Maria Rosén Klement är forskningskoordinator på Institutionen för immunteknologi vid Lunds universitet och medgrundare av PainDrainer, dessutom är hon själv smärtpatient och berättar att hon med hjälp av appen fått mer kontroll över sin vardag och större förståelse för hur hennes smärta fungerar.

– Jag stod mitt i livet med tre barn, många fritidsaktiviteter och karriär på gång innan en olycka gjorde att jag fick en skada på ryggmärgen. Till följd av den lever jag med nervsmärta och blev svagare i kroppen, vilket påverkar mitt liv enormt, säger hon och fortsätter:

– Det stora problemet inom sjukvården är att behandlingar är standardiserade trots att alla patienter har så individuell problematik. Jag gick på smärtrehabilitering i grupp med 10 personer som hade ont på olika delar av kroppen men vi hade ändå samma fysioterapibehandling. Med PainDrainer kan jag i min rehabilitering själv logga mina dagliga aktiviteter och se hur det påverkar smärtan och då spara energi till de aktiviteter som ger mig livskvalitet.

Så funkar PainDrainer
I appen loggas bland annat hur sömnen varit, vilket hushållsarbete som utförts, fritidsaktiviteter man ägnat sig åt samt hur länge. Därefter anges vilken intensitetsnivå som smärtan legat på och känslan efter aktiviteterna. Detta är baserat på olika ämnesområden som man vanligen diskuterar under smärtrehabilitering. 

– Eftersom hjärnan är selektiv påverkas smärtan av huruvida du upplever en aktivitet som positiv. Därmed kan smärtan minska genom att man upplever en bättre livskvalitet. När PainDrainer använts i 8–9 dagar så lär sig AI-motorn hur individen fungerar och ger förslag på hur varje enskild användare kan planera sin dag för att inte nå över en viss smärtnivå samt få en bättre aktivitetsbalans. Det är den enda produkten på marknaden som hjälper patienter att utifrån deras egen personliga data ge dem guidning för att nå sina aktivitetsmål och få energi till det som är viktigt, säger Ann-Christin Malmborg Hager, VD för PainDrainer.

Smärtspecialister i Skandinavien och USA har bidragit till utvecklingen
Den första kliniska studien på PainDrainer genomfördes med UC San Diego Health Science Center och visade att redan efter ungefär sex veckors användning minskade smärtnivån och livskvaliteten ökade hos smärtpatienterna som medverkade. I Sverige är en liknande studie på gång.

Marcelo Rivano Fischer är Leg psykolog, Docent inom verksamhetsområdet neurokirurgi och smärtrehabilitering. Han har varit rådgivare under utvecklingen av PainDrainer och kommer även att leda den svenska studien. Marcelo ser stor potential i appen och ser fram emot ett intressant samarbete framöver.

– Vi har kommit med underlag om hur smärtrehabilitering går till och hur smärta påverkar både fysiskt och psykiskt. Det florerar många olika saker i appvärlden och i tidningar som lovar mycket, men PainDrainer är en seriös ansats där de intresserar sig för vetenskapliga utvärderingar. Det gör appen intressant för oss som forskare. Utvecklarna har varit mycket följsamma, om forskning framöver visar att något bör ändras i appen så är de motiverade att göra det, säger han.

Ett påtagligt problem idag är att många äldre inte får i sig den näring och protein som de behöver, särskilt då behovet ökar med ålder och sjukdom. Detta kan bland annat bero på att det är svårt och få i sig den mängd eller typ av mat som krävs för att täcka näringsbehovet. Bristande näringsintag leder på sikt till undernäring, muskelsvikt och skörhet. Denna skörhet gör att individen lättare kan bli sjuk och hamna i ett vårdberoende. 

– Tecken på undernäring, skörhet eller muskelsvikt kan förutom viktförlust vara orkeslöshet, dålig aptit och inaktivitet och det kan vara svårt att upptäcka. Här behöver man öka medvetenheten om undernäringens komplexa uttryck för att kunna upptäcka det i tid och sätta in mer effektiva åtgärder för att motverka det, berättar Anna Ottenblad, dietist och Medical Affairs Manager på Nutricia. 

OPEN-konceptet kan vara lösningen
I den svenska OPEN-studien (Older Person’s Exercise and Nutrition study) infördes enkla men effektiva fysiska övningar tillsammans med intag av två proteinrika medicinska näringsdrycker per dag. Resultatet visade att de som hade hög följsamhet till konceptet förbättrade sitt näringstillstånd samt fick ökad andel muskelmassa jämfört med kontrollgruppen. 

– Med OPEN-konceptet visades att det går att göra stor skillnad med små medel. Fysisk träning i kombination med medicinska näringsdrycker bör därför integreras i den dagliga omvårdnaden. Vi står inför ett demografiskt skifte där befolkningen blir allt äldre. God nutrition och fysisk aktivitet bygger ett hälsokapital för våra äldre och i längden finns både ekonomiska, sociala och hälsomässiga vinster att hämta. Det borde ligga i samhällets intresse att ta till sig och införa den här typen av praktiskt tillämpbara, förebyggande åtgärder som hjälper äldre att bibehålla hälsa och egenkapacitet så länge som möjligt, avslutar Anna Ottenblad. 

En ny undersökning, baserad på 1000 intervjuer i åldersgruppen 70 – 84 år, visar att endast 5 procent av de tillfrågade känner till att kyckling och kalkon innehåller mest protein per 100 gram av alternativen ägg, nötkött, lax, kikärtor samt kyckling och kalkon. 

Samtidigt är protein ett näringsämne som många äldre äter för lite av. Åldrande i kombination med proteinbrist gör att musklerna förtvinar. Risken för fallolyckor ökar då dramatiskt vilket är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning för seniorer. Proteinbrist leder sedan även till sämre läkning och försvårad rehabilitering.

Lite fibrer lämnar plats åt mer proteiner
Det som också gör kyckling och kalkon lämplig att äta för seniorer är att det förutom mycket protein innehåller relativt lite fibrer, som annars tar upp mycket plats i maten och skapar en mättnadskänsla innan man fått i sig den näring man behöver.

– När man är äldre ska man inte äta så mycket fibrer för då orkar man inte äta lika mycket protein. Därför är kyckling och kalkon så bra mat, förklarar Stina Nordqvist.

Men det finns fler skäl.

– Tittar man på Livsmedelsverkets riktlinjer så är kyckling och kalkon väldigt hälsosam mat. Det har en låg fetthalt och fettet som det innehåller är bra fett, så kallat enkelomättat fett. Det har också har en hög nivå av vitaminer och mineraler. Det är det man eftersträvar i nyttig mat, säger Stina Nordqvist.

Stränga regler för uppfödning
Svensk Fågels medlemmar följer både svensk djurskyddslag, som är en av de strängaste i världen, och branschorganisationens egna kontrollprogram, som övervakas av myndigheter.

Verksamheten på gården är hållbar i alla led och kycklingarna ingår i gårdens kretslopp.

– Sammantaget är svensk kyckling och kalkon riktigt bra, hälsosam och proteinrik mat som produceras på ett hållbart och miljövänligt sätt. Fler äldre borde äta svensk kyckling och kalkon, avslutar Stina Nordqvist.

Medanets har i många år arbetat fokuserat med att utveckla smarta digitala lösningar, med målet att revolutionera arbetssättet för hälso- och sjukvårdspersonal. Idag är det innovativa företaget marknadsledande inom sitt segment i Norden

– Vi såg att sjuksköterskor behövde spendera mer och mer tid med administration och rutiner snarare än med att ta hand om sina patienter. Kombinationen av en ökad arbetsbörda, ett överflöd av information och en intensiv miljö skapade en situation som var både påfrestande och ineffektiv, fortsätter Juha-Matti.

Reducerar misstag med 75 procent
Dessa insikter gav upphov till Medanets unika vårdapp, som är utformad för att underlätta vårdarbete genom att dels minska den administrativa bördan och dels tillhandahålla ett effektivare – och mer korrekt – beslutsstöd direkt i mobilen. Appens kärna är att möjliggöra ett produktivt arbetsflöde till lägre kostnader utan att tumma på patientsäkerheten.

– Samtliga funktioner är användarcentrerade; med Medanetsappen kan en sjuksköterska både dokumentera och granska patientdata direkt vid patientmötet. Allt sker i realtid, varpå hela omvårdnadsteamet snabbt och smidigt blir informerade och därmed kan identifiera förändringar i patientens tillstånd. Det är heller inga problem att använda appen offline – datan synkroniseras när nätverksanslutningen har återställts, säger Stefan Sjögren, Global Sales Director.

Detta är inte bara tomma ord; Medanets kan skryta med att appen reducerar mängden misstag i dokumentering och administration med i genomsnitt 75 procent. Eftersom personalen kan logga all relevant information i systemet direkt vid patientmötet, slipper man därtill dubbelarbete kring dokumentering. Det sparar tid motsvarande omkring 120 arbetstimmar på en enda avdelning – varje månad.

– Därmed kan personalen istället fokusera på det som verkligen är viktigt, nämligen att ta hand om sina patienter, betonar Stefan.

Fungerar sömlöst med andra system
Motståndet mot nya verktyg kan emellertid vara högt. Att implementera nya system innebär ofta en risk, men Medanets garanterar att appen fungerar sömlöst med de flesta digitala hälsojournaler – företaget har därtill nära samarbeten med flera systemleverantörer för att kunna erbjuda bästa tänkbara användarupplevelse.

– Vi har ett stort engagemang vad gäller att bidra till en fungerande, effektiv vård och det märker våra kunder. Feedbacken vi får är oftast väldigt positiv och flera har uttryckt att det är fantastiskt att ha hittat en innovativ lösning, som gör skillnad för både patienter och medarbetare på allvar. En sjuksköterska har till och med sagt att Medanets har varit den största och mest avgörande förändringen i hela hennes 30-åriga karriär. Det är vi väldigt stolta över, avslutar Stefan och Juha-Matti.

Läs mer om Medanets lösningar här

När covid-19 slog till över landet blev det tydligt att det på alla nivåer i samhället saknades kunskap om äldre personers liv och levnad.

En av Sveriges mest erkända äldreforskare, Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet, skrev till exempel en uppmärksammad krönika i tidskriften Curie om den första tiden med pandemin:

”...när de speciella restriktionerna för 70-plussare lyftes fram, blev man som äldreforskare mer och mer frustrerad över den okunskap om äldre som Folkhälsomyndigheten och kolleger från andra discipliner visade.”

Coronakommissionen slog i december fast att äldreomsorgen lider både av underbemanning och resursbrist, men också att det finns stora kunskapsbehov om äldre personers livssituation, livsvillkor, roll och status i samhället.

Vill sprida kunskap om äldre
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är en forsknings- och utvecklingsenhet inom äldreområdet med Stockholms stad och Region Stockholm som huvudmän. Förutom att ta fram beslutsunderlag och göra utredningar, och bedriva forskning kring äldre och åldrande, är ett av huvuduppdragen att sprida kunskap till allmänheten. Det gör stiftelsen främst genom sin tidskrift Äldre i Centrum.

– Vi berättar på ett lättillgängligt sätt om forskningens resultat och hur de kan tillämpas, bland annat genom intervjuer med forskare, men också genom att forskarna själva skriver hos oss, berättar tidskriftens chefredaktör Jonas Nilsson.

Tydlig målgrupp
Tidskriften kommer ut fyra gånger om året och varje nummer har ett särskilt tema. Årets andra nummer tog upp just coronapandemin och den forskning som publicerats i ämnet.

– Vår målgrupp är ju alla som på något sätt berörs av äldre- och åldrandefrågorna. Det kan vara de som jobbar ute i praktiken i vård- och omsorg, det kan vara chefer och beslutsfattare, men självklart också allmänheten. Vi har inte minst många äldre bland prenumeranterna, säger Jonas Nilsson.

Kunskapen behöver spridas bredare
Genom åren har tidskriftens redaktion skapat ett stort nätverk bland landets äldreforskare, och nyligen lanserade man också en renodlat vetenskaplig tidskrift, för att kunna stärka äldreforskningen ”inifrån”.

– Vi har faktiskt gett ut Äldre i Centrum i snart 35 år och har många trogna läsare, men inser att kunskapen behöver spridas ännu bredare, inte minst till arbetsplatser med verksamheter som riktar sig till äldre personer, säger Åsa Hedberg Rundgren, direktör för Stiftelsen Äldrecentrum.

Ska nå äldreomsorgen
Målet är att nå ut till alla som på något sätt arbetar med äldre- och åldrandefrågor. Å ena sidan är det en stor uppgift för en tidskrift med begränsade resurser. Å andra sidan har det aldrig varit tydligare hur mycket Äldre i Centrum behövs.

– För fullbetalande kostar en prenumeration faktiskt bara några hundralappar. Det är inget vi tjänar pengar på, men vårt mål är ju i första hand att sprida viktig kunskap dit där den bäst behövs, avslutar Åsa Hedberg Rundgren.

Vårdköerna blir hela tiden längre inom den offentliga hälso- och sjukvården, en situation som är oacceptabel för alla parter och som i slutändan kan drabba patienter på ett allvarligt sätt.
– Eftersom det idag finns behandlingsmetoder som effektivt kan bota många former av cancer, handlar problematiken med vårdköerna framför allt om brist på resurser. Det är tydligt att tillgängligheten för de patienter som är i behov av vård inte är optimal. Vår önskan är att samarbeta med den offentliga vården.

Läs mer om Perituskliniken

Medicinsk prioritering gäller
Klinikens tre ägarfamiljer känner ett stort samhällsansvar och vill bidra till en högkvalitativ vård med ett långsiktigt tidsperspektiv.
Om väntetid för behandling skulle uppstå kommer det alltid och utan undantag att vara den medicinska prioriteringen som gäller enligt nationella vårdprogram. Verksamheten kommer att ha korta beslutsvägar, vara kostnadseffektiv och rikta resurserna på att skapa vård av högsta internationella kvalité.

Komplett och unikt upplägg
Per-Anders Abrahamsson - tidigare verksamhetschef för urologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus och generalsekretare för Europeisk Urologi - är fast besluten att kliniken ska bli en nyckelfaktor för att minimera väntetiderna tack vare den spetskompetens som kommer att samlas inom verksamheten.
– Vi kommer att ha alla kritiska parametrar för diagnostik och behandling med röntgenavdelning, kirurgi och i nästa etapp cytostatikabehandling, immunterapi och strålterapi. Det är ett upplägg som kommer att vara unikt som privat vårdgivare i Norden.

Möjlighet till fortbildning och forskning
Det ska finnas möjlighet för vårdpersonal att såväl fortbilda sig som att bedriva forskning vid kliniken. För att utveckla bättre diagnostik och behandling av cancer har kliniken initierat ett samarbete med ledande forskningsgrupper inom och utom Medicon Village.
– Så långt vi kan ska vi rekrytera personal som inte redan är anställda inom den offentliga vården. Går allt som planerat är vi 30-40 anställda redan om ett år och kan behandla runt 60 patienter om dagen – det kommer att innebära en stor avlastning för den offentliga vården, avslutar Åsa Dahm, VD.

Sök lediga tjänster hos Perituskliniken

När ohälsan ökar behövs nya sätt att fånga upp patienter och skapa fler vägar till hjälp. På Doktor24 finns utöver läkare och sjuksköterskor även rutinerade psykologer. De flesta patientdialoger sker via chatt, ett verktyg som har många fördelar.

Chatt underlättar kontakt
Hanna Rohani, legitimerad psykolog på Doktor24 tror att den enkla och tillgängliga kontakten via mobilen bidrar till att digitala tjänster blivit så populära: ”Många uppskattar att kunna chatta med en psykolog, det är smidigt och kan kännas mindre påträngande än att möta någon ansikte mot ansikte, förhoppningsvis blir då tröskeln till att ta det första viktiga steget lägre. Med tidiga insatser kan svårare problem ofta undvikas.” säger Hanna Rohani.

Det är viktigt att inte vänta för länge med att söka hjälp vid psykisk ohälsa eftersom problemen då kan förvärras och bli långvariga. Vid en utmattningsdepression kan det handla om många månader, ibland år, innan man är tillbaka i jobb och vardag igen.

Tryggt att få hjälp digitalt
Utöver att det känns tryggt att få hjälp digitalt i sitt eget hem, innebär själva textchatten och formulerandet av tankar i skrift att kärnan av problemet kan nås snabbare. Eftersom dialogen finns kvar kan man som patient gå tillbaka och läsa råden igen. Det ökar också förutsättningarna för att de viktiga hemövningarna faktiskt blir av.

Ekonomiska svårigheter och oro för jobb och hälsa orsakar sämre psykiskt välmående och förstärker känslor av stress. Hanna Rohani ser en risk att många som nu drabbas inte tänker på att de faktiskt kan få hjälp: ”Problemen kan bli till en nedåtgående spiral där både familjelivet, jobbet och hälsan drabbas. Enkla och smidiga vägar till hjälp är mer angeläget än någonsin.”

www.doktor24.se

Min bror insjuknade i schizofreni när jag var 14 år gammal. Min värld rasade samman och min brors sjukdom skulle komma att förändra mitt liv för alltid. Sjukdomen har såklart orsakat mycken sorg men den har också givit mig positiva erfarenheter och en enorm drivkraft att försöka förstå sjukdomen på ett djupare plan. Genom min brors sjukdom har jag också fått en ökad empati för andra människor som uppvisar ett avvikande beteende. Det är snarare så att människor med någon form av psykisk funktionsvariation kan se vardagliga ting på ett annat sätt och även har en förmåga att beskriva dessa på ett sätt som stimulerar mig.

Om min bror inte drabbats av schizofreni så hade jag varken doktorerat, blivit schizofreniforskare eller docent i farmakologi med fokus på utvecklingen av nya och bättre läkemedel mot schizofreni. Jag hade heller inte suttit som styrelseledamot i Schizofreniförbundet på riksnivå. Det är min brors sjukdom som gjort att jag är där jag är idag.

Schizofreniförbundet är av staten en erkänd handikapporganisation med ca 2300 medlemmar, som stöder personer som drabbats av schizofreni och liknande psykossjukdomar samt deras anhöriga. Tillsammans arbetar vi för att nå konkreta förbättringar som kommer personer med psykiska sjukdomar och deras anhöriga till del i vardagen. Målet är högkvalitativ vård och rehabilitering som rättar sig efter individens unika behov och förutsättningar. Personer med svår psykisk sjukdom ska få hjälp med att forma ett självständigt liv ute i samhället efter avslutad sjukhusvård.

Schizofreniförbundet är en viktig part som påtryckargrupp både på riks- och lokalnivå i frågor som rör denna patientgrupp. För att nå ut med rätt information och kunskap, och för att uppnå konkreta förbättringar och minska stigmatiseringen i samhället så bedriver Schizofreniförbundet flera olika projekt, tex:

 StigmaWatch - arbetar för korrekt rapportering av psykisk sjukdom i svenska medier för att minska stigmatiseringen.

Bättre psykosvård –  riktar sig till beställarpolitiker och vårdorganisationer med syfte att minska återfall i psykos vid schizofreni eller liknande psykossjukdomar. Fokus i kampanjen är: ”Bättre psykosvård genom bättre beställningar”.

BUSKUL – ett uppsökande projekt för att stödja barn och unga i framför allt socialt utsatta områden och som lever i familjer där någon är drabbad av schizofreni eller annan svår psykisk sjukdom.

Prospect – utbildningsprogram för själverfarna, anhöriga och personal inom vård och omsorg.

Schizofreniförbundets projekt finansieras av: Allmänna Arvsfonden, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.

 

Symtom vid schizofreni delas in i tre grupper

- Positiva symtom (psykos): hallucinationer och vanföreställningar.

- Negativa symtom: känslomässig avtrubbning, brist på motivation och glädje.

- Kognitiva störningar: svårigheter att fokusera, att vara uppmärksam och klara av ett ordnat tänkande samt brister i minnesfunktioner, verbal förståelse och i abstrakt tänkande.

Läs mer på:
www.schizofreniforbundet.se

E-post: office@schizofreniforbundet.se
Växelnummer: 08-545 559 80

Immunonkologiska läkemedel aktiverar viktiga celler som finns i vårt immunförsvar, och ser till att dessa angriper tumören. Enligt BioInvent är denna typ av läkemedel ett av de största genombrotten inom det medicinska området i modern tid, och att hitta nya antikroppar som kan aktivera immunförsvaret är något man jobbar med dagligen.

– Som doktorander har vi båda utvecklat metoder för att hitta fler antikroppar för cancerbehandling. Vi har i dag metoder som kan ta fram många olika antikroppar som binder till olika målstrukturer, och med modern teknik kan vi få ut mer data än någonsin tidigare, berättar Anne Ljungars och Jenny Mattsson, båda Senior Research Engineers på BioInvent.

Vill förbättra cancersjukas liv
Sören Jevtic arbetar som Director of Manufacturing på BioInvent och berättar att arbetet kring framtagning av cancerbehandlingar är ett större område än vad många tror. Han berättar att de bland annat utvecklar processer för att producera stora mängder av nyligen framtagna antikroppar.

Innan den producerade antikroppen kan testas i kliniska studier gör man så kallade translationella studier för att se hur den fungerar.

– Den translationella gruppen fungerar som en länk mellan den tidiga prekliniska forskningen och de kliniska studierna. Vi utvecklar och utför analyser för att förstå hur antikroppen fungerar i patienter. Just att forskningen är patientnära är det som gör det spännande att arbeta med translationella studier, säger Ingrid Karlsson, gruppledare i Translational på BioInvent.

”Vi vill skapa tillgång till nya behandlingsmöjligheter för cancersjuka”
BioInvent genomför kliniska studier, så kallade läkemedelsprövningar, som ett steg att utvärdera nya behandlingsmöjligheter för cancersjuka på sjukhus i Europa och USA.

– Min uppgift som Clinical Project Manager är att koordinera och granska studierna, förklarar Marie Lindell Andersson

Att jobba på BioInvent är både spännande och unikt då utveckling, forskning och produktion av antikroppar finns under ett och samma tak, avslutar Susanne Gertsson, även hon Clinical Project Manager.

Läs mer

BioInvent - omvandlar cancerantikroppsbiologi till innovativa immunonkologiska läkemedel.

BioInvents nuvarande operativa aktiviteter är fokuserade på att:

• Driva och expandera den kliniska utvecklingen av företagets ledande antikropp BI-1206 för behandling av NHL, samt i kombination med pembrolizumab (KEYTRUDA^®) för behandling av framskridna solida tumörsjukdomar.
• Utveckla prekliniska first-in-class-antikroppar riktade mot tumörassocierade myeloida celler, i samarbete med Pfizer, potentiella andra partners, eller i egen regi.

 

Bolaget började sin forskning efter att ha observerat katter som lider av Feline Immuno-deficiency Virus och kan dö i AIDS, likt människor. Två av katterna kastrerades och levde mirakulöst vidare, medan samtliga okastrerade katter dog inom några månader. Studien visade då att hormonet GnRH får T-celler – en typ av vita blodkroppar i immunförsvaret som innehåller HIV-viruset – att synliggöra viruset för immunsystem. Immunsystemet kan då eliminera de smittade T-cellerna och förstöra dem.

– Vid en klinisk studie gjord på 26 patienter i Sydafrika kunde vi se att efter en månads behandling med GnRH var antalet aktiverade T-celler fler och HIV-nivåerna hade sjunkit i blodet. Vanligtvis när man slutar med bromsmedicin går HIV-nivåerna upp men här fortsatte de nedåt en månad efter avslutad behandling, förklarar Ola Winqvist, vd ISR professor i klinisk immunologi.

Vill lura ut infekterade celler
Just nu driver ISR en unik klinisk studie inom HIV med målet att hjälpa immunsystemet identifiera var i kroppens egna celler HIV-viruset gömmer sig.

– Förhoppningen är att vi ska kunna lura ut de infekterade cellerna och avlägsna dem genom att engagera immunsystemet i större omfattning. Detta kan också appliceras på till exempel hepatit B, bröstcancer, malignt melanom eller tjocktarmscancer. Förhoppningen långsiktigt är såklart att bota patienterna.

Immunolid som stimulerar immunsystemet
ISR har den senaste tiden tagit flera stora steg framåt i utvecklingen av olika immunstimulerande substanser. Så sent som förra året presenterade bolaget en immunolid baserad på en makrolid antibiotika.

– Vi vet sedan tidigare att olika antibiotika kan ha viss effekt på virus eftersom molekylerna i den makrolida antibiotikan har en immunstimulerande effekt. Därför har vi strukturerat om den molekylen så att den kraftigare stimulerar immunsystemet. Just nu är vi i det finala steget innan vi får ansöka till FDA om att göra de första kliniska experimenten för att behandla hepatit och cancer. Detta är något vi är oerhört stolta över och vi ser verkligen fram emot framtiden, avslutar Ola.

ISR är ett innovationsdrivet läkemedelsutvecklingsbolag inom immunterapi. Bolaget har fokus på klinisk och preklinisk forskning med syfte att utveckla en bredspektrum antiviral terapiplattform inom immunreglerande läkemedel.

Läs mer om ISR här