– För tio år sedan behövdes beställare som vågade gå före, men vi är till stora delar förbi det stadiet nu. Allt fler delar av branschen har egna erfarenheter av att bygga i trä och kan utvärdera tid, kostnad och kvalitet jämbördigt mot andra material.
Trikåfabriken Hammarby Sjöstad. Foto: ROCKWOOL/Mediapsjuth.

Smarta påbyggnader
Samtidigt som inflyttningen till städer ökar ställs också nya krav på förtätning. I Bo­verkets vision för Sverige 2025 står att ”på senare år har diskussionen om förtätning i stället för utbredning blivit allt mer aktuell för att minska belastningen på mer omland och att i stället effektivisera redan ianspråktagen mark och befintlig infrastruktur.”

– Här är stomsystem i KL­trä och limträ utmärkta svar. De är material med hög bärkraft i förhållande till sin vikt och de låga lasterna gör det möjligt att bygga på höjden på befint­liga hus utan dyra stomförstärkningar, säger Daniel Wilded.

Kvarteret Forsete Foto: Malin Grönborg

De 49 nya lägenheterna i kvarteret Forsete i Umeå är ett exempel. Ett annat är Trikå­fabriken i Hammarby Sjöstad, där byggnader från tre olika tidsepoker gjorts om till en sammanhållen, funktionell och inte minst hållbar kontorsbyggnad. Genom ombyggna­tioner och påbyggnationer i limträ och KL­trä ska byggnaden berätta om såväl områdets historia som dess framtid.

På två av de fyra huskropparna har påbyggnader i KL­trä och limträ uppförts, något som resulterat i totalt nio våningar.

– Trikåfabriken ligger i ett trångt och hårt trafikerat kvarter. Genom att bygga med KL­trä­element och limträ med hög prefabgrad kunde vi montera snabbt, vilket minimerade störningarna. Limträets estetiska uttryck spelar också en stor roll för känslan och upplevelsen inne i byggnaden och 80 procent av takens limträbalkar är synliga. Bakom utformningen av Trikåfabriken står Tengbom arkitekter. Utgångspunkten för deras gestaltning är att med rena arkitektoniska uttryck både bevara och samtidigt förstärka byggnadens befintliga kvalitet och industriella karaktär.

Smidig byggprocess
Flexibilitet, låg klimatpåverkan och en smidig byggprocess är även några av orsakerna till att Morö Backe skola i Skellefteå byggdes i trä. Skolan togs i bruk hösten 2018 och byggdes i direkt anslutning till en befintlig skolbyggnad. Den omfattar klassrum för 200 elever från årskurs 7 till 9 samt idrottshall, bibliotek, kök och två matsalar. I byggnadens mitt finns en aula som är öppen upp till taknocken. I leveransen ingick också limträ och Martinsons patenterade fackverkslösning som erbjuder större spännvidder. – Stommen innehåller också betong och stål där det har behövts. Men gemensamt för alla material var den höga prefabriceringsgraden som snabbade på byggprocessen. Se­dan är trä är ett lätt och smidigt material. Det kräver mindre och smidigare kranar vilket underlättar både på byggplatsen och för människor i närheten, säger Daniel.

Morö Backe skola Skellefteå Foto: Patrick Degerman

Största ordern
Just nu arbetar Martinsons bland annat med Skellefteås kulturhus, en nästan 80 meter hög byggnad om 20 våningar. Ordern omfattar 10 000 kubikmeter KL­trä och 2 200 kubikmeter limträ.

– Vi har under många år kontinuerligt utvecklat organisation, arbetssätt och metoder. Det ger en mognad som gjort oss redo för projekt av den här digniteten.

Sara kulturhus Skellefteå Foto: White

Montaget av stommen är indelat i 13 etapper och inleddes i juni. Totalt räknar man med en montagetid på 73 veckor. För Martinsons del innebär projektet inte bara den enskilt största ordern genom tiderna utan också en viktig milstolpe.

– Det flyttar träbyggandet framåt och skapar ett nytt normalläge. Om vi kan bygga 20 våningar i trä på ett smart sätt, varför skulle vi inte bygga ännu fler idrottshallar, skolor och flerbostadshus med stommar i KL­trä och limträ? Jag hoppas att Skellefteås kultur­hus får hela vår bransch att ställa sig precis den frågan. Trä har många fler fördelar än många vet om, säger Daniel Wilded.

Sara kulturhus Skellefteå
De första delarna av stommen till Skellefteås kulturhus har rests.
Väggarna är 18,6 meter höga och tillverkade av KL-trä. Foto: Jonas Westling

Läs mer här

Malin Pellborn, Hållbarhetschef på SBAB, varför är det viktigt för er att göra den här rapporten?
– Bostadsfrågan är grundläggande för så mycket – både i våra liv och för samhället i stort. Som bank är vi en av de aktörer som har stor möjlighet att påverka bostadsmarknaden och bidra till en mer positiv utveckling. Vi vill verka för en mer välfungerande, inkluderande och hållbar bostadsmarknad. För att lyckas med det behöver vi en djup förståelse för bostadsmarknaden, både på individ- och samhällsnivå.
Vi lever dessutom i ett land som som står inför stora klimatrisker på en bostadsmarknad och i ett samhälle där utanförskapet ökar. Arbetet med Komma Hem-rapporten har varit tankeväckande och gett oss en mängd insikter som gjort oss ännu mer övertygade om att fortsätta verka för en mer hållbar bostadsmarknad.

Vårt hem spelar en central roll i våra liv. I hemmet känner vi oss trygga, där varvar vi ner och laddar med ny energi. Samtidigt visar Komma hem-rapporten att bostadssituationen inte innebär att hemmet är en så självklar plats för trygghet för alla. I undersökningen svarar nästan tre av tio kvinnor att de inte skulle ha råd att bo kvar i sin bostad om deras partner inte längre skulle kunna bidra ekonomiskt. Dagens bostadsituation hindrar dessutom människor från att bilda familj: nästan en av fem mellan 20 och 29 år svarar att de har låtit bli att skaffa barn på grund av bostadssituationen.

– Det måste vara en enorm stress att vara mitt i den bostadssituation som Komma hem-rapporten beskriver. Många stannar troligtvis kvar i en relation trots att man inte trivs eller att man i brist på boendealternativ tvingas bo kvar med sin ex-partner fast man gjort slut. Att flytta ihop för snabbt påverkar även separations-statistiken. Jämför vi åldrar med varandra framstår med stor tydlighet gruppen dagens unga som den mest drabbade. Jobb, kärlek, personlig utveckling, ja det mesta påverkas av om man har eller inte har en bostad. De samhälleliga konsekvenserna av att stå utan fast bostad kan vi bara ana. Men att de kommer är jag alldeles övertygad om, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

Fler insikter och slutsatser ur rapporten
• För svenskarna är hemmet lika med trygghet, en plats för nedvarvning, uppladdning och kravlöshet.

• Unga vill bo större medan äldre vill bo mindre.

• En majoritet anser att det är viktigt att det finns tillräckligt med plats för barnen.

• De faktorer som svenskar själva upplever som mest effektiva för att skapa trygga och säkra områden är gatubelysning, grannsamverkan och god kontakt med grannar.

• Få gör hållbara val i sin bostad, utöver att sopsortera och att inte ha lampor tända i onödan. Eller är beredda att göra uppoffringar for ett klimatsmart boende.

• Privatliv och yta är de främsta hinder svenskarna anger för att inte hyra ut.

• Unga drabbas extra hårt av en dysfunktionell bostadsmarknad. Det påverkar möjlighet till och val av utbildning och jobb.

• Svenskarna upplever bostadsmarknaden som såväl krisartad som exkluderande.

SBAB Bank AB grundades 1985 och med nytänkande och omtanke erbjuder vi lån och sparande till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. Vår vision är att erbjuda Sveriges bästa bolån för att bidra till bättre boende och boendeekonomi.

Om rapporten Komma hem:

Rapporten är uppdelad i två huvudområden: Hemmet & Bostadsområdet och Bostadsmarknaden. I Hemmet & Bostadsområdet undersöker vi hur människor känner och tänker kring sitt hem, till exempel vad som skapar hemkänsla och vad som får oss att må bra i hemmet och närområdet. I Bostadsmarknaden lyfter vi blicken och belyser nutida utmaningar och identifierar möjligheter för att skapa en mer hållbar bostadsmarknad. Rapporten genomfördes under vintern 2018/2019 och utgjordes av djupintervjuer med hushåll runtom i Sverige, en digital enkät bland 1500 svenskar, samt expertintervjuer. 

Om grönt bolån
SBAB har som första bank i Sverige ett Grönt Bolån som är grönt hela vägen - från upplåning till utlåning. Det innebär att vi har slutit ett kretslopp genom att vi lånar pengar via så kallade gröna obligationer som vi sedan öronmärker för att enbart finansiera vårt Gröna Bolån.

Läs mer på:
www.sbab.se

I en värld där klimatförändringarna ständigt gör sig påminda med fallande grundvattennivåer, extrema väderförhållanden och smältande glaciärer är hållbara och långsiktiga lösningar ett måste. Användning av energilager och energi från förnyelsebara energikällor såsom sol och vind är en sådan lösning, som balanserar dagens mestadels fossila bränsleekonomier. Tillverkning av lagringslösningar är resurskrävande och därför är produktens livslängd viktig. Trots detta fortsätter många tillverkare att producera batterier med begränsad livslängd som efter ett antal år måste bytas ut mot nya. Många av dessa är dessutom inte 100 procent återvinningsbara och hamnar slutligen i stora deponier.

Nilar har valt att gå emot strömmen och erbjuder energilager med batterier som är återvinningsbara. Batterierna produceras dessutom på ett effektivt och miljövänligt sätt i bolagets egen tillverkningsanläggning i Gävle som drivs av 100 procent förnybar energi. Den senaste i raden av bolagets tekniska innovationer är en process som möjliggör att batteriernas redan långa livslängd kan förlängas markant. Genom ett samarbete med ledande forskare från Stockholms Universitet har bolagets forskningsteam utvecklat en process där syre förs in i batteriet när det är i bruk, och på så sätt förlängs produktens livslängd avsevärt. Genom innovationen kan användaren göra besparingar både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.

– Vår nya teknologi ger en revolutionerande möjlighet att fylla på med liv i ett redan befintligt batteri. Detta är ett stort steg framåt mot ett fossilfritt och hållbart samhälle, säger Marcus Wigren, vd på Nilar.

Läs mer på: www.nilar.com

Nilar utvecklar, producerar och säljer energilager för laddning av elfordon, samt till industrier, fastigheter och hushåll. Batterierna är säkra, miljövänliga och påfyllningsbara med liv. Till skillnad från andra batterikemier är batterierna dessutom återvinningsbara.

Chaufförsbristen är större än någonsin. Bara det närmsta året behöver transportbranschen 7000 nya förare. Och logistikflödet bara växer och växer.

– Redan idag ställer chaufförbristen till problem för oss. Dessutom måste vi förändras och utvecklas för att klara av klimatutmaningen. Det är därför vi måste skapa framtidens hållbara transporter, säger Hanna Melander som är Kvalitet- och miljöchef på DB Schenker.

Idag kör Einrides T-pod, en helt elektrisk och autonom lastbil, mellan DB Schenkers lager och terminal i Jönköping.

– Einrides T-pod har en typ av radar som känner av var den befinner sig och omgivande trafik. För att vara på den säkra sidan har vi en operatör som via en tv-skärm har kontroll på fordonet, säger Linda Borgenstam på DB Schenker Consulting.

Än så länge fungerar T-poden väldigt bra, så snart kanske vi ser fler liknande fordon i trafiken.

– Vi ser autonoma, eldrivna fordon som ett måste i framtiden. Eldriften är nödvändig ur hållbarhetssynpunkt. Vi behöver heller inte ta hänsyn till kör- och vilotider, säger hon.

Är chaufförsyrket snart är ett minne blott?
– Absolut inte, men yrket kommer naturligtvis att förändras. Exakt hur det kommer att se ut för våra chaufförer vet jag inte i nuläget, men det är svårt att se att en helt autonom transport ska ersätta dagens distributionsbilar i Stockholms innerstad till exempel. Dels på grund av komplex trafikmiljö, och dels på grund av att någon måste leverera godset, säger Linda Borgenstam.

Hon lägger till:

– Titta på flygtrafiken, den är idag näst intill helt automatiserad. Piloterna som är med ombord övervakar att det inte händer något oväntat. I övrigt sköter flygplanet allt från start till landning. Och ju mindre piloten behöver göra desto säkrare blir flygningen.

Läs mer på: www.dbschenker.se

Om DB Schenker
DB Schenker har tagit emot och skickat paket i över 140 år. Förra året levererade de över 26 miljoner paket till sina kunder i Sverige. Dessutom ger stor global bredd dig tillgång till en unik flexibilitet för tunga export- och importsändningar över hela världen.

I dag är det en utmaning att överhuvudtaget hitta färdigmat från de övriga producenterna som är tillagad utan palmolja. Samtidigt som kritiken mot all palmolja, även den certifierade, växer. Detta är en utveckling som Naturskyddsföreningen tagit fasta på.

”Kriterierna för märkningen ställer viktiga baskrav på industrin men den räcker inte till. Den palmolja som producerats inom ramen för RSPO:s principer och kriterier är inte något som Naturskyddsföreningen kallar hållbar”, skriver de på sin hemsida.

– I debatten sägs att det är otroligt svårt att ta bort palmolja. Men det finns företag, som Carolines Kök, som går före och visar att det är möjligt, säger Maria Rydlund, sakkunnig, tropisk skog, Naturskyddsföreningen.

– Det var utmanande och krångligt. Men det gick, säger Cecilia Arneving, VD på Carolines Kök, en av Sveriges största leverantörer av färsk färdigmat.

Carolines Kök är en av Sveriges största leverantörer av färsk färdigmat. De levererar till dagligvaruhandeln, caféer, restauranger och andra kunder, men också delikatessdiskarna i livsmedelskedjorna.

På Carolines Kök lagar ett litet team av medarbetare mat precis som hemma, fast i större kastruller. För ökad hållbarhet, bättre djurvälfärd och bättre råvaror! Färsk färdiglagad mat som är färdig på några minuter hemma hos kunden!

– Nu är arbetet genomfört, vi är 100% fria från palmolja, och vi ser med stolthet fram emot att få redovisa hur det här arbetet har gått till, att det är möjligt, och att upplysa miljömedvetna konsumenter om att det finns palmoljefria alternativ.

– Och, kanske viktigast, inspirera våra kollegor i andra livsmedelsföretag att följa efter, avslutar Cecilia Arneving.

Läs mer på: Carolines kök

Carolines Kök grundades i början av 2000-talet och började som ett litet pajbageri i södra Stockholm där vi gräddade pajer och sålde vidare till caféer i Storstockholm.

I den traditionen växte Carolines Kök fram. Valet av namn var en slump, men passionen till matlagning var medveten och mognade. Allt eftersom tiden gick utvecklades erbjudandet med lagade rätter.

Kraften i Carolines Kök kommer från alla vi som jobbar här, ett multikulturellt team med rötter i 15 olika länder.

– Det är täta kvarter som kräver noggrann planering. Men vårt sätt att bygga med stommar i limträ och KL-trä skapar många fördelar, säger Daniel Wilded, produktchef på Martinsons.

–  Den främsta i själva byggprocessen är att våra stommar är lättare än de i betong och stål. Det gör att vi kan bygga på flera våningar utan att den befintliga konstruktionen behöver förstärkas. Dessutom kan vi använda mindre kranar och färre lastbilar på och kring byggplatsen, vilket underlättar för alla.

Påbyggnader är en växande affär för Martinsons, som genomfört projekt runt om i hela Sverige.

– Hållbarhetsaspekterna är också en allt viktigare del. Vi har tagit fram miljövarudeklarationer för våra byggdelar som visar att de lagrar ungefär 700 kilo koldioxid netto per kubikmeter. Eftersom alternativen i stål och betong ligger på flera hundra kilo i utsläpp för samma volym innebär det en substitutionseffekt på nästan ett ton koldioxid per kubikmeter.

Trikåfabriken Hammarby Sjöstad. Bild Fabege/Tengbom

Historiska kvarter utvecklas i Hammarby Sjöstad
Ett av Martinsons största påbyggnadsprojekt är de tidigare relativt orörda industrikvarter i Hammarby Sjöstad som nu utvecklas till moderna stadsdelar. På två av de fyra huskropparna har påbyggnader i KL-trä och limträ byggts, något som resulterat i totalt nio våningar. KL-träskivorna har dessutom en hög prefabriceringsgrad med urtag för fönster,något som effektiviserat montaget.

– Det handlade också mycket om att totalentreprenören Arcona hade en noggrann och smart byggprocess för projektet. Det krävs ett nära samarbete där vi tar vara på fördelarna som kan skapas längs vägen, säger Daniel Wilded.

Redan på ett tidigt stadium stod klart att beställaren Fabege ville ge byggnaden en tydlig miljöprofil i allt från materialval och energiförsörjning till vvs och styrfunktioner. Alla fönster i den befintliga byggnaden har ersatts och en del av energin genereras genom solpaneler på taket. Huset har nu också miljöcertifierats enligt Breeam.

– Den här typen av byggnader innebär alltid en del överraskningar och faktorer som inte går att påverka. Därför är vi väldigt nöjda att vi trots detta kan uppnå BREEAM Very good i projektet, sa projektchef Michael Lundblad från Fabege i ett pressmeddelande från Rockwool, som isolerat trästommen med stenull.

Kvarteret Hilton Solna. Bild Vasakronan/WhiteArkitekter

Hållbarhet centralt
Hållbarhet var även viktigt i påbyggnaden i Kvarteret Hilton i Frösunda, som byggts på en relativt liten tomt mellan två andra fastigheter, något som inneburit en hel del logistiska utmaningar för leveranser och byggnationer.

– Utmaningen låg i att få flödet att fungera. Men tack vare ett gott samarbete med både entreprenören Peab och med Vasakronan som är beställare gick det mesta att lösa, säger Robert Andersson, projektledare på Martinsons.

”Se till hela huset”
Även i mellanstora städer ökar trycket på bostäder centralt när människor rör sig från mindre samhällen och landsbygd till centralorterna. Ett exempel är Umeå där flera centrala kvarteret förtätats i samarbete mellan AR Bygg och Martinsons.

Anders Lindgren, vd och byggmästare för AR Bygg, har under sina år i branschen kommit fram till att totalekonomin för påbyggnader i trä blir bäst för såväl byggare, beställare och boende om påbyggnationen är del av ett helhetskoncept.

– När du bygger en påbyggnad är det viktigt att se till hela huset. Byggnadsställningar är exempelvis väldigt dyra och är en kostnad som tar lång tid att få igen. Passa därför på att byta fönster och utföra annat underhållsarbete samtidigt – det ger ett mer energieffektivt hus och minskar den totala kostnaden i längden, säger han.

Breddad kunskapsbas
För Martinsons del är påbyggnader en allt viktigare affär som företaget kommer att fortsätta utveckla. Därför är Martinsons en central del av det nystartade forskningsprojektet Timber on top, som drivs av Vinnova.

– Vi engagerar oss gärna i forskning inom olika delar av förädlingsprocessen och byggprocessen. Vi är övertygade om att marknaden kommer att växa när kunskaperna ökar och det är något som kommer att gynna hela byggsektorn, säger Daniel Wilded på Martinsons.

 
Glitne Umeå. Bild BIG

Läs mer här

Att bygga just skolor innebär allt som oftast en balansgång mellan en begränsad budget och att samtidigt skapa en lärmiljö som är lika varm och välkomnande som trygg och inspirerande. På senare år har allt fler beställare därför börjat välja trä eftersom materialet lever upp till kraven på både kostnadseffektivitet och inbjudande inomhusmiljöer.

– Trä svarade mot beställarens, i det här fallet Skellefteå kommuns, krav på hållbarhet, energieffektivitet och kvalitet. Skolan har dessutom mycket synligt trä vilket bidrar till en både funktionell och vacker byggnad. Forskning visar att trämiljöer sänker stressnivåerna och ökar välbefinnandet och dessutom bidrar till en god ljudmiljö, något som är väldigt viktigt i en skola, säger Jesper Åkerlund, vd för Martinsons Byggsystem.

Det nya högstadiet på Morö Backe skola är byggt i direkt anslutning till en befintlig skolbyggnad och har gett skolan utrymme för ytterligare 200 elever. Den omfattar klassrum för sjuan, åttan och nian, idrottshall, skolbibliotek, kök och två matsalar för skolans totalt 700 elever. Skolans mittparti utgörs av en öppen aula som är öppen upp till taknocken.

Morö Backe skolans stomme utgörs av KL-trä och limträ. KL-träelementen levererades med hög prefabgrad som bidrog till en smidigare och snabbare byggprocess, något som var viktigt eftersom skolan byggdes i anslutning till en befintlig skolbyggnad med många barn. I leveransen ingick också Martinsons patenterade fackverkslösning där ett unikt sätt att ta vara på kapaciteten i alla ingående delar har förändrat krafterna som verkar på knutpunkterna.

– Metoden har inneburit att vi kan erbjuda större spännvidder och ökad flexibilitet till ett mycket konkurrenskraftigt pris. Limträ och KL-trä har dessutom hög bärkraft i förhållande till den låga egenvikten, vilket gör det till ett flexibelt material som är smidigt att jobba med på byggplatsen, säger Jesper Åkerlund.

Mikael Anderson är projektchef på PEAB och arbetade med uppförandet av Morö Backe skola. Enligt honom är trä ett populärt material även bland byggarna på byggplatsen eftersom det är ett material som i stor utsträckning går att bearbeta med vanliga handverktyg och som kräver mindre kranar vilket underlättar på byggplatsen.

– Den främsta fördelen med trä är flexibiliteten. Trä är betydligt lättare att bearbeta på plats om man behöver åtgärda något fel. Det går att bearbeta betongen också men det tar betydligt längre tid och är svårare, säger Mikael Andersson.

Under vintern har Martinsons levererat material till ytterligare en skola.  Den här gången handlar det om en limträstomme till Hjortbergsskolan i Ljungby som ska stå klar 2020. Skolan ska rymma 385 elever från förskoleklass till sexan och Martinsons levererar också limträ till en idrottshall på skolområdet.  Lägg därtill en lång rad av idrottshallar, som IFU Arena i Uppsala och affärslokaler som gett Martinsons lång och gedigen erfarenhet och kunskap kring hur större projekt ska planeras och drivas.

– Vi jobbar ständigt med utvecklingen av vår organisation, våra arbetssätt och lösningar. Det har gett oss förutsättningar att hantera planering, produktion och konstruktionslösningar i riktigt stora projekt, säger Jesper Åkerlund.

När det gäller träbyggande har Norge alltid varit något av en föregångare. Innan intresset riktigt hade vaknat i Sverige levererade Martinsons KL-trä och limträ till ett flertal skolor i grannlandet. Redan 2012 levererade man limträstomme, pelare och balkar till en skola för över 500 barn i norska Bergen.  2013 levererade Martinsons pelare, balkar och KL-träskivor till Nord Österdal skole i Tynset, en skola som 2014 utsågs till Årets Träbyggnad i Norge – ett hederspris för byggnader som bidrar till att förnya och utveckla det allmänna byggskicket i Norge.

Det känns fantastiskt att även Sverige fått upp ögonen för såväl skolor som idrottshallar och andra offentliga byggnader i trä. Det är en utveckling som ger utdelning på många plan: från snabbare byggprocesser och bättre inomhusmiljöer till ett en betydligt mindre belastning på vårt klimat. Om Sverige ska nå målet om fossilfrihet till 2045 måste träbyggandet öka ännu mer, även i det offentliga rummet, säger Jesper Åkerlund.

Läs mer här