Det är en utmaning att hitta rätt lokal till rätt kostnad och sedan inreda den på ett snyggt sätt utan att betala för mycket. Det menar Nadia Lalami, Co-founder och vd på Spacemaker, och konstaterar att det beror på att uppdraget ofta landar på någon utan erfarenhet.

Nadia har själv 25 års erfarenhet inom Workplace Service. Hon har tidigare varit anställd som Global Workplace Director på stora techbolag. 2019 startade hon upp Spacemaker tillsammans med sin dotter Isabelle Björkvall Lalami, för att kunna erbjuda företag expertis och kunskapsdelning.

–  Jag var tidigare anställd på bland annat Spotify där jag ansvarade för kontoren globalt. Jag hade då varit överlycklig om jag hade haft ett verktyg som Myfurn. Vi såg att det saknades både verktyg för den operativa verksamheten samt kunskap om hur man går tillväga när man behöver förändra nuvarande lokal eller flytta till ny lokal. Vi har uppmärksammat att företag skulle spara pengar på att ha kontroll över sin nuvarande inredning samt ha kunskap runt processen inför nya kontorslokaler. Vi vet hur mycket pengar ett företag kan spara genom att arbeta på rätt sätt.

Utvecklar innovativa kontorsytor
Spacemaker arbetar med strategisk rådgivning, hyresförhandlingar, projektledning vid ombyggnationer samt avtalsförhandlingar inom Facility Management. De hittar och utvecklar innovativa kontorsytor som möter företagens behov och speglar dess varumärke för att attrahera rätt medarbetare till verksamheten. För att underlätta processen har de utvecklat det digitala kontorsverktyget MyFurn.

Inred kontoret innan du bestämt dig
En av funktionerna i Myfurn är att du som användare kan inreda kontoret digitalt och få ritningar i 3D redan innan man bestämt sig för att hyra lokalen. Möblerna sammanställs i en lista med tydliga priser och kan sedan beställas hem direkt från plattformen.

– Plattformen kommer göra det möjligt för vem som helst att inreda och visualisera kontoret och samtidigt få kontroll på kostnaderna innan företaget tar beslut om ny kontorslokal. Det är precis som att spela ett datorspel, säger Isabelle Björkvall Lalami.

Hon berättar att MyFurn utöver visualisering av kontoret är ett verktyg som används i den operativa verksamheten inom Facility management.

– Det skapar kontroll, kostnadsmedvetenhet och en hållbarhet i bolaget.

Styrka att arbeta mor och dotter
Att utveckla en plattform för att förenkla arbetet för sina kunder var ett naturligt steg för Spacemaker. Isabelle berättar att det är en av fördelarna med att arbeta tillsammans som mor och dotter, att kunna kombinera lång erfarenhet med de trender och digitala verktyg som dyker upp på marknaden.

– På Spacemaker håller vi en snabb dialog med högt i tak och kan på så sätt effektivt komma framåt och göra skillnad. Det är en enorm styrka och vi är glada att kunna ta med den här kombinationen ut till våra kunder.

Vad som började som en testverksamhet har nu förändrats till en produktionsfirma med anläggningar i 25 länder. Med kunder inom allt från bilindustrin till forskningsorganisationer har Rototest snabbt växt till den självklara aktören att vända sig till när det kommer till avancerad provning av fordon, inklusive ADAS (Advanced Driver Assistance Systems).

Framtidssäkra investeringar
Rototests system är patenterade och utformade för att minska både kostnader och tiden det tar att utföra olika tester. Utöver detta mäter produkterna så pass detaljerat att de möjliggör en utveckling av framtidens teknik.

Produkterna är även utformade för att vara lättillgängliga och kunna användas varsomhelst – så länge det finns ett golv och elanslutning. Den unika konstruktionen är enormt kostnadseffektiv och sparar användarna både pengar och mödan av att behöva installera en otymplig testrigg.

Vikten av en god företagskultur
Trots att produkten självklart varit av stor vikt i Rototest framgångssaga menar Christian Engström, vd på Rototest, att företagskulturen spelat minst lika stor vikt när det kommer till att bli världsledande.

– Vi lägger stor vikt vid att skapa en driven, men inkluderande, företagskultur. Vi rekryterar de bästa ingenjörerna, men lägger även stor vikt vid att bygga kunskap för att ständigt bli bättre, säger han.

Produkterna och företagskulturen har redan tagit Rototest en lång bit på vägen – och det slutar inte här. För tillfället arbetar de med en betydande order på tiotals miljoner kronor från en av USA:s större biltillverkare.

– Våra team arbetar hårt med att skapa fantastiska, högkvalitativa och framåtsträvande produkter. Inte för att hänga med i marknaden – utan för att ständigt utveckla den, avslutar Christian.

Digitaliseringen handlade först om stark digital närvaro men i takt med att marknaden började utvecklas skiftade fokus till användarupplevelsen. I dag är i stället maskininlärning och AI eftertraktat för att minska manuella arbetsuppgifter. Nästa steg för digitaliseringen är enligt Lotten Holmgren på den nordiska digitalbyrån Kruso att ge människorna som utvecklar lösningen verkliga möjligheter att bidra på riktigt.

– Alla i teamet måste självklart ha kompetenser som håller hög standard, men jag tycker inte att det är tillräckligt. För att bidra på riktigt krävs både information och engagemang. Detta går inte att nå utan att göra ett handplockat techteam till en del av helheten och tillåta dem att ifrågasätta och ha lite jädrar anamma. Ska någonting hända behöver rätt personer vara på rätt plats och få göra rätt sak. Det är inte svårare än så, ändå ser man ofta förbi den här gyllene resursen på sitt företags digitaliseringsresa, säger hon.

Holmgren berättar att Kruso är en digital techpartner som är specialist på att utveckla komplexa digitala system, webbplattformar och tjänster.
– Medarbetaren är alltid centrum hos oss, ja alla 140. Anledningen är enkel. Människor som bjuds in och får fullt förtroende är också de som kommer bry sig mest. Och det är det allra effektivaste sättet att säkra att vi levererar kvalitativa och smarta lösningar till våra kunder.

För att kunna skapa kvalitet på riktigt och samtidigt göra korrekta kompromisser menar Lotten att det är viktigt att beställa tjänster på rätt sätt. Här är hennes tre råd till dig som beställare.

1. Låt teamet vara en del av helheten
”En utvecklare tar hundratals mikrobeslut varje dag, därför måste teamet förstå systemmiljön, affären och kundens kunder. Alla måste ha insikt i vilket problem som ska lösas och vinsten med att lösa det. I ett team finns det en enorm kraft att lösa problem om de tror på lösningen; inte bara kodtekniska problem utan även sådana som har affärsmässiga konsekvenser. Våga se bortom den traditionella rolluppdelningen – i slutändan är det varje liten rad kod som avgör er ROI.”

2. Mer punk åt folket!
”Teamet måste få utrymme att bidra med nya idéer och våga ifrågasätta! Uppmuntra utvecklarna att öppna upp, spränga ramarna och spåra ur – samtidigt som de förstås fortsätter att ta fullt ansvar.”

3. Don't one stop shop
”Sträva efter att sätta ihop ett team med handplockade individer från olika leverantörer, med kunskaper och egenskaper som pushar er och er lösning framåt. Tillsammans agerar de som en skräddarsydd, virtuell byrå. Nöj dig inte med en leverantör som ”bara” levererar på kravlistan från början till slut. Hittar du rätt team och lyssnar på vad de säger är vägen till framgång plötsligt betydligt mycket rakare.”

Läs mer

I dag utvecklar den offentliga sektorn en mängd nya, digitala tjänster som löser olika behov i samhället, men innovationen går långsamt. Genom utökat samarbete är det möjligt att effektivisera arbetet och utveckla tjänster som kan användas av betydligt fler aktörer.
– I stället för att upphandla en specifik lösning kan man med hjälp av efterfrågeaccelerationsmetodiken upphandla ett helt innovationsarbete, säger Lina Svensberg, metodikens skapare.

Hon är Innovation Manager på Compare och verksamhetsledare för DigitalWell GovTech Incubator. Svensberg konstaterar att den offentliga sektorn ofta lägger sitt fokus på att titta på befintliga behov, när de i stället borde prata om verklig efterfrågan.

– Det har inte tidigare funnits någon passande metodik på marknaden för att skifta detta fokus, men vi såg att det fanns en stor potential – särskilt genom att tänka skalbart från början. Efterfrågeacceleration möjliggör för flera bolag att upphandlas tillsammans och i takt med att arbetet utvecklas kan verksamheters behov av tjänsten utvärderas. I slutänden väljs ett av företagen ut för att vidareutveckla tjänsten, utan att övriga aktörer förlorar på det, säger hon.

Driver efterfrågan
Tillsammans med ett team från bland annat Vinnova och Karlstads kommun har innovationsplattformen Compare med Lina Svensberg i spetsen utvecklat efterfrågeaccelerationsmetodiken.
– Vi vill visa att offentlig upphandling kan bli ett verktyg som i högre grad bidrar till att nya, innovativa lösningar kommer ut på marknaden, säger Svensberg. Om bara en procent av de 800 miljarder som varje år läggs på offentlig upphandling kunde driva innovation skulle det exempelvis motsvara mer än en fördubbling av Vinnovas årliga budget.

VR-teknik som stöder vården
Karlstads kommun har använt sig av metodiken. De har tillsammans med de upphandlande leverantörerna utvecklat ett utbildningsverktyg som med stöd av VR-teknik ger vårdpersonal en inblick i hur det är att leva med kognitiv sikt. I upphandlingen gick tre av de sju upphandlade företagen vidare från en konceptfas till en prototypfas, innan ett företag fick det slutliga uppdraget att utveckla och leverera slutprodukten.

– En stor ekonomisk fördel med den här metoden är att fler kunder på sikt delar på kostnaden för utveckling, vilket gör att det går snabbare att skala projektet. Det ger också en marknadspotential då de involverade företagen får rättigheterna tjänsterna som de utvecklar, vilket ökar motivationen att investera egna resurser i utvecklingsarbetet. Vi kan samtidigt stötta bolagen i att utveckla sin affär och involvera fler potentiella kunder i utvecklingsarbetet med stöd av vårt inkubatorsprogram DigitalWell Govtech Incubator, avslutar Lina Svensberg.

Läs mer på compare.se

Oavsett typ av företag är en ekonomiavdelning i någon sorts form alltid av absolut högsta vikt. Vare sig det handlar om utbetalning av löner, hantering av inkommande och utgående fakturor eller behandling av olika kvitton krävs ett verktyg som snabbt och smidigt möjliggör detta. Det finns flera tjänster kring detta ändamål på marknaden - men att identifiera ett som fungerar för just ditt bolag utan att tumma på kvaliteten är desto svårare.

Det menar Martin Wikström, CEO på ScanDoc som utvecklat BillBox.

– Med BillBox får ni som företag ett robust, molnbaserat attestsystem med dokument- och kvittohantering, där leverantörsfakturorna behandlas i ett dynamiskt flöde och med automatisk bokföring. Sammantaget sparar BillBox mycket tid och det innebär ordning och reda. När det kommer till den stora mängd dokument som en ekonomiavdelning hanterar, i kombination med viktiga uppgifter, är det ett krav att fakturor hanteras snabbt.  BillBox hjälper dig med detta och ser till att betalning och redovisning sker i tid.

– Det är dessutom mycket enkelt att söka specifika fakturor med kopplade dokument.

I BillBox ingår fria uppdateringar, personlig support och möjligheter att använda det affärssystem som passar ditt företag bäst. När ditt företag växer kan du byta affärssystem och samtidigt behålla BillBox.

I helhetslösningen BillBox ingår produkten Verify, som tolkar och verifierar faktainformationen automatiskt. Verify används i dag till olika system där kraven på korrekt indata och snabba leveranser är höga.

Nöjda med tjänsten
Entreprenören Patrik Ekman, vd och koncernchef på flera hotell och konferensanläggningar, berättar att han implementerade BillBox i sin arbetsvardag för över tio år sedan. Tack vare BillBox kontinuerliga arbete med örat mot marken och där kunders önskemål togs i beaktning blev valet av produkt enkelt, menar han.

– Vi hade ingen bra lösning och inget ekonomisystem alls vilket gjorde att vi såg oss omkring. Vi har varit kunder hos ScanDoc väldigt länge och när vi märkte att fakturorna började bli i en svårhanterlig volym blev det naturligt att gå in i BillBox. Sedan dess har vi använt det och jag kan ärligt säga att det inte finns på kartan att skulle byta system, säger Patrik Ekman och avslutar:

– Det förenklar så mycket. Alla chefer kan gå in och söka efter en faktura, mycket av jobbet går att göra själv vilket förenklar och avlastar för ekonomiavdelningen något enormt. Man behöver inte vara något datageni för att förstå sig på BillBox och i sin helhet fungerar allting klockrent.

Läs mer om ScanDoc och BillBox här

Den pågående digitaliseringen av industrin handlar om att skapa en cirkulär och uppkopplad värdekedja – från elförsörjning och utvinning av råvaror, förädling av varor och montering i fabriker, tvärs transporter och logistikhubbar, hela vägen fram till slutanvändaren. Detta genererar stora mängder data som kan bearbetas i realtid.  På så sätt kan man öka effektiviseringen, förbättra kvalitén, optimera resursanvändningen genom hela kedjan. Säkerheten för personal ökar, behovet av lager minskar, kundupplevelsen förbättras och konkurrenskraften ökar. Digitaliseringen av industrin kommer bli lika revolutionerande för svenskt näringsliv som 4G-utvecklingen varit för privatpersoner.

– När vi utvecklade 4G-tekniken kunde vi inte förutse all utveckling och innovation det skulle leda till, exempelvis i form av innovativa taxitjänster och strömningstjänster för musik och film. När industrin nu digitaliseras kan vi självklart inte förutse allt, men vi vet att det skapar stora möjligheter inte minst inom hållbarhetsområdet, säger Ericssons forskningschef Magnus Frodigh.

Ericssons egen fabrik i Lewisville i USA är ett bra exempel på hur digitalisering kan minska klimat- och miljöpåverkan samtidigt som lönsamheten ökar. Jämfört med en likadan verksamhet utan den nya tekniken, har Ericssons anläggning 120 procent högre produktion per anställd, 24 procent lägre energiförbrukning och 75 procent lägre vattenanvändning inomhus.

En annan sektor där digitaliseringen kan spela en nyckelroll är inom transport. Volvo CE har visat att de kan dra ner koldioxidutsläppen med 98 procent vid en bergtäkt i Göteborg med hjälp av fjärrstyrda hjullastare och batteridrivna dumprar som är uppkopplade mot ett industriellt 5G nätverk.

Detta är bara två av alla exempel där digitaliseringen kan göra skillnad i den hållbara omställningen av industrin. Men för att vi ska kunna nyttja potentialen fullt ut och Sverige ska fortsätta ligga i framkant som industriland krävs nationella satsningar, menar Magnus Frodigh. Just nu genomför länder som Sydkorea, Tyskland, Finland och USA kraftfulla satsningar, inte minst inom forskning och utbildning, för att digitalisera industrin.

–  Den förra regeringen tog ett första viktigt steg genom att inrätta forskning- och innovationsprogrammet Avancerad Digitalisering. Ericsson står tillsammans med andra svenska industriföretag redo att satsa en miljard kronor om året under minst tio år på programmet. Men den nya regeringen måste säkra den utstående statliga finansieringen. Sedan måste Sverige göra rejäla satsningar på ett naturvetenskapligt kompetenslyft, ett livslångt lärande, hela vägen från grundskolan upp till avancerad nivå, säger Ericssons forskningschef i Magnus Frodigh.

Läs mer

Multifysiksimulering ger oss möjlighet att utforska och förutspå hur produkter kommer att fungera, eller inte fungera i verkligheten. Det är som att kunna se in i framtiden, förutse prestanda, driva innovation och tackla globala utmaningar som hållbar utveckling.

Simuleringens roll inom innovation och hållbarhet
Åttio procent av all produktrelaterad miljöpåverkan bestäms redan i konceptstadiet av produktutvecklingen. Sett ur ett krasst ekonomiskt perspektiv så sätts även åttio procent av den slutliga produktens kostnad i den tidiga fasen. CO2 avtryck från ingående material, tillverkningsprocesser, energiförbrukning, livslängd och möjlighet till återvinning bestäms här och konkurrerar med krav på produktens prestanda och lönsamhet. Med ett användarvänligt simuleringsflöde för design och innovation tas dessa aspekter med tidigt i utvecklingen.

För att möjliggöra och underlätta denna process har verktyg utvecklats för att estimera prestanda, kostnad, miljöaspekter samt produktens hållbarhet ur ett vidare perspektiv. Det finns tre nyckelområden i simuleringsflödet som möjliggör innovation och utveckling av hållbara produkter:

• Material. Inledningsvis kan produktens funktion till följd av materialval och tillverkningsprocesser analyseras. Samtidigt utvärderas materialets CO2 avtryck, vatten- och energiåtgång i såväl utvinning som tillverkning (Eco-Design). Ingående material analyseras även avseende skadliga substanser för att uppfylla moderna miljökrav och möjlighet till återvinning.

• Hantera ökad komplexitet. Dagens smarta produkter med allt större innehåll av elektronik och mjukvara ger stora möjligheter men innebär också en väsentligt högre komplexitet. Med modellbaserad systemutveckling fördelas kraven på ingående komponenter från start, vilket ger effektivare produkter, mindre avfall och lägre belastning på vår omgivning.

• Digitala tvillingar. Simuleringsmodeller kan användas i en digital tvilling och tillsammans med driftsdata följa produktens status. Digitala tvillingar spelar en viktig roll för att minimera produktens energiförbrukning och underhållsbehov, samtidigt som livslängd och inte minst lönsamhet förbättras. På så vis kan underhåll planeras och driftsavbrott minimeras för ett effektivare resursanvändande.

Resultatet av detta är slående. Genom att kombinera databaser med simuleringar kan ingenjörer utvärdera teknisk prestanda och driva innovation samtidigt som produktens hållbarhet analyseras. Tidsåtgången för att analysera miljö- och hållbarhetsaspekterna av produkten som utvecklas estimeras till att minska med allt mellan 10 och 100 gånger. Utöver detta finns förstås stora vinster att göra i ”time-to-market”.

De senaste årens accelererade digitalisering har medfört en marknad som i allt större utsträckning förväntar sig att kunna sköta såväl privatliv som arbetsliv i mobiltelefonen. Detta har medfört att företag snabbt behöver etablera nya tjänster och erbjudanden, såväl som förbättra de man har. I sin tur fordrar detta djuplodande insikt i kundernas beteenden för att identifiera nya behov eller vässa produkter, vilket driver utvecklingstakten framåt.

Det är emellertid ingen hemlighet att utvecklingen även medför en del utmaningar, något Fredrik Nygren, teknikchef på NetApp, menar kan stå i vägen för fortsatt innovation.

– IT-system har länge utformats för att vara pålitliga och stabila. Det går stick i stäv med den flexibilitet som krävs för att upprätthålla en snabb innovationstakt. Många väljer då att behålla den trygga IT-miljön hemma och utvecklar istället sina nya tjänster i publika moln som erbjuder ökad flexibilitet och skalbarhet.

Kan bli en dyr affär
Detta kan visa sig bli en mycket dyr affär – alla molnleverantörer har verktyg för att visualisera kostnader, men de flesta bolag hamnar i flera publika moln. Samtidigt har man kvar sina gamla lösningar på hemmaplan. Följden blir att det är väldigt svårt att skaffa sig en överblick av kostnaderna.

– Företagen väljer inte molnet för att det är billigt, utan för att det löser problemen. När en ny digital tjänst blir lyckosam kan man antingen låta det ligga kvar i molnet eller ta hem och skala projektet i sina egna datacenter. Då blir det centralt att ha tillgång till ett övergripande verktyg, annars vet man inte kostnaden för att flytta hem tjänsten respektive stanna i molnet, förklarar Martin Wallin.

Maximera nyttan av molnet
Landar man i beslutet att fortsätta köra sina tjänster i molnet är nästa steg att med rätt teknik säkerställa att samtliga applikationer automatiskt använder så lite resurser som möjligt. På så vis kan man maximera nyttan av molnet och ändå hålla igen på investeringarna, samtidigt som man inte blir inlåst i publika moln utan kan förvara data och applikationer där de gör mest nytta.

– Med våra lösningar kan man kraftigt minska sina molnkostnader och samtidigt automatisera manuella processer, med bättre innovationskraft och -takt som följd. Väljer man istället att ta hem sin data gör vår plattform att man på ett snabbt och enkelt sätt kan flytta mellan alla moln och datacenter, berättar Fredrik.

Portfölj med betoning på molnet
För att ytterligare förstärka sitt erbjudande till både existerande och nya kunder presenterade NetApp i början av november en utökad produktportfölj med betoning på kostnadskontroll, automatisering och regelefterlevnad i publika moln.

– Vår teknik lämpar sig utmärkt för den nya världen. Vi erbjuder relevanta lösningar oavsett om man har sin data i ett datacenter eller om man arbetar helt molnbaserat. På så vis är detta värdefull teknik för de som vill skala upp eller ner sin kapacitet, oavsett om man är en ung start-up eller ett stort, multinationellt bolag, avslutar Martin.

Den innovativa rekryteringsbranschen genomgår en stor förändring. Som arbetsgivare i dag går det inte längre att förlita sig på att talanger självmant söker sig till företaget. Det krävs generellt en betydligt större insats innan en potentiell kandidat väljer att ta steget och byta arbetsgivare. Det menar Robin Ström, Digital Strategy Manager & Product Owner på KSMG.

– Makten ligger hos arbetstagaren på ett sätt vi inte sett förr. Det hybrida arbetssättet i kombination med smidiga, digitala rekryteringsprocesser gör att arbetsgivaren tvingas visa upp sina bästa sidor på nya sätt för att lyckas attrahera rätt kompetenser, vilket kräver ett gediget arbete med sitt employer brand. Personalomsättning är dyr och vill inte kandidater jobba hos ett företag har man snart inget företag att driva. Därför har frågan om employer brand snabbt tagit sig upp på ledningsgruppsnivå.

Kreativitet ger resultat
För att lyckas attrahera rätt medarbetare behöver man dock inte uppfinna hjulet på nytt, menar Ström. Det finns ett antal standardaktiviteter som traditionellt används inom rekrytering som kan öka ett företags employer brand – om man innoverar sättet man gör dem på.
– Det har hänt extremt mycket på bara tio år! Det som förut handlade om att välja ut sina kandidater eller anlita en rekryteringskonsult som aktivt sökte upp kandidater handlar nu i stället om att ständigt hålla sig ajour, ligga steget före och informera arbetstagare om varför de ska jobba hos just er.

Han konstaterar att konkurrensen har ökat, och så även sättet vi rekryterar.
– När KSMG grundades för tolv år sedan sålde vi jobbannonser på Facebook och människor tyckte det var jättemärkligt. I dag säljer vi arbetsgivarvarumärken, långsiktiga koncept och ständigt pågående annonsering på sociala och digitala kanaler, exempelvis på TikTok, där många företags målgrupper faktiskt befinner sig.

Erbjuder innovativa lösningar
I dag erbjuder KSMG en automatiserad lösning som möjliggör för deras kunder att löpande skapa sina egna annonser och nå ut med sina lediga tjänster. Utöver det erbjuder de också skräddarsydda datastrategier för att främja kundernas tillvaratagande av data. Genom API-lösningar blir det möjligt för kunderna att tillvarata data från deras tidigare annonsering och andra employer branding-initiativ.

Det finns mängder med data som företag skapar på olika håll i organisationen men som de sedan inte samlar och nyttjar i flera led. Genom detta arbetssätt säkerställer KSMG att deras kunder återanvänder den data som de redan har samtidigt som den också ständigt fylls på och förnyas. På så sätt skapas en skalbar annonsering som genererar resultat för hela organisationen.

Att hitta rätt metod för att nå ut genom bruset kräver enligt Robin Ström ett långsiktigt employer branding-arbete. Här är KSMG:s tre bästa tips på hur man bör arbeta för att på ett innovativt sätt förebygga kompetensbristen på lång sikt – och boosta attraktiviteten.

‍1. Sätt arbetarens hälsa i fokus!
Kommunikationen bör fokuseras till att prata om vikten av balans i arbetslivet. Hur arbetar ni med att främja medarbetarnas hälsa och känsla av trygghet. Hur visar ni att ni värdesätter deras välmående? Vilka förmåner kan de ta del av och vilka möjligheter till utveckling finns? Dagens arbetssökare är ute efter flexibilitet. Berätta hur ni kan ge dem det.

2. Glöm inte relationen till medarbetarna
Det är lätt att bara titta framåt och försöka bygga relation med nya potentiella medarbetare – men glöm inte era nuvarande och tidigare kollegor. De är bolagets viktigaste marknadsföring och ingenting slår en stark ambassadör. Med god internkommunikation undviker ni att sprickor i organisationen uppstår och sprider sig utåt.

3. Rekrytera när konkurrenterna inte gör det
När potentiella kandidater är på sommarledighet och njuter i hängmattan har de mer tid för eftertanke – är det inte dags att testa något nytt, ändå? Genom att öka er kommunikation och rekrytering under perioder då konkurrenterna inte gör det ökar er chans att nå ut och få en större genomslagskraft och mer synlighet – för samma investering.

Robin konstaterar att det viktiga är att hitta kärnan i sin verksamhet och planera aktiviteter utifrån kandidaternas synvinkel.
– Vi på KSMG har kunder som redan i augusti börjar planera inför nästa års sommarrekryteringar och många arbetar i dag mot rekryteringskrav där det handlar om att hitta mycket kompetens på en och samma gång. För dessa typer av initiativ är det extra viktigt att lägga en tydlig strategi och sedan ha en partner som hjälper till att nå sina mål. Det är där vi på KSMG kommer in.

– Vår styrka i Norrland är att vi är bra på samarbe­ten över gränser och samverkan mellan det privata och offentliga. Det är i glesbygden som modeller för framtidens sjukvård idag utvecklas, modeller som vi sedan kan applicera i storstäder, säger Jonas Berggren en av grundarna av Nordic Health Innovation.

Under veckan lanserade WHO Europe sin demonstrationsplattform för primärvård i glesbygd i Södra Lappland. På besök i Storuman var Hans Kluge, regiondirektör för World Health Organization:s Europakontor, tillsammans med Tamar Gabunia, Georgiens vice minister inom bland annat hälsa. Tanken med en demonstrationsplattform för Primärvård kopplat till e-hälsa är att kunna överföra erfarenheter till andra länder och att underlätta för olika aktörer och länder att lära sig av varandra hur man skapar en bra Primärvård.

Nordic Heath Innovation har medverkat till att utveck­la infrastrukturen för bland annat virtuella hälsorum. Det är obemannade rum som ligger i anslutning till annan service som skolor och butiker i landsbygdsorter. Här kan patienterna boka tid och utföra egna tester, samtidigt som de kan ha kontakt med till exempel en läkare digitalt. Det finns risker med att digitaliseringen bara blir egen­monitorering och man glömmer människan - att den distansoberoende vården skulle skapa ensamhet beror på hur man bygger den.

– De utflyttade virtuella hälsorummen har blivit sam­lingsplatser där man träffas. Detta för att de ligger i anslut­ning till annan samhällsservice, säger Jonas Berggren.

– Ett annat sätt att jobba med samma teknik är tex ambulerande sjukvårdsteam som är platsoberoende och har med sig rätt teknik till vårdtagaren i hemmet. Patienten behöver inte resa långa sträckor till sjukhus för vård utan man kan jobba bättre i förebyggande syfte. Det handlar om att dra nytta av den digitala tekniken som en motor för transformation till ett effektivare samhälle som blir bättre för människan, säger Jonas Berggren.

Nordic Health Innovation har paketerat sin teknik och sina tjänster inom distanssjukvård i en öppen plattform Healfy och jobbar för att skapa ekosystem där alla kan bidra.

– Digitalisering är en demokratifråga och inte en IT-fråga. Ny teknik och möjlighet att dela data på ett både tekniskt och etiskt säkert sätt är en av nycklarna till nästa steg av digitalisering. Hur vill vi bygga vårt sam­hälle? Människan, individen måste alltid vara i centrum. Det handlar om hur gamla och unga får livsavgörande hjälp av ny teknik och hur vi vill leva våra liv, säger Jonas Berggren.

Styrkan med att utveckla samhällsbyggnad och transfor­mationen inom vården i glesbygd är att det i mindre men minst lika komplexa miljöer går fortare. Tekniken ger idag en massa möjligheter men det största arbetet är processförändringarna - att få organisationerna att arbeta annorlunda.

En annan etisk fråga som är under luppen är vem äger all data? Hur ska den digitala patientdata hanteras i framtiden?

– Det i sig är en demokratifråga. Det är utifrån individen man ska bygga systemen, så för oss är det självklart att det är den enskilda individen som äger tillgång till sin data och som också bestämmer vem som ska få ta del av den. Med det tänket blir hälsodata också ett verktyg för hälsoförebyggande insatser. Data kan då användas för häl­sofrämjande aktiviteter där patienten själv sitter på svaren med tillgång till sin egen data, avslutar Jonas Berggren.