Stress, psykisk ohälsa, sömnsvårigheter och en stillasittande vardag, vi alla tampas med en hel del utmaningar i vardagen. Därför erbjuder allt fler arbetsgivare privat sjukvårdsförsäkring till sina anställda som ett komplement till den offentligt finansierade sjukvården.

Hälsofrämjande insatser
För att minimera risken att de anställda drabbas av fysisk eller psykisk sjukdom ingår hälsofrämjande tjänster i Länsförsäkringars sjukvårdsförsäkring.

– Förebyggande insatser kan förhindra sjukdom, vilket leder till en tryggare arbetsplats, nöjdare medarbetare och framför allt lägre sjukfrånvaro. Det gynnar såväl arbetsgivaren som arbetstagaren, säger Petra Falk, specialist inom gruppliv och hälsa på Länsförsäkringar.

En portal för de anställda
Länsförsäkringars sjukvårdsförsäkring ger medarbetarna tillgång till en hälsoportal där de kan ta del av allt som har med försäkringen att göra. En uppskattad tjänst på portalen är det digitala hälsotestet, där den anställda helt anonymt får svara på ett antal frågor och därefter ges råd utifrån hälsostatusen. Alla förebyggande hälsotjänster på portalen kan kunderna nyttja helt utan självrisk, betonar Petra Falk.

– Genom portalen har alla försäkrade tillgång till avgiftsfri distansvård, personligt samtalsstöd, webbaserade KBT-program samt artiklar och filmer om hälsa och välmående.

Täcker alla former av vård
Till skillnad från vanlig företagshälsovård täcker Länsförsäkringars försäkring även sådant som inte är relaterat till arbetsplatsen.

– Ibland är det jobbet som påverkar hemmalivet och ibland är det tvärtom, det gör ingen skillnad! Oavsett anledning har den försäkrade rätt till snabb kvalitetssäkrad vård, avslutar Petra Falk.

Läs mer här

Genom individanpassad helhetsservice har CWS snabbt blivit den självklara aktören när det kommer till service och produkter i entréer och hygienutrymmen. Nu vill de även slå ett slag för Miljömattan by CWS – ett servicekoncept som bygger på en matta gjord av återvunnet material som behöver tvättas mer sällan än en vanlig entrématta. Mattan är gjord av mikrofiber tillverkade av Econyl. Econylen är både återvunnen och möjlig att regenerera. Mikrofibrerna har en bra uppsugningsförmåga och torkar snabbt.

– Miljömattan är gjord av Econyl och behöver inte tvättas lika ofta som en vanlig entrématta. Mikrofibrerna och färgen hjälper också till för detta. Inte bara sparar detta på miljön, utan även på ekonomin. Genom att tvätta mer sällan behövs färre transporter och tvättar vilket resulterar i färre utsläpp och minskad användning av resurser, säger Tomas.

Då hållbarhetstänket genomsyrar samtliga delar av produktkedjan har alla produkter och tjänster hos CWS ett hållbarhetsperspektiv – men Miljömattan tar det ett steg längre. Om en vanlig matta till exempel tvättas varannan vecka, räcker det att Miljömattan tvättas var fjärde vecka.

Hållbarhet i praktiken
Utöver detta klimatkompenserar CWS genom företaget ZeroMission, där pengarna går till ett projekt som bevarar och planterar Mangrove-träd i Kenya. Samarbetet med ZeroMission faller under den cirkulära hållbarheten – då inkomsterna från klimatkompensationen möjliggör en ekologiskt värdefull skog.

– Även fast vi självklart vill slå ett slag för Miljömattan, så stannar inte vårt klimatarbete där, utan genomsyrar alla delar i vår verksamhet, fortsätter Tomas.

Förra året kompenserade CWS 50 ton koldioxid för hantering av Miljömattan, i år kommer företaget att klimatkompensera med 75 ton trots att man minskat utsläppen i processerna. Eftersom fler och fler kunder upptäcker Miljömattan så utgör den en betydligt större del av företagets försäljning under 2022 och därmed ökar också klimatkompensationen.

– Då vi räknar ut och kompenserar för den klimatpåverkan som uppstår till följd av tvätt och transport av Miljömattan sluter vi cirkeln och arbetar för ett hållbart samhälle – genom att implementera hållbarhet i praktiken, avslutar Tomas.

Om Parisavtalets mål om nettonollutsläpp av växthusgaser ska kunna uppnås, krävs en omställning av den globala ekonomin. Omställningen består av många pusselbitar, där en viktig sådan är att energiproduktionen så snart som möjligt går mot noll utsläpp, samtidigt som energieffektivitet måste öka - inte minst för fastigheter. Det menar Alexander C. Hedvall, klimatstrateg på Handelsbankens hållbarhetsavdelning.

Handelsbanken tog under 2021 flera viktiga steg på hållbarhetsområdet. Bland annat publicerades en första klimatrapport rörande utlåning och man satte ett klimatmål – att nå nettonollutsläpp så snart som möjligt och senast 2040. Målet gäller hela koncernen och omfattar utlåning, leasing och investeringar såväl som bankens egen verksamhet.

Handelsbanken har även satt upp ett ambitiöst mål specifikt för hållbar utlåning - senast 2025 ska 20 procent av bankens finansieringsvolym bestå av grön finansiering, social finansiering eller finansiering som bidrar till en mätbart hållbar omställning hos låntagaren.

Stort intresse för energieffektivisering av fastigheter
Energieffektivisering är högt prioriterat hos Handelsbankens kunder och en ny undersökning visar att 20 procent av de tillfrågade funderar på att investera i energibesparande åtgärder under det närmaste halvåret, för att på så vis minska sina boendekostnader. Det finns också ett stort intresse för att miljöcertifiera befintliga byggnader i samband med renovering, något som kan bidra till en värdeökning och ökad attraktionskraft som hyresvärd, men också kan underlätta anpassningen till kommande regelverk.

Förändring kräver samarbete
Klimatfrågan kan inte kan lösas av enskilda aktörer utan kräver samarbete och samordning. Ett sådant exempel är det samarbete som Handelsbanken inlett med Sweco för att erbjuda bankens fastighetskunder kartläggning, råd och stöd i deras hållbarhetsomställning. Baserat på behov och förutsättningar rekommenderar Sweco lämpliga åtgärder och investeringar, som sedan kan finansieras genom Handelsbankens gröna lån.

– Fastighetsbranschen står för runt en femtedel av alla koldioxidutsläpp i Sverige och nästan hälften av elförbrukningen. Det går alltså att göra stor skillnad genom att se över sin energiförbrukning, något som förstås är jätteviktigt när vi står inför påtagliga klimatförändringar med allvarliga konsekvenser. Arbetar vi tillsammans kan vi vända utvecklingen och skapa ett långsiktigt hållbart samhälle, säger Anna Blomstergren, hållbarhetsansvarig på Handelsbanken Finansiering.

En kund som nappat på det kombinerade erbjudandet från Handelsbanken och Sweco, är Husab.

- Finansiering är en avgörande del för att kunna utveckla hållbara lösningar inom byggbranschen. Vi ser ett stort behov av att utveckla hållbarhet och återbruk inom, framför allt, renovering av fastigheter. Sverige ligger långt framme när det gäller nybyggnation, men vi måste nu sätta fokus på det som redan är byggt. Att få möjlighet att utveckla det tillsammans med Handelsbanken och Sweco är en fantastisk möjlighet för oss, säger Johan Sjölander, vd på Husab.

Läs mer här!

Klimatförändringarna påverkar alla på planeten, och Carina Lööf, Global Sourcing and Sustainability Director på Bufab, anser att vi måste alla göra vad vi kan för att begränsa dem. Bufab har insett vikten av att skapa en hållbarhetsdialog i branschen, vilket inte funnits tidigare.

– Vi måste hänga med i samtiden, säger Walter Piva, Business Development Director BU Nordic och fortsätter:
– Inte nog med att det är en etikfråga, vi har även ett ansvar gentemot våra kunder. Vi är inte bara deras leverantör av C-parts, utan också en tydlig samarbetspartner när det handlar om hållbarhet.

Bufabs kärnverksamhet är vad andra betrakta som produkter med lågt värde men dessa små och till synes obetydliga delar av produkter, som klämmor, fjädrar, bultar och brickor, är helt nödvändiga för nästan all typ av tillverkningsindustri, från verkstad till fordon och telekom. Kunder har generellt god koll på hållbarhetsaspekter när det gäller deras A- och B-komponenter, men för C-Parts har de för många leverantörer, för många artiklar och för mycket komplexitet för att hantera det bra. Det är därför de vänder sig till ansvarsfulla och professionella C-Parts Partners som Bufab.

Hållbarhet i praktiken
Bufabs hållbarhetsagenda är därför baserad på FN:s mål och omfattar både sociala, ekonomiska och miljömässiga principer.

– Vi tror på samarbete i hela värdekedjan för att gemensamt uppnå FN:s hållbarhetsmål och har implementerat ett hållbarhetsprogram för våra samarbetspartner, säger Carina och fortsätter:
– Bufab gör endast affärer med leverantörer som har undertecknat vår uppförandekod, som bygger på ILO:s deklaration om grundläggande principer för rättigheter i arbetslivet, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och på mänskliga rättigheterna.

Målen som Bufab har åtagit sig omfattar bland annat jämställdhet mellan könen och en inkluderande arbetsmiljö. Ur klimatperspektiv vill Bufab sänka sina koldioxidutsläpp till netto noll till 2050 samt implementera risk- och möjlighetsbedömningar på samtliga hållbarhetsaspekter i företaget.

– Hållbarhet går så mycket längre än endast den miljömässiga aspekten. Det omfattar även en social och ekonomisk hållbarhet. Vi vill gå i bräschen för en förändring inom branschen och stå starka som en stabil och hållbar aktör som våra kunder kan lita på, avslutar Carina och Walter.

För många industrier är god tillgång på vatten kritiskt för hela verksamheten. Med klimatförändringar och sinande grundvattennivåer blir vatten allt mer en bristvara. Samtidigt finns krav från kunder och samhället att ställa om sin produktion för att öka hållbarheten genom att till exempel minska sin vatten- och energiförbrukning.

Det Uppsala-baserade företaget Drupps har utvecklat en teknik för att enkelt utvinna både rent vatten och energi ur spillånga från produktionsprocesser i industrier.

Drupps teknik möjliggör återanvändning av stora mängder vatten
Tekniken bygger på att en vätska med fuktupptagande egenskaper, en så kallad desiccant, exponeras mot luft eller ånga i en kubliknande modul med stora fläktar. Desiccanten binder vattenmolekylerna som sedan frigörs när vätskan förångas under lågt tryck i en annan modul. Efter att vattnet separerats ut kan desiccanten användas igen.

Tekniken möjliggör för enorma mängder luft och vattenånga att passera. En större industri kan utvinna 200,000 liter vatten per dygn som kan föras tillbaka in i industriprocessen igen.

Men även energi kan utvinnas. Många tillverkningsindustrier använder torkning som ett steg i tillverkningskedjan, där värme från naturgas ofta är en viktig komponent. Denna torkprocess förlorar både vatten och värme genom skorstenen.

– Drupps kan hjälpa dessa verksamheter att återvinna så mycket som 20-30 procent av sin energianvändning och minska koldioxidutsläppen med lika mycket, förklarar Mikael Nolborg.

Lämpliga industrier är de som sysslar med olika typer av värmekänsliga produkter där vatten används i tillverkningen men som sedan ska torkas bort, som malt, mjölkpulver, enzymer, probiotika och andra livsmedelsingredienser, men också läkemedel och kemikalier.

Lösningen som Drupps erbjuder är enkel att installera och återvinner så mycket energi från ångan att den kan ha en återbetalningstid på bara tre eller fyra år.

Drupps har förberett börsintroduktion
Drupps grundades 2017 och nu siktar man på en börsintroduktion under 2024. Man har rekryterat en styrelse med gedigen erfarenhet av att ta företag till börsen.

– Om vi tittar på situationen i världen med de drivkrafter som finns så ligger vår lösning helt rätt i tiden. Det finns en djupare mening i det vi gör än den rent affärsmässiga. Jag är övertygad om att allt fler aktörer inom industrin kommer att se vilken nytta vår teknik kan göra, säger Mikael Nolborg och avslutar:

– Vi är redo att leverera vår lösning.

 

 

Över 800 miljoner människor lever idag i kronisk hunger och det antalet ökar, trots att mat enligt FN är en mänsklig rättighet. Dessa personer befinner sig i riskzonen för att hamna i svält när naturkatastrofer, krig eller en pandemi inträffar. Följderna av kronisk hunger är dock fler än så, förklarar Malin Flemström.
– Konstant hunger påverkar möjligheten till utbildning, till jämställdhet och inflytande, till arbete, demokrati och resurser i samhället. Att åstadkomma förändring är en komplex fråga, men de verktyg som behövs finns i mångt och mycket redan att tillgå och vi ser exempel på det varje dag.

 

 

Ökad diversifiering och stabil inkomst
Ett av dessa exempel är fembarnspappan och bonden Thomas, som bor i byn Nakalama i Iganga på den ugandiska landsbygden. Genom The Hunger Projects verksamhet i Uganda har han organiserat sig i bondekooperativ och börjat utbilda andra i hållbara jordbruksmetoder.
– Jordbruk är inte lätt idag – klimatförändringar, bekämpningsmedel och andra utsläpp har medfört allvarliga effekter, såsom opålitliga väderförhållanden, till exempel längre torrperioder. Med rätt metoder kan vi dock till viss del motverka problemen och många av dessa metoder finns i våra lokala traditioner.

Thomas berättar att det för många småbrukare i regionen har handlat om att få ökad förståelse för hur traditionella metoder och odlingsdiversifiering av inhemska grödor leder både till mer näring på tallriken samt en stabil inkomst.
– Det går att tjäna pengar på att odla andra grödor än marknaden kortsiktigt vill ha och det ger dessutom en mängd andra fördelar. Förutom att det gynnar oss själva och våra familjer i form av mer varierad och näringsrik kost, betyder det också att marken brukas på ett mer långsiktigt hållbart sätt och att användningen av bekämpningsmedel minskar.

The Hunger Projects arbete har lett till att flera bondekooperativ skapats för att främja försäljning och förädling av ekologiskt certifierade jordbruksprodukter. När arbetet inleddes 2018 var det bara 1,5 % av de kvinnliga småbrukarna som sålde ekologiskt certifierade produkter från den egna gården, vid slutet av 2021 hade det ökat till 64 %.

Främjar jämställdhet och ledarskap
I samma distrikt, i byn Bukoona, bor Hadijah Naigaga. För henne har samarbetet med The Hunger Project medfört helt andra förändringar än för Thomas. Hon har genomgått flera utbildningar i ledarskap och jämställdhet och utbildar idag själv i ämnet. Hennes hårda arbete har lett till flera ledande roller i det lokala samhället.
– Det behövs fler kvinnor i ledarpositioner, men tyvärr har kvinnor här ofta dåligt självförtroende. Jag gör vad jag kan för att stärka det och jag är stolt över att kunna säga att alla mina barn har kunnat utbilda sig. Det hade jag själv önskat mig när jag växte upp och därför vill jag stötta andra kvinnor både i och utanför Bukoona.

Genom The Hunger Projects utbildningar har Hadijah därutöver kunnat utveckla sitt jordbruk och sälja ett överskott. Med vinsten har hon kunnat köpa loss mark och byggt ett hus där hon hyr ut rum.
– Att ha hyresgäster gör att jag kan betala räkningar och köpa det jag behöver. Pengarna kommer förhoppningsvis också bidra till att jag uppnår min dröm om att bygga ett center för unga som inte har råd att utbilda sig; jag tror nämligen starkt på kvinnors förmåga att förändra samhället – bestämmer man sig för något kan man gå hur långt man vill, avslutar hon.

Läs mer om The Hunger Project här.

– Det finns en felaktig uppfattning om att klimatkompensation betyder att man köper sig fri från sitt klimatansvar. Men det kunde inte vara längre från sanningen, säger Jens. Rätterna som köps vid klimatkompensation möjliggör utvecklingen av klimatprojekt för att öka omställningen mot ett koldioxidsnålt samhälle.

För att nå NettoNoll som företag är det viktigt att ha med klimatkompensation som en del av sin klimatstrategi. Oavsett vilken verksamhet man verkar inom kommer företagens utsläppsreduktioner inte vara tillräckliga för att nå NettoNoll i linje med SBT och Parisavtalet. 

– Våra kunder har väldigt ambitiösa målsättningar kopplade till sin klimatstrategi. För att nå sina mål behöver de även klimatkompensera. Oavsett verksamhet kommer ett visst utsläpp att ske, även om man är duktig på att minska dessa. Men målsättningen är såklart att behovet av klimatkompensering ska minska över tid.

Tack vare klimatkompensering kan utvecklingsländer vara med på resan mot ett koldioxidsnålt samhälle och bidra till klimatomställningen. South Pole har utvecklat över 800 projekt sedan starten 2006, där projekt kopplade till bindning av koldioxid via naturbaserade lösningar, men även tekniska innovationer, just nu har stort fokus. Det är även viktigt att undvika framtida utsläpp genom exempelvis projekt för förnybar energi, i vilket South Pole har spelat en stor roll de senaste 15 åren.

Som den enda aktiva projektutvecklaren i Norden har South Pole möjlighet att ta ett helhetsgrepp åt sina kunder i deras klimatstrategiarbete. Med kompetens inom både strategiskt stöd och utveckling av hållbara projekt som gör skillnad för klimatet och projektets närområde ger South Pole tydliga resultat för sina kunder.

– Vi ser att efterfrågan på våra tjänster ständigt ökar, för att möta marknadens behov utökar vi nu därför organisationen med nya kompetenser. Klimat och hållbarhet är en av de viktigaste frågorna vi har framför oss, och vi har betydligt mindre tid på oss än vi räknat med för att göra de klimatförbättringar som krävs för att nå målen i Parisavtalet. Det är dags att agera!

Läs mer om South Pole här

I dag hamnar över hälften av alla plastförpackningar i hushållsavfallet i stället för att återvinnas. Det kan jämföras med att 94 procent av glasförpackningarna återvinns, enligt statistik från Naturvårdsverket.

Fastighetsbolaget Heba som utvecklar, äger och förvaltar bostäder och samhällsfastigheter i Stockholmsregionen och Mälardalen, har krokat arm med Stockholm Exergi för att minska andelen plast som går till förbränning.

– På Heba vill vi tillsammans med Stockholm Exergi reducera utsläppen av växthusgaser från fjärrvärmen. Då måste vi se till att våra hyresgäster sorterar ut plasten från hushållssoporna. Om en mindre mängd fossila material bränns blir klimatavtrycket från fjärrvärmen lägre, förklarar Sanna Göthlin, hållbarhetschef på Heba.

Gemensam insats
Det är just plasten som förbränns vid produktion av fjärrvärme och el som är den största källan till utsläpp av koldioxid i Stockholm Exergis verksamhet.

– Tyvärr har vi liten möjlighet att påverka hur mycket plast som avfallet innehåller. För oss är det viktigt att lyfta fram möjligheten att vi tillsammans med våra kunder kan göra något konkret åt saken och minska andelen plast i avfallet. Det är precis vad samarbetet med Heba handlar om – att gemensamt göra en insats för klimatet, säger Sofi Erselius, miljöchef på Stockholm Exergi.

Satsning på miljörum och information
Men hur ska Heba få sina hyresgäster att slänga mindre plast i hushållssoporna?

– Vi kommer att uppdatera våra miljörum så att det blir tydligare var olika material ska slängas. Vi ser över uppställningen av behållare och hur ofta de behöver tömmas. Men det viktigaste redskapet vi har är att dela information, i olika kanaler och vid flera tillfällen, säger Sanna Göthlin.

Nyligen har Heba även infört hållbara hyreskontrakt vid nyinflyttning, där källsortering är ett krav. Både satsningen tillsammans med Stockholm Exergi och de nya hyreskontrakten hjälper Heba att minska sin indirekta klimatpåverkan. Det här är viktiga steg på vägen mot klimatneutralitet, konstaterar Sanna Göthlin.

I snart 50 år, sedan 1974 då Fernando Di Luca satte sin första olivoljeflaska på de svenska butikshyllorna, har Zeta varit marknadsledare inom olivoljekategorin. Under alla år är det glasflaska som gällt, men sedan augusti förra året finns det en artikel, Zeta Olio Extra Vergine di Oliva Fruttato Eko, som är tappad på en 50 centiliters tetraförpackning och ur hållbarhetssynpunkt är det nästan att betrakta som en revolution. Denna förpackning väger endast 22 gram att jämföra med glasflaskans 350 gram. Förutom att den är den lättaste olivoljan att bära hem från affären så har den i en hållbarhetskontext många fördelar. Formen gör den lättare att packa effektivt under transport, vilket tillsammans med den låga vikten gör den till en vinnare ur ett miljöperspektiv. Materialet i denna kartongförpackning, som består till 75 procent av papper, har dessutom låg klimatpåverkan vid tillverkning och är lätt att återvinna. Den har också en bra förmåga att bevara kvaliteten på oljan vilket är viktigt när det handlar om en produkt som är känslig för solljus och luftens syre. Den tätslutande korken med hällpip och antidrop-funktion bidrar till både hållbarhet och funktionalitet.
Men hur mycket bättre blir det för klimatet av att man byter förpackning från glas till kartong, går det att mäta?
Enligt en LCA-rapport (livscykelanalys) från 2017 så ger en Tetra Prisma Aseptic 500 ml, som förpackningen Zeta använder heter, 69 procent lägre koldioxidavtryck än en glasflaska.

- Det här är ett viktigt steg för oss och något som vi verkligen tror gör skillnad, säger företagets ägare och koncern-vd Christian Di Luca. Som marknadsledare inom medelhavsmat i Sverige så vilar ett stort ansvar på oss att tillmötesgå den nya tidens miljökrav. Vi är sedan en tid helt fria från konservburkar, har minskat vår plastanvändning och att kunna erbjuda en olivolja i tetra är ett hållbarhetsinitiativ jag är mycket stolt över. Vi jobbar dessutom kontinuerligt vidare med att hitta bättre förpackningsmaterial ur miljösynpunkt till vårt sortiment, så våra kunder och konsumenter kan se fram emot fler oljor och andra produkter i mer hållbara förpackningar.

Förutom att man är burkfria och har introducerat tetra som förpackningsmaterial till olivolja har Zeta även gjort andra förändringar inom förpackningsområdet som till exempel att minska plastanvändningen. Inom kategorin spanska charkuterier har Zeta minskat plastförbrukningen med 13 ton per år genom att man nu använder en förpackning där viss del av plasten ersatts av papper. Flera av ostarna som mozzarella och fetaost erbjuds till butikskedjorna i returbackar och på så sätt så sparar man över 80 ton kartongmaterial varje år vilket är till glädje både för klimatet och butikernas personal.

Med allt värre torrperioder, kraftigare översvämningar och stigande hav kommer fem miljarder människor att vara hotade av vattenbrist minst en månad om året år 2050, enligt en FN-rapport. När vattenkrisen eskalerar riskerar det att leda till konflikter och våld, vilket i sin tur driver människor på flykt.

– Nästan allt extremväder har ett samband med vatten, exempelvis torka, översvämningar, stormar och havsnivåhöjningar. Samtidigt saknar var tionde person i världen tillgång till rent vatten och en femtedel av världens befolkning saknar tillgång till toalett, säger Anna Nilsdotter, generalsekreterare för WaterAid Sverige, en global organisation som arbetar för att rent vatten och toaletter ska finnas tillgängligt för alla, överallt.

Investeringar kan vända utvecklingen
Naturkatastrofer riskerar att förstöra eller förorena befintliga vattenkällor. Tillgången till rent vatten, sanitet och hygien är akut eftersom det hjälper människor att anpassa sig till ett förändrat klimat.

– De viktigaste åtgärderna för att vända utvecklingen är att stoppa utsläppen, anpassa samhällen utifrån klimatförändringarna och investera i en hållbar tillgång till rent vatten. Det är en nyckelstrategi för att anpassa oss till klimatförändringarna. Här måste vi prioritera de fattigaste och mest sårbara samhällena, säger Anna Nilsdotter.

WaterAid arbetar för att förbättra tillgången till rent vatten
För att förbättra människors tillgång till säkra vattenkällor och minimera vattenkrisen, jobbar WaterAid bland annat med att förbättra tillgången till grundvatten genom exempelvis borrhål, öka förmågan att lagra vatten och bygga kapacitet att kontrollera vattennivå och kvalitet. WaterAid arbetar även med att stärka banden mellan lokalsamhällen och myndigheter så att insatser som är baserade på lokalsamhällenas behov kan genomföras. Genom ökad tillgång till rent vatten, sanitet och hygien i några av världens fattigaste samhällen skapas bestående förändringar.