– Energibolag väljer vår teknik för cyberskydd av det allra viktigaste. Vi kompromissar aldrig med säkerhet och vår krypteringsutrustning är godkänd av och utvecklad i samarbete med Försvarsmakten, vilket i vissa fall krävs enligt den svenska säkerhetsskyddsförordningen, säger Martin Björnsson, teknikspecialist på Advenica.

Advenica hjälper försvarsindustrin, myndigheter och verksamheter inom kritisk infrastruktur att skydda känslig information och känsliga system. Här ingår energibranschen som genomgår en digital transformation. Det erbjuder stora möjligheter men också utmaningar kopplade till säkerhet.

– Samtidigt som vårt beroende av elektricitet bara ökar blir elförsörjningen mer sårbar med en mer distribuerad produktion, komplexa system och många aktörer. Utvecklingen innebär en ökad risk för avancerade cyberangrepp mot energiföretag, som i många fall redan har en upparbetad säkerhetsskuld.

Säkerhetszoner förhindrar spridning av cyberattacker
Advenica erbjuder också Cross Domain Solutions, CDS, med bland annat datadioder för sektionering av it-system med olika säkerhets- och skyddsbehov. Datadioder är en teknik som Säpo rekommenderar för säker import och export av information. CDS kan liknas vid olika säkerhetslösningar på en flygplats.

– För att komma in i säkerhetszonen går alla igenom säkerhetskontrollen och undersöks noggrant. Vid ankomst är det lätt att komma ut genom den enkelriktade slussen, men för att gå in igen måste du passera igenom säkerhetskontrollen. Advenicas säkerhetslösningar kontrollerar information och datatrafik i stället för människor och bagage. För energibolag är det till exempel viktigt att sektionera kontors-it och kritiska styrsystem för att på så sätt förhindra att cyberattacker sprider sig in till styrsystemen, säger Martin Björnsson.

Nacka Energi har under de senaste åren satsat stort på laddmöjligheter i Nacka. De har även bytt ut alla sina elmätare, och i kombination med en ny prismodell kan kunderna nu påverka sin energiförbrukning på flera sätt.

I samband med införandet av de nya mätarna startades ett så kallat skunk-projekt, som gick ut på att ta reda på hur kunderna på ett enkelt sätt kan ladda hem nätvärden från dem.

– Alla kan hämta ut de här värdena och styra olika funktioner i sitt hem, exempelvis effektvakt till elbilen eller värmepumpen, säger Alexander Kolmodin, nätplanerare hos Nacka Energi.

Han berättar att projektet nu är inne i en analysfas.

– Slutligen ska det resultera i en guide på vår hemsida. Vi vill inte bara installera smarta elmätare, utan är också måna om att våra kunder ska veta hur de kan användas för att få en effektiv energianvändning.

Många möjligheter
Alexander Kolmodin har jobbat på Nacka Energi i fyra år. Utöver skunk-projektet har han även fått testa att livesända webbinar, arbeta som jourhavande eldriftsledare och gå en kurs i elnätsekonomi.

– Arbetet har motsvarat mina förväntningar och mer därtill! Något som är speciellt roligt är att få jobba praktiskt – inte bara teoretiskt.

Alexander Kolmodin lyfter också fram att Nacka Energi är en arbetsgivare som låter sina medarbetare utvecklas och testa nya roller. Här får han medhåll från bolagets VD, Jonas Kellberg:

– Vi är ett litet företag med snabba beslutsvägar. Vi låter våra medarbetare ta initiativ och driva så väl små som stora projekt.

Längst upp i Sveriges nordöstligaste hörn ligger gränsstaden Haparanda med sin finska motpart Torneå på andra sidan älven. Genom åren har det byggts upp ett nära samarbete som gynnat regionen i stort.

– Vi vill fortsätta att utveckla det goda samarbete vi har i regionen och skapa en miljö här uppe som är internationellt konkurrenskraftig för att locka den nya hållbara industrin. Den planerade vätgasledningen runt hela Bottenviken samt upp mot malmfälten visar att vi är i händelsernas centrum och att den gröna omställningen inte bara sker med hjälp av batterifabriker och fossilfritt stål, säger Bengt Strandberg näringslivschef Haparanda stad.

De senaste åren har många industriföretag som ligger i framkant inom den gröna omställningen etablerat sig i norra Sverige. Samtidigt har det medfört att det inte finns ett lika stort överskott på energi längre då både näringsliv och invånare har fått ett allt större energibehov.

– Vi vill vara en möjliggörare för att kunna öka tillgången till förnybar energi och skapa ett fossilfritt samhälle. Vi tror därför att god tillgång till förnybar solenergi, som vi har som målsättning att kunna erbjuda framöver, närheten till den finska marknaden och den utveckling som sker i regionen kan locka många aktörer att etablera sig i kommunen. Inte minst vätgasaktörer som behöver mycket energi till sina industrietableringar, menar Bengt Strandberg.

Fossilfri och förnybar energi en klok matchning
Vätgas från fossilfria energikällor är en viktig del framtidens fossilfria samhälle, menar Bengt Strandberg och den industrin skulle passa väldigt bra i regionen. Vätgastekniken ger möjlighet för flexibel användning inom många användningsområden som exempelvis fordonsbränsle, energilagring och stöd till elnät.

– Genom att vi kan erbjuda väldigt stora ytor, på de gamla torvtäkterna, för solcellsparker kan vi också se till att vätgasaktörerna, och övrig industri, får en god tillgång till förnybar energi.

Det finns många fördelar med att satsa på solkraft som förnybar energikälla då den till skillnad från exempelvis vindkraft oftast inte hamnar i samma konflikt med skyddet av naturområden eller de närboende. I Haparanda har man tillgång till minst 900 hektar av gammal torvtäkt/myrmark, en perfekt yta för större solcellsparker.

– Vi har möjligheten att kunna erbjuda väldigt stora ytor för de som vill bygga solcellsparker. Samtidigt får vi möjlighet att återställa marken genom blötläggning och skapande av fågelsjöar. Det blir ett steg på vägen i vårt arbete att skapa en hållbar samhällsutveckling som tillgodoser våra behov idag, utan att äventyra kommande generationers möjligheter, avslutar Bengt Strandberg.

I vissa delar av Sverige så råder kapacitetsbrist på el. Energitunga industrier i norr kommer ta en stor del av vattenkraftens kapacitet och samtidigt ökar behoven hos privatpersoner runt om i landet.
- Den totala mängden el som produceras är inte själva problemet, utan snarare att alla vill ha el samtidigt och då blir det en effektbrist. Vi märker det redan idag och värre kommer det att bli, säger Andreas Ekberg, grundare och delägare av SellPower Nordic.
En lösning kan vara att jobba med smart styrning av sitt hem och då exempelvis kunna välja vilken tid på dygnet som man laddar sin elbil eller använder sitt värmesystem. En annan lösning kan vara att man klimatanpassar sin bostad.

Solen som energikälla
Med solceller kan man tillverka egen el. Det går också att lagra el i batterier och använda den när ordinarie el är som dyrast.
- Det finns även ett intresse från elbolagen att använda lagrad kapacitet i framtiden och då kan man få ersättning för att erbjuda dem detta. Den här typen av system tillhandahåller vi, berättar Andreas Ekberg.

Vad ska man tänka på när man köper solceller?
- En viktig sak är vem som står för garantin. Många förväxlar effektgaranti med produktgaranti. Produktgaranti är det viktiga, eftersom effektgaranti mer säger hur panelen degraderas. Man bör också välja en europeisk tillverkare. En sådan kan påvisa spårbarhet gällande produktens totala klimatavtryck och det sociala ansvaret genom hela processen samt är enklare att kontakta vid eventuella problem.

Den eldrivna lastbilen ger en koldioxidbesparing på upp till 1370 ton – och slår världsrekord med sin dragkapacitet på 64 ton.

– Den här lastbilen kan vara lönsam från dag ett. Den är en ”perfect fit” för vår verksamhet, eftersom vi kan ladda fullt när vi lastar och lossar och därför inte tappar i produktivitet, säger Jonas Wiklund, koncernchef på Wibax.

Wibax producerar och levererar kemikalier och biooljor. Det är i transporterna som merparten av företagets klimatpåverkan ligger, och därför jobbar man aktivt för att cirka 80 procent av fordonsflottan ska bestå av elektrifierade lastbilar redan inom fyra till fem år.

– Framåt behöver vi även investera i laddinfrastruktur ute hos våra kunder. För både lastbilarna och infrastrukturen behövs det pengar. Då känns det bra att vi har en stark finansieringspartner som öronmärker kapital för grön omställning, säger Jonas Wiklund.

Grön leasing från Nordea
Wibax använde Nordeas finansieringslösning ”grön leasing” för att möjliggöra den historiska satsningen.

– Ellastbilar är mycket dyrare än konventionella lastbilar. Därför är det helt avgörande att ha med sig en aktör som Nordea på resan som förstår vikten av den här typen av investering. Det är inspirerande att de tror på detta lika mycket som vi gör, säger Jonas Wiklund.

Genom att använda grön leasing är även upplåningen hållbar. Lösningen möter en växande efterfrågan från företagskunder som Wibax, som behöver finansieringslösningar som underlättar den gröna omställningen.

– Vi är otroligt stolta och glada över att ha fått möjligheten att stötta Wibax i deras resa mot en fossilfri verksamhet, säger Peter Dalmalm, chef för företagsaffären på Nordea.

Nyfiken på grön leasing? Ta reda på mer här.

Hållbar finansiering på Nordea
Står ditt företag inför en investering som minskar miljöpåverkan eller inför en större omställning vad gäller hållbarhet kan det vara lämpligt att se över möjligheten att nyttja en finansiering som även den tar hänsyn till hållbarhetsaspekten, en så kallad hållbar finansiering. Inom hållbar finansiering finns idag huvudsakligen två format:

Användningsdriven finansiering: På Nordea kallar vi detta Gröna företagslån. Lånet ska användas till investeringar som minskar miljöpåverkan. Hela kedjan är grön. Vår råvara är grön och vi använder grön marknadsupplåning där likviden öronmärks för utlåning till miljöfrämjande ändamål. Grön leasing är en sådan form. Läs mer om Gröna företagslån.

Hållbarhetslänkad finansiering: Lånet kopplas till utvalda och ambitiöst satta hållbarhetsmål hos det låntagande bolaget. Uppfyllande av hållbarhetsmålen kan ge upphov till en ränteminskning medan ett misslyckande kan leda till en ränteökning.

För mer information om hållbar finansiering, vänligen kontakta Ebba Ramel, Ebba.ramel@nordea.com, ansvarig rådgivare för hållbar finansiering i Sverige.

För att Sverige ska kunna uppvisa nettonollutsläpp av växthusgaser senast år 2045 krävs en kraftsamling från transportsektorn, som i dag står för nära en tredjedel av utsläppen. Med detta som bakgrund etablerades Electrification Hub vid Mälardalens universitet, en innovationsaccelerator inom elektrifiering, energi och mobilitet med särskilt fokus på tunga transporter, där Elin Svanström och Mikael Hjorth är verksamhetsansvariga.

– Vi samlar tunga aktörer i värdekedjan som vill testa och utveckla lösningar med kunder och andra som behövs för att vi ska kunna göra den här omställningen. Vi möjliggör samtalen och samskapandet, säger Elin Svanström.

Tydliga trender inom transformationen
Hon och Mikael Hjorth ser flera trender som driver på omställningen. En tydlig sådan är att myndigheter tillsammans med företag verkar för att koppla ihop transport- och energisystemet, och undersöker vilka investeringar som krävs för att de tidigare skilda systemen ska kunna fungera tillsammans.

En annan tydlig trend är att fler vågar ställa om eftersom de ser stora affärsmöjligheter på andra sidan.

– Numera ifrågasätter få att omställningen behövs och att den måste gå snabbt. Det drivs på av att företagen ser att det finns pengar att tjäna, och att staten investerar, säger Mikael Hjorth.

Nya partners och former för samarbeten
Dessutom krokar nu stora företag arm med konkurrenter för att snabbare få ut produkter på marknaden. Ett exempel är Volvo Group, Traton Group och Daimler Truck, konkurrenter inom lastbilstillverkning men allierade i arbetet för att utöka laddinfrastrukturen i Europa.

– De upplever att de inte kan vänta utan måste agera själva för att få den här infrastrukturen på plats, annars kommer man inte kunna sälja sina elektrifierade fordon. Detta visar på en mognadsgrad och investeringsvilja där miljöhänsyn går hand i hand med affärsintressen, säger Elin Svanström.

Region Västmanland ser vinster med att kraftsamla
En aktör som engagerat sig i utvecklingen av innovationsacceleratorn sedan starten och ser stora vinster med samverkan är Region Västmanland.

– Genom att utveckla konkreta samarbeten mellan globalt starka företag, offentlig sektor och akademi driver vi genom Electrification Hub på morgondagens näringsliv inom områden där vi är internationellt starka. Då bidrar vi till konkurrenskraftiga produkter samtidigt som vi regioner bidrar till en hållbar tillväxt och att vi når hållbarhetsmålen, säger Maria Linder, regional utvecklingsdirektör.

Läs mer om innovationsacceleratorn Electrification Hub här.

Åsa Pettersson, vd för branschorganisationen Energiföretagen Sverige, pekar på en grupp som kan göra det som i dag verkar snudd på omöjligt möjligt – politikerna. Det som krävs för att omställningen ska kunna anta ett högre tempo är lagändringar och uppdateringar av inaktuella regelverk, menar hon.

– Nu är det valår. Det innebär att det är svårare än vanligt för politiker att enas kring viktiga frågor, men det finns faktiskt ett stort antal frågor som vi upplever att det finns en samsyn kring bland partierna, säger Åsa Pettersson och fortsätter:

– Ett exempel är att vi behöver kortare tillståndsprocesser för att bygga ut elproduktionen. Det finns inte något parti som inte tycker det. Här finns det alltså alla möjligheter att sätta kraft bakom orden.

Vill se strategi gå från ord till handling
Nyligen presenterade regeringen Elektrifieringsstrategin; 67 punkter för att möjliggöra omställningen till ett elektrifierat samhälle. Nu hoppas Energiföretagen att strategin ska gå från ord till konkreta insatser och att de mest akuta frågorna, som att kraftigt korta ledtiderna för utbyggnad av elnätet, prioriteras.

I Elektrifieringsstrategin adresseras också fjärr- och kraftvärmesektorns viktiga roll i omställningen. Det välkomnar Lina Enskog Broman, senior rådgivare kring fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla på Energiföretagen. Hon upplever att sektorns potential att avlasta elnätet inte lyfts fram tillräckligt.

– I Sverige har vi mycket fjärrvärme, och sektorn har redan ställt om till förnybar och återvunnen energi. När vi nu står inför jätteutmaningen att tillgodose elbehovet när andra sektorer ställer om är fjärr- och kraftvärmen helt avgörande, säger Lina Enskog Broman.

Fjärrvärmen hjälte i omställningen
Redan i dag avlastar fjärrvärmen elnätet genom att värma upp halva Sveriges hushåll med icke-elbaserad värme. Och kraftvärme, alltså elproduktionen inom fjärrvärmesektorn, är planerbar och produceras nära användaren. Dessutom har fjärrvärmen möjlighet att tillvarata överskottsvärmen från de stora industrier som nu ska ställa om.

– Ett annat viktigt bidrag i omställningen är att fjärrvärmen inom en snar framtid kommer att fungera som en kolsänka genom Bio-CCS, där vi fångar upp biogen koldioxid och genererar negativa utsläpp, säger Lina Enskog Broman.

Hon är enig med Åsa Petterson om att det är politikernas agerande som avgör hur snabbt omställningen kommer att kunna genomföras. Klart är att regelverken måste anpassas till morgondagens utmaningar – och att fjärrvärmen bör få komma in i värmen i debatten om hur elbehovet ska tillgodoses.

Läs mer om Energiföretagen här.

Under hösten och våren har elpriset varierat kraftigt och periodvis nått mycket höga nivåer.

I Sverige råder en fri elmarknad och priset sätts på elbörsen NordPool Spot, där de olika elhandelsbolagen köper sina kunders förväntade volymförbrukning inför nästa dag.

På elhandelsbolaget Stockholms Elbolag anser man att denna lösning fungerar dåligt.

– Några stora och väldigt dominerande aktörer är både producenter av el och likaså köpare av el som de säljer vidare till sina slutkunder. De har därmed ett intresse av att elpriset är så högt som möjligt, säger Fredrik Steen.

Dyrast produktion sätter priset för alla
El produceras till olika kostnader. Eftersom det är den sista sålda kilowattimmen på NordPool som sätter priset på all elleverans den timmen, enligt så kallad marginalprissättning, kan producenterna helt lagligt skapa högre elpriser genom att alltid lägga ut mindre av billig vattenkraft för att tvinga fram produktion av dyrare kraftslag, som olja eller biogas.

– Eftersom de stora elbolagen både är säljare och köpare av el och kan uppskatta hur mycket el deras kunder ska ha följande dag, kan de välja att producera något för lite el, genom att till exempel spara vatten i vattenmagasinet till ett vattenkraftverk. Då går elpriset upp för alla eftersom dyrare elproduktion måste starta. Det är detta som är problemet, säger Fredrik Steen.

Genom att inte producera egen el, utan bara vara en köpare av el för sina egna slutkunder har Stockholms Elbolag väldigt låga omkostnader och inget egenintresse av höga elpriser.

Genom åren har allt fler hushåll valt att byta till Stockholms Elbolag.

– Över hundra tusen hushåll köper ström av oss. Vi har ett stort inflöde av nya kunder och många har varit med oss i flera år. Det visar på en väldigt stor kundnöjdhet, säger Fredrik Steen.

Att ha många kunder pressar priset i sig.

– Med en stor volym kan våra egna fasta kostnader fördelas på fler kunder. Därför klarar vi av att ha ett väldigt litet påslag men ändå göra en vinst, förklarar han.

Stockholms Elbolag förenklar fakturahanteringen
I Sverige skiljer man också på elhandlare, som köper och säljer elen, och elnätsbolaget, som är den som äger det fysiska lokala elnätet varje slutkund är kopplad till. Därför får många slutkunder två fakturor för sin elanvändning. Det kan uppfattas som onödigt och tidskrävande. Har man dessutom ett fritidshus kan man få fyra elräkningar att betala i månaden.

Här har Stockholms Elbolag en lösning som många uppskattar.

– Vi kan kostnadsfritt ta över fakturan från elnätsbolaget, som läggs på våra kunders elräkning. Vi kan också lägga till elräkningarna från ytterligare fastigheter, som fritidshuset. Då får man bara en elräkning varje månad, säger Fredrik Steen, avslutar:

– Det här är skälen till att allt fler kunder väljer Stockholms Elbolag. De vet och märker att vi arbetar för att de så enkelt som möjligt ska få marknadens billigaste el.

Läs mer på: www.stockholmselbolag.se

Elektrifieringen av samhället går fort. Det beräknas att elbehovet fram till 2045 kommer att fördubblas.

– Här kan solenergi spela en avgörande roll. Solcellsparker är det snabbaste och ett av de billigaste sätten att bygga ut elproduktion, säger Peter Braun.

European Energy Sverige planerar just nu en handfull stora solcellsparker i södra delarna av Sverige, däribland landets största solcellspark i Svedberga norr om Helsingborg. På en yta motsvarande 232 hektar ska 76 hektar täckas av solceller. Arbetet med att bygga parken kommer att ta 12-16 månader.

Marken runt och mellan panelerna kommer att utnyttjas till odling av vall. Genom att panelerna är vridbara kan de vinklas undan när jordbruksmaskiner tar sig fram mellan panelraderna.

– Därmed kan jordbruksverksamheten fortsätta samtidigt som vi förser tiotusentals hushåll med grön el, säger Peter Braun.

Solel bra komplement till vindkraft
Lösningen har flera fördelar. Marken som skuggas av panelerna binder fukt bättre, vilket ökar skörden under torrare perioder. Mindre mängd gödsel och bekämpningsmedel behöver användas samtidigt som biodiversiteten ökar. Bara i Svedberga kommer dessutom 100 000 träd att planteras för att minska insynen och förbättra livsmiljön för exempelvis bin och fjärilar.

Solel har ytterligare en viktig funktion: Den balanserar vindkraften då det blåser mindre när solen skiner mer.

– Beslutsfattare måste börja se solen som en betydande energikälla, på samma sätt som man gjort i grannländer som Danmark och Tyskland där solkraften är mer utbyggd. Det finns ett behov av en nationell strategi och ett nationellt mål för solkraften, säger Peter Braun och avslutar:

– Är man markägare med minst 50 hektar jordbruksmark i närheten av en 130 kV-ledning, så kan vi vara intresserade av att arrendera den marken runt 30 år för att producera solel.