ett problem är, desto mer tenderar man att bryta ner det i mindre komponenter som man sedan låter specialister lösa. Detta gör att helhetsbilden går förlorad. Man måste ha ett övergripande angreppsätt för att kunna ta verkligt stora kliv framåt. Det är precis detta som BeammWave tillsammans kan göra. Vi har en patentskyddad lösning som inte bara ger bättre prestanda, utan som dessutom är både billigare och mer energieffektiv.

Detta gör BeammWave unika:
- Bygger på tiotals år av forskning vid Lunds universitet.
- Ett internationellt team med en god balans mellan system- och radiokunskap samt mer än 100 manårs erfarenhet från marknaden.
- En mycket god kännedom om standarden och vilka kompromisser som gjorts där.
- Ett fantastiskt rekryteringsläge lokalt i Lund med närhet till universitetet men även en rad globala företag som samlats i Ideons teknikkluster.
- En fullständigt unik patentportfölj.
- Etablerade globalt med huvudkontor i Lund och representation i Korea, Taiwan, Kanada och Storbritannien.

Stigande energipriser, brist på el, hot mot klimatet och en tung industri som på kort tid ska ställa om till fossilfri produktion – det är inte ont om utmaningar för Sveriges framtida energiförsörjning. Savantic är ett bolag som vill vara med att accelerera och optimera energianvändningen, så att vi undviker stora samhällsproblem.

AI kan stärka Sveriges konkurrenskraft
– Hoten är många, men energikrisen kan samtidigt innebära en fantastisk möjlighet för Sverige. Vi har en innovationsförmåga i världsklass, är ledande inom exempelvis fjärrvärme och isolering av hus. Om vi kan exportera smarta lösningar för klimatomställning och fortsatt elektrifiering av samhället kan vi kraftigt stärka Sveriges konkurrenskraft, menar Marcus Weiland, vice vd på Savantic.

Kompetens från hela världen
Savantic besitter en unik kompetens efter 20 års datadrivet arbete och mer än 100 lyckade AI-projekt. Företaget, där samtliga konsulter disputerat, attraherar spetskompetens från hela världen. Åsa Granqvist är expert på rekrytering av bristkompetens.

– Våra senaste rekryteringar kommer från Polen, USA och Japan och vi arbetar med AI inom alla branscher. Tack vare vår internationella kompetens har vi också vunnit kunder i hela världen. Nu senast i Japan.

Åsa fortsätter:

– I Sverige har vi har flera konsulter som arbetar för att göra elnäten smartare i samarbete med Svenska Kraftnät.

Energieffektivisering är också en viktig del av lösningen på energikrisen. Fastighetsbranschen kan spara energi och pengar genom att med AI ta fram prognoser på när elpriset kommer att vara lågt så att man kan styra ventilation och värme så att uttagen sker när det finns mest energi tillgängligt och elpriserna är som lägst.

Inom industrisektorn jobbar Savantic bland annat med AI-lösningar som kan effektivisera förbränningsugnar och kärnkraftverk.

– Med bara en mjukvaruuppdatering sparade vi utsläpp motsvarande 250 personbilar i en stålugn åt en kund. Varje ugn är unik och varje kärnkraftverk är unikt, så där går vi in och skräddarsyr lösningen för respektive kund, berättar Marcus.

Nära samarbete med kunden under innovationsresan
Både Åsa och Marcus hoppas att fler utvecklingsansvariga, myndighetschefer och vd-ar ska utnyttja innovationsförmågan i små bolag som Savantic.

– Projekten ser väldigt olika ut i olika branscher, men vi jobbar alltid väldigt nära kunden under ”innovationsresan”. Det är nödvändigt eftersom vi nästan alltid tar fram lösningar som är helt integrerade i deras tjänster eller produktion, avslutar Åsa.

Den digitala tråden – ett sammanhållet och kontinuerligt dataflöde av all produktdata inom produktutveckling, produktion och eftermarknad – är en nyckel till framgång i tillverkningsindustrin.

– I en osäker omvärld fyller den digitala tråden en extremt viktig funktion. Med den skapas förmåga att på ett effektivt sätt hantera förändringar och nya förutsättningar. Företag som strategiskt arbetar med en digital tråd säkerställer att rätt person vid rätt tid och med rätt kontext har tillgång till rätt typ av information genom hela värdekedjan, säger Johan Adelgaard, Head of Sales and Marketing, PDSVISION.

En framgångsrik digitalisering skapar möjligheter i form av en effektivare och mer produktiv tillverkning. Därmed blir det enklare att genomföra förändringar i verksamheten och att driva kontinuerlig produktförbättring. Det i sin tur resulterar i bättre kundupplevelser och en större produktvariation.

– Trenden går mot kortare utvecklingstid och längre livstid på produkterna. Därför är det oerhört viktigt att företagets informationsflöde hänger ihop. Oavsett om man är på konstruktion, produktion eller eftermarknadsavdelningen måste alla i företaget jobba mot samma datamängd genom hela produktlivscykeln, säger Carl Fredrik Kastengren, Business Unit Director IoT, PDSVISION.

Bara sett början av Industri 4.0
Sammankopplade och automatiserade dataflöden är kärnan i Industri 4.0. Men utvecklingen stannar inte vid automatisering av den egna fabriken – många företag vidgar sitt digitala fokus till att även omfatta exempelvis partners och leverantörer.

– Vi har bara sett början på Industri 4.0. Nu jobbar vi mycket med lösningar för mer komplexa värdekedjor som kopplar ihop företag med både underleverantörer och kunder. Företag behöver ha god förståelse för exempelvis ursprungsmaterial och komponenters koldioxidavtryck och kunna hantera denna information på ett effektivt – helst automatiskt – vis. Den digitala tråden måste förlängas för att svensk industri ska kunna fortsätta växa samtidigt som resursanvändning och miljöpåverkan minskar, säger Carl Fredrik Kastengren.

Kräver ett långsiktigt strategiskt arbete
Digitaliseringsarbetet är emellertid inget som sker av sig själv. En framgångsrik digitalisering kräver ett långsiktigt strategiskt arbete, rätt verktyg och en stabil partner med spetskompetens. Därför har PDSVision ett heltäckande erbjudande som omfattar allt från industriella AR-lösningar och CAD-produkter, till PLM-system, avancerade simuleringar, spetsade utbildningar och en egenutvecklad programsvit.

– Med lång erfarenhet, gedigen kompetens och bra mjukvarulösningar skapar vi förutsättningar för våra kunder att utforma en digitalt driven verksamhet och att i sin tur skapa bättre kundupplevelser. Digitalisering är komplext, men med vår hjälp gör ni den till en konkurrensfördel, avslutar Johan Adelgaard.

Läs mer hos PDSVISION.