SpectraCure utvecklar en ny metod för att behandla lokalt återfall i prostatacancer. Målet är att eliminera cancerceller med laserljus och ett ljusaktiverat läkemedel. Behandlingen sker via SpectraCures system, som levererar laserljus via optiska fibrer som förs in i prostatan.

– Vi har jobbat med utveckling av metoden i många år. Vårt system använder en mjukvara som beräknar dosen av laserljus. Dosen justeras kontinuerligt under behandlingen så att hela tumören nås av tillräcklig ljusdos för att tumörvävnaden ska dö och för att undvika att frisk vävnad nås av för mycket laserljus, berättar Johannes, teknisk chef på SpectraCure.

Klinisk studie pågår
En klinisk studie för patienter som drabbats av återfall i prostatacancer drivs på ledande kliniker inom behandling av prostatacancer i Europa, Kanada och USA. Studien utvärderar en behandling som kallas interstitiell fotodynamisk terapi (PDT).

– Behandlingen är en vidareutveckling av traditionell PDT, en metod som används framgångsrikt för behandling av vissa former av hudcancer. Idag saknas en etablerad behandling för lokalt återfall i prostatacancer som är effektiv och samtidigt ger få biverkningar, berättar Johannes.

Läs mer om SpectraCure här

Utöver efterfrågan på personal har vård och omsorg en generell hög personalomsättning med många timanställda och deltidsanställda. För att kunna säkerställa kompetensen hos personalen och att vårdtagarna får rätt vård så behövs det nya utbildningsmetoder. Ett anpassat bemötande är bland det viktigaste som personalen behöver bemästra och många kommuner ser en utmaning med just detta.

Virotea arbetar med välfärdsteknik baserat på virtual reality (VR) och har som vision att öka livskvalitén för vårdtagare. De har nyss lanserat en ny utbildningstjänst, ViroteaED, som är utformad speciellt för vårdpersonal. Tjänsten erbjuds i två inriktningar; LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och äldreomsorg.

ViroteaED är ett viktigt komplement i kompetensutvecklingen som ger personalen möjligheten att uppleva vårdtagarens perspektiv istället för att enbart läsa om det. Tjänsten ger vårdpersonalen en ökad förståelse och empati. Tekniken tillåter även personalen att repetera dessa scenarion exakt hur många gånger som önskas eller behövs.

Med ett par VR-glasögon får personalen uppleva olika situationer i vårdtagarnas vardag. Ett knapptryck senare blir de exempelvis Ulla på ett äldreboende och får uppleva hur personalen bemöter henne i olika scenarion. Varje scenario består av två upplevelser, ett med bristande bemötande samt ett med korrekt bemötande.

Personalen får uppleva hur ett bristande bemötande kan trigga stress, oro och frustration hos vårdtagaren. I VR-utbildningen speglas denna stress i obehagseffekter, så som tinnitus, ångesttankar, försämrad syn och andra effekter. Därefter får personalen uppleva scenariot igen men med rätt bemötande och inslag av olika hjälpmedel.

Ivans drivkraft att fortsätta förbättra situationen inom vård och omsorg kommer från egen arbetslivserfarenhet som stödbiträde inom LSS. Han var då timanställd och jobbade periodvis under totalt 10 år. Ivan tycker att det är ett givande jobb och en speciell känsla att kunna bidra till en persons utveckling. Samtidigt såg han en del problem som han ville hitta lösningar till, vilket ofta landade i någon form av digitalisering.

– När det gäller vad som bör digitaliseras är det viktigt att det finns någon i kommunen som tar ansvar för välfärdsteknik, och det börjar synas allt mer säger Ivan.

Tidigare hände det ofta att till exempel en enhetschef köpte in välfärdsteknik, som ingen använde eller förstod sig på. Nu har allt fler kommuner välfärdsteknikssamordnare som har ansvaret, vilket har en positiv inverkan.

Målet med digitaliseringen bör vara att frigöra tid från personalen så att de kan spendera den tillsammans med vårdtagarna istället. Mänsklig sociala interaktion och gemenskap är oerhört viktigt. Förutom att avlasta personalen tror Ivan att fokus framöver kommer ligga på att skapa bättre förutsättningar för människor att vara tillräckligt självständiga så att de inte är i behov av ett äldreboende.

I Sverige är det primärt socialtjänsten som bedömer om en kvinna är i behov av skyddat boende. Det är även de som bekostar boendet om behovet för skydd är stort nog. Sedan tidigt 2000-tal har även privata aktörer möjlighet att ta emot kvinnor, och trots att de är betydligt dyrare väljer många kommuner att vända sig till dessa istället för ideella kvinnojourer.

I takt med detta får allt färre kvinnor plats på ett boende, vilket Jenny Westerstrand, ordförande på Roks, menar är bekymmersamt.

-Vi ser en total omvälvning av stödet till våldsutsatta kvinnor i Sverige. Förut stod ideella kvinnojourer, med djup kunskap och solidaritet med kvinnan, för skyddet och stödet. Då var det också kvinnan själv som avgjorde om hon var i behov av att bo på hemlig plats. Nu avgör socialtjänsten om kvinnan ska ges stöd och de använder i hög grad privata aktörer. Samtidigt visar forskning att dessa ofta brister i kunskap, saknar kvinnosolidariskt arbetssätt och är upp till tre gånger så dyra.

Vikten av ideella kvinnojourer
Roks jourer har över 40 års erfarenhet av att ge stöd och skydd för kvinnor och deras barn. Jenny menar att det är problematiskt att jourernas expertis ställs emot privata aktörer då aktörernas syfte går emot stora delar av vad Roks står för.

– De privata aktörerna har ofta inte den kunskap om stöd och våld som vi på Roks har, samt att deras primära funktion är att göra vinst till sina ägare. De privata aktörerna har heller inte bara kvinnor anställda. Det har våra jourer, eftersom många kvinnor som bryter upp befinner sig i en skör situation och vi inte vet, lika lite som någon annan, vilken man som kan tänkas utnyttja eller skrämma henne.

Det har uppkommit förslag om tillståndsplikt för skyddande boenden vilket skulle innebära att samtliga boenden behöver uppfylla särskilda kvalitetsindikationer.

– Det är såklart bra att försöka styra upp den privata djungeln men, den kvalitet som påbjuds missar djupet i vår kunskap och våra metoder. Tillståndsplikt kommer därför inte att lösa några problem. Det märks inom HVB-hem och SiS-verksamheten som har tillståndsplikt men dras med grava problem, säger Jenny och avslutar:

– Istället för att förlita sig på privata aktörer med bristande kunskap bör kommuner satsa på att använda de ideella kvinnojourerna som de primära aktörerna när det kommer till kvinnofrid. Vi har den kunskap som krävs för att erbjuda stöd och skydd till fler utsatta kvinnor och vi drivs bara av att ta tillvara hennes intressen.

Läs mer om Roks här!

När Malin Bellander, rektor på Praktiska Gymnasiet i Nacka, började som rektor var det oroligt i skolan och alltför få elever lyckades. Idag ser det helt annorlunda ut.

– En del elever hade hög social stress där utanförskap, ekonomiska svårigheter eller till och med kriminalitet präglade deras vardag. Alla elever behöver en skola som är en trygg plats, en paus eller allra helst en väg ut, säger Malin Bellander.

Det behovet kan aldrig uppfyllas i en skola där skadegörelse, hårda attityder, hot och ibland även våld, främst mellan elever, är en normal del av vardagen.

Närvaro, trygghet och tillit
För att vända utvecklingen ökade skolan vuxennärvaron under hela skoldagen, både i korridorerna och på lektionerna. Elevhälsoteamet, med bland andra specialpedagoger och kuratorer, arbetar nära mentorerna för att stötta elever med extra behov. Idag ser eleverna medarbetarna på skolan som en trygg punkt i en annars ofta instabil vardag.

– Jag började med att skapa struktur, regler och en inkluderande skolmiljö för att göra skolan till en trygg plats för lärande och utveckling. Både elever och personal vet vad som förväntas av dem, vilket bidrar till välbehövlig stabilitet. Dessutom visar studieresultaten att trygga elever lär sig bättre, säger Malin Bellander.

Skolfrukost varje morgon ger eleverna extra incitament för att komma i tid till skolan. Kombinationen av en ordentlig frukost och tidpassning ger dessutom eleverna bättre möjligheter att fokusera under skoldagen.

Praktiskt lärande varvat med undervisning
Alla elever på yrkesprogrammen på Praktiska Nacka provar på arbetslivet under skoltiden vilket i många fall är avgörande för motivationen. De varvar arbetsplatsförlagt lärande (APL) med traditionell undervisning.

– Vår uppgift är att matcha eleverna med rätt arbetsplatser och handledare, och det är våra yrkeslärare fantastiska på. Därför har i snitt 95 procent av eleverna jobb efter gymnasiet. Under sin APL bygger eleverna relationer med vuxenvärlden och träffar förebilder. När de ser att utbildningen faktiskt leder till jobb så blir de trygga samhällsmedborgare. Det är värt mer än höga betyg, säger Malin Bellander.

Trygghetsfunktion inom AcadeMedia
Praktiska Gymnasiet Nacka är en av de skolor som tagit stöd av AcadeMedias centraliserade trygghetsstab. I stabens uppdrag ingår rådgivning och insatser när det normala arbetet på skolan inte räcker till. Det kan handla om allt från att hjälpa till vid akuta händelser, till mer långsiktiga insatser.

- Även om rektorer har stor kunskap om sina skolor så kan de inte vara experter på alla områden. Där fyller vår trygghetsfunktion en viktig uppgift, där jag som säkerhets- och trygghetschef utbildar rektorer och medarbetare i frågor som rör hot, våld och olika incidenter. Tillsammans med Malin i detta fall kunde vi anpassa arbetet utifrån situationen på just hennes skola, säger Mattias Hammar, säkerhets- och trygghetschef på AcadeMedia.

Han menar att insatser likt den på Praktiska Gymnasiet i Nacka är viktigt för att hjälpa elever få en bra start in i vuxenlivet och till och med kan vara avgörande för dem som står vid ett vägval.
– Genom att skapa stabilitet på skolorna bidrar vi till att trygga unga vuxna går ut i samhället med bättre förutsättningar för ett bra liv, säger Mattias Hammar.

Läs mer om AcadeMedia här!

Mansoor Dawood, läkare på MedFacilis, berättar att den medicinska säkerheten står i fokus när deras patienter påbörjar sin behandling.

– Vi arbetar i team och använder oss av senaste generationens läkemedel som visat sig ha mycket god effekt. Vi arbetar löpande med uppföljning för att ge klienterna bästa möjliga förutsättningar för att nå och sedan bibehålla en normal vikt.

All behandling sker på vetenskaplig grund efter noggrann bedömning av patientens hälsostatus. Linda hade tidigare prövat flertalet metoder utan resultat innan hon fick hjälp.

– Jag har fått ett skräddarsytt upplägg och har hela tiden känt mig sedd, vilket har känts tryggt. På kort tid har jag fått resultat som jag aldrig kunnat föreställa mig och är på god väg att nå min målvikt.– Alla patienter har olika förutsättningar och det krävs tålamod, vilja och engagemang för att förändra sina levnadsvanor. Vi har hjälpt många patienter till ett mer hälsosamt liv och ser fram emot att hjälpa ännu fler i framtiden, avslutar Mansoor.

Besök oss på www.medfacilis.se eller kontakta oss på info@medfacilis.se för mer information och samarbeten.

 

Linda heter egentligen någonting annat.

De senaste åren har präglats av såväl covid-19 som stora makroekonomiska utmaningar, som ytterligare pressat en redan ansträngd sjukvård. Behovet av lösningar och produkter som kan utveckla och effektivisera vården är större än kanske någonsin tidigare.

Det ledande medicintekniska bolaget Mölnlycke har under ett års tid genomfört en omfattande etnografisk studie där de lyssnat på läkare, pratat med sjuksköterskor, intervjuat patienter, besökt sjukhus och kliniker och fått enkätsvar – i nio länder på fyra kontinenter. Syftet har varit att skaffa sig värdefulla insikter för såväl Mölnlycke som den sjukvård de förser med livsviktiga lösningar och produkter.

– Samverkan med sjukvården är central för oss, eftersom vi utgår från kunden i allt vi gör. Vi har identifierat deras viktigaste behov genom att studera våra kunder i deras vardagliga arbetsmiljö, med etnografi som metodik och med hjälp av expertis med bland annat antropologbakgrund, förklarar Zlatko Rihter.

Många värdefulla insikter kring sårvård och operation
Fokus i studien har särskilt kretsat kring företagets fyra affärsområden sårvård, operationsrumslösningar, operationshandskar och antiseptics.

Tittar vi på sårvård, som är Mölnlyckes största affärsområde, lider idag cirka 40 000* svenska patienter av svårläkta sår, i många fall som ett resultat av en annan sjukdom. Det leder till att fokus ligger på att lindra och behandla sjukdomen och att mindre tid läggs på vård av såret. I förlängningen resulterar det i stora samhällskostnader, och med en åldrande befolkning förväntas både förekomsten av, och kostnaderna för, svårläkta sår öka.

Zlatko Rihter konstaterar att studien visar att det finns ett stort utbildningsbehov gällande sårbehandling.

– Inom sårvård är det tydligt att sårbehandling i allt större utsträckning utförs av generalister, det vill säga vårdpersonal som inte har det som sin specialkompetens. Det ökar risken för felbedömningar och att såret läker långsammare eller inte alls. Det skapar både lidande för patienten och stora kostnader för samhället.

Studien gav även goda insikter till Mölnlyckes andra tre affärsområden, ett av dem är operationsrumslösningar.

– Pandemin innebar många inställda operationer och en hård press på personalen, som ledde till att många valde att lämna vårdyrket. Det här ställer ännu högre krav på att ha ett effektivt flöde i operationsrummet. Vi har också fått bekräftat hur viktigt det är att erbjuda operationshandskar som både är  bekväma och har en passform som gör att sjukvårdspersonalen kan utföra sitt jobb på ett bra sätt, säger Zlatko Rihter.

”Digitala lösningar kan bidra till en mer effektiv vård”
Ytterligare en viktig lärdom från studien är digitaliseringen och hur vården ska förhålla sig till den. Användandet av digital teknik inom hälso- och sjukvård förväntas öka kraftigt under de kommande åren globalt, vilket kan innebära stora möjligheter.

– Vi är övertygade om att digitala lösningar kan bidra till en mer effektiv vård. Därför tittar vi på ny teknik med olika digitala lösningar för att stötta vården, i syfte att kunna ställa rätt diagnos och sätta in rätt behandling. Det kan till exempel handla om verktyg som hjälper till med sårbedömningen via bildanalys, belyser Zlatko Rihter och avslutar:

– Det här är den största innovationssatsningen vi gör inom Mölnlycke. Vi investerar många miljoner i detta och håller nu på att rekrytera och bygga upp nya kompetenser inom vår forskning/utveckling.

 

*Källa: RiksSår

En frisk mun utgör basen för en del av vår hälsa, det vill säga det vi äter. God kosthållning, förmågan att tugga, svälja och uppleva smak är därför centralt för välmåendet. Tannaz Jalilian, leg. tandläkare och operativ chef för Oral Care i region Stockholm berättar att många dock är ovissa kring vad bristande tandvård leda till i längden.

– Jag tror att alla vill känna sig friska och fräscha i munnen och vara stolta över sitt leende. Det bidrar till vår självkänsla. Få känner dock till korrelationen mellan dålig munhygien, inflammationer i tandköttet och en rad av våra vanligaste folksjukdomar så som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, stroke och luftvägssjukdomar. Det finns även studier som visar på samband mellan infektioner i tandköttet och hjärtinfarkt.

Låg kunskap om tandvårdsbidraget
I Sverige omfattas tandvård av högkostnadsskyddet och alla får varje år också ta del av allmänna tandvårdsbidraget, som varierar i mängd beroende på ålder. Bidraget ämnar uppmuntra regelbunden tandvård och kan utnyttjas hos alla tandläkare som är anslutna till Försäkringskassan. Tannaz beskriver att hon upplever bristande kunskap kring rätten att nyttja bidraget.

– Det är vanligt att söka sig till tandvården först när man upplever ett problem, men jag vill understryka vikten av att besöka tandvården regelbundet. Jag tror att vi inom tandvården bör bli bättre på att informera om det ekonomiska stödet. Det är inget du behöver ansöka om utan finns registrerat hos tandläkaren.

Att nyttja det allmänna tandvårdsbidraget kan på sikt även bidra till att tandvården blir billigare för alla – och på så vis forma en bättre tandhälsa över lag. Oral Care har också målsättningen att skapa en livslång god munhälsa för sina patienter.

– Patienterna som kommer till oss ska känna sig trygga och att vi erbjuder kvalitetsledande vård av erfarna tandläkare och tandhygienister samt använder oss av den senaste tekniken. Vi utvecklar våra mottagningar kontinuerligt för att skapa bästa möjliga vård, avslutar Tannaz.

Traditionellt behandlas patienter med operation eller medicin och det finns en tydlig struktur och tillvägagångssätt för att följa upp ordinationen. Men för att patienten ska kunna läka och bli frisk är rehabilitering i form av träning minst lika viktigt, och här brister sjukvården idag, menar Ingela Sjölin, leg fysioterapeut samt vd och grundare av Scandinavian Phystec AB och Pedatim.

– Följsamheten till ordinerad rehabilitering är alldeles för låg idag och det har flera orsaker, däribland att patienter får ordination oftast muntligen, som då kan vara svår att komma ihåg och följa. Samtidigt har vårdpersonalen hög arbetsbelastning och hinner inte följa upp att rehabiliteringen blir gjord. Resultatet blir att patienter kan behöva stanna på sjukhusen längre än nödvändigt vilket i sin tur kan leda till längre vårdköer, platsbrist, komplikationer för patienten och stressad personal.

Träning är lika viktigt som medicin
Med målet att öka och underlätta följsamheten för ordinering skapade Ingela produkten Pedatim, en digital träningstavla som är byggd på vetenskap gällande beteendeförändring.

– Karolinska Institutet har publicerat tre studier på Pedatim som visade att tavlan engagerade och motiverade både personal och patienter samt att den underlättade resursfördelning hos personalen och frigjorde tid till patienter som behövde extra stöd, säger Ingela.

Studierna visade också att de som använde tavlan under rehabiliteringen rörde på sig 300 procent mer och kunde bli utskrivna från sjukhuset ett vårddygn tidigare. Detta är en stark indikator på vikten av en tydlig och strukturerad ordination för att följsamheten till rehabilitering ska öka. Pedatim kan således vara en av de faktorer som ger ringar på vattnet för att lösa vårdkrisen. Detta visas i följande exempel:

I Sverige finns 21 000 vårdplatser inom slutenvården och medelkostnaden är 15 500 kr* per vårdplats och dygn. Vården skulle kunna frigöra över 150 000 vårddygn eller motsvarande 2,3 miljarder kronor årligen om Pedatim används vid 10 procent av vårdplatserna. Här finns en enorm potential.

– Vi behöver ett ökat fokus på rehabilitering inom vården, men det kräver också att sjukvården öppnar upp för den här typen av idéer. Pedatim är ett hjälpmedel som är enkelt att implementera och lära ut och som kan göra stor skillnad i det långa loppet och bidra till att vi i längden kan vårda fler patienter med befintliga resurser, avslutar Ingela.

 

 

 

Studier:

Objectively measured mobilisation is enhanced by a new behaviour support tool in patients undergoing abdominal cancer surgery. (2019). Porserud, Andrea et al. European Journal of Surgical Oncology, Volume 45, Issue 10, 1847 – 1853.

Like I said, I would not have likely gotten up otherwise: patient experiences of using an Activity Board after abdominal cancer surgery. (2022) Porserud, Andrea et al. Disability and Rehabilitation, DOI: 10.1080/09638288.2022.2048097

Healthcare professionals’ Experiences of using the activity board as a tool for postoperative mobilization in patients after abdominal cancer surgery. (2022). P. Karlsson, A. Porserud, M. Hagströmer, M. Nygren-Bonnier. The Journal of Cancer Rehabilitation. Vol.5 (2022), pag. 90 – 97

*Enligt SKR KPP databas somatisk vård från 2021. Se länk för referens.

https://statva.skl.se/SASVisualAnalyticsViewer/guest.jsp?reportPath=/Web/Prod/Rapporter/Publik/KPP/KPP_BAS_RAP/&reportName=KPP_SOM_BAS_SV_PUBLIK&commentsEnabled=false&appSwitcherDisabled=true&propertiesEnabled=false&reportViewOnly=true

Punkt Design är nästintill unika med sin produktion i Sverige som till stor del består av att trycka punktskrift på uppdrag av myndigheter men också för andra aktörer som exempelvis apotek eller museer. Skönlitteratur, skolmaterial, veckotidningar och spel utgör en del av produktportföljen.

Eftersom punkskrift är internationellt innebär det att Punkt Design kan översätta texter från de flesta språk. Tack vare att Punkt Design också är ett digitalt tryckeri utöver punktskriften kan de också kombinera båda delarna, berättar Mona Forsell, vd för Punkt Design.

– Vi har satsat på en kombination av tryck och punktskrift, exempelvis kan vi trycka barnböcker i punktskrift och svartskrift i en och samma bok. På så sätt kan barn som är synskadade läsa punktskrift medan en seende förälder läser högt, eller tvärtom.

Något som Punkt Design också gör, framför allt till utrymningsplaner och områdeskartor, är att de framställer så kallade svällpappersbilder. Det innebär att bilden stiliseras och viktiga delar förstärks. På så sätt kan bilder också läsas taktilt i stället för med ögonen.

Hoppas kunna öka medvetenheten
Punkt Design arbetar ständigt för att utveckla sin verksamhet så att de kan leverera efter kundernas önskemål och även bidra till en ökad tillgänglighet i samhället.

– Många blir berörda när de får se vår verksamhet och vi är mycket stolta över vårt arbete. Vi är väldigt nischade och många vet inte att vi existerar. Det finns ingen specifik utbildning för att lära sig punktskriftstryck. Även om vi alltid eftersöker en viss kunskap när vi anställer blir de lärlingar här och får lära sig hantverket på det sättet, säger Mona.

– Framöver vill vi kombinera punkskrift och vanligt tryck ännu mer och hoppas att samhället allt mer får upp ögonen punktskrift. Idag lär sig barn teckenspråk på förskolan, kanske kan punktskriften också komma att få samma uppmärksamhet.

Autism Sverige är en ideell organisation som arbetar för att förbättra levnadsvillkoren för personer med autism. Kunskapen om autism har ökat i samhället men det finns många utmaningar kvar för personer med autism, bland annat på arbetsmarknaden. Det gör att den egna ekonomin påverkas negativt.

– Det är svårt för autistiska personer att etablera sig på arbetsmarknaden, även när de har kompetens som borde efterfrågas. Det handlar bland annat om rekrytering, att arbetsgivare värderar egenskaper som egentligen inte är viktiga för arbetet och att insatser som ska ge stöd till arbete ofta är kortsiktiga och inte leder till riktiga anställningar, säger Camilla.

Kortsiktiga lösningar
Studien Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning från Statistiska Centralbyrån visade att endast 37 procent av högutbildade med en funktionsnedsättning har ett fast jobb, trots att fler både vill och kan arbeta.

Freddot Carlsson Andersson har en stor inblick i hur svår arbetsmarknaden är för personer med autism. Efter ett arbetsliv präglat av projektanställningar, kortvariga praktiker och lönebidragsanställningar skrev han boken B-laget där han sätter ord på sina upplevelser – vilket många kunde känna igen sig i.

– Trots att jag har över tvåhundrasextio högskolepoäng, jobbat med en massa olika saker så höll jag på att förvandlas till en överårig praktikant.

Freddot betonar att han alltid mötts av välvilja från arbetsgivarna, men att det ändå inte blivit en fast anställning.

– Kollegor och chefer har velat anställa, men så har det tagit stopp någonstans högre upp. Då tvingas man påbörja en ny korttidsanställning, och så börjar loopen om igen.

Även om dessa typer av anställningar kan hjälpa i stunden är de inte hållbara i längden. Autism Sverige och Freddot menar att det behövs attitydförändringar såväl i samhället som på arbetsmarknaden för att fler personer med autism ska kunna arbeta.

– Det finns ju inget B-lag, det bara känns så. Och det är många som hamnat utanför. Det finns en styrka i att inte känna sig ensam. Att dela erfarenheter med personer i liknande situation kan ha stor påverkan på att minska känslan av ensamhet och otillräcklighet, avslutar Freddot.

Läs mer om Autism Sverige här!