Jessicka Sörmling, utvecklingsledare för gymnasieskolan och samordnare för LETT-dagen.

Fokus på digitalisering i Luleå kommuns förskolor och skolor

Under de senaste åren har barn- och utbildningsförvaltningen i Luleå kommun arbetat på bred front med att öka digitaliseringen i förskolan och skolan.
– Vi har under året infört en app där vårdnadshavare kan kommunicera med skolan, t.ex. för att få meddelanden och anmäla frånvaro. Vi arbetar också för att införa Skolfederationen som en gemensam skolportal med enkel tillgång till skolans digitala resurser som t.ex. digitala läromedel, säger Britt-Marie Ejnestrand, avdelningschef IT- och administration.

Det pågår också ett intensivt arbete med att införa Office 365 Teams for education i skolan där vi kan skapa samverkande klassrum, ansluta till andra utbildningscommunitys och kommunicera med skolans elever och personal.

Utöver utvecklingen av digitala resurser så finns det i Luleå kommuns skolverksamheter cirka 10 000 datorer och surfplattor. Det gör att pedagogisk personal behöver få kompetensutveckling inom området. 

För tredje året i rad arrangerade barn- och utbildningsförvaltningen, Luleå kommun i januari kompetensutvecklingsdagen LETT, Luleå Educational Technology Transformation. En dag där omkring 900 lärare och pedagoger fick ta del av sina kollegors inspirationsföreläsningar och workshops om alltifrån programvaror till digitala arbetssätt. Ett initiativ som kommit från lärarkåren.
– Jag får gåshud när jag tänker på all kompetens som finns bland vår skolpersonal. Drygt 50 personer berättar om sitt arbete för andra kollegor och det är dessa hjältar som gör dagen, säger Jessicka Sörmling, utvecklingsledare för gymnasieskolan och samordnare för LETT-dagen.

Det är viktigt att inte digitalisera undervisningen bara för sakens skull. Det gäller också att hitta de verktyg som stöder och stärker elevers lärande och underlättar lärarens arbete.
– Inget digitalt verktyg kan ersätta gott lärarskap och god undervisning. Ingen lärare ska heller behöva uppfinna hjulet på nytt. Det är därför vi arrangerar LETT, säger Jessicka Sörmling.

LETT-dagen har sin inspiration från SETT-dagarna i Stockholm och BETT-dagarna i London som arrangeras årligen.

 

• I Luleå kommuns förskola till gymnasieskola finns cirka 14 000 barn och elever.

• Andelen behöriga och legitimerade lärare är hög, drygt 90 procent jämfört med rikets cirka 80 procent, men precis som i övriga landet har kommunen behov av att rekrytera fler lärare.

• Totalt har barn- och utbildningsförvaltningen cirka 3 000 anställda inom för-, grund- och gymnasieskola.

Läs mer på www.lulea.se

Katrin Bjärnebrand och Angelica Strand på Acando.

”Vi behöver mångfald för att maximera vår kreativitet och effektivitet”

På konsultföretaget Acando vill man bygga kreativa och effektiva team, och att skapa mångfald och ha högt i tak är en viktig förutsättning.
– Ska man bryta invanda normer gäller det att jobba på bred front inom olika delar av bolaget och i branschen som helhet, säger Katrin Bjärnebrand, som leder Acandos mångfaldsinitiativ Acando Diversity Challenge.

Acando stödjer företag och offentliga verksamheter med bland annat förändringsledning, strategi, digital utveckling och affärssystemsimplementering.
– Den löpande kompetensutvecklingen av våra konsulter är självklart viktig för att vi ska kunna leverera så bra som möjligt, men det är minst lika viktigt att vi jobbar med hur vi gör saker, som till exempel hur vi bygger effektiva team, säger Angelica Strand, Head of Talent Aquisition på Acando.

Undersökningar visar att mångfald och en tillåtande kultur bidrar till effektivitet och kreativitet. Utöver arbetet med att säkerställa att bolagets värderingar – mod, empati och tydlighet – genomsyrar det dagliga samarbetet, jobbar man därför aktivt med att öka mångfalden i organisationen.
– Det är viktigt att ledningen är involverad och att sätta tydliga, gemensamma mål för bolaget som helhet. Bland annat har vi som målsättning att ha en 50/50-fördelning mellan män och kvinnor på alla ledande befattningar år 2020. Men vi har också sett kraften i att låta idéer födas ute i verksamheten, och att skapa förutsättningar för att låta dessa förverkligas, säger Katrin Bjärnebrand, ansvarig för mångfaldsinitiativet Acando Diversity Challenge.

De flesta av Acandos mångfaldsinitiativ drivs av eldsjälar i organisationen med stöd från bolaget. Till exempel var det en av Acandos trainee-kullar som drog igång Acando New Start, ett praktikprogram för nyanlända. Hittills har det lett till sex anställningar.
– Acando New Start har verkligen berikat Acando med nya perspektiv, säger Angelica Strand.

Det behövs fler kvinnor i teknikbranschen
När det gäller könsfördelningen på bolaget så har man en bit kvar till målet, men är nöjd med att ha uppnått en 40/60-fördelning bland nyrekryteringarna under 2018. 

Man har sett över och utvärderat rekryteringsprocessen och infört flera förändringar. En är att både en man och en kvinna alltid ska medverka vid alla intervjuer.
– Att prata öppet kring problematiken med omedvetna fördomar, våga utmana varandra och att skapa en ödmjukhet inför att vi alla i någon mån styrs av förutfattade meningar, är grundläggande för att kunna skapa en förändring, säger Katrin Bjärnebrand.

En av de stora utmaningarna när det gäller just könsfördelningen är bristen på kvinnor inom teknikbranschen som helhet.
– Vi vill göra det vi kan för att skapa en förändring, och det är viktigt att vi engagerar oss i frågan även utanför Acandos dörrar, säger Angelica Strand.   

Utöver att delta och sponsra evenemang som ämnar inspirera unga tjejer att välja teknikutbildningar, har man också ett eget kvinnligt nätverk för teknikstudenter, Female Acceleration Program, och ett för yrkesarbetande kvinnor, #KnowHer.
– Vi är vana vid att arbeta med förändringsprojekt med en start och ett slut, men mångfald, jämställdhet och en kultur med högt i tak är något man måste jobba med kontinuerligt. Forum för dialoger och diskussioner är avgörande, avslutar Katrin Bjärnebrand.

Acando har 2100 anställda konsulter i fem länder. Med lika delar teknisk spetskompetens, och insikt i mänskliga beteenden och behov - innoverar, effektiviserar och mobiliserar Acando organisationer till hållbar förändring.

Läs mer på www.acando.se

Är du intresserad av vårt kvinnliga nätverk #KnowHer? Kontakta angelica.strand@acando.se

 

Därför satsar Systembolaget på mångfald

För Systembolaget är ett aktivt mångfalds- och inkluderingsarbete en självklarhet. Hela verksamheten, från strategi till butiksarbete, ska genomsyras av dessa perspektiv. – Vi vill spegla samhället runt omkring oss, säger Tobias Frohm, HR-direktör på Systembolaget.

Hos Systembolaget ska alla känna sig välkomna oavsett kön, sexuell tillhörighet, ursprung eller  funktionsnedsättning. Genom att rekrytera brett vill Systembolaget få in kompetens från olika samhällsgrupper och öka igenkänningen hos kunderna. På grund av sitt monopol blir detta arbete extra viktigt, menar Tobias Frohm.

  Då våra kunder inte kan välja bort oss och gå till en konkurrent har vi ett väldigt stort ansvar gentemot dem. Vi måste arbeta för inkludering och mångfald, vilket även är en stor del i vårt arbete för social hållbarhet.

Ska rekrytera objektivt

Mångfaldsperspektivet finns med i rekryteringsprocessen där personal får stöttning och verktyg för att rekrytera objektivt. Systembolaget tar även fram specifik statistik för hur de speglar mångfalden inom olika delar av landet och utformar riktade insatser för butiker. Utöver detta håller de kontinuerlig dialog med medarbetare om fördomar och hur man hanterar dem.

– Nyckeln vid rekrytering ur ett mångfaldsperspektiv är att veta vad man söker och inte låta sig störas av subjektiva intryck och fördomar. Det är något man kan behöva hjälp med. Systembolaget ska finnas för alla i Sverige och vi behöver utvecklas i takt med samhället, säger Anne Gillemo, HR-utvecklare på Systembolaget.

Flera vinster för personal och kunder

Ute i butik ses vinsterna med mångfald både hos personalen och kunderna. Det menar Kenneth Kyobe som är en av Systembolagets butikschefer. Det handlar om allt från ökad kreativitet i personalgruppen, till att kunna ge bättre dryckesrekommendationer till utländska maträtter. Genom att butiksmedarbetarna har flaggor på sina namnbrickor kan kunderna enkelt hitta någon som talar deras språk, eller som tecknar.

– När döva kunder möter någon som de kan kommunicera med ser man hur mycket det betyder för dem att bli bemötta som andra kunder. Det visar att vi är rätt ute. Att ha stor språklig kompetens underlättar även för oss när det handlar om att bemöta olika kulturskillnader, då exempelvis lagar gällande alkoholköp blir enklare att förmedla till kunder på deras egna språk, förklarar Kenneth Kyobe.

Gillar man att jobba med kundmöten samtidigt som man vill vara i en organisation med ett större syfte, kan Systembolaget vara rätt ställe menar Tobias Frohm, och avslutar; 

– Oavsett om du är ute i butik eller på ett kontor, kommer du få arbeta med att göra våra kundmöten bättre. Hos oss får du vara del av ett samhällsuppdrag som bidrar till ett bättre samhälle.

Läs mer om Systembolaget här 

Kort om Systembolaget

Anställda: 5 810, minst tre i varje kommun 

Butiker och ombud: 443 butiker och drygt 470 ombud, från Kiruna i norr till Trelleborg i söder

Läs mer på systembolaget.se 

Möjligheten att leda och coacha juniora lockar den kvinnliga målgruppen

För att kunna vara konkurrenskraftig i en digital värld med en diversifierad marknad, måste IT-branschen gå ifrån sin homogena norm. För konsultbolaget Digitalent har deras fokus på att bygga upp sina medarbetare till ledare och coacher varit nyckeln för att nå en bred publik. På 1,5 år har bolaget gått från fem till 42 anställda, varav 46 procent kvinnor. 

Digitalents affärsmodell går ut på att skapa agila utvecklingsteam med en blandning av seniora utvecklare och nyexaminerade juniorer. De seniora konsulterna finns inom Digitalent och juniorerna hittar de genom systerbolagen Academy och Academic Work. 

-Ute hos kund bedriver vi projekt i teknisk framkant. De juniora konsulternas inlärningskurva blir extremt brant genom att de konstant ställs inför nya utmaningar men alltid har stöd och coachning från sina seniora mentorer. Efter genomfört projekt har kunden möjlighet att rekrytera över de juniora konsulterna till den egna verksamheten, förklarar Lina Ullman som tillsammans med Jonatan Lidström är bolagets grundare och VD.

Jämställdhet som tillväxtmotor 

Under det senaste året har Digitalent vuxit kraftigt, hela tiden med siktet inställt på en jämn könsfördelning. I en bransch som vanligtvis har svårt att nå ut till kvinnor, attribuerar de framgången till flera faktorer. Dels ett i grunden jämställt ledarskap med en kvinna och man som delar på VD-rollen, men också flera kvinnor på ledande strategiska och tekniska postioner. Ett delat ledarskap föll sig naturligt i och med Digitalents vision om en jämn könsfördelning berättar Jonatan. Genom att ta visionen genom hela företaget hoppas de ses som goda förebilder inom IT-branschen. 

Men det handlar också om en kompetensbaserad rekryteringsmetod som fokuserar på konkreta erfarenheter och kompetenser som faktiskt påverkar arbetsprestationen. Metoden bidrar till mer objektiv bedömning och minskar riskerna för att låta fördomar styra besluten i deras rekryteringar.

– Grundutmaningen ligger i att vi befinner oss i en bransch som länge saknat kvinnliga förebilder. Det gör att färre kvinnor väljer teknikrelaterade utbildningar och yrken men också att kvinnor i branschen generellt har ett lägre självförtroende, säger Lina Ullman och Jonatan Lidström fortsätter;

– Det måste vi vara medvetna om i vår rekryteringsprocess. Genom att enbart bedöma kompetenser som vi anser är viktiga i yrkesrollen, gynnar vi annars diskriminerade målgrupper. Målgrupper som vid mer ostrukturerade rekryteringsmetoder riskerar att falla bort på traditionella fördomar om vad som krävs för att bli en framgångsrik IT-konsult. Hög teknisk kompetens i kombination med empati och ansvarsfullhet är de egenskaperna som vi utvärderar, då de skapar högst värde i vår affär. 

Ska bli en samlingsplats för digital talang

Med en stor koncern som Academic Work i ryggen, och ett ledarskap som grundar sig på empati och engagemang, siktar Digitalent mot det stora målet; att skapa en global samlingsplats för digital talang.

– Vårt riktmärke är att skapa världens bästa arbetsplats för omtänksamma, digitala stjärnor. Vi ska vara en stor familj med en blandning av bakgrunder som bygger långsiktig kompetens och skapar häftiga produkter tillsammans, avslutar Jonatan Lidström.

Läs mer på digitalent.se 

Grundades: 2017

Omsättning: 27 msek för 2018

Könsfördelning: 42 anställda varav 46% kvinnor

VD: Lina Ullman och Jonatan Lidström

Sponsrar organisationerna Women In Tech (WIT) och Hello World, anordnar Kodkollo och driver ett eget kvinnligt nätverk, WITH Community. 

Satsningar närmaste tre åren är att expandera i Sverige och i Europa.
Digitalent tillhör AW-koncernens innovationshub AWX

Läs mer på digitalent.se 

Utbildningskontoret i Sollentuna kommun vill bryta tvåkönsnormen med HBTQ-certifiering

De vill signalera att ett inkluderande synsätt är viktigt.  Därför är utbildningskontoret i Sollentuna kommun sedan 2018 HBTQ-certifierat. – Vårt kontor är det kontor i kommunen som flest medborgare möter och vi måste kunna bemöta alla på ett välkomnande sätt, säger Cornelia Schroeder Lundberg, utbildningskontorets ekonomichef.

Beslutet att HBTQ-certifiera utbildningskontoret togs under hösten 2017. Det var när Skolchefen höll dialog med elevråden i kommunens skolor med fokus på Metoodebatten, som frågan aktualiserades.  

–Vi i ledningsgruppen har alltid tyckt att normkritiskt arbete varit viktigt, men nu kändes frågan än mer angelägen och vi ville göra skillnad, säger Linda Ekstrand, Utbildningskontorets förvaltningschef och fortsätter;

–  Vi ville stärka vår kompetens inom normkritiskt förhållningssätt så att vi kan bemöta alla typer av människor inkluderande. Genom att vi som kontor certifierar oss signalerar det att detta är ett prioriterat arbete gentemot de vi samverkar med, elever, vårdnadshavare och medarbetare.

Vill göra skillnad i samhället

För att få certifieringen har utbildningskontoret genomgått en utbildning hos RFSL, fyra gånger under ett år. Där har de fått lära sig om aktuell lagstiftning, normkritiskt arbetssätt, diskuterat fördomar, och ökat sin kunskap kring HBTQ-frågor. De har även tagit fram en handlingsplan för det framtida arbetet.

– Vi ser till exempel över våra styrdokument och vår interna och externa kommunikation. Vi vill även få in HBTQ-perspektiv i vår arbetsmiljö för att säkerställa att alla känner sig inkluderade. Vid nyrekrytering ska HBTQ-tänket finnas med, både för att skapa kontinuitet men även för att kunna göra bättre rekryteringar där fler känner sig välkomna, säger Cornelia Schroeder Lundberg

I ett samhälle uppbyggt runt tvåkönsnormen hoppas Utbildningskontoret kunna göra skillnad.

– Genom ett normkritiskt förhållningssätt vill vi arbeta för mångfald och tolerans. Vi vill signalera att vi alla är lika mycket värda oavsett hur vi identifierar oss eller vem vi älskar, avslutar Linda Ekstrand.

Läs mer här 

Utbildningskontorets mål med HBTQ-certifiering

  • Alla medarbetare och besökare känner sig inkluderade utifrån könsidentitet, könsuttryck och sexualitet
  • All kommunikation genomsyras av neutrala formuleringar och uttryck 
  • All personal bemöter alla utifrån ett normkritiskt förhållningssätt

Läs mer på Sollentuna kommuns webb

Så hjälper de bolag att rekrytera jämställt – inom mansdominerade branscher

Ökad lönsamhet och kreativitet – allt fler bolag ser de effekter som en jämställd rekrytering kan ge. Många bolag inom it-, teknik och telekombranschen har en utmaning att attrahera kvinnliga sökande.  – Vill man få bukt med jämställdheten kan man behöva ge rekryteringsprocessen lite mer tid, säger Petra Laewen CEO och co-founder av rekryteringsbyrån Women Ahead.

Med bakgrund inom it-, teknik och telekombranschen har både Michaela Sundelin, ägare och även hon co-founder av Women Ahead samt Petra Laewen, upplevt sig tillhöra en minoritet på sina arbetsplatser. För två och ett halvt år sedan föddes idén om att starta en rekryteringsbyrå som riktar in sig på att få in kvinnor i mansdominerade branscher. 

– Det finns flera vinster för bolag som satsar på jämställdhet. Oberoende undersökningar visar på att det ger en ökad gruppdynamik och kreativitet som i längden ökar lönsamheten, säger Petra.

Alla företag med över 50 anställda ska enligt krav från regeringen ha en jämställdhetsplan.  Det innebär att många företag har som mål att ha både en kvinnlig och en manlig kandidat i slutprocessen. Det är här många företag har en utmaning med att få in kvinnliga sökanden, säger Michaela 

– Vi får alltid god respons på och stort intresse för de roller vi lägger ut. Kvinnor blir inspirerade av att söka via oss då det känns positivt att vår uppdragsgivare har gjort ett aktivt val att anlita Women Ahead för att öka upp jämställdheten hos dem, säger Michaela

Vill ses som det naturliga valet

Med annonser utformade för att tilltala kvinnor, och med ett brett nätverk vill Women Ahead ses som det naturliga valet för bolag som vill rekrytera kvinnor. För mer information och kontaktuppgifter besök gärna deras hemsida www.womenahead.se

Om Women Ahead

Women Ahead är en rekryteringsbyrå med fokus på kvinnor inom ledande befattningar, försäljning, administration och specialistroller. Vi hjälper företag att skapa en bra balans och ett modernt tänk kring jämställdhet och mångfald.

Idrottsarenor i trä vinner mark

IFU Arena i Uppsala är ett exempel pådet växande intresset för att bygga även idrotts- och evenemangsarenor i KL-trä och limträ. Att fler får upp ögonen för arenor i trä beror givetvis på miljöfördelarna men också på ekonomiskt smarta byggprocesser. Och den nya typen av arenor har uppmärksammats. IFU Arena utsågs nyligen till Årets Idrottsarena 2018 av tidningen Sport & Affärer.

Med sina nästan 30 000 kvadratmeter yta är IFU Arena Uppsalas största idrottsarena. Den omfattar en friidrottshall med löparbana för 200-meters lopp samt fem innebandyhallar, varav en är avsedd för elitspel. Arenan har också läktare med drygt 2800 sitt- och ståplatser.

Träförädlingsföretaget Martinsons, med säte i västerbottniska Bygdsiljum, ligger bakom träleveranserna till IFU Arena. Martinsons leveranser omfattade från början 3800 kubikmeter limträ. Men under resans gång tillkom beställningar på totalt 2 000 kubikmeter KL-trä.

– Man insåg att KL-trä var det optimala materialet för trappor, väggar och för den M-vägg som måste tåla både brand och mekanisk åverkan. Dessutom ville man ha en tydlig träkänsla i arenan, säger Jesper Åkerlund, vd för Martinsons Byggsystem och fortsätter.

– Att IFU Arena byggdes i trä hade givetvis med de många miljöfördelarna att göra. Trä är det enda helt förnybara materialet och binder koldioxid under hela sin livstid. Men en annan viktig anledning till valet var KL-träets och limträets flexibilitet. Det är lätt
att transportera och arbeta med. Styrkan i förhållande till den låga egenvikten kräver dessutom en mindre omfattande grundläggning, säger Jesper Åkerlund.

Att det skulle vara dyrare att bygga i trä är en vanlig föreställning som dock blivit motbevisad i och med bygget av IFU Arena.

– Träbyggandet har utvecklats i snabb takt de senaste åren vilket ökar de tekniska förutsättningarna och även påverkar priset positivt, det är billigare att bygga i trä idag en för fem, tio år sedan. För IFU var kostnaden för stommen ca 15% billigare jämfört med övriga material när man väger in kringkostnader som exempelvis brandskydd, säger Tomas Grönberg, vd för IFU Arena och fortsätter

– En annan viktig ekonomisk aspekt som initialt kan vara svår att mäta är tidsvinsterna. Trä är lätt och har därför stora fördelar logistiskt och på arbetsplatsen, rätt hanterat är trä torrt och kortar därmed även ner produktionstiden. Trä är också mycket lätt att med enkla verktyg påverka väl på plats vilket förenklar processen på arbetsplatsen, säger han.

IFU Arena invigdes i maj 2016 och tilldelades nyligen utmärkelsen Årets Idrottsarena 2018 av tidningen Sport & Affärer, i hård konkurrens med Tele2 Arena i Stockholm och Stiga Sports Arena i Eskilstuna.

Det känns givetvis hedrande att vi har bidragit till ett projekt som uppmärksammats utifrån aspekter som kvalitet och funktion. Användningen av trä har breddats mycket under senare år, det beror givetvis på klimatfrågan men också på att kunskapen om träbyggande har spridits och vuxit, säger Jesper Åkerlund och tillägger

– Kunskapen om hur man använder trä har som sagt vuxit och breddats. Men byggbranschen har börjat förstå trä på andra plan också. Trä är lätt att transportera, kräver mindre grundläggning och är klimatsmart. Byggelement i trä är också enkla att bearbeta redan i fabriken, vilket sparar tid på byggplatsen. Dessutom uppfyller KL-trä och limträ kraven för brand och ljud, säger Jesper Åkerlund.

Mindre arenor och idrottshallar byggs ofta i trä men Jesper Åkerlund tror att vi kommer att se många efterföljare till IFU Arena i framtiden.

– Att gå in i en sådan här stor arena och uppleva den speciella känslan som trä ger, det gör intryck. Tillsammans med de andra fördelarna med materialet trä är det ett svårslaget koncept, säger Jesper Åkerlund.


AddSecure säkerställer att kritisk information når fram och når rätt

Behovet av säker kommunikation ökar ju fler uppkopplade tjänster och produkter vi använder. Att kunna säkra att kritisk information når fram till rätt personer kan vara livsavgörande vid exempelvis incidenter på skolor, i hissar och vid brandlarm. AddSecure har levererat säkra kommunikationslösningar sedan 70-talet med målet att tillsammans med sina kunder öka tryggheten i samhället.

Säker kommunikation är något vi ofta tar för givet och som generellt blir uppmärksammat först när något inträffat och  kommunikationslösningen inte har fungerat.

– Vi kräver numera att kommunikationen ska vara säker, snabb, enkel och framför allt att det alltid ska fungera. Många har sett exempel på nyheterna där personer suttit fast i hissar i dygn för att nödknappen inte fungerat, eller äldre som ramlat och blivit liggande eftersom trygghetslarmet inte fungerat, och fler sådana fall dyker upp i takt med att vi blir allt mer uppkopplade. Där har vi en betydelsefull roll då vi säkrar att kommunikationen fungerar i fall där varje sekund räknas, säger Stefan Albertsson, vd på AddSecure.

Ser till att signalen kommer fram
AddSecure har sedan början av 70-talet levererat säkra kommunikationslösningar som hjälper till att rädda liv, skydda egendom och säkra viktiga samhällsfunktioner. De övervakar sina kunders larmkommunikation och gör det enkelt för uppkopplade enheter att kommunicera säkert med varandra. Lösningarna säkrar kommunikation inom allt från IoT och larm till hälsa och skola. I lösningen Hisslarm säkerställer AddSecure att signalen faktiskt kommer fram när något inträffar.

– Det finns idag  en EU-regel som bara säger att det måste finnas en nödknapp i hissen, inte något om att kommunikationen ständigt ska fungera. Det räcker att kommunikationen kontrolleras var 72:a timme. Det är lång tid för den som sitter fast i en hiss. Vi kan hela tiden mäta kommunikationsvägen och vi ser till att nödsignalen fungerar och når fram dit den ska  oavsett om det är till SOS Alarm eller en fastighetsägare. Skulle kommunikationen  inte fungera så larmar vi om detta så felet kan åtgärdas omgående.

Lär dig mer om larmkommunikation för hiss här

Antalet incidenter i skolan fördubblade
Säkerheten vid skolor är något som uppmärksammats i medierna i stor utsträckning. Antalet incidenter i Europa ökar och i Sverige har antalet rapporterade fall av våld, hot och rån fördubblats under de senaste fem åren. Störst skada sker oftast redan under första tio minuterna – innan extern hjälp hunnit fram.

– Om en incident inträffar ser AddSecures lösning inom Skolsäkerhet omedelbart till att rätt personer får rätt information. Det gör att rätt åtgärder kan sättas in och att rätt säkerhetsnivåer aktiveras i passersystem och liknande. På det viset kan man förhindra eller mildra ödesdigra konsekvenser fram till att polis, vakter eller brandmän hinner anlända.

Vill du veta mer om skolsäkerhet? Läs AddSecures whitepaper här      

I takt med digitaliseringen och en ökad användning av IoT-enheter blir företagen också mer mottagliga för dataintrång och cyberattacker – något som kan ha förödande konsekvenser för verksamheten. I en rapport framtagen av AddSecure svarar åtta av tio företag att IoT-säkerhet är centralt men endast drygt hälften anser att de själva tar vara på marknadens säkerhetslösningar.

– Vi försöker undvika alla potentiella risker och våra lösningar ligger därför utanför det vanliga internet i egen VPN-tunnel eller egenbyggda nät, avslutar Stefan Albertsson.

 

Presenteras av:

AddSecure är en ledande europeisk aktör inom säkrad kritisk kommunikation. Vi förser över 50 000 kunder och partners runt om i Europa med säkra kommunikationslösningar inom övervakade larm och kritisk IoT-kommunikation. Totalt har vi levererat närmare 400 000 uppkopplingar och en miljon enheter.

Våra lösningar - som hjälper till att rädda liv, skydda egendom och säkra viktiga samhällsfunktioner - är flexibla, lätta att installera och bidrar till att öka våra kunders konkurrenskraft.


Stefan Albertsson, vd, AddSecure

 

 

Värmland driver utvecklingen
av smarta hälsotjänster

Digitaliseringen erbjuder stora möjligheter att skapa jämlika och tillgängliga hälsotjänster som ökar friheten för oss som individer.
Detta förutsätter tvärsektoriell samverkan och utveckling med användaren i fokus.
I Värmland formas nu en unik innovations- och testmiljö för att tillgodose behovet.

Bakgrunden är insikten om att resurserna inom välfärden inte kommer att räcka till alla i framtiden, och att grundstrukturen behöver förändras så att mer fokus läggs på hälsa – i ett vidare perspektiv.
– För att lyckas behöver vi skapa förutsättningarna att utveckla och testa nya lösningar tillsammans med användarna i verkliga miljöer, säger Jeanette Köster, ansvarig för digital innovation på Compare.
Jeanette Köster leder satsningen DigitalWell på Compare med syftet att skapa en nod för användardriven innovation av digitala hälsotjänster.
I Karlstadsregionen finns unik spetskunskap i form av ett framgångsrikt ICT-kluster och excellent forskning inom områden som tjänsteinnovation och datasäkerhet.
– Vi kombinerar modern teknologi, design och hälsa för att ta fram nya lösningar som verifieras under vår process fram till att de är klara att implementera, förklarar Jeanette Köster.

Mot det supersmarta samhället
I DigitalWell samarbetar akademi, näringsliv och offentlig sektor med utgångspunkt i användarens behov för att ta fram nya lösningar, ett arbetssätt som gör det möjligt att testa nya innovationer direkt i verkliga miljöer.
– Nu när vi börjar prata om övergången från industrisamhället till det individbaserade och supersmarta samhället så är det hög tid att transformera välfärden, menar Jeanette Köster.
En transformation innebär mycket mer än att digitalisera analoga funktioner. För att förändra strukturen och skapa hållbara tjänster för framtiden kommer test- och samverkansmöjligheter för näringslivet vara en avgörande faktor. Genom DigitalWell får näringslivet möjligheten att ta sig an de utmaningar som välfärden står inför. 

Presenteras av:

DigitalWell är ett EU-finansierat projekt som ska öka möjligheten för små och medelstora företag att genom systematisk användarinvolvering utveckla innovativa och kommersialiserbara tjänster, som svarar mot behov och utmaningar i offentlig sektor.

Läs mer på: www.digitalwell.eu

Så satsar Scania på Smart Factory-teknologi

Smart Factory och industri 4.0 är på väg att förändra sättet vi tillverkar på genom nya processer som bygger på automatisering och självoptimering. Scania satsar stort på teknologin och har som mål att skapa processer som gör att både maskiner och människor kan ta snabbare och bättre beslut. Med integrationer på datanivå skapas en helt ny typ av affärsvärde och en proaktivitet som ska möta de nya kraven inom den tillverkande industrin.

Med en stor satsning på Smart Factory-teknologi har Scania som mål att skapa en fabrik och tillverkning som är autonom och som gör att system och maskiner kan reagera på förändringar direkt när en situation uppstår – och samtidigt göra det lättare för personer som arbetar i fabriken att ta rätt beslut i rätt tid.

– I och med Smart Factory så kan vi planera för och undvika stopptider, hantera avvikelser och planera om på ett helt nytt sätt. Detta kan vi uppnå genom data, system och verktyg där tekniken hjälper oss att lära systemen att identifiera olika typer av mönster genom IoT, AR, Mixed reality och machine learning till exempel, berättar David Chauca, Manager Smart Factory and architecture på Scania IT.

Arbetet präglas av ett tätt samarbete mellan IT och produktion och värdet i teknologin beskriver David genom tre steg. Först visualisering som visar vad som kommer att hända och varför. Sedan kan man börja förutse vad som ska hända och slutligen automatisera processer och skapa beslutsstöd för till exempel planerare och montörer.

– Vi jobbar med research och olika pilotprojekt simultant inom flera olika områden. Du kan till exempel göra stora vinningar genom advanced analytics. Om du idag har en person som gör visuella observationer så kan vi istället ha en kamera eller ett system som kan identifiera avvikelser vilket sparar tid som personen istället kan lägga på de krångligare fallen som kräver mer utredning. Våra kunder har helt nya krav idag och detta göra att vi kan skapa den flexibilitet som krävs och minska ledtiderna i produktion avsevärt.

För att möjliggöra den smarta fabriken krävs en gedigen integrationsstrategi som ser till att alla tusentals enheter kan orkestreras. Genom dataintegration och kopplingen av data med data vill Scania göra det möjligt för enheterna att kunna ta egna beslut.

– Integrationerna hjälper systemen att bli självläkande och självorkestrerarande. Det är i dataintegrationerna som dagens verkliga affärsvärde finns och som gör att vi kan förstå logiken i våra affärsprocesser på ett annat sätt. Det gör att vi kan ta bättre beslut och maskinerna själva kan ta beslut baserat på dessa olika typer av data, säger Stefan Telhammar, Manager Integration på Scania.

Scania vill visa hur en effektiv produktion kan se ut och ständigt optimera sina fabriker så att de kan bli ännu mer effektiva framåt.

– Vi vill ligga i framkant när det gäller industriell digitalisering och ledande inom användandet av teknik för att effektivisera våra produktionsprocesser. Genom att vi har örat mot marken och ständigt testar och utvärderar Smart Factory-teknologi kan vi vara tidigt ute, avslutar David Chauca.

Presenteras av: