Kommunikationen i bostadsrätts- och samfällighetsföreningar sker ofta via lappar på anslagstavlor, alternativt via hemsidor och mejl.

– Den typen av en- eller tvåvägskommunikation gör det omöjligt för grannar att engagera sig. Många föreningar har därför infört Facebook-grupper, men det exkluderar medlemmar utan sociala medier och skapar en ännu en kommunikationskanal att hålla koll på, förklarar Sofie von Krusenstierna.

Boappa är en app skräddarsydd för just kommunikation i bostadsrätts- och samfällighetsföreningar som även går att använda via datorn.

– I appen visar vi även upp data och insikter som underlättar för styrelsen att sätta nyckeltal och stå sig konkurrenskraftiga, exempelvis i fråga om belåningsgrad och hyresintäkter, säger hon.

I tjänsten kan styrelsen snabbt nå ut med viktig information till alla boende samt skapa omröstningar och fråga vad medlemmarna tycker i olika frågor.

– På så sätt bygger man upp ett engagemang, en gemenskap och en större förståelse för de beslut som fattas, säger hon.

Boappa digitaliserar grannsamverkan
Boappa är i dag Sveriges största app för grannkommunikation och används i föreningar runtom i landet.

- I appen hjälper grannar varandra med alltifrån hundpromenader till att låna verktyg, säger hon.

Att digitalisera arbetet i sin förening är också ett sätt att locka köpare och höja värdet av fastigheten.

– När världsläget är som tuffast kan granngemenskapen skapa både trivsel och trygghet. Att känna till vilka som bor i föreningen och att lätt kunna komma i kontakt med styrelsen har ofta en större positiv effekt än man tror, avslutar Sofie von Krusenstierna.

Läs mer om Boappa här

Betong är ett av världens viktigaste byggmaterial som används i allt från bostäder till infrastruktur och har gjort samhällsbyggandet möjligt nästan överallt, berättar Mats Emborg, chef för Forskning och Utveckling på Betongindustri. Materialet är en ren naturprodukt baserat på sten och berg; 80 procent består av grus, sten och sand, sex procent är vatten. Resterande 14 är cement; nyckelkomponenten som har den sammanbindande funktionen, därför även kallat bindemedlet.

– Klimatfrågan påverkar hela byggsektorn och satta klimatmål är tuffa. Tiden är knapp och frågan väldigt viktig – det finns ingen plats för halvhjärtade insatser. Färdplaner har tagits fram, till exempel Betonginitiativet av branschorganisationen Svensk Betong. Visionen är att det ska finnas klimatneutral betong på marknaden 2030 och att all betong ska vara klimatneutral 2045.

Betongens klimatreducering
Att en stor del av betongens klimatpåverkan kommer från tillverkningen av bindemedlet är väl känt och intensiva aktiviteter pågår hos cement- och betongtillverkare att åstadkomma klimatreducering i produktskedet. Ett allt större intresse för klimatförbättrad betong finns hos branschen och Betongindustri kan redan nu erbjuda produkter med över 40 procent klimatreduktion. Beställare och utförare kunderna inser att man redan nu kan göra skillnad för klimatet.

Emborg menar att lösningen vid framtida strävanden mot hållbarhet ligger i en kombination av traditionell ingenjörsteknik och digitala lösningar. Man måste som materialleverantör därför se till hela kedjan, från tillverkning och leverans av betongen till uppförandet av den färdiga betongkonstruktionen. Betongindustri utvecklar en femdelad lösning för ett hållbart betongnyttjande: man skapar klimatförbättrade betongprodukter med höga tekniska prestanda, optimala konstruktionslösningar och byggmetoder som är tids- och kostnadseffektiva, samtidigt som man använder digitala prognosmetoder och uppföljningsverktyg. Ett gott exempel på optimerat betongbyggande är kvarteret Kungsörnen i Helsingborg, där man på ett kostnadseffektivt sätt har lyckats halvera klimatbelastningen.

– Innovativa insatser är mycket viktiga för framtida utveckling av betongmaterialet och hur det används i byggprocessen för att kunna skapa ett hållbart samhälle. Lösningar måste hittas gemensamt där politik, akademi, samhälle och näringsliv samverkar. Utan nydanande material-, design-, konstruktions- och bygglösningar för betong, gärna i kombination med andra byggmaterial, stannar utvecklingen, avslutar Mats Emborg.

Läs mer på betongindustri.se

I samband med Nordic BIM Summit 2022 samlades nordiska företrädare för branschen i Stockholm och Oslo för att bland annat diskutera hur man kan agera mer hållbart. En av de största utmaningarna är att följa upp de målsättningar som sätts upp för varje projekt och se till att det verkligen sker även i praktiken. Däri ligger att förstå hur alla olika steg från arkitekter till ingenjörer och entreprenörer ska kunna tas för att uppfylla kraven och samtidigt visa att det genomförs i praktiken. Här är digitala verktyg en möjliggörare, genom vilka man kan följa hur det dagliga arbetet förhåller sig till de visioner och mål man har i ett projekt.

Under eventet diskuterades vad som påverkar branschen att gå i rätt riktning. Ett antal utmaningar diskuterades bland hur utvecklingen påverkas av att branschen är konservativ, om det behövs än tydligare regelverk och om det är möjligt att nästa steg kliv genom ett starkare samarbete

– Det finns av en stark vilja inom bygg- och fastighetsbranschen att bidra till att lösa aktuella samhällsutmaningar. Samtidigt behövs en tydligare kravställning vid upphandlingar, att statliga bolag går före i nya sätt att bygga och andra mer övergripande aktiviteter för att vi ska komma snabbare till målet, förklarar Per Carlsson, Senior Director Building & Infrastructure på Symetri

Vi ser nu ett större intresse för att jobba mer tillsammans över disciplingränserna, att fler ser till projektets bästa i stället för enskilda delmål. Samtidigt ser vi också effekter av att fler och fler använder mer och fler digitala verktyg.

TIDIG SAMORDNING BEHÖVS Det handlar om att inkludera många fler aktörer redan under planeringsfasen. – Idag tvingas byggherren till många ändringar under byggets gång då man inte samordnat olika kompetenser på förhand. Alla som ska vara delaktiga under bygget behöver redan från början få en gemensam bild av vad som ska åstadkommas, så att deras olika lösningar fungerar tillsammans och ger bästa möjliga effektivitet under bygget.

Ett av de digitala verktyg som funnits länge, och som nu får en ökad betydelse är BIM, Building Information Modelling.

– Att digitalisera hela byggprocessen är ett omfattande arbete, därför har man utvecklat olika nivåer på BIM som visar i vilken utsträckning digitaliseringen införts, man kan tala om "BIM-nivå 2-efterlevnad" för att visa hur ett visst byggprojekt genomförs. De nivåer man talar om går från 0–3, där tre är en fullständigt genomförd digital process.

– På Symetri har vi även utarbetat en nivå 4, som handlar mer om byggnadens hela livscykel. Nivå 0–3 avser främst byggprocessen, men vi anser det är viktigt att man redan på förhand planerar för hur all data ska förvaltas under byggnadens livscykel, vid reparationer etc. Nivå 4 är den målsättning vi jobbar efter och inkluderar begrepp som digitala tvillingar.

Nordic BIM Summit 2023. På Symetri bidrar de aktivt till att branschen digitaliseras i snabbare takt och därmed kan öka takten i hållbarhetsarbetet.

– Ett av de sätt vi gör det på är att vid olika tillfällen samla smarta människor som kan mötas och gemensamt hitta nya lösningar. I april 2023 samlar vi återigen våra nordiska kunder för att höra hur långt de har kommit i hållbarhetsarbetet, vilka erfarenheter de kan dela med sig av och hur man tar nästa steg avslutar Per Carlsson.

Klimatmålen är höga och 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Bygg- och fastighetsbranschen står för en stor del av utsläppen men kunskapen kring hur man ska bygga hållbart växer. Enligt Maria Nylander, Hållbarhetsstrateg på Bjerking, finns det mer att lära om hur klimatpåverkan kan minimeras även vid ombyggnadsprojekt.

– Vi på Bjerking vill förstås vara bromsen till klimatförändringarna i stort och bidra till att vi får ett klimatanpassat samhälle i framtiden. Som teknikkonsultbolag kan vi påverka genom våra uppdrag och därför har vi tillsammans med våra medarbetare börjat arbeta fram hållbarhetslöften som djupdyker i varje tjänsteområde och som förankras i vår organisation och vårt arbetssätt. För att klimatkompensera för vår egen påverkan har vi etablerat en klimatfond, i vilken vi samlar in pengar för att utveckla lösningar och arbetssätt som skapar klimatförbättringar i våra uppdrag, säger hon.

Det cirkulära tänket utgör den största förändringen
Karin Lindeberg, Tjänsteansvarig LCA & Klimatberäkningar på Bjerking, har just genomfört ett av de uppdrag som kommit till stånd med hjälp av klimatfonden. I samarbete med ett av Sveriges största fastighetsbolag har Bjerking projekterat de Q-märkta industrilokalerna i kvarteret Ångqvarn i Uppsala, en gammal tegelbyggnad som ska bevaras och återbrukas.

– Här har vi bland annat räknat på klimatnyttan med att återbruka befintliga installationer och även presenterat en mängd förslag och idéer på hur installationsprodukter kan väljas för att minimera klimatpåverkan. Utöver återbruk handlar det om hur materialen dimensioneras och används samt val av produkter med hänsyn till en lång livslängd och möjligheter till framtida återbruk. Det cirkulära tänket behöver genomsyra hela arbetet. Det är också det som utgör den största förändringen i ett projekt som detta.

Hjälper kunden att nå sina hållbarhetsmål
Att Bjerking har tagit ett krafttag kring hållbarhet har mottagits väl av kunderna och Maria Nylander berättar att majoriteten uppskattar att miljöaspekten finns med från början.

– De flesta, om inte alla, företag har ju egna satta hållbarhetsmål som vi kan hjälpa dem att nå genom våra uppdrag. Hållbarhet är en ingrediens som alltid kommer att vara inkluderad hos oss, väljer man Bjerking väljer man hållbarhet.

Nylander berättar att det finns fler aktörer som arbetar för att utveckla hållbara arbetssätt inom bygg- och fastighetsbranschen men hon betonar vikten av att aktivt sprida insikterna och metoderna vidare, så att de aldrig hamnar på den interna hyllan.

– Bjerking kommer alltid att vara transparenta med den nya kunskap som vi samlar in och vi lägger alltid ut våra insikter i form av hållbarhetslöften och klimatfondsrapporter på hemsidan, så att fler kan ta del av dem och inspireras. Detta gör vi för att vi genuint vill bidra till ett bättre samhälle. För att få till en förändring i branschen måste vi omtänka framtiden tillsammans.

Läs mer om Bjerking här

ForshedaGruppen bryter ny mark inom industrin genom att se till branschens framtida behov av hållbar utveckling. Koncernen fokuserar på förvärv och verksamhetsutveckling av företag inom sektorn för prefabricerade byggelement – för att nå målsättningen om att bli den professionella byggarens One-Stop-Shop.

Högkvalitativ One-Stop-Shop
– Vi vill kunna leverera allt prefabricerat material som ett byggprojekt kräver. Vår vision är att skapa nya förutsättningar för hållbart byggande och lägre koldioxidutsläpp och vi möjliggör för en förenklad och effektiviserad byggprocess. Koncernens mål som partner och leverantör är att vara den självklara professionella aktören att vända sig till. Det når vi genom att underlätta planering, logistik och samordning, säger Nicklas Vernström.

Med en omfattande helhetslösning blir processen alltmer effektiv för alla parter – samtidigt som det bidrar till en mer kostnadseffektiv process.

Hållbarhet i praktiken
Resan mot en klimatneutral industri är lång och kräver prioriteringar som sätter hållbarhet högt på agendan. ForshedaGruppen agerar inte bara externt utan likväl internt. Koncernens kontor följer återbrukets fokus, tillexempel är både inredning och fast teknik till 95% återbruk.

– Vi nöjer oss inte med hur långt vi har kommit i dag – vi blickar även framåt mot nya revolutionerande innovationer inom industrin. Bland annat är jag mycket engagerad i det lokala initiativet LFM30 som arbetar för att göra bygg- och anläggningssektorn i Malmö klimatneutral. Initiativet har gett klimatlöfte om lägre utsläpp av växthusgaser till hälften 2025 och till netto noll 2030, säger Charlott Malmborg, hållbarhetschef på ForshedaGruppen.

Koncernen är sprunget ur bolaget ForshedaHus som grundades år 2018 och redan då såg man möjligheterna för en mer hållbar utveckling inom byggbranschen. Trots att koncernen som helhet är relativt ung har de gjort ett tydligt avstamp med hållbara innovationer för att minska sektorns klimatpåverkan och sänka koldioxidutsläppen. Koncernen består i dag av bolagen Forsheda Hus, Umazing, Ferrocon, Elementum, MT Betong och Polarfönster och kan därmed leverera ett brett utbud av produkter.

Läs mer här www.forshedagruppen.se

OBOS är en av de största bostadsutvecklarna i Norge och Sverige och bygger för alla i samhället. De fokuserar på att utveckla hållbara bostadsområden och möjliggöra för att fler ska kunna ta steget in på bostadsmarknaden.

– Detta blir allt svårare för bland annat samhällsbärande grupper, därför vill vi bidra till att sänka trösklarna för att kunna äga sin egen bostad. Vi vill utveckla bostadsområden med plats för människor med olika bakgrund. Blandad bebyggelse i olika upplåtelseformer bidrar till mångfald, vilket i sin tur ökar trygghet och trivsel, säger Ulrika Liiv.

Utrymme för alla grupper i samhället
De trädgårdsstäder som OBOS utvecklar blandar ägande- och bostadsrätter i villor, rad-, par-, kedje- och flerfamiljshus. Här kan även LSS-boenden, förskolor och äldreboenden ingå.

– Med dessa projekt kan vi bidra till att fler kan bo i samma område, oavsett hur ens ekonomiska status eller situation ser ut, och oavsett om den förändras över tid. Vi tar vara på livet mellan husen, med allt från gemensamma mötesplatser, grönområden och stigar mellan byggnaderna till odling, promenadstråk, motionsslingor och lekplatser.

Kommunikation och goda förbindelser med en väl fungerande infrastruktur är en annan viktig parameter i OBOS projekt. En servicepunkt i eller i nära anslutning till projektområdet, med bland annat matbutik, café och vårdcentral är också viktiga.
– I trädgårdsstaden vill vi skapa en harmonisk variation i form av färger, byggnadshöjder, placering och stilar. Dessutom beaktar vi de ekologiska parametrarna genom att erbjuda miljöcertifierade bostäder med låg energiförbrukning och bra materialval.

Förtur och delägarskap i bostaden för medlemmar
OBOS är medlemsägt, vilket ger OBOS-medlemmar flera fördelar; bland annat rätten till förtur vid köp av bostäder och tomter i de projekt som OBOS utvecklar runt om i landet. Som medlem får man också tillgång till en rad förmånliga erbjudanden och tjänster. Boköpsmodellen OBOS Deläga är ett exempel på hur OBOS vill ge fler möjlighet att äga sin bostad. Genom OBOS Deläga kan en bostadsköpare successivt ta steget in i ett ägandeskap genom att köpa 50-90 procent av boendet och samäga resterande del med OBOS. Därefter kan man, om man vill och har möjlighet, årsvis öka sin ägarandel inom en tioårsperiod, tills man äger hela boendet. Konceptet erbjuds i utvalda nyproduktionsprojekt från OBOS.

– Vi tar ansvar på både ett socialt och ekologiskt plan och har som mål att vi genom våra projekt ska skapa en plats för alla och se till allas olika behov när det kommer till en hållbar och långsiktig boendesituation. Alla ska kunna hitta sin plats och trygga miljö – inte bara här och nu utan under en livstid, säger Ulrika Liiv.

Läs mer om OBOS

– Det handlar inte bara om ny digital teknik som tex BIM och AR, utan det finns mycket mer lätta åtgärder som ger större effekt på verksamheten. Titta istället på att rapportera tid och material i mobilen, styr om inkommande fakturor till en digital lösning, eller lägg all dokumentation digitalt direkt kopplad mot projekten. Då sparar man direkt oerhört mycket tid samtidigt som det ger en ökad kvalitet på leveranser och projekt, säger Hanna Konyi, VD på Bygglet.

Många mindre och mellanstora hantverksbolag inom byggbranschen dras med låga vinstmarginaler, exempelvis ligger genomsnittet runt 2 procent att jämföra med väsentligt högre vinstmarginaler som återfinns i andra branscher.

– När vinstmarginalerna är små kan det verka som en stor investering att lägga en procent på digitala uppgraderingar. Men att inte följa med i den tekniska utvecklingen är kontraproduktivt då digitalisering verkligen leder till ökad lönsamhet. Fler beställare idag kräver att deras underleverantörer ska ha sin projektrapportering, dokumentation och fakturering digitalt, då det även effektiviserar samarbete mellan bolag. Har man inte ordning på detta, så blir man inte ens aktuell som leverantör på många projekt, förklarar Hanna Konyi.

Digitala projektverktyg ger stora vinster
Genom att skaffa ett digitalt projektverktyg för exempelvis resursplanering, tidsrapportering, fakturering och offerter kan man effektivisera sin administration och sina processer.

– Det ger en bättre helhetsblick över företagets verksamhet och alla medarbetare får tillgång till samma uppdaterade information, oavsett om de är inne på kontoret eller ute på fältet. Det kapar tidstjuvar och minimerar risker som exempelvis materialinköp som inte bokförs i projekt. Dessutom blir det mindre missförstånd i projekten, både internt men också gentemot kund, vilket idag är en av de stora kostnaderna i projekt när saker och ting måste göras om, fortsätter Hanna Konyi.

Bygglet, som hjälper sina kunder att överbrygga gapet mellan analogt och digitalt, var tidigt ute med att skapa ett projektverktyg kopplat till molnet och företaget är idag marknadsledande.

– Vi vill vara en accelerator för byggsektorns små och mellanstora bolag, och visa dem alla fördelar som finns med att digitalisera sin verksamhet. Det gör vi genom att ligga i framkant, både när det kommer till den tekniska utvecklingen och support. Jag tror att det är en stor anledning till att vi har blivit Gasellföretag sex år på raken, säger Hanna Konyi.

Thomas Lööf och Lars Albinsson hade jobbat närmare 15 år i byggbranschen som konstruktörer innan de bestämde sig för att starta eget. Nu driver de TL Konstruktion och erbjuder sina kunder allt från ritningar till beräkningar.
– Vår erfarenhet av komplexa konstruktioner täcker det mesta som kan byggas, från grundläggningar till betongbyggnader och stål- och träkonstruktioner, berättar Thomas.

Kunderna följer projekten i realtid
Lars och Thomas ville slippa en vanlig fysisk servermiljö, med allt vad det innebär av investeringskostnader, risker kring driftstopp, ständiga backuphanteringar och behov av löpande support och underhåll.

– När vi startade bolaget var det viktigaste beslutet vi stod inför om vi skulle bygga vår infrastruktur kring en egen serverlösning med VPN-anslutningar eller att lägga upp allt, absolut allt, i molnet.

Valet föll på en kombinerad molnmiljö med program från Autodesk (Autodesk Construction Cloud) och Microsoft – en skalbar, stabil och mycket flexibel lösning.

– Upplägget innebär att vi kan erbjuda mycket bättre service till samarbetspartners och kunder. Genom Autodesks molnplattform kan beställare och entreprenörer se hur projekten växer fram i realtid via en vanlig webbläsare. Och de kan mäta, kommentera och samarbeta med projektörerna från tidiga skeden genom hela projekteringen och ända fram till färdigt bygge, berättar Lars.

NTI vill slå hål på myterna
– Det finns många som tvekar när det gäller att implementera de moderna digitala plattformarna. Här ligger verkligen Thomas och Lars i teknikens framkant, berättar Michael Thydell, affärsutvecklare på NTI.

Myterna kring detta att jobba mot molnet är vanliga, menar han. Många är oroliga för sekretessen. Andra tror att det är väldigt dyrt eller att enbart de stora bolagen kan tillgodogöra sig nyttan.

– Det är precis tvärtom! De mindre bolagen – arkitekter, elkonsulter, VVS-experter och i förlängningen även fastighetsägare, totalentreprenörer och förvaltare – är de som har mest att tjäna på digitaliseringen. Alla dessa aktörer kan idag på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt få tillgång till servicenivåer som tidigare bara varit tillgängliga för de stora bolagen. Därför får de som idag börjar jobba molnbaserat ett stort försprång gentemot sina konkurrenter.

Livscykelanalys inbyggd i processen
Rekommendationen att alla ska jobba hemifrån under pandemin har dock snabbat upp digitaliseringsprocessen.

– Ibland krävs det en kris eller revolution för att förändra ett beteende. Det vi har sett under de senaste åren är en slags ”chockdigitalisering” – och inte bara i byggsektorn utan i de flesta branscher. Och i och med den här situationen har i princip alla påbörjat en resa mot ökad digitalisering och molnteknik, tänk bara på alla Teams-möten vi haft de senaste två åren!

Molnlösningar stödjer också hållbara lösningar under byggprocessen. Många verktyg för analys av energi och miljöfaktorer är redan idag molnbaserade och användaren behöver bara en vanlig webbläsare.

– Ta till exempel ”Lagen om klimatdeklarationer för byggnader” som började gälla den 1 januari 2022. För att överhuvudtaget kunna göra den typen av analyser måste man ha tillgång till digitala verktyg och NTI har idag avtal med en leverantör av molntjänster som direkt kopplar BIM-modellerna till livscykelanalysen.