Maria Johansson, utredare på Barnafrid och programansvarig för socialtjänstprogrammet, och Laura Korhonen, centrumchef för Barnafrid och professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Sprider kunskap för en uppväxt fri från våld

Enligt en nationell kartläggning uppger 44 procent av barnen i Sverige att de utsatts för någon form av våld. På uppdrag av regeringen jobbar det nationella kunskapscentrumet Barnafrid vid Linköping universitet med att samla in och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn, för att ge fler barn en fredad uppväxt.

– Vi är länken mellan forskning och praktik. Vi genomför en rad olika utbildningsinsatser och organiserar nationella nätverk för exempelvis socialtjänsten och hälso- och sjukvården, där vi ger möjlighet till erfarenhets- och kunskapsutbyte, berättar Laura Korhonen, centrumchef för Barnafrid och professor i barn- och ungdomspsykiatri.

För att nå alla yrkesverksamma som möter barn och unga i sin profession eller som tar beslut som rör barn och unga har Barnafrid organiserat sig i olika program. Det nystartade socialtjänstprogrammet är ett av dem.

– Alla vuxna har ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn som far illa, men socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att se till att barn och unga ska få växa upp under trygga och goda förhållanden, säger Maria Johansson, programansvarig för socialtjänstprogrammet, och fortsätter:

– Socialtjänstprogrammets syfte är, såsom alla Barnafrids program, att arbeta för att yrkesverksamma har den kunskap och de verktyg som behövs. Det är viktigt att dessa barn upptäcks så att utsatta barn kan få sina rättigheter tillgodosedda.

Inom socialtjänstprogrammet anordnas olika kunskapshöjande insatser såsom nätverksträffar och webbinarier. I början av nästa år startar inspirationsluncher där yrkesverksamma kan få ta del av goda exempel från olika verksamheter.

Stor spridning av utbildningsprogram
Ett annat exempel på en kunskapshöjande insats är Barnafrids Basprogram om våld mot barn och unga. Denna digitala och kostnadsfria utbildning ger bland annat kunskap om hur man kan förebygga, upptäcka och identifiera barn som kan vara utsatta för olika typer av våld samt hur samhällets skydd, stöd och behandlingar för utsatta ser ut.

– I dag har vi 20 000 användare av basprogrammet, som jobbar i olika sektorer och i hela Sverige. Vi uppmanar verksamheter att integrera basprogrammet i den egna introduktionsutbildningen och i kompetensutvecklingsprogram, så att alla som jobbar med barn och ungdomar har aktuella och evidensbaserade kunskaper om våld mot barn, säger Laura Korhonen.

Tydligt mål med alla insatser
I februari nästa år kommer Barnafrid att lansera en ny digital utbildning gällande sexuell beteendeproblematik hos barn och unga, som i första hand kommer att rikta sig mot yrkesverksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Insatserna som Laura Korhonen, Maria Johansson och deras kollegor på Barnafrid gör har ett tydligt mål och utgår ifrån evidensbaserad kunskap och en tvärprofessionell kompetens.

– Alla som möter barn, möter barn som utsätts för våld. Därför är det viktigt att alla yrkesverksamma som möter barn känner en trygghet i hur de ska bemöta och agera för att ge fler barn en fredad uppväxt, säger Laura Korhonen.

Läs mer om Barnafrids arbete här.

Alivia Brunfeldt, Anna-Maria Mikko (språknodslärare), Valter Pietikäinen och Silja Koskinen.
Fotograf: Luleåfotograferna.

Luleå kommuns vision: Bäst i landet på att bevara nationella minoritetsspråk

Barn- och utbildningsförvaltningen i Luleå kommun har under många år arbetat med att förstärka nationella minoriteters rättigheter och har nu tagit ytterligare ett kliv framåt tack vare starten av språknoden på Örnässkolan. Skolan är den första i sitt slag att erbjuda utökat modersmålsstöd och modersmålsundervisning i finska, meänkieli och nordsamiska till de elever som väljer den inriktningen.

Reaktionerna kring språknoden har varit positiva. Inte minst bland personal och elever. När skolan tilldelades språknoden kändes det helt rätt, menade lärarna på skolan.

– Vi ser att det är ett vinnande koncept för eleverna, personalen, skolan och inte minst kulturen. Intresset och nyfikenheten har vuxit sedan mer fokus lagts på språken, säger Sofia Kvick, rektor på Örnässkolan.

Uppmuntrar det mångkulturella samhället
Örnässkolan har sedan flera år arbetat språkfrämjande då det är en viktig byggsten i skapandet av den egna identiteten och kulturen. Språknoden är en pusselbit när det kommer till revitaliseringen av de nationella minoritetsspråken.

– Vår skola speglar samhället, många talar fler än bara ett språk. Det är en naturlig del av vardagen och skolgången för flera elever. Att fokusera på vårt mångkulturella samhälle är en av våra många styrkor som skola, säger Sofia Kvick.

Sofia Kvick, rektor.
Fotograf: Luleåfotograferna.

Språknoden i Luleå
Språknoden är en del av vision och strategi för arbetet med nationella minoriteter som barn- och utbildningsnämnden beslutade år 2018. Detta blir en förlängning av det arbete som påbörjats vid Charlottendals förskola i Luleå, en betydelsefull förskola i området, som arbetar tvåspråkigt i meänkieli, finska och nordsamiska.

– Örnässkolan har under många år arbetat med att förstärka de nationella minoriteternas rättigheter och har nu tagit ytterligare ett kliv framåt med start av språknoden. Jag är stolt över det målmedvetna och grundliga arbetet som gjorts efter att barn- och utbildningsnämnden antog visionen om arbetet med nationella minoriteter, förklarar Sofia Kvick.

Flerspråkig undervisning
Förutom finska, meänkieli och nordsamiska så talas en mängd andra språk på Örnässkolan. Det brukar skolan och personalen uppmärksamma extra mycket på den internationella modersmålsdagen som infaller i slutet av februari. Eleverna får vid dessa tillfällen möta flera olika språk i engagerande workshops.

– Vi har omkring 30 olika språk representerade på Örnässkolan. Den internationella modersmålsdagen har därför blivit en viktig dag för oss att uppmärksamma och fira tillsammans, avslutar Sofia Kvick.

Luleå kommun ingår i förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska. Det innebär bland annat att boende i kommunen har rätt att använda språken i kontakt med kommun, få skriftlig översättning av beslut som myndigheten har fattat, rätt till förskola och äldreomsorg och rätt till sin egen kultur. Språknoden ingår i Luleå kommuns vision om hur man ska kunna bli bäst i Sverige på att bevara de nationella minoritetsspråken.

Läs mer här: www.lulea.se/ornasskolan

För allas rätt till information och förberedelse på ett sätt man förstår

Varje dag tvingas barn och ungdomar möta sjukvården stressade och oförberedda. En upplevelse som både kan komplicera vård och behandling och sätta spår resten av livet. – Trots lagstadgade rättigheter och vetenskapligt stöd orsakas sjukvårdsrelaterad stress och oro ofta av en otillräcklig förberedelse och förståelse inför det som väntar säger Gunilla Lööf, medicine doktor och narkossjuksköterska, som under många år arbetat med förberedelse av barn och ungdomar inför sjukvårdskontakt.

Gunilla var med och grundade webbsidan Narkoswebben redan 2006. Hon insåg att för att nå barn och ungdomar behövde hälso- och sjukvården använda sig av nya vägar – som digitala plattformar.

– Det är på webben dagens barn och ungdomar söker information, leker och lär också inför kontakt med sjukvården. För att hjälpa dem att navigera rätt och för att säkerställa innehåll, utformning och medicinsk kvalitetssäkring av den information de möter är det viktigt att vi inom sjukvården finns väl synliga där. Webben ger oss också möjligheten att förmedla vårt budskap på olika sätt, något som har stor betydelse både för att möta barn i olika åldrar och med olika erfarenheter som för att stimulera barns förståelse och lärande. Studier visar dessutom att både barn och vuxna tar till sig medicinsk information bättre när den förmedlas via webb jämfört med exempelvis traditionella tryckta informationsbroschyrer, säger Gunilla.

Vårdupplevelser sätter spår
Engagemanget för barn och ungdomars rätt till information grundar sig i Gunillas personliga erfarenheter av att som barn tvingats möta sjukvården oförberedd.

– Förutom en rädsla för sjukvården plågades jag både av separationsångest och dödsrädsla under uppväxten. Jag delar dessa erfarenheter med många barn och ungdomaroch mörkertalet är troligen långt större än vi anar, säger Gunilla.

Över hälften av alla barn och ungdomar som ska sövas och opereras uppvisar en kraftig stress och oro. Något som bland annat kan leda till psykologisk påverkan, mer smärta och läkemedelsbehov i direkt anslutning till sjukhusvistelsen, men även på längre sikt med ängslighet, sängvätning, sömn- och matrubbningar.

– Förberedelse och förståelse är avgörande för att etablera trygghet både före, under och efter kontakt med sjukvården. Narkoswebben tillgodoser detta behov på ett åldersanpassat och pedagogiskt sätt, säger Gunilla.

Viktigt med ålderanpassad information
En nyckelfrågeställning vid vård av barn och ungdomar är att hålla dem informerade om det som sker menar Per-Arne Lönnqvist, professor och narkosläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

– Det är otroligt viktigt att alla får en adekvat, ålderanpassad information så att de är förberedda på vad som väntar. Det händer att föräldrar förminskar eller ljuger om den medicinska behandlingen i tron om att skydda barnet, något som blir problematiskt eftersom barnet hamnar i en situation det inte är förberedd på. Det är viktigt att alla barn och ungdomar får information som de förstår och här fyller Narkoswebben en ovärderlig funktion, säger han.

Han får medhåll av Helena Ehnbom, vars son lider av barnreumatism och sövdes för första gången när han var endast två år.

– Narkoswebben blev en otroligt viktig resurs för att förstå hur processen går till, men framför allt för att kunna förbereda Edvin på vad som skulle hända på ett sätt som var begripligt för honom. Narkoswebben har verkligen tagit avstamp i att på ett pedagogiskt sätt förklara hur och varför, vilket är otroligt värdefullt, särskilt när det gäller de mer obehagliga delarna. Min personliga erfarenhet är att både barn och föräldrar kan undgå en mängd traumatiska situationer genom att vara väl förberedda, säger hon.

MediPrep – barnen och ungdomarnas egen medicinska sajt
– Det har länge saknats en nationell, medicinskplattform med information riktad till barn och ungdomar, säger Gunilla.

Då 1177.se under våren 2019 kraftigt reducerade sin information riktad till denna målgrupp beslutade hon sig därför att ta saken i egna händer. Med ekonomiskt stöd från Allmänna Arvsfonden och tillsammans med målgruppen, representanter från hälso- och sjukvården och brukarorganisationer tas nu erfarenheterna av arbetet med Narkoswebben vidare i en bredare satsning med syftet att skapa en medicinsk paraplysajt med information riktad till till barn och ungdomar. Sajten kommer bära namnet MediPrep.

– Istället för att alla organisationer och regioner i landet skapar sin egen information satsar vi på samarbete. Vi för samman all befintlig digital medicinsk information riktad till målgruppen på en gemensam plattform och använder pengarna till att tillsammans utveckla det som saknas, säger Gunilla.

Mediprep kommer att lanseras under hösten 2022. Allt innehåll baseras på klinisk och vetenskaplig evidens och utvecklats av ett multidisciplinärt team tillsammans med barn och ungdomar i olika åldrar och erfarenheter av hälso- och sjukvård.

Gunilla frågar sig ofta varför förberedelse av barn och ungdomar inte likställs med andra medicinska förberedelser trots att vi vet att det i så hög grad påverkar dem negativt att tvingas möta sjukvården oförberedda.

– Jag kommer aldrig att sluta arbeta för allas rätt till information och förberedelse på ett sätt man förstår och kan ta till sig, jag vet ju vad det innebär att vara rädd på sjukhus. Vi behöver inte tveka om att barn och ungdomars möte med sjukvården sätter spår, frågan är vilka spår vi vill sätta, avslutar Gunilla.

På Narkoswebben kan barn, ungdomar och närstående lära sig mera om kroppen, hur det är att vara på sjukhus och vad som händer före, under och efter narkos och operation.

• Narkoswebben är framtagen för att passa alla barn och ungdomar innehållsmässigt, tekniskt, pedagogiskt och språkligt.

• Narkoswebben är fri att länka till och kan användas oavsett lokala eller nationella rutiner.

• Narkoswebbens delar för barn och ungdomar finns fullt utvecklade på svenska och engelska. Information för vuxna finns tillgänglig på 32 olika språk.

• Narkoswebben är idag en etablerad del av svensk barnsjukvård och har i tillägg besökare från 120 tal olika länder varje månad.

• Narkoswebben är finansierad av Allmänna Arvsfonden och Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Läs mer på www.narkoswebben.se