I Sverige drabbas 14 procent av inlagda patienter av trycksår. Inom äldreomsorgen är det 6 procent som lider av problemet. Fram tills nu har det saknats en vetenskapligt baserad metod och teknik för att kunna kartlägga riskpersoner. Hälsoekonomiska studier visar att ett trycksår i genomsnitt kostar sjukvården svindlande 124 000 kronor.

– Det är sällan man stöter på ett så stort problem som inte haft någon lösning tidigare och det är förvånande att detta seglar under radarn idag. Många tror nog att det bara rör äldre, men trycksår drabbar även unga patienter, säger Johannes Walfridsson, vd för PU sensor.

Vikten av förebyggande insatser
Den subjektiva metod som idag används för riskbedömning inom vården är otillräcklig eftersom risken för trycksår inte kan ses på utsidan. Dagens bedömningar baseras enbart på yttre faktorer och har inte genomgått medicinsk prövning. PU sensor har genomgått medicinska prövningar och är CE-märkt.

– Dagens bedömningar för trycksårsprevention blir förståeligt många gånger fel. Utan objektiva fakta missas hälften av dem som sedan utvecklar trycksår, fortsätter Johannes.

Genom att tidigt upptäcka riskpersoner kan man sätta in proaktiva insatser som minskar belastningen på huden. Trycksår som förblir obehandlade kan orsaka djup skada ned till skelett, sena eller muskel och i värsta fall leda till döden.

Effektiv undersökning som räddar liv
PU sensor är den första produkten och metoden som objektivt undersöker och avgör vilka individer som har nedsatt ytligt blodflöde – mikrocirkulation – och därmed löper förhöjd risk att utveckla trycksår. PU sensor visar snabbt och smärtfritt korrekt riskgradering som enkelt kan läsas av på instrumentets skärm.

PU sensor gör att sjukvård, äldreomsorg och andra vårdgivare kan undersöka mikrocirkulationen hos patienten och därmed hitta vem som har förhöjd risk. På så vis kan rätt personer få tillgång till rätt preventiva metoder, lidande minskas och stora pengar och offentliga resurser sparas.

Närsynhet eller myopi, som det egentligen heter, är på kraftig global uppgång och flera omfattande utredningar pekar på att förändrade livsvanor är boven i dramat. Martin, som är optiker och Myopia Management Specialist hos CooperVision, berättar att bland annat vår ökade skärmanvändning är en bidragande faktor.

– Vi spenderar allt mindre tid utomhus och allt mer tid på nära håll, exempelvis framför skärmar, böcker eller tv:n. Detta bidrar till att vår närsynthet utvecklas allt snabbare.

Kan leda till allvarliga synstörningar
Men vad är då problemet och vad är egentligen närsynthet? Martin förklarar att ett närsynt öga ofta är betydligt ”längre” än ett rättsynt öga, vilket påverkar ögats förmåga att bryta ljuset korrekt och att se detaljer på långt håll. När ögat växer på detta sätt blir det en skörhet i vävnaderna, som i förlängningen gör att man kan drabbas av flera ögonsjukdomar.

– Personer med myopi löper avsevärt större risk för sjukdomar såsom näthinneavlossning och glaukom, även tidigt i medelåldern. De riskerar också så kallad myopisk makuladegeneration, en förändring på gula fläcken, som kan leda till allvarliga synstörningar.

Så bromsas utvecklingen
Detta kan låta skrämmande, men lyckligtvis finns det saker man som förälder kan göra för att bromsa utvecklingen och ge barnens ögon bättre förutsättningar. Förutom att vara uppmärksam på om barnet till exempel sitter väldigt nära tv:n eller kisar mycket, är det bra att spendera mer tid utomhus och att minska den totala tiden vi fokuserar på nära håll. Båda dessa faktorer bidrar till att minska utvecklingen av närsynthet. Sedan är det viktigt att ta sitt barn på regelbundna synundersökningar hos en optiker. Här kan man nämligen få tidig behandling, som minskar problemet.

– MiSight är en unik kontaktlins med speciellt utformad optik som inte bara korrigerar myopin utan också påverkar avbildningen på barnets perifera näthinna. Detta bromsar ögats tillväxt, vilket innebär att närsyntheten inte utvecklas lika fort. Linsen har en dokumenterad genomsnittlig behandlingseffektivitet på 59 procent över tre år och hela 41 procent av barnen som provar linsen stannar upp i sin närsynthetsutveckling helt och hållet.

Ger bättre ögonhälsa
Effekten håller dessutom i sig; närsyntheten växer alltså inte i kapp, utan myopins utveckling fortsätter istället i normal takt för den ålder barnet är i då det slutar använda linsen. Helst bör linsen användas så länge ögat normalt växer, fram till slutet av tonåren. I Sverige är MiSight godkänt som behandlingsalternativ för barn från 8 år och ju tidigare man börjar använda den, desto bättre blir effekten.

– Många föräldrar blir oroliga när de tänker på att barnet ska hantera en kontaktlins, men studier visar att barn i åldern 8 till 12 har lägre antal komplikationer än både äldre barn och vuxna! Med det sagt är det självklart alltid viktigt att göra en avstämning i samråd med optikern och se om ens barn är moget uppgiften. Om så är fallet har man mycket goda möjligheter att hjälpa sitt barn till bättre långsiktig ögonhälsa, avslutar Martin.

Läs mer om MiSight kontaktlinser här

JATC Community Health Care har som uttalad vision att vara en möjliggörare för unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser. Här erbjuds ett helhetskoncept, där såväl boende och studier som arbete och fritid är anpassade för varje persons förutsättningar.

– Vi vill att våra deltagare ska ha samma valmöjligheter och kunna leva precis som andra. Därför vill vi ge varje individ verktyg för att leva ett värdigt och rikt liv. Det kräver att man hittar en bra balans mellan intention, aktivitet, kost och vila, säger Liselotte Almén Malmqvist, grundare av JATC Community Health Care.

Att uppnå denna balans kan dock vara lättare sagt än gjort. JATC:s deltagare har ofta svårighet att hantera sin stress och kan därför behöva hjälp att hitta rätt metoder att handha den.

– Det är viktigt att både under och efter ett stresspåslag få tillgång till kognitiva och känslomässiga verktyg som hjälper oss att förhindra långvarig stress. För oss handlar det i grunden om motivation – att komma igång i aktivitet på ett positivt sätt som skapar nyfikenhet och engagemang, oavsett om man föredrar att gymma, promenera, mindfulness eller slappna av med en bra bok.

Liselotte menar att detta är ett arbete som börjar med personalen. Därför satsar JATC starkt på att utbilda sin personal kring stresshantering och personlig hälsa, med fokus på allt från hur man äter hälsosamt till hur man skapar en meningsfull fritid och en trygg vardag, med utrymme för återhämtning.

– Syftet är att öka deltagarnas livskvalitet och välbefinnande - att göra skillnad i deras vardag. Våra medarbetare är oerhört engagerade i denna satsning och det har redan gett ringar på vattnet; utbildningarna för våra deltagare kommer igång 2022. Det ger ett stort mervärde, avslutar Liselott.

Läs mer om JATC:s arbete här

Omega-3 fettsyror tillhör, tillsammans med i princip samtliga vitaminer, de näringsämnen som kroppen inte själv kan tillverka. De är därför livsviktigt att vi får i oss omega-3 genom mat eller kosttillskott. 

– Omega-3 stödjer flera viktiga funktioner i kroppen. Det är viktigt för mammor och de som ammar att se till att få i sig omega-3 fettsyran DHA. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. EFSA, rekommenderar numera ett extra tillskott vid graviditet och amning, förklarar John Erik Erdal, R&D Manager Orkla.

De viktiga fettsyrorna i omega-3 är DHA och EPA. Om mamman eller den blivande mamman äter omega-3 fettsyran DHA bidrar det till att ögonen utvecklas normalt både hos fostret och senare spädbarnet om det ammas. Denna fettsyra bidrar också till att synen utvecklas normalt hos spädbarn upp till 12 månader.

– DHA bidrar även till att själva hjärnan utvecklas normalt hos foster och spädbarn som ammas. Även för vuxna har intag av fisk och omega-3 stor betydelse för hälsan. Om man som vuxen intar 250 mg DHA dagligen bidrar det till att man kan bibehålla både en normal hjärnfunktion och synförmåga. Om man dagligen även intar EPA så bidrar det till en normal hjärtfunktion, säger John Erik Erdal. 

Alla är nog medvetna om att fisk är nyttigt och att man blir intelligent av att äta mycket fisk. Men är det verkligen så? 

– Jo då, fisk är nyttigt och det beror bland annat på innehållet av omega-3, samtidigt äter vi mindre fisk än tidigare. Enligt Livsmedelsverket äter endast 3 av 10 svenskar fisk mer än två gånger per vecka. Om det är mest torsk man äter får man äta ganska mycket för att få i sig rekommenderad mängd av omega-3, vilket jag inte tror att så många inser, berättar Karin Stålhammar, produktchef Orkla.

En annan viktig sak att tänka på är miljöaspekten, och det är bra för miljön att fler väljer fisk som är certifierad och som är fångad med försiktiga fångstmetoder. 

– Väljer man att ta ett tillskott av omega-3 skall naturligtvis även förpackningen vara miljövänlig, menar Karin Stålhammar. Jag tror också att vi kommer att få se mer växtbaserade produkter på marknaden, med tanke på det ökade intresset för vegansk kosthållning, som exempelvis vårt veganska omega-3 preparat baserat på alger, avslutar Karin Stålhammar.

Fakta om Omega 3:
• Intag av DHA bidrar till att synen utvecklas normalt hos spädbarn upp till 12 månaders ålder, den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 100 mg DHA.

• Mammans intag av DHA bidrar till att ögonen och hjärnan utvecklas normalt hos foster och spädbarn som ammas, den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag på 200 mg DHA utöver det rekommenderade intaget för vuxna (250 mg av en kombination av DHA och EPA).

• DHA bidrar till att bibehålla normal hjärnfunktion samt normal synförmåga hos vuxna. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA.

• EPA och DHA bidrar till hjärtats normala funktion. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg av en kombination av DHA och EPA.

• Det är viktigt med en mångsidig och varierad kost och en hälsosam livsstil. Kosttillskott bör därför inte användas som ett alternativ till kosten.

Är du en medelålders (45+) man som inte har samma energi som tidigare, ofta känner dig trött eller nedstämd och upplever att livs- och sexlusten har minskat? Dessa symtom behöver inte vara tecken på ett naturligt åldrade eller generell nedstämdhet. Det kan vara så att du har testosteronbrist – och då kan du få hjälp.

Detta är en okänd folksjukdom som cirka 100 000 svenska män lider av. Bara 1 av 5 får behandling idag, något som leder till sämre livskvalitet och onödigt lidande.

Hur tar man då reda på om man har testosteronbrist?
– Det enda sättet att verkligen få svar om på man har testosteronbrist är genom ett blodprov som mäter testosteronhalten och att man får kontakt med läkare som sedan utreder dig och ställer diagnos samt ger förslag på behandling, berättar Tomas Meisel, specialist i allmänmedicin.

Den vanliga primärvården har ofta inte kunskap eller erfarenhet att upptäcka personer som lider av det här tillståndet. Nu finns det dock en digital vårdtjänst som kan ge alla medicinsk hjälp på ett smidigt och enkelt sätt. Med Rewells tjänst får man snabbt en första indikation på om ens symtom kan kopplas till testosteronbrist.

– Man tar blodprov och gör hälsokontroll via våra partners och kommer sedan via vår digitala tjänst i kontakt med läkare som utreder och ställer diagnos, berättar Krister Nilsson, Rewells medgrundare och VD.

Rewell sprider information om sjukdomen och behandlingen via ett antal välbekanta ambassadörer – Plura, Kalle Moraeus, Thomas ”Rådis” Rådström, Micke ”Syd” Andersson och Roger Melin. De tycker alla att det är viktigt att sprida kunskapen om sjukdomen och vill motivera män som upplever symtom att söka hjälp.

– När jag påbörjade min behandling fick jag en omedelbar förhöjning av humöret, jag märker en stor skillnad. Idag känner jag mig mer som 40 än 60 – jag är rörlig, pigg och glad på ett annat sätt, berättar Kalle Moraeus.

– Att ta blodprov och kolla sin testosteronnivå är en av de saker man kan göra för att undersöka sin hälsa. Min förhoppning är att män börjar prata om det på här på ett odramatiskt sätt, tillägger Micke ”Syd” Andersson.

Symtom som kan kopplas till testosteronbrist

• Trötthet och låg energi
• Sömnproblem
• Håglöshet
• Irritation och dåligt humör
• Viktuppgång
• Nedsatt sexuell lust
• Avsaknad av morgonerektioner

Behandling
Rewell erbjuder undersökning, diagnos och behandling. Följande kan ingå i din individuella behandlingsplan:

• Provtagningar
• Receptförskrivningar
• Konsulterande uppföljningsmöten med specialistläkare
• Rådgivning
• Hälsokontroll
• Administration vid injektionsbehandling

Vanlig inomhusluft kan i dag innehålla en mängd olika föroreningar som påverkar vår hälsa.
Mattor, plast, isolering, rengöringsprodukter, sprayer, textilier och orena ventilationstrummor skapar dålig luft, även vid normal användning.

De gaser, bakterier, mögelsporer och andra oönskade partiklar som sprids från allt detta ger en skadlig inomhusmiljö och bidrar till allergier, astmaproblem och trötthet. Det kan leda till sjukfrånvaro.

Företaget BioZone kan erbjuda en typ av luftrenare som med hjälp av plasmateknologi och UV-strålning som effektivt reducerar föroreningar och dålig lukt i inomhusmiljön.

Covid 19-virus reduceras
Tekniken är så bra att Covid 19-virus till 99,999 procent oskadliggörs i luft och på ytor.

– Människor och djur trivs bättre och har färre hälsoproblem. Även obehagliga lukter försvinner. Har man mögelskadade rum kan man utan risk för hälsan fortsätta vistas där fram till att man åtgärdat problemet, säger Pär Ederstål.

Luftrenarna från BioZone fungerar lika bra i alla inomhusmiljöer, som bostäder, skolor, klassrum och på arbetsplatser som frisörer, kaféer och på kontor, för att rena och fräscha upp luften.

Mer hållbar lösning
Ett annat exempel är soprum och offentliga toaletter, där lukten kan vara väldigt stark.

– I dag är det vanligt att kyla soprum för att hämma bakterietillväxt och därmed minska ovälkomna lukter. Det är en dyr och inte särskilt miljövänlig lösning. Genom den teknik som BioZone använder bryts istället bakterierna ner, vilket samtidigt gör att lukten försvinner. Det är en bättre, billigare och mer hållbar lösning, förklarar Pär Ederstål.

Som barn hade Sofia tjockt hår, men i tonåren hände något. Hon började precis som många andra att tappa hår. Hon gick till läkare, fick råd om att äta mer B-vitamin och testade akupunktur och andra metoder, men ingenting gav en långvarig effekt.

– Jag har dragits med detta problem mer eller mindre hela livet och provat det mesta, säger Sofia, som i dag är 45 år gammal.

Periodvist håravfall och hår med dålig kvalitet är vanligt, och påverkar många i Sverige. Sofia berättar om oron hon kände över varför hon tappade så mycket hår.

– Det är stressframkallande att se allt löst hår i hårborsten. Den stressen kan leda till ännu mer oro som i sin tur skapar mer stress. Det kan öka håravfallet. Man hamnar i en ond cirkel, säger hon.

En dag fick hon syn på kosttillskottet Hair Volume från det svenska företaget New Nordic.

– Jag var först skeptisk, men tänkte sedan att ”Jag har ju provat så mycket annat, så jag kan väl prova det här med”, säger hon.

Märkte skillnad med Hair Volume
Hon började använda Hair Volume, och tog en tablett om dagen. Efter tre månader märkte hon en tydlig skillnad.

–  Jag kunde se massvis av nya små hårstrån i hårbotten. Min frisör undrade vad jag gjort med mitt hår och jag sa till henne att jag nu hittat något som verkligen fungerar. Då började min frisör ta Hair Volume och även hon märkte skillnad. Ytterligare två väninnor har börjat med kosttillskottet. Vi är alla så nöjda och ser tydliga resultat, säger Sofia.

Huvudingredienserna i kosttillskottet Hair Volume är växtextrakt från äpple, åkerfräken och hirs, tillsammans med biotin och zink och aminosyror.

Nu kompletteras Hair Volume med schampo och balsam
Att i perioder tappa hår är helt normalt och kan orsakas av hormonella förändringar, stress eller yttre påverkan. Det rekommenderas att avsätta minst tre månader när man börjar med produkten för att man ska se ett resultat, som kan visa sig på tre sätt: fler utväxande hårstrån, färre hårstrån som faller av samt att de utväxande hårstråna kommer att ha en bättre kvalitet.

Nyligen lanserades även ett schampo och balsam i serien som kompletterar kosttillskottet. Dessa produkter har under 2021 nominerats till det prestigefyllda priset Swedish Beauty Awards och de kan användas var för sig eller tillsammans med kosttillskottet för att förstärka varandras egenskaper. Kosttillskott kan generellt sett hjälpa till med att bevara kroppens normala funktioner och rätta till tillfälliga obalanser. Hair Volume innehåller biotin och zink som bidrar till att bibehålla normalt hår.

Att träffa kollegorna igen är såklart fantastiskt men också förenat med en viss risk. T.ex. när vi nyser eller hostar utsöndrar vi droppar som kan innehålla smittbärande partiklar. Dessa partiklar kan sväva runt i luften i flera timmar och landar sedan på olika ytor som vi kommer i kontakt med. Detta ökar risken att vi smittas genom att vi antingen andas in partiklarna eller genom kontaktsmitta. I tillägg till detta har vi också alla luftburna föroreningar och dess risker. De flesta vet att luftföroreningar orsakar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt ökar risken för cancer, men visste du att man inom forskningen också hittat samband mellan påverkan på hjärnan och luftföroreningar? T.ex. demens, ADHD och depression.

I Sverige har vi jämförelsevis både ren utomhusluft och bra ventilation. Vi är lyckligt lottade med att de flesta arbetsplatser har ett fungerande ventilationssystem, men faktum är att vår innemiljö ofta är upp till 50 gånger mer förorenad än utomhusluften. Därför finns stora vinster att göra genom att komplettera ventilationen med luftrenare. Med en luftrenare kan vi i princip dammsuga luften och därmed minska risken att andas in farliga föroreningar och att vi blir sjuka. Med frisk personal och ren luft förbättrar vi prestationerna och minskar antalet sjukskrivningar. En bra luftrenare kan på några minuter skapa en betydligt renare innemiljö genom att filtrera bort 99,995 % av partiklarna. Det minskar risken för att utsättas för smittor och föroreningar avsevärt. Luftrenare är det absolut enklaste och snabbaste sättet att förbättra sin luftkvalitet inomhus och skapa en hälsosam och produktiv innemiljö. Att satsa på ren luft är att ta hälsa till nästa nivå och bidrar till en mer attraktiv arbetsplats.

Läs mer på Camfil.se

Textförfattare: Mattias Utbys och Rebecca Elliot

Någon har räknat ut att en svensk i genomsnitt arbetar 99 117 timmar av livet. Det varierar förstås från en person till en annan, men poängen är att människor i Sverige tillbringar väldigt mycket tid på sina arbetsplatser. Därav faller det naturligt att våra arbeten påverkar hur vi mår. 

Mycket i det traditionella arbetsmiljöarbetet har fokuserat på risker och problem. Men arbetsmiljöarbete kan utföras mer proaktivt, där vi i stället kan använda och dra nytta av faktorer som får medarbetarna att må bättre – och på det viset skapa mer hälsofrämjande arbetsplatser.

När Myndigheten för arbetsmiljökunskap inrättades 2018 var ett av de initiala uppdragen från regeringen att sammanställa och redovisa så kallade friskfaktorer som kan bidra till en hållbar och hälsosam arbetsmiljö.

– Med friskfaktorer menas faktorer som har utgångspunkt i det som fungerar bra och bidrar till en hälsosam arbetsmiljö. I direktivet till uppdraget framgick det tydligt att vi skulle utgå och fokusera på det friska och tänka främjande i stället för att bara utgå ifrån att lösa problem, förklarar Nader Ahmadi.

Brist på forskning skapade kreativt angreppssätt
En utmaning i arbetet har varit att det nästan helt saknades forskning inom området om vad som utgör friskfaktorer. För att identifiera dessa har myndigheten fått tänka annorlunda.

– Ofta har vi varit tvungna att genom negation se vad som varit en riskfaktor. Om vi sedan gör tvärtom når vi en friskfaktor. Vår första slutsats var att vi behöver ändra perspektiv för att hitta vad som är positivt och glädjebejakande i arbetslivet för att sedan förstå vad som är hälsofrämjande, säger han.

I sitt arbete har myndigheten lyckats med identifierat ett antal friskfaktorer och en av de viktigaste är ledarskap och att medarbetare har en bra chef.

– Ett ledarskap som lägger fokus på vision och inspiration, ett så kallat transformativt ledarskap, som tar hänsyn till medarbetarnas behov, deras tankar och deras arbetstillfredsställelse är en av de viktigaste faktorerna som vi har identifierat, säger Nader Ahmadi.

Flexibla arbetsplatser ökar arbetsglädjen
Förbättrade förutsättningar för utveckling och fortbildning, när medarbetare får växa i sina roller och utvecklas kunskapsmässigt och relationsmässigt är också exempel på friskfaktorer.

Ytterligare en friskfaktor är flexibilitet i anställningsformen och arbetsformen.

– När vi kan bestämma när och var vi vill jobba i större utsträckning så är det en tydlig friskfaktor. Det ökar både motivationen till arbete, produktiviteten, effektiviteten och kreativiteten. Det har varit positivt nu under pandemin att vi har varit tvungna att jobba hemifrån, säger Nader Ahmadi, och tillägger:

– Med nytt tänk i hur vi organiserar vårt arbetsliv kommer vi få friskare, gladare och mer produktiva medarbetare.

Det initiala uppdraget från regeringen har slutförts och det väckte en hel del nyfikenhet från politiskt håll. Slutsatserna har gjorts tillgängliga för arbetsmarknadens parter men också för företagshälsovården, allmänheten och andra intresserade genom podcast, sociala medier, webbinarium och annat material som exempelvis riktlinjer och vägledningar.

Förutom att arbeta på uppdrag av regeringen startar myndigheten även egna projekt och i ett egeninitierat projekt riktar sig myndigheten till elever i grund- och gymnasieskolan.

Arbetsmiljökunskap i grund- och gymnasieskolan
Projektet ”Arbetsmiljökunskap i grund- och gymnasieskolan” syftar till att undersöka hur skolor arbetar med att skapa arbetsmiljömedvetenhet hos elever, och identifierar möjliga vägar till att få in mer arbetsmiljökunskap i både grund- som gymnasieskolan. Resultatet presenteras i slutet av 2021 för att sedan spridas vidare för att komma till användning i praktiken.

Det här projektet leds av Anna Mannikoff, analytiker och stf generaldirektör på myndigheten. 

– Elever behöver rustas med en medvetenhet i arbetsmiljöfrågor, så att de när de kommer ut i arbetslivet känner till rättigheter, skyldigheter och vet att detta är något man ska arbeta systematiskt med. Vi ser att just unga är de som är mest utsatta för arbetsolyckor. Att öka kunskapen är därför ett sätt att minska arbetsolyckor och annan ohälsa i arbetslivet, säger hon.

Statistik visar att i åldersgruppen 16 till 24 år har under de senaste fem åren 25 000 personer skadat sig på jobbet så allvarligt att de blivit sjukskrivna.

Samtidigt finns i dag finns ungefär 1.9 miljoner unga i skolsystemet från förskolan till gymnasiet, där också runt 260 000 förskollärare och lärare arbetar. Arbetsmiljön i skolan berör alltså långt över 2 miljoner individer, vilket gör att skolan utan konkurrens är Sveriges största arbetsplats.

– Vi vill med projektet bidra till en diskussion om hur skolledare och pedagoger kan arbeta med att stärka kunskapen och medvetenheten i arbetsmiljöfrågor i skolan. Vissa saker kan göras redan nu inom skolans olika ämnen, och här kommer vi att bidra med stöd till undervisningen och kompetensutveckling. 

Anna Mannikoff fortsätter:
– Vi förespråkar inte att arbetsmiljökunskap ska vara ett eget ämne, men ser ett behov av att det kan komma in som en röd tråd i utbildningen, hela vägen från förskola till gymnasieskolan. Som det nu ser ut riskerar till exempel gymnasieelever på högskoleförberedande program att få särskilt lite kunskap med sig i de här frågorna, vilket är olyckligt med tanke på att även de ska ut i arbetslivet och en del börjar jobba direkt efter gymnasieskolan. 

Flera nya uppdrag och projekt
Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd - gammal som ung – och eftersom vi blir allt äldre och det mesta pekar på att vi i framtiden kommer att yrkesarbeta allt högre upp i ålder arbetar myndigheten med en kunskapssammanställning som kartlägger och sammanfattar forskning om den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft.

I arbetet tittar myndigheten på faktorer som påverkar arbetslivet för äldre medarbetare, och berör även områden som åldersdiskriminering, hur seniorers förändrade fysiska förmåga vid stigande ålder påverkar deras mående och hur digitalisering och teknisk utveckling på arbetsplatsen inverkar på den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft.

Resultatet kommer att presenteras i början av 2022.