Ett av Ericsson Response första uppdrag var år 2000, när man satt upp det första GSM-nätverket i Afghanistans huvudstad Kabul. Sedan dess har man i över 20 år funnits på plats under olika katastrofer runt om i världen. Genom Ericsson Response förser Ericsson, i nära samarbete med en rad partners, både volontärer och utrustning till katastrofområden för att kunna upprätta internetuppkoppling. Just uppkoppling och möjligheten att kommunicera är helt avgörande för att dagens samhällen ska fungera, och därför har samhället också blivit sårbart när uppkopplingen inte fungerar, något som är vanligt i katastrofområden. Uppkoppling kan till exempel vara avgörande för människors möjlighet att skaffa pengar för att köpa mat och tjänster, men också för att upprätthålla säkerheten för lokalbefolkning eller samordna insatser mellan olika humanitära organisationer bättre. På så sätt kan de utföra sina jobb mer effektivt och därmed rädda fler liv.   

– Som vår grundare Lars Magnus Ericsson sa redan på 1800-talet, kommunikation är ett grundläggande mänskligt behov och genom digitaliseringen får uppkoppling en alltmer kritisk roll i våra samhällen, säger programdirektören för Ericsson Response Lars Ruediger.

Tillsammans med Ericsson Response samarbetspartners har hundratals specialutbildade Ericssonanställda stöttat över 60 humanitära hjälpinsatser i 40 länder genom åren. Under de senaste åren har man bland annat skickat kommunikationsutrustning och volontärer för att stötta hjälparbetet efter tyfonen Odette i Filippinerna, arbetet med ukrainska flyktningarna i Moldavien och venezuelanska flyktingar i Colombia, där miljontals lämnat sitt hemland.

– Vi finns på plats både vid naturkatastrofer och mer långvariga flyktingsituationer men det vi sett under den senaste åren är att det blir allt vanligare att vi gör mer långvariga insatser. Därför har vi anpassat oss för att kunna bidra under en längre period, säger Lars Ruediger.

Alla som deltar i Ericsson Response är Ericssonanställda. De som vill vara med och bidra har möjlighet att anmäla sig till programmet och får sedan den utbildning och support som behövs för att kunna arbeta på ett säkert sätt under en hjälpinsats. Utöver själva insatserna på plats jobbar volontärerna även tillsammans med olika partners för att förbereda insatserna så att arbetet ska vara så effektivt som möjligt i katastrofområdena.

– Det är ett väldigt givande arbete och man blir stolt att Ericsson ger sina anställda den här möjligheten att bidra till arbetet i utsatta områden, säger Lars Ruediger.

Läs mer på www.ericsson.com

Låset som löser vardagspusslet för alla
dormakaba, en ledande global leverantör av accesslösningar har utvecklat det prisbelönade hybridlåset dormakaba dKey,  en av vinnarna av Detektor Internationals ”International Innovation Award 2021”. Låset fungerar både som mekaniskt lås med traditionell nyckel och som en digital lösning som styrs via telefonen. Det digitala låset sitter inne i ytterdörren och från utsidan skulle ingen kunna ana den dolda intelligensen.

– Med ett dormakaba dKey-lås kan du lösa vardagspusslet för alla. Förutom att kunna låsa upp via telefonen, din vanliga nyckel eller kod kan du också ställa in att det ska låsas upp automatiskt när du kommer hem, och låsas när du går. Självklart kan du också lägga in andra användare som ska få en digital nyckel – perfekt om du vill låsa upp till exempelvis leveransbudet eller en vän. I kombination med en dormakaba dKey nätverksenhet så kan du även sköta låset från distans, säger Anders Birgersson, Produktchef på dormakaba ScanBalt.

Bostadsrättsföreningar kan behålla befintligt lås och handtag
För de bostadsrättsföreningar som eftersträvar ett enhetligt utseende på dörrarna har dormakaba dKey snabbt blivit ett populärt alternativ.

– Det är ganska vanligt att bostadsrättsföreningar inte tillåter att man förändrar utseendet eller låset på sin dörr. I många föreningar används ett huvudnyckelsystem. Här är hybridlåset ett bra alternativ, eftersom  lägenhetsinnehavaren kan använda dormakaba dKey och behålla sin befintliga nyckel. Vid service och oförutsedda händelser kan föreningen fortfarande öppna dörren med huvudnyckeln, säger Anders och fortsätter:

– Sedan finns det alltid många viljor i bostadsrättsföreningar. Alla vill inte förlita sig på batteritid och den digitala tekniken. När åsikterna går isär är dormakaba dKey en perfekt kompromiss. Eftersom låset inte syns utanpå dörren men inte heller förhindrar bostadsrättsföreningens tillgång är det oftast inga problem att få tillåtelse att byta till en dormakaba dKey.

Installera låset korrekt
Det smarta låset säljs idag via ett nätverk bestående av 160 utbildade låssmeder i Sverige som listas på dormakabas hemsida. Anders rekommenderar att anlita en fackman för installationen av alla typer av lås.

– Även om låset i sig är enkelt att installera så är det fler saker att tänka på. Exempelvis behöver kanske dörren justeras så den inte kärvar eller så är springan mellan dörr och karm för stor. Att ta hjälp av en låssmed som förstår helheten är ingen dum idé.

Våra partners är certifierade och medlemmar i SLR – Sveriges Lås och Säkerhetsleverantörers Riksförbund. SLR har totalt cirka 200 medlemmar över hela landet och auktorisationskraven är höga. SLR står fritt och obundet till alla tillverkare av säkerhetsprodukter.

– Det ställs inga konkreta kunskapskrav på säkerhetsinstallatörer. Det gör det däremot på låssmeder för att de ska få bli medlemmar i SLR. Minst en person i medlemsföretaget måste vara låsmästare med ett mästarbrev utfärdat av Hantverksrådet. Innan dess måste man ha avlagt ett godkänt gesällprov. Detta krävs för att säkerställa fackmannamässiga installationer hos kunderna. SLR:s auktorisationsnämnd kontrollerar genom stickprov årligen yrkeskunnandet hos medlemmarna. Kunskapsbristerna måste åtgärdas inom en viss tid, säger Håkan Dosé, förbundsordförande i SLR.

Läs mer om dormakaba dKey här

Varje dag förses cirka 25 procent av befolkningen med måltider på förskolor, skolor, särskilda boenden och äldreboenden. Ansvarsprincipen innebär att det inte upphör i en krissituation. Detta aktualiseras av att Riksdagen lagt fram en proposition som tar upp bland annat livsmedelsförsörjning mot medborgare som omfattas av ansvarsprincipen. Enligt Kristoffer Eriksson, affärsområdeschef civilt försvar på Outmeals, är livsmedelsförsörjningen ett angeläget område som behöver ses över på nationell nivå.

– Under kalla kriget hade vi ett måltidslager i Sverige, men de senaste decennierna har vi tappat all förmåga till livsmedelsförsörjning nationellt. Vissa kommuner och myndigheter har dock tagit steget och börjat bygga upp sin beredskap tillsammans med oss, förklarar han.

Längst erfarenhet i Sverige
Outmeals har längst erfarenhet i Sverige vad gäller måltidslösningar för extrema situationer, både militärt och civilt. De är specialiserade på livsmedelsprodukter med lång hållbarhet för lagring, men även hållbarhetsaspekten är central. Ett stort fokus ligger på krisberedskapslösningar som är roterbara och kan användas även i situationer utan kris – för att få god ekonomi och undvika matsvinn,

– Vi tror att det är bättre med ett system där produkterna har kortare hållbarhet eftersom man då måste öva på sin rotation, säger Kristoffer Eriksson.

En partner att hålla i handen
Outmeals har ökat sin omsättning avsevärt de senaste åren men fortfarande är de en förhållandevis liten aktör. Det passar dem dock bra, menar Kristoffer Eriksson.

– Det gör oss anpassningsbara och tillåter ett större rörelseutrymme. Vi försöker vara en partner som lyssnar, är ärliga och hänger med i svängarna – någon att hålla i handen, avslutar han.