Month: December 2022

Digitalt verktyg sänker tröskeln till behandling av barnobesitas

Antalet barn som drabbas av obesitas ökar, men runtom i landet vittnar sjuksköterskor och läkare om att det saknas medel för att täcka vårdbehovet. I dag använder flera kliniker Evira, ett digitalt verktyg som bekämpar barnobesitas med hjälp av objektiv datainsamling – men regionerna behöver hjälpa till med en ersättningsstruktur för att kunna stötta fler.
– Evira har sänkt trösklarna för att kunna göra förändring, säger Ulla Andersson, Verksamhetschef på Capio Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Zinkensdamm.

I Sverige är cirka 15 procent av fyraåringar överviktiga och bland tioåringar har cirka 9–10 procent obesitas.* Barn med obesitas kan vara i behov av adekvat behandling för att minska risken för följdsjukdomar – men tidigare har vården saknat verktyg för detta.

Överträffar traditionella metoder
Barnsjuksköterska Anna Rösmark på Capio Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Zinkensdamm berättar att hon i bästa fall träffade barnet var tredje månad. Sedan mars har de använt det digitala verktyget Evira, som överträffar traditionella metoder i kliniska studier och praktik genom att möjliggöra snabb återkoppling mellan familjer och vårdgivare.
– Nu följer vi patientens utveckling digitalt, vilket gör det lättare att få koll och visa kontinuitet mellan besöken, säger hon.

 Evira är en digital plattform i vilken familjerna dagligen automatiskt laddar upp barnets behandlingsresultat utan att själva se barnets vikt. Familjerna får se hur graden av obesitas förändras vilket direkt ger förståelse för behandlingen och belyser effekten av att förändra specifika vanor. Vårdpersonalen kan följa kurvor och utveckling på distans. Detta leder till färre vårdbesök per patient, smidig kommunikation och individanpassade åtgärder.

Barnsjuksköterskan Marika Åkerlund berättar att Evira nu har skapat tydliga team inom vikthälsan.
– Alla inblandade är mer förberedda när patienten kommer, då vi tillsammans följt utvecklingen sedan det senaste besöket. Det är avgörande att ha ett tvärdisciplinärt team, men ska man få effekt behövs lättförståeliga och pedagogiska hjälpmedel. Jag skulle säga att Evira även gör personalen mer engagerad, särskilt när man ser resultat.

Nya riktlinjer ställer krav
Riktlinjer från Socialstyrelsen och det nationella vårdprogram som släpps i vår ställer ökade krav på personal som arbetar med barnobesitas. Ulla Andersson, Verksamhetschef på Capio Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Zinkensdamm, konstaterar att det krävs motivation för patienten att göra de här förändringarna: man behöver ha tid, kompetens och hemmonitoreringsmaskiner.

– Med Evira har trösklarna blivit lägre och relationen bättre; oavsett hur långt bort patienten bor kan den få en nära och jämlik vård och kontakt. Barnobesitas är en epidemi som vi behöver få bukt med och hemmonitorering används mycket för andra sjukdomar – varför inte utveckla arbetssättet även här? Vår regions lyhördhet har gjort att vi kan arbeta med digitala verktyg som bidrar till bättre hälsa och underlättar personalens och patienternas vardag. Denna lyhördhet behöver finnas överallt, avslutar hon.

Läs mer på evira.se

*https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/obesitas/fetma-hos-barn/

Hos SOS Alarm gör du skillnad på riktigt: ”Ett utmanande och utvecklande jobb”

Få arbetsplatser har en lika fundamental roll i samhället som SOS Alarm. Med 15 olika larmcentraler i landet och en rad olika karriärmöjligheter, är det en plats där anställda kan både växa, utvecklas och göra skillnad – på riktigt.

– Man vet aldrig hur morgondagen ser ut. Du är spindeln i nätet när det behövs som mest, säger Peter Wärnberg, operativ koordinator på SOS Alarm.

Blåljuspersonal är en grundpelare för ett fungerande samhälle där SOS Alarm AB utgör en viktig spelare och deras samarbete med larmcentralen är essentiellt. SOS Alarm tar emot cirka 10,000 samtal till nödnumret 112 varje dag, och det är upp till bland annat SOS-sjuksköterskorna att bedöma vårdbehoven. En av dessa är Linn Jeppsson på Stockholmscentralen.

– Det är ett utmanande och utvecklande jobb. Det i kombination med alla fantastiska kollegor gör att varje arbetsdag går snabbt förbi, berättar hon.

Gemensamt arbete
Till skillnad från den traditionella sjuksköterskerollen har du hos SOS ingen begränsning till enskilda patientkategorier. Det kan vara både barn och vuxna som mår dåligt, allvarliga sjukdomar, trafikolyckor eller stark oro.

– Därför är man alltid väldigt skärpt och får hela tiden lära sig hur man ska agera för att assistera på bästa sätt.

Linn betonar dock att arbetet inte görs på egen hand.

– Det är mycket samarbete med sjuksköterskor på andra centraler och med våra SOS-operatörer. Dessutom görs allting i tätt samråd med polis, ambulans och räddningstjänst, så det är ett fint samarbete och en god gemenskap som möjliggör vårt fantastiska arbete.

Ett stort ansvar
I sin roll som operativ koordinator har Peter Wärnberg en viktig roll. Genom att följa alla ärenden bildar han sig snabbt en uppfattning om vad som sker – och vilka resurser som kan sändas ut om större olyckor inträffar.

– Det gäller att alltid vara lyhörd och på tårna, förklarar han. Rollen som operativ koordinator kommer med erfarenhet av att tidigare ha kört ambulans, såväl som stort ansvar. Det är emellertid också det som driver Peter, berättar han avslutningsvis.

– Det kan hända vad som helst och man måste vara tillgänglig hela tiden och kunna ställa om. Det är ett annorlunda jobb där jag verkligen känner att jag och mina underbara kollegor gör en enorm skillnad.

Vill du veta mer om hur det är att jobba på SOS Alarm?

Är du intresserad av att arbeta på SOS Alarm som Sjuksköterska, Operativ koordinator eller SOS-operatör, se vår karriärsida jobb.sosalarm.se

Så har Södertälje kommun förbättrat äldres hälsa

Med otillfredsställande matkvalitet och ett utbrett missnöje med måltiderna inom äldreomsorgen förstod Södertälje kommun att man behövde gör något för att vända utvecklingen. Genom en storsatsning på måltidskedjan har både måltidskvalitet och måltidstillfredsställelsen ökat.

Stina Franzén började som kommundietist i Södertälje 2017. På den tiden rådde ett utbrett missnöje med maten på kommunens vård- och omsorgsboende. Efter en kartläggning av boendenas mottagningskök konstaterades att det saknades både praktiska förutsättningar och tillräckliga kunskaper hos omsorgspersonalen för att hantera och servera maten på ett korrekt sätt.

– Eftersom vi vet att maten har en stor påverkan på bland annat immunförsvar, sårläkning och välbefinnande var det vitalt att öka matkvaliteten. Men med ett system där mat kyls ned i produktionsköken och skickas till olika boenden för att sedan värmas upp av personalen på plats hade vi inte ideala startförhållanden, säger Stina.

En utmaning i utvecklingsarbetet har varit att det inte krävs kunskaper om matlagning vid anställning på äldreboende – trots att de flesta av dagens aktiviteter kretsar kring måltider. Där har kommunen gjort en stor insats för att höja kompetensen hos personalen och för att ge inspiration, tips och handledning.

Grundläggande personalutbildning
Utöver utbildningen gällande vikten av korrekt hantering av mat har Södertälje storsatsat på att utbilda personalen om betydelsen av att minska nattfastan, vilket är kopplat till undernäring och försämrad hälsa.

– Lång nattfasta är vanligt på vård- och omsorgsboenden, men genom att utbilda personal om vikten av att erbjuda mellanmål under dag- och nattid kunde vi minska nattfastan med över en timme, säger Stina och fortsätter:

– Då vi har ett tätt samarbete med sjuksköterskorna ute på vård- och omsorgsboendena har vi haft möjligheten att mäta och gemensamt analysera resultatet på våra satsningar. Och det möjliggör även att vi kan fånga upp de som börjar bli undernärda och kunna vända den negativa utvecklingen innan det går för långt.

Mathias Eriksson är kock inom Södertälje kommuns äldreboenden och har spelat en stor roll i utbildningen av personalen.

– Något som är avgörande i arbetet med kvalitetsförbättringen av maten inom äldreomsorgen i Södertälje är engagerade kockar och att laga så mycket mat som möjligt från grunden. Vi har kommit en bra bit på vägen eftersom vi tagit bort en stor andel hel- och halvfabrikat till förmån för mer vällagad mat. Men det finns fortfarande potential för utveckling.