– Norrland har många geografiska fördelar för hållbar mjölkproduktion. Det tillsammans med en rad åtgärder på våra gårdar ger Norrlogisk mellanmjölk minst 25 procents längre klimatavtryck än genomsnittsmjölken i Sverige, säger Stina Printz, hållbarhetschef på Norrmejerier.

Norrmejerier har infört ett åtgärdsprogram för en hållbar mjölkproduktion där det bland annat ingår gödsel med lägre klimatpåverkan, sojafritt foder, fodertillskott som minskar kornas metanutsläpp, fossilfria transporter och el från förnybara energikällor.

Lägre metanutsläpp och geografisk fördel
Det metanreducerande fodertillskottet som ges till korna ger en betydande klimatvinst. Fodertillskott minskar det enzym som utlöser metanproduktionen i kornas matsmältningssystem, utan att påverka varken kons välmående eller mjölkkvaliteten.
– På Norrmejerier har vi tittat på alla delar av mjölkproduktionen och hur vi kan få ner klimatavtrycket. En av de största utmaningarna är metanproduktionen vid fodersmältningen men med hjälp av 1/4 tesked fodertillskott per ko varje dag så kan vi minska metanproduktionen med 30 procent, säger Stina Printz.

De geografiska förutsättningarna gör också skillnad. Mjölkproduktionen i Norrland är unik på flera sätt,  det ljusa sommarhalvåret med lägre medeltemperatur och god vattentillgång gör kornas betesmarker extra näringsrika och tåliga. Dessutom håller det kalla klimatet skadeinsekter borta, viket minskar behovet av bekämpningsmedel.

Mjölken från det tiotal gårdar som hittills genomfört omställningen särhålls från resten av Norrmejeriers produktion och levereras med transporter som går på fossilfritt bränsle. Fler gårdar kommer att ansluta allteftersom.

– Mjölk är ett livsmedel som inte bara är gott utan också näringsrikt, helt naturligt innehåller det 18 av 22 näringsämnen. Med nya klimatåtgärder för produktionen av Norrlogisk mellanmjölk kan vår mjölk fortsätta vara en självklar del av en näringsrik kost – även för kommande generationer, säger Stina Printz.

Kort om Norrlogisk mjölkproduktion:

• Korna får sojafritt foder med lägre klimatpåverkan och som inte bidrar till skövling av regnskog.
• Korna får fodertillskott som minskar deras metanutsläpp.
• Klimatsmart gödsel används och sprids med metoder som ger låg klimatpåverkan.
• Gårdarna använder bara grön el, från förnybara energikällor.
• Transporterna från gårdar till mejeri och lager körs på fossilfritt bränsle.

Norge har en lång historia som fiskenation. Ända sedan stenåldern har torsken spelat en viktig roll bland fiskebyarna längs kusten. Idag har landet bland världens mest avancerade och väletablerade system för hållbarhet och hantering, både inom fiske och havsodling.

– Vi har under lång tid arbetat systematiskt för att säkerställa både konsumenternas säkerhet och fiskens välbefinnande. Vi följer strikta bestämmelser som garanterar att vår sjömat alltid håller hög kvalitet och är säker att äta. Produktionen är hållbar och ansvarsfull, och påverkar miljön minimalt, säger Charlotte Rapp, Manager Sweden på Norges Sjømatråd.

Vandrar från Barents hav
Mellan januari och april simmar atlanttorsken, skreien, in från Barents hav till sitt ursprungliga lekområde vid Nordnorges kust. Under den här perioden är torskens kvalitet som allra bäst och den pinfärska skreien säljs till restauranger runtom i hela Europa där den serveras som den delikatess den är.

– Det karaktäristiska magra och fasta köttet är resultatet av den långa vandringen då de utvecklar starka muskler, berättar Charlotte Rapp.

Förutom en fast och fin konsistens och en väl utvecklad smak är torsken fullproppad av omega 3-fettsyror, vitaminer och proteiner.

Hållbart bestånd
Världens största torskbestånd finns i norska vatten och strikta regler följs för att fisket ska vara hållbart.
– Den norska atlanttorsken har klassats som ett fiskbestånd med full reproduktionskapacitet, det innebär att man med dagens fångstnivåer inte fiskar ner beståndet, säger Charlotte Rapp.

Skreien fiskas med långrev och fisket begränsas naturligt eftersom skreien bara kan fiskas mellan januari och april.

”Behöver att mer protein från havet”
Hela jordens befolkning står inför den gemensamma utmaningen att vi till år 2050 måste öka vår matproduktion med 70 procent. För att göra det på ett hållbart sätt krävs en stor omställning.

– Idag kommer bara 6,7 procent av allt protein vi äter från havet. Den siffran måste öka om vi ska klara av en hållbar matproduktion och då är vildfångad torsk från friska vatten ett väldigt bra alternativ, konstaterar Charlotte Rapp.

Läs mer

Alvenius rör tillverkas av höghållfasthetsstål från SSAB. Genom en speciell tillverkningsmetod där rören spiralsvetsas blir de extremt slitstarka och klarar både hårda stötar och högt tryck. När de slängdes långt innan de var uttjänta tyckte Alvenius att det var ett onödigt slöseri – och bestämde sig för att helt enkelt köpa tillbaka dem.

– Efter avslutat projekt kan kunderna ”panta” sina rör. Vi renoverar dem och säkerställer att de motsvarar våra höga kvalitetskrav. Sedan säljs de vidare till nästa kund, som tycker det är toppen att få ett högkvalitetsrör till ett lite lägre pris, säger Johan Leiker, vd Alvenius.

De varmförzinkade, snabbkopplade rören har en livslängd på cirka 20 år är och enkla att montera och demontera många gånger om.

– Vi har bland annat köpt tillbaka och gjort i ordning rör från bygget av 37 t-banestationer i London. Rören kom sen till användning i ett tågprojekt i Stuttgart, berättar Johan Leiker.

Men det unika pantsystemet är långt ifrån det enda företaget gör för att minska sin miljöpåverkan. De använder fossilfri el i all tillverkning och rören är utvecklade för att optimera flödesegenskaperna, vilket minskar energiåtgången. Med den smarta tillverkningsmetoden kan rören göras tunna, vilket inte bara sparar råvara utan även transportkostnader.

– I framtiden hoppas vi kunna tillverka våra rör av fossilfritt stål för att ta ännu ett steg i hållbarhetsarbetet, säger Johan Leiker.

Läs mer här

Det är dags att vägleda de svenska konsumenterna till mer hållbara val. I bräschen går svenska Picadeli, ett av Europas största fast-food-bolag och en uppstickare på den amerikanska marknaden.

– Vi har ett extremt tydligt syfte inom hela vår organisation: att demokratisera rätten till hälsosam och hållbar mat. Vi tycker att det ska vara en rättighet för alla, inte bara de rikaste. Vi har länge förespråkat en förändring av näringsmärkningen av livsmedel i Sverige, men inget händer. Därför tar vi saken i egna händer och introducerar den internationella näringsmärkningen Nutri-Score samt vår klimatmärkning Climate Food Print på alla våra produkter i Europa, inklusive Sverige, säger David von Laskowski, vd på Picadeli.

Människor äter inte så hälsosamt och hållbart som de vill göra – och efterfrågar en tydligare vägledning i matbutikerna för att lyckas förändra sina vanor. Det visar Vegocracy Report, en årlig undersökning med 10 500 respondenter som genomförs av Kantar på uppdrag av Picadeli. Nu lanserar Picadeli två märkningar som ska möta konsumenternas behov, den internationella märkningen Nutri-Score och Picadelis egna Climate Food Print.

– Vi är inte naiva och tror att märkningarna kommer att få alla att bli mer hälsosamma, men vi kan göra det enklare för dem som vill. Vi säljer nästan 50 miljoner sallader per år, och har en plattform där vi kan göra skillnad. Studier visar att en tydlig märkning påverkar människors val av livsmedel och förbättrar folkhälsan. Och det fina är att det även påverkar producenterna och får dem att röra sig i rätt riktning, säger David von Laskowski.

Båda märkningarna använder en tydlig och enkel färgskala, likt ett trafikljus, och graderar produkterna från grönt till rött utifrån hur hållbara och hälsosamma de är. Märkningarna sitter på framsidan av produkterna, och är lätta att upptäcka.

Att satsa på folkhälsan är klokt. En av fyra svenskar riskerar idag att bli sjuka eller dö i förtid på grund av sina matvanor. Idag går omkring 80 procent av hälso- och sjukvårdens resurser till behandling av kroniska sjukdomar, som i många fall skulle kunna förebyggas eller lindras genom förändrade levnadsvanor. Och Picadeli tar gärna på sig ledartröjan här:

– Våra salladsbarer är motsatsen till skräpmat. Och om inte vi som jobbar med hälsosam snabbmat går före och inspirerar andra kommer det att bli väldigt svårt att få bolag som arbetar med mindre hälsosamma produkter att göra det. Här tycker jag att vi har ett viktigt ansvar. Med våra två nya märkningar möter vi nu konsumenterna där de befinner sig och hjälper dem att göra bättre val vid köptillfället, berättar Kristoffer Sunér, ansvarig för hållbarhet-mat & hälsa på Greenfood.

Läs mer om Picadeli här

Hela 84 procent vill förbättra miljömedvetenheten på sin arbetsplats, detta enligt Eco office survey*. Stora, långsiktiga hållbarhetsstrategier på ledningsnivå kan ta flera år men de mindre, dagliga insatserna ger också effekt i det långa loppet. Att återvinna pappret som förbrukas är en god start. 

Kan minska det brännbara avfallet med upp till 20 procent
Pappershanddukar kan i teorin återvinnas 7–9 gånger, men i 99 procent av fallen skickas de till förbränning i stället för att återvinnas. Tork fyllde därmed en efterlängtad funktion när de 2017 lanserade Tork Paper Circle som världens första återvinningstjänst för pappershanddukar.

Tjänsten innebär att man slänger pappershanddukarna i den vanliga papperskorgen inne i toalettutrymmena och eventuellt brännbart avfall slängs i en mindre sanitetspapperskorg. Lokalvården tömmer sedan papperskorgarna som vanligt men förvarar de använda pappershanddukarna separat på städvagnen. Slutligen samlar en av Essitys återvinningspartners in pappershanddukarna och fraktar dem till det lokala Essity-bruket i Lilla Edet, där de återvinns till nya pappershanddukar och andra mjukpappersprodukter.  

Enligt en undersökning som gjort hos Tork PaperCircle-kunder inom kontor- och restaurangverksamheter i Tyskland 2016 kan man genom att återvinna pappershanddukarna minska det brännbara avfallet med upp till 20 procent. 

– Implementationen av Tork PaperCircle är enkel och en relativt liten kostnad jämfört med andra hållbarhetsinitiativ. Genom att skapa goda förutsättningar för miljömedvetna insatser på arbetsplatsen hjälper man verksamheten att inte bara nå sina avfalls- och hållbarhetsmål – man lever också upp till anställdas och stakeholders förväntningar samtidigt som man gynnar den långsiktiga lönsamheten, menar Elin Orrheim. 

Netto nollutsläpp år 2050
Tork PaperCircle är bara en del av Essity’s långsiktiga hållbarhetsarbete. Pappersbruket i Lilla Edet utanför Göteborg är sedan 2022 det första i världen med en storskalig produktion av helt fossilfria koldioxidutsläpp. Detta genom att ersätta naturgas med biogas samt välja certifierad förnybar el till produktionen.  

– Koncernens mål är att nå netto nollutsläpp år 2050, avslutar Elin Orrheim. 

*Eco office survey 2022, en undersökning utförd av OnePoll på uppdrag av Essity där 12 000 respondenter bestående av kontorsarbetare från Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Sverige, Danmark och Polen deltagit.

Få samhällsfrågor är av lika stor vikt som hållbarhet. Trots det går utvecklingen långsamt och många företag väljer att outsourca sin utveckling till konsulter. Det är något som Josefin Borglund, Senior Hållbarhetsrådgivare på Cordial, inte rekommenderar. Bolagen måste sitta i förarsätet av sin egen utveckling och istället använda konsulter som rådgivare och stöd i arbetet, menar hon.

– Vi är experter i vår bransch och samarbetar med våra kunder för att göra deras verksamhet mer hållbar. Den kompetens och erfarenhet som vi bidrar med möjliggör utveckling och omvandling att gå framåt.

Viktigt att konkretisera
Lise Tormod menar att det pratas mycket om hållbarhet men att utmaningen är att konkretisera: vilka möjligheter finns, vad är steg ett och hur ska arbetet se ut i längden?

– Har man kunskapen för att överbrygga klyftan mellan affär och hållbarhetsperspektiv skapas två krafter som samverkar för att hantera och driva snabba förändringar. Detta förutsätter dock insikt om vilka kompetenser och resurser som krävs för att driva arbetet och kräver grundläggande förändring av arbetssätt och ett engagemang för långsiktig förändring.

Eftersom Cordial vill vara en drivande kraft i samhällets hållbarhetsomställning är bolaget öppna med att de undviker specifika branscher som aktivt motarbetar hållbar utveckling.

– Vi kan ibland arbeta med företag inom exempelvis bränsleindustrin, men då med fokus på att ställa om deras erbjudanden så att de blir mer hållbara, säger Josefin Borglund.

Satsar på social hållbarhet
Även social hållbarhet är en viktig aspekt för Cordial. Lise Tormod betonar att det innebär att skapa en hållbarhetskultur som sträcker sig längre än till den egna affärsverksamheten.

– Jag vill själv trivas och må bra på jobbet och minst lika viktigt är det att alla mina medarbetare gör det också, säger hon och avslutar:

– Vi är engagerade i att hjälpa våra kunder att utveckla och genomföra hållbara strategier. Vi ser till att inte bara prata – utan att gemensamt ta oss mot en mer hållbar värld.

Här kan du läsa mer om hur Cordials hållbarhetsarbete

För att nå de beslutade klimatmålen och FNs globala hållbarhetsmål är investeringar ett viktigt verktyg. Pensionssparande är en stor del av sparandet i Sverige. Det kan bidra till betydande samhällsnytta om pengarna placeras hållbarhetsinriktat.

– Tillsammans med våra kunder vill vi bidra till en hållbar omställning av näringslivet och samhället i stort. Det kan röra omställning av traditionellt utsläppsintensiva sektorer som stål eller utbyggnad av förnybar energi. Vår roll och vårt ansvar är att underlätta för kunderna att placera sina pengar där de gör mest nytta, samtidigt som de naturligtvis långsiktig ska få en god avkastning, säger Kristofer Dreiman, chef ansvarsfulla investeringar på Länsförsäkringar Liv.

Kvalitetssäkrat utbud
Länsförsäkringar arbetar aktivt med att kvalitetssäkra utbudet för pensionssparande både utifrån avkastning och hållbarhet. Stort fokus i arbetet ligger på att kvalitativt utvärdera fonder och enskilda bolag mot kriterier för ansvarsfulla och hållbara investeringar. I dagsläget erbjuder Länsförsäkringar 30-talet fonder som klassas som hållbarhetsinriktade och bidrar extra tydligt till en hållbar utveckling. De traditionellt förvaltade pensionsportföljerna i utbudet har högt ställda mål om att vara klimatpositiva till 2045.

 – De hållbarhetsinriktade fonderna och investeringarna ska kunna påvisa vilka hållbarhetsmål de bidrar till samt vilka effekter de uppnått. Exempelvis ton minskade utsläpp eller liter renat vatten. På så sätt möjliggör vi för pensionskunderna att deras sparande över tid bidrar till en hållbar utveckling, förklarar Kristofer Dreiman.

Successiv höjning av hållbarhetsnivån
Pensionskunder bör känna till att de produkter som platsar i pensionsutbudet har tydliga strategier för att välja in, välja bort eller påverka bolag. Dessa ansvarsfulla investeringsstrategier syftar till att bidra till omställningen och en hållbar utveckling.

 – Vi utvärderar löpande de fonder vi erbjuder och när vi inkluderar nya fonder är hållbarhetsnivån alltid i fokus. Vi vill hjälpa våra kunder att få en så hög pension som möjligt och samtidigt höja hållbarhetsnivån och sänka koldioxidavtrycket i våra kunders investeringar. Om en fond inte lever upp till våra krav och förväntningar kan vi ta bort den från utbudet och flytta kapitalet till en annan fond vi bedömer ha bättre förutsättningar, säger Fredrik Källström chef Investeringserbjudandet på Länsförsäkringar Fondliv.

Sedan mitten av 90-talet har det varit ett uttalat mål inom företaget att Alviks Måleri ska leda utvecklingen av minskad klimatpåverkan i byggbranschen. Sedan dess har man lagt ner både tid och engagemang i frågan och gått igenom hela företagets miljöpåverkan, från färger och transporter till kontorsmaterial och kläder.

– Det är ett stort jobb, men det går att göra, det är bara att bestämma sig, säger Daniel Andersson. Miljön är det viktigaste vi har och vi måste ta vårt ansvar och förändra vårt beteende och då får vi förhoppningsvis andra i branschen att följa efter.

Gemensamt krafttag i byggbranschen
För att Sverige ska kunna nå de nationella klimatmålen krävs att hela byggbranschen samarbetar på ett helt nytt sätt. Daniel Andersson menar att det till stor det handlar om att ha rätt medarbetare i projekten där såväl hantverkare som projektledare brinner för att leverera en bra produkt i rätt tid och till rätt pris.

– Allt handlar om att motivera de som är på plats. När vi lyckas skapa ett motiverat och välfungerande lag har vi sett en betydlig minskning av klimatutsläppen i projekten.

Långsiktiga relationer
Genom sitt miljöengagemang hjälper Alviks Måleri även sina kunder att nå sina miljömål.
– Vi vill arbeta mer med långsiktiga relationer, vi behöver arbeta närmare varandra för att lägga en grund för en öppen dialog och nya idéer. Ju mer vi vet om våra kunder desto större möjlighet har vi att komma med hållbara lösningar i ett tidigt skede, säger Daniel Andersson.

I snitt spenderar en bilist cirka tio timmar per år på att leta parkeringsplats. Under den tiden släpper denne ut koldioxid och försämrar framkomligheten för medtrafikanter. Bilister på jakt efter parkering driver 30 procent av all trafik inne i stadskärnor. I takt med att städer växer riskerar detta problem att öka.

– För att komma till rätta med problematiken krävs långsiktig planering, fastslår Martin Sandström, operativ chef på parking-techbolaget Easypark.

Amsterdam har lyckats med detta. Staden tog fram en långsiktig plan för att minska antalet bilar inne i centrum och har transparent jobbat med sina invånare för att uppnå målen. Priserna på de mest eftertraktade parkeringsplatserna höjdes successivt, och intäkterna återinvesterades i parker och cykelvägar.

– I Paris vill man ta den enkla vägen och planerar att halvera antalet parkeringsplatser de kommande åren. Jag tror att det kommer leda till ökade utsläpp och mer köer, efterfrågan på parkeringsmöjligheter minskar inte bara för att platserna försvinner. Alternativ behöver erbjudas, säger Martin Sandström.

Delar värdefulla data
Easypark, det svenska bolaget som har utvecklat Europas mest använda parkeringsapp, sitter på stora mängder data som kommer väl till pass vid stadsplanering.

– Easyparks vision är att göra städer mer levande. Våra data hjälper städer att få en överblick över sina parkeringsplatser och visar hur behoven ser ut. Vägledda av denna kunskap kan städerna omallokera parkering, från gatumark till garage till exempel, och på så sätt minska trafikflöden och frigöra asfalterade ytor som kan omvandlas till grönytor, säger Martin Sandström.

Men det räcker inte att städerna tar datadrivna beslut. För att städer ska bli mer levande måste bilisterna också göra det. Genom Easyparks appfunktion FIND kan bilister se var det är störst sannolikhet att hitta en ledig parkeringsplats och kan planera sin körning därefter.

Stora utsläppsbesparingar
– I dag tar vi oss från punkt A till B, via P. Det är inte alls säkert att man hittar en parkeringsplats alldeles vid slutdestinationen, och då får man ägna tid åt att cirkulera. Med hjälp av data och algoritmer kan vi visa bilisten sidogatan i närheten där beläggningsgraden brukar vara lägre, säger Martin Sandström.

Ökad användning av FIND-funktionen i Stockholms stad skulle kunna leda till utsläppsbesparingar på 95 000 ton koldioxid per månad, visar Easyparks beräkningar.

– Det räcker inte att göra det ena eller det andra. Vill städerna uppnå bestående resultat behövs både långsiktig, datadriven stadsplanering och förändrade beteenden bland bilister, säger Martin Sandström.

Läs mer om Easypark här