Carl-Johan Glans, Vatroslav Mateljic och Sanna Venetvaara på Takeda.

De vill innovera vården genom sektoröverskridande samarbeten 

Sverige har en lång tradition av innovationer inom sjukvården och i synnerhet när det kommer till den medicinska forskningen. Men vi – och resten av världen  kan bli ännu bättre på att ta tillvara på de innovationer som finns.  läkemedelsföretaget Takeda är man övertygade om att innovation måste lyftas från teori till praktik, från pilotprojekt till ny standard. Detta kräver ett brett samarbete tvärs över olika sektorer. 

Med sina 240 år i branschen är det japanska läkemedels- och biofarmaceutiska företaget Takeda ett av de största företagen i världen. På Takeda Sverige fokuserar man på forskning och utveckling särskilt inriktat på fyra områden: onkologi, gastroenterologi, centrala nervsystemet och sällsynta diagnoser. I synnerhet är arbetet fokuserat på att utveckla innovativa läkemedel som bidrar till att göra verklig skillnad för människor.

– Vår främsta uppgift är att stötta och öka livskvaliteten hos patienten, igenom hela processen. Det innebär att även möjliggöra för patienten att ta kontroll över sin situation och sin hälsa. Tekniska innovationer kan hjälpa till med detta, säger Vatroslav Mateljic, General Manager Takeda Sweden.

– Jag ser de här målsättningarna uppfyllas varje dag. Vi utgår alltid från patienten och hur vi långsiktigt kan hjälpa dem men också hjälpa sjukvårdssystemet som helhet. Det är detta som är startpunkten i vårt arbete, säger Sanna Venetvaara, Head of Nordic Innovation Hub.

Innovation genom korssektoriella partnerskap
Takedas team arbetar dagligen med frågor som hur vi kan möta framtidens utmaningar inom svensk hälso- och sjukvård genom användandet av ny teknik och innovativa lösningar. En möjlighet är korssektoriella partnerskap, det vill säga att man helt enkelt tittar utanför sin egen sektor i syfte att utveckla den egna verksamheten. Carl-Johan, Public Policy Lead på Takeda, utvecklar:

– Vi tror att alla företag behöver bredda sig och se utanför sin egen bransch för att förnya sig, och för att bygga en hållbar sjukvård behöver vi alla samarbeta. Kan vi kanske använda bilbranschens AI-lösningar inom sjukvården? Vi måste utvecklas framåt och titta på alla möjligheter.

En förutseende vård
En annan viktig del i Takedas arbete är att få fram vilka policyförändringar som behövs för att möjliggöra implementeringen av nya lösningar. Essentiellt är en digital, nationell, infrastruktur. Detta är grundbulten för att skapa lösningar som kan identifiera och förebygga patientproblem innan de uppstår. Att vara förutseende är centralt för att skapa en patientcentrerad och bra vård, menar Sanna.

Tekniken finns redan
Förutom att lyfta och stärka patienten vill Takeda även vara en framstående aktör då det gäller utvecklandet av nya innovativa, tekniska möjligheter.

– De tekniska lösningarna finns redan - vi alla har antagligen bara inte förstått hur vi kan använda dem för att hjälpa patienten, sjukvården och samhället på bästa sätt, avslutar Carl-Johan.

 


Läkemedelföretaget Takedas vision för att uppnå en hållbar vård i partnerskap är att man behöver skapa ett gemensamt, holistiskt synsätt inom vården och dess element i alla led – från patient och anhöriga till alla vårdinstanser, vidare till betalare och samhället i stort: 

Läs mer om vår vision i ”Hållbar vård i partnerskap” 

 C-ANPROM/SE/EYV/0033 jan-21 

Klara förbättringar när Qvalify granskar äldrevården 

Det har länge larmats om de allvarliga brister som finns inom äldrevården. Qvalify är Sveriges ledande certifieringsorgan för ledningssystem och enligt den så kallade Äldrestandarden utför de oberoende granskningar av äldreomsorgstjänster med klara förbättringar som resultat.

I och med covid-19 har de många bristerna inom äldrevården skoningslöst blottats. De höga dödstalen på äldreboenden i spåren av pandemin är enligt Folkhälsomyndigheten ett misslyckande. Syftet med Qvalifys granskningar och certifieringar är att ge vårdgivare eller verksamhetsansvariga en fingervisning om hur äldrevården kan förbättras. 

– Vi vill inte strö salt i några sår och vi kommer absolut inte att peka finger, men det fanns många larm om allvarliga brister inom äldrevården även före pandemin. Vid tidigare IVO-granskningar har det framkommit bland annat att bristande kunskap bidrar till att äldre personer utsätts för allt från otrygghet till missförhållanden och allvarliga vårdskador, säger Magnus Göthberg, revisionsledare på Qvalify

Påtagliga förbättringar
Först ut i landet var Sigtuna kommun och äldreboendet Ymer som i september 2018 verifierades enligt SS 872500:2015 - eller Äldrestandarden som den också kallasStandarden finns till för att skapa tydlighet om vad som karaktäriserar god kvalitet för äldre med behov av vård och omsorg i hemmet respektive i särskilt boende. Den utgår ifrån den äldres behov och syftar till att öka den äldres livskvalitet och känsla av trygghet.  

På Ymers äldreboende har förbättringarna varit påtagliga efter granskningen och de nyinförda rutinerna har gjort att de ökat mest av alla särskilda boenden i kommunen när det gäller fokusområdena trygghet, förtroende, bemötande och delaktighet.  

– Äldrestandarden har underlättat arbetet med att få rutiner och processer på plats. Nu är det ordning och reda och alla vet vad de ska göra. Det skapar ett lugn och arbetet blir mer brukarcentrerat. Dessutom har samverkan och samarbetet inom boendet ökat på alla nivåer, säger Lena Bjuhr Erngren, Kvalitetschef, omsorgsförvaltningen Sigtuna kommun. 

Förbättringarna på boendet har alltså tagits emot väl och inte endast av de boende, utan även de anställda och anhöriga har varit väldigt positiva. Men arbetet slutar förstås inte där. Lena understryker att kvalitetsarbete är en ständigt pågående process: 

– Man måste följa upp så att de positiva resultaten inte börjar dala. Med en årlig, extern och oberoende granskning måste man tagga till och följa ledningssystemet, så att det inte blir personberoende. 

Sigtuna kommun är så nöjda att de kommer införa Äldrestandarden på ytterligare tre boenden.

– Det viktiga när det gäller kvalitet och förbättringsarbete är trots allt att gå från tanke till handling. Inte minst för våra äldres skull, avslutar Magnus.

Qvalify är Sveriges ledande företag för certifiering av ledningssystem. Som oberoende part kan vi även ge dig en ärlig bild av organisationens förmågor, resurser, risker – eller i princip vad som helst där du behöver en oberoende granskning. 

Läs mer på www.qvalify.se 

Johannes Helin arbetar som SOS-sjuksköterska i Malmö.

SOS-sjuksköterskan:

”Mitt jobb är ett detektivarbete”

Varje dygn ringer cirka 10 000 personer till larmnumret 112. Det handlar om ungefär 3,8 miljoner samtal varje år. Bakom den statistiken finns SOS Alarms medarbetare, även kallade SOS:are, som ser till att personer i nöd får rätt hjälp oavsett vad som har inträffat.

Johannes Helin är en av 50 SOS-sjuksköterskor i Sverige som hjälper till med bedömningar, prioriteringar och medicinsk rådgivning under akuta larmsamtal. Arbetsuppgifterna är mycket varierande. Man genomför telefonbedömning, triagering samt rådgivning i väntan på ambulans över telefon. Det kan vara allt ifrån akuta vårdbehov hos alla, barn som vuxna, allvarliga sjukdomar, olyckor och ibland oro. SOS-sjuksköterskorna bemannar också det virtuella väntrummet där inringaren väntar innan ambulans är på plats. Johannes Helin började på SOS Alarm i Malmö efter att ha arbetat som sjuksköterska på en akutavdelning.

– Jag hade faktiskt aldrig tänkt på SOS Alarm som ett ställe där jag som sjuksköterska kunde söka jobb. Det kändes som en väldigt spännande arbetsplats och ett naturligt steg från en akutavdelning, och jag fick verkligen rätt. Det är ett spännande jobb och det känns givande att få vara med och hjälpa till när någon befinner sig mitt i en svår situation, säger Johannes Helin.

Ett detektivarbete
Som SOS-sjuksköterska kopplas du in i ärenden där SOS-operatörerna känner att de behöver stöttning från en kollega med vårdbakgrund. När Johannes Helin kommer in i samtalet har operatören redan hunnit ställa en del frågor, så här handlar det om att snabbt bilda sig en uppfattning.

– Vårt jobb är ett detektivarbete. Vi måste använda sinnet vi har tillgång till, hörseln, extra mycket när vi inte kan känna, se eller mäta vad som är fel. I mina samtal försöker jag utmana patienten att sätta sig upp exempelvis. Hur patienten hanterar den uppgiften kan ge mig ledtrådar till vilken prioritet ärendet ska få, förklarar Johannes Helin.

En öppen och sammansvetsad arbetsplats
Han beskriver SOS Alarm som en väldigt öppen arbetsplats. Efter ett utmanade eller jobbigt samtal kan han alltid bolla med kollegor och chefer som kommer med handfast feedback. Trots att SOS-sjuksköterskorna sitter på 15 olika platser från norr till söder jobbar de som ett gemensamt team och har daglig kontakt med varandra. Målet är att hela tiden bli lite bättre, och den utvecklingen gör alla tillsammans.

– Som SOS:are är du del av ett företag där vårdpersonal arbetar sida vid sida med många andra yrkeskategorier, vilket känns väldigt unikt. Trots olika arbetsområden är vi sammansvetsade och driver SOS Alarm framåt. Gemensamt har vi ett stort fokus på patienten, säger Johannes Helin.

Fakta SOS Alarm
På SOS Alarm arbetar cirka 1200 medarbetare spridda över hela landet. Tillsammans har SOS Alarm utarbetat en tydlig företagskultur som bygger på en gemenskap, värme och starka värderingar. SOS-sjuksköterskorna är en del av kedjan som skapar ett tryggare Sverige för alla.

Läs mer på www.sosalarm.se

Cancerpatienter behöver inte tappa håret

Ökad livskvalitet – bättre behandlingseffekt
Att behålla håret under cellgiftsbehandling ökar livskvaliteten, vilket kan bidra positivt till behandlingens effekt.
PAXMANs skalpkylning kan hjälpa till
Produkten kan användas för alla solida tumörer, av både kvinnor och män.
Stor potential i Sverige
PAXMANs skalpkylning finns ännu bara på åtta svenska sjukhus och cancerkliniker, men fler kliniker har utvärderat metoden och förbereder sig för att införa den framöver.

Utvecklingen går snabbt, och idag kan nästan alla patienter som behandlas med cellgifter undvika håravfall helt eller delvis med skalpkylning från PAXMAN. Sedan våren 2017 har de fem främsta och världsledande cancer­centren i USA infört bolagets skalpkylning, och totalt har PAXMAN levererat eller tecknat avtal om över 300 system i landet.

I Sverige finns produkten ännu bara på åtta sjukhus, men trenden är positiv även här. Onkologkliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping tillhör de som funderar på att installera skalpkylnings­utrustning.

– Att tappa håret är en av de mest negativa biverkningarna av cellgiftsbehandling, och skalpkylning är numera en vetenskapligt godkänd och välfungerande metod för att motverka detta. För oss handlar det framför allt om att vi behöver fler behandlingsplatser för att kunna erbjuda skalpkylning till våra patienter, säger verksamhetschef Per Nodbrant.

Kvinnliga patienter är fortfarande i majoritet, men fördelarna är många även för män.

– För föräldrar är det skönt att inte behöva oroa sina barn i onödan, och många patienter vill fortsätta jobba utan att behöva berätta om sitt tillstånd vid varje möte. Att behålla sitt vanliga liv är viktigt för att orka med en cellgiftsbehandling, förklarar Richard Paxman, VD för PAXMAN AB (publ).

Skalpkylning från PAXMAN kan installeras hos offentliga eller privata vårdgivare med smidig användning i samband med varje cellgiftsbehandling.

– När vårdgivare och patienter förstår hur enkelt det är att förhindra håravfall med vår produkt vill de ofta dela med sig av sina erfarenheter. Vi hoppas på att denna positiva effekt kan bidra till en ökande användning även i Sverige, avslutar Richard Paxman.

Presenteras av:

Skalpkylning från PAXMAN förhindrar håravfall vid cellgiftsbehandling. I USA erbjuds produkten vid ett stort antal cancerkliniker och sjukhus, och i Sverige hittills vid åtta: Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala, Alingsås sjukhus i Alingsås, Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, Centralsjukhuset i Karlstad, Skaraborgs sjukhus i Lidköping samt Skaraborgs sjukhus och Kärnsjukhuset i Skövde.

Läs mer här

 

 

Värmland driver utvecklingen
av smarta hälsotjänster

Digitaliseringen erbjuder stora möjligheter att skapa jämlika och tillgängliga hälsotjänster som ökar friheten för oss som individer.
Detta förutsätter tvärsektoriell samverkan och utveckling med användaren i fokus.
I Värmland formas nu en unik innovations- och testmiljö för att tillgodose behovet.

Bakgrunden är insikten om att resurserna inom välfärden inte kommer att räcka till alla i framtiden, och att grundstrukturen behöver förändras så att mer fokus läggs på hälsa – i ett vidare perspektiv.
– För att lyckas behöver vi skapa förutsättningarna att utveckla och testa nya lösningar tillsammans med användarna i verkliga miljöer, säger Jeanette Köster, ansvarig för digital innovation på Compare.
Jeanette Köster leder satsningen DigitalWell på Compare med syftet att skapa en nod för användardriven innovation av digitala hälsotjänster.
I Karlstadsregionen finns unik spetskunskap i form av ett framgångsrikt ICT-kluster och excellent forskning inom områden som tjänsteinnovation och datasäkerhet.
– Vi kombinerar modern teknologi, design och hälsa för att ta fram nya lösningar som verifieras under vår process fram till att de är klara att implementera, förklarar Jeanette Köster.

Mot det supersmarta samhället
I DigitalWell samarbetar akademi, näringsliv och offentlig sektor med utgångspunkt i användarens behov för att ta fram nya lösningar, ett arbetssätt som gör det möjligt att testa nya innovationer direkt i verkliga miljöer.
– Nu när vi börjar prata om övergången från industrisamhället till det individbaserade och supersmarta samhället så är det hög tid att transformera välfärden, menar Jeanette Köster.
En transformation innebär mycket mer än att digitalisera analoga funktioner. För att förändra strukturen och skapa hållbara tjänster för framtiden kommer test- och samverkansmöjligheter för näringslivet vara en avgörande faktor. Genom DigitalWell får näringslivet möjligheten att ta sig an de utmaningar som välfärden står inför. 

Presenteras av:

DigitalWell är ett EU-finansierat projekt som ska öka möjligheten för små och medelstora företag att genom systematisk användarinvolvering utveckla innovativa och kommersialiserbara tjänster, som svarar mot behov och utmaningar i offentlig sektor.

Läs mer på: www.digitalwell.eu

Apoteket – en mötesplats för läkemedel och hälsa

Apoteket kan idag erbjuda så mycket mer än läkemedel och rådgivning. Med nya hälsotjänster och produkter är ambitionen att i ännu högre grad bli en mötesplats för hälsa – både på apotek och i digitala kanaler.

Apoteket vill göra det enklare för människor att må bra och kunna hjälpa fler att leva ett liv i hälsa.

– Vi vill vara en naturlig mötesplats för alla människor som vill ha hjälp med läkemedel och hälsa, både på våra apotek och digitalt. Vi kan spela en större roll som komplement till vården än vad vi gör idag, vara ett stöd för människor och bidra till en ökad folkhälsa, säger Apotekets vd, Ann Carlsson.

Hjälp med läkemedel och hälsa
Varje dag möter Apotekets medarbetare närmare 100 000 människor på apoteken. Ytterligare 60 000 personer har kontakt med Apoteket i appen Mitt Apotek och på apoteket.se. Alla dessa möten innebär möjligheter.

Läkemedel spelar en central roll för att behandla och förebygga sjukdom. Men det bygger på att de används på rätt sätt. Felaktig läkemedelsanvändning innebär onödigt lidande för patienter och höga kostnader för samhället.

Apotekets medarbetare är experter på läkemedel och hälsa. De hjälper dagligen kunder att få bästa möjliga nytta av sina läkemedel och ger råd om kompletterande produkter och eventuella förändringar i levnadsvanor som ytterligare kan bidra till en framgångsrik behandling.

Fler hälsotjänster och samarbeten
Apotekets ambition är att hjälpa ännu fler människor att ta hand om sin hälsa. Både i egen regi och i samarbete med partners erbjuder Apoteket många olika hälsotjänster.

Du kan få hjälp med att kolla bland annat ditt blodtryck och ditt blodsocker samt göra en allergikoll. Du kan även vaccinera dig mot bland annat influensa och TBE samt få resevaccin. Vaccination finns på 45 apotek på 31 orter över hela landet, vilket gör Apoteket till den vaccinationsaktör som finns på flest platser.

Ögonhälsa och optik är ett helt nytt erbjudande där Apoteket samarbetar med optiker och ögonläkare för att kunna erbjuda synundersökningar och mer avancerade ögonhälsoundersökningar samt glasögon, kontaktlinser och produkter för ögonen.

– Våra kundundersökningar visar att många kunder vill kunna ta del av olika hälsotjänster på apotek och vi utvecklar nu vårt erbjudande för att möta de önskemålen, säger Caroline Pettersson, ansvarig för sortiment och hälsotjänster på Apoteket.

Apoteket vill samarbeta med hälso- och sjukvården samt med företag och organisationer som vill verka för en ökad hälsa i samhället.

Koll på Läkemedel är ett initiativ som startades av Apoteket tillsammans med pensionärsorganisationerna PRO och SPF och har under tio år framgångsrikt arbetat för att förbättra läkemedelsbehandlingen för äldre. Apoteket har också samarbeten med vård- och läkemedelsföretag för att stötta människor i deras läkemedelsbehandling.

Nya digitala kanaler
Kunderna vill i allt högre utsträckning ha kontakt med Apoteket även via digitala kanaler.  Apoteket utvecklar nu e-handeln på apoteket.se och appen Mitt Apotek för att det ska bli enkelt för kunderna att få sina produkter och komma i kontakt med Apotekets medarbetare för råd och stöd. Apoteket samarbetar också med olika digitala vårdgivare och erbjuder bland annat provtagningar (för nätläkare) på utvalda apotek för att underlätta för kunderna att snabbt komma igång med sin behandling.

– Vi lever längre samtidigt som det utvecklas nya effektiva läkemedel som kan hjälpa fler människor. Utvecklingen är både utmanande och spännande och vi tror på fler nya samarbeten för att klara en hållbar vård och en ökad folkhälsa i hela landet, säger Anna Rogmark, ansvarig för hållbarhetsfrågor på Apoteket.

 

Apodos för enklare läkemedelsbehandling

Apotekets tjänst för dosförpackade läkemedel, Apodos, har många fördelar. Bättre läkemedelsbehandling för den enskilde, lägre arbetsbelastning för vården och minskade kostnader för samhället är några.

– Vi vill att fler människor ska få tillgång till dosförpackade läkemedel både inom vården och som privatpersoner, säger Wictoria Glans, ansvarig för Apodos.

Dosförpackade läkemedel innebär att läkemedlen kommer i rullar med små påsar. Varje påse innehåller de läkemedel som kunden ska ta vid ett och samma tillfälle och är tydligt märkt med patientens personuppgifter, vad påsen innehåller samt vilket datum och klockslag när läkemedlen i påsen ska tas.

Apodos är därför ett utmärkt sätt att förenkla vardagen för människor som lever med läkemedel. Tjänsten förbättrar följsamheten till behandlingen, minskar onödigt lidande för patienter och sparar pengar för samhället. Apodos avlastar dessutom vården eftersom sjuksköterskor slipper använda tid för att lägga läkemedel i dosetter och istället kan ägna sig åt omvårdnad.

Idag är Apodos en tjänst som upphandlas av landstingen. Apoteket vill att den ska bli tillgänglig för fler människor inom kommunernas hemtjänst och boenden samt även för privatpersoner.

– Vi vill att människor själva ska kunna välja hur de vill få sina läkemedel och genomför just nu ett test där kunder på ett antal apotek får möjlighet att prova Apodos mot en månadskostnad. Testerna har mottagits mycket positivt, både av de kunder som deltagit och av deras läkare, säger Wictoria Glans.

Presenteras av:

Apoteket
Kundmöten på apotek: 100 000 varje dag
Kundmöten digitalt: 60 000 varje dag
Appen Mitt Apotek: över 900 000 nedladdningar
Medlemmar i Apotekets kundklubb: 2,5 miljoner
Antal apotek: 395

Hälsotjänster på Apoteket
Allergikollen
Blodsockerkollen
Blodtryckskollen
Hudvårdsrådgivning
Hörselkollen
Läkemedelsrådgivning
Optik & Ögonhälsa
Vaccination

apoteket.se finns mer att läsa om hälsotjänsterna och information om vilka apotek som tillhandahåller de olika tjänsterna.

Läs mer om hälsotjänsterna här

 

Hälsopedagoger gör folk starkare

Sedan 2005 drivs Hälsoprojektet av Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i samarbete med kommuner och friskvårdsanläggningar. Personer som bl.a. är 65+ deltar i hälsotester av t.ex. styrka och kondition samt gruppträning (2 månader) som leds av GIHs hälsopedagog-studenter, med handledning av kommuner och GIH.

Vad innebär det att vara hälsopedagog? En hälsopedagogs uppgift är att öka hälsa och förebygga ohälsa. Hälsopedagoger kan ha olika yrkesverksamheter från motiverande samtal, personliga tränare till att leda fysisk aktivitet och övrigt hälsoarbete. Hälsopedagoger kan få jobb inom träningscenter, företag, kommuner, landsting och staten. De kan t.ex. arbeta med insatser för skilda målgrupper, som friska, äldre, de med missbruksproblematik och psykisk sjukdom.

Presenteras av:

Alla är VÄLKOMNA till GIH (Lidingöv. 1, T-bana Stadion) för att höra VAD DET INNEBÄR ATT VARA HÄLSOPEDAGOG:
14/3 Öppet hus kl 13-16
22/3 Hälsopedagogkonferens kl 13-16
6/4 Öppen föreläsn. kl 11.30-13

Läs mer om GIH här

Läs mer om hälsoprojektet här

 

Bildtext: Gun-Britt Eriksson, 75 år, från Malmö, har testat LifePod.

Automatiserad patientprioritering bakom ökad trygghet

Med e-hälsoplattformen LifePod kan vårdgivare överblicka hälsotillstånd hos patienter på distans och prioritera dem som har störst behov av vård. Thomas Bergqwist är grundare och vd på Cross Technology Solutions som utvecklar LifePod. 

Startskottet för LifePod var hans funderingar om hur patienter håller reda på sina rekommendationer, hur de uppnår varaktiga förändringar till ett friskare liv och hur vårdgivare ska kunna prioritera patienter utifrån behov när det inte gäller akutvård.

– Jag insåg hur värdefullt det hade varit för vården att veta vilka patienter som behöver hjälp först, vilket ju inte syns i en kalenderbokning, säger Thomas Bergqwist.

Sorterar efter vårdbehov
LifePod består av två huvudkomponenter. Ett medicinskt gränssnitt för vårdgivaren samt en skräddarsydd applikation för patienten. Varje patient rapporterar sina personliga värden och följs utifrån sitt specifika hälsotillstånd.

– Varje patient är en individ. Därför använder LifePod unika och individuella gränser och rekommendationer. I dag har vi ett tiotal olika hälsotillstånd av varierande komplexitet, säger Thomas Bergqwist.

Med hjälp av algoritmer värderar LifePod den insamlade informationen och sorterar patienterna efter vårdbehov.

– För patienterna innebär LifePod att deras koppling till vården stärks eftersom de är i kontinuerlig kontakt. De känner sig sedda och omhändertagna, säger Thomas Bergqwist.

Direktkontakt med vården
Den bilden bekräftas av Gun-Britt Eriksson, 75 år, från Malmö. Hon kom i kontakt med LifePod genom Hjärt- och Lungsjukas Förening i Malmö och fick frågan om hon ville delta i en patientstudie om LifePod.

Under studien rapporterade hon löpande in en rad hälsovärden till studiens ansvariga. Att få respons i appen efter att ha rapporterat in sina värden upplevde Gun-Britt Eriksson som en stor trygghet.

– Det är inte det lättaste att komma i kontakt med vården och det finns ofta en oro förknippad med kroniska sjukdomar. Genom LifePod får man direktkontakt med vården och får veta om allt är normalt eller om man behöver komma in. Då slipper man gå och oroa sig. Jag var jättenöjd under studien och tror verkligen att LifePod skulle vara bra för många som lever med kroniska sjukdomar, säger Gun-Britt Eriksson.

Cross är ett svenskt innovationsbolag som utvecklar e-hälsoplattformen LifePod för distansmonitorering av patienter med kroniska tillstånd eller andra behov som behöver följas. Cross erbjuder distansuppföljning för ett tiotal olika tillstånd. 

Lär mer här

Henrik Nilsson, försäljningschef, Acarix Norden

Effektiv utredning av bröstsmärta med ny, innovativ metod 

Bröstsmärtor kan vara ett symtom på hjärtsjukdom, men 9 av 10 gånger är det ofarliga faktorer som ligger bakom. De många personer som söker sig till vården får gå igenom komplexa diagnostiska utredningar, vilka ofta är resursdrivande och innebär långa väntetider för patienten. MedTech-bolaget Acarix erbjuder en metod som snabbt kan utesluta att det rör sig om allvarlig kranskärlssjukdom, vilket innebär stora besparingar i både tid och pengar. 

Tidigare har patienter som sökt för bröstsmärtor fått genomgå ett så kallat arbetsprov, där de får cykla med elektroder fastsatta på huden för att mäta hjärtats elektriska aktivitet. I och med nya riktlinjer (ESC Guidelines) håller denna rutin på att försvinna, vilket har gjort ett befintligt problem ännu mer angeläget; det behövs ett enkelt och effektivt sätt att kunna selektera i ett tidigt skede. 

– 1 av 10 i den här patientgruppen har en hjärtproblematik och det är viktigt att den som har fortsatt vårdbehov får den hjälp de behöver. Och för resten är det skönt att kunna utesluta hjärtproblem tidigt, säger Henrik Nilsson, försäljningschef Norden.

Akustisk teknologi
Acarix CADScor®System bygger på akustisk teknologi. Det innebär att man med hjälp av en superkänslig mikrofon fångar upp de blåsljud som uppstår vid förträngningar i kranskärlen. En algoritm omvandlar sedan resultatet till en CAD-score, en skala på 1 till 100 där allt under 20 med hög säkerhet kan utesluta kranskärlssjukdom. I Acarix studier har upp till 50% haft en CAD-score under 20, vilket bara det innebär en enorm avlastning på vården så att resurserna kan användas på bästa sätt. 

– Det finns i nuläget ingen motsvarande produkt alls. De etablerade undersökningarna som finns idag är effektiva men enormt resurskrävande. Vår metod kan användas på vårdcentraler, akuten och små mottagningar och normalt sett är det en sköterska som utför mätningen, säger Henrik. 

Stor studie 
Sedan ett par år tillbaka används metoden i klinisk praxis på ett antal sjukhus och flera regioner utvärderar just nu metoden. I nuläget genomförs en stor studie på Skånes universitetssjukhus i Lund, där totalt 2000 patienter från Sverige och Danmark deltar i en jämförelse av standardutredning och en utredning baserad på CADScor®.  

– Det vi förväntar oss att kunna visa med studien är att en CADScor®-strategi leder till färre diagnostiska utredningar och en bättre kostnadseffektivitet totalt sett. På sikt ser vi att vårdköerna kan kortas avsevärt, avslutar Henrik. 

Acarix är ett svenskt MedTech-företag som grundades 2009 och marknadsför CADScor®System – den innovativa, icke-invasiva och ultrakänsliga analysenheten utformad för att stödja en säker, pålitlig och kostnadseffektiv uteslutning av signifikant kranskärlssjukdom (CAD). 

Läs mer på www.acarix.com 

Cecilia Lejon och Peter Bergström på Värmdö Kommun.

Värdeskapande verksamhet och en utforskande kultur

De senaste decennierna har det skett en demografisk förändring då vi blir allt äldre och fler, men färre i arbetsför ålder. Det innebär att all offentlig förvaltning behöver tänka nytt för att skattemedlen ska kunna hantera ett större underlag med färre resurser. Med en utforskande kultur och innovativa idéer går Värmdö kommun i bräschen för denna utveckling. – Vi ska säkerställa att vi kan leverera en god och ändamålsenlig välfärd för alla, säger Cecilia Lejon, kommundirektör.

Satsningen kallas smartare Värmdö och är ett helhetsgrepp på kommunens verksamhet, från kommunhuset och ut i verkligheten. Med hjälp av proaktiva och nytänkande idéer är målet att skapa bästa möjliga värde för varje skattekrona. Satsningen är fortfarande i sin linda men har redan rönt framgångar, inte minst inom vård och omsorg. På kommunens demensboenden har man till exempel automatiserat arbetet genom att installera IR-baserade trygghetskameror – något som underlättat arbetet då de anställda utöver att visuellt kunna följa en boende också larmas vid avvikelser i rörelsemönster eller ljud hos de boende.

En smartare skola
En central del i smartare Värmdö är att utveckla skolan – ett arbete som involverar såväl lärare som elever och vårdnadshavare i kommunen.

– Vi behöver skapa en kultur som främjar innovation och vi vill skapa ett nyfiket och utforskande klimat. Sätter man den kulturen har man en hel del vunnet, säger Peter Bergström, utbildningschef.

Med hjälp av nya initiativ såsom pappersfri skolstart, digitalisering och automatisering är målet att skapa en smartare skola som kommer tillbaka till uppdraget – att förbereda barn och ungdomar och ge dem kapacitet att fortsätta driva samhällsutvecklingen. Men Peter betonar att de digitala verktygen endast är möjliggörare, och inte ett mål i sig.

– Det är inte tekniken som är viktig – det är människorna i systemet som är viktiga och som kan leda till förändring. Vi lever i en djungel av system men ser inte alltid en röd tråd. Då får man titta på processerna och fråga sig: vad är värdeskapande? Det handlar om att våga göra saker på ett nytt sätt och sluta göra saker på rutin.

Cecilia fyller i:

– Vi måste klara av att utforska, vara nyfikna och prova oss fram genom att våga ifrågasätta gamla föreställningar om skolan och testa nytt. Men det arbetet och den kraften kan aldrig skapas uppifrån; det vi kan göra är att sätta förutsättningarna och göra det som behövs för att stötta kulturen.

Automatisering frigör mänskliga resurser
Arbetet med smartare Värmdö rör sig sakta men säkert framåt, små skeenden i taget och inom alla kommunala områden. Värmdös geografi är utmanande med flera tusen öar och såväl landsbygd som stadsmiljö. Istället för att lägga resurser på att mäta fastighetsgränser med måttband använder man sig idag av drönarteknik. Det är bara ett exempel på hur tekniken och automatiseringen kan frigöra mänskliga resurser.

– Det man kan automatisera ska man automatisera, för att människor ska kunna ägna sig åt det som är värdeskapande, avslutar Cecilia.

Värmdö är en av landets snabbast växande kommuner, med närmare 46 000 invånare. Närheten till Stockholm gör Värmdö till ett attraktivt område för storstadsbornas boende, rekreation och båtliv. Sommartid ökar antalet boende i Värmdö kommun till över 100 000 personer, merparten med fast boende i Stockholm. Värmdö är Stockholms läns näst största kommun sett till ytan. Här finns mer än 10 000 öar och omkring 14 000 fritidshus.

Läs mer på https://www.varmdo.se/smartarevarmdo