Fram tills för bara några år sedan var intresset för hållbara produkter relativt svalt, men icke desto mindre valde Duni Group att satsa kraftigt på ett mer miljöanpassat sortiment. 

– Därför står vi väl rustade för läget idag. Med EU:s modiga steg för att minska nedskräpningen av plast i haven, Single Use Plastic Directive, kommer branschen som helhet att förändras, något vi välkomnar, berättar CSR-ansvariga Elisabeth Gierow. 

Framtiden är naturliga fiber
Framtiden ligger i fiberbaserade produkter från lokalt framtagna råvaror. Biobaserade produkter är en förutsättning för framtida klimatneutralitet. Elisabeth exemplifierar med den nyligen lanserade produktserien Bloom, som baseras på restgräs och minskar koldioxidavtrycket till hälften. 

– Med vårt breda sortiment av servetter och dukar av ansvarsfullt uttagen FSC certifierad skogsråvara är vi redan idag till 90 % fiberbaserade. Men för produkter som ska användas för att servera mat och dryck krävs material som kan stå emot vätska på liknande sätt som plast. Där sker nu en spännande utveckling för lösningar som kombinerar plastens funktion med naturliga fibers miljöegenskaper. 

Klimatneutral 2030
– Klimatneutralitet är det andra stora målet för Duni Group. Koldioxidavtrycket kommer från såväl egen produktion som transporter och inköpta varor. Vårt mål är att vara klimatneutrala till 2030. Vi ska byta ut fossil energi i egen produktion och fasa ut plastprodukter. Redan nu 2020 blir vi klimatneutrala i egen tillverkning genom aktiviteter som fossilfri elektricitet samt klimatkompensering. Det är dock en längre väg till målet 2030 där all produktion också av inköpta artiklar sker fossilfritt och transporter är gröna. Det är en stor omställning, men branschen är på väg åt rätt håll, avslutar Elisabeth.

Läs mer

Så gott som alla kan skriva under på vikten av att ha vattenhantering i samhället, men att det sker på korrekt sätt är viktigare än vad många kan tro. Markbaserad rening togs i första hand fram för att ha ett bra smittskydd liksom skyddsavstånd mellan dricksvattenbrunnar och avloppsanläggningar på landsbygden för att säkerställa detta skydd.

– Det har inneburit bättre livskvalitet och bättre hälsa för människor och djur, främst i den utvecklade delen av världen, berättar BAGA Water Technologys marknadschef Patrik Ellis.

– Kolla till exempel på när rent vatten kom in till Stockholm i mitten av 1800-talet då vattenbrunnarna var förorenade av avskräde som slängdes på gatorna. Folk blev inte sjuka på samma sätt som förr. När vattentoaletten kom in på tidigt 1900-tal innebar det med tiden badförbud på olika ställen, med den enkla anledningen att det var dåligt för hälsan att bada där, berättar han. Först när avloppsvattnet ledes bort för rening kunde badförbudet i Stockholms centrala delar hävas.

Överlägsna vad gäller smittskydd
På senare tid har minireningsverk blivit en allt mer populär lösning på landsbygden; ofta efterfrågade på grund av att de tar upp mindre yta.

– Att använda sig av markbaserad rening är dock av större vinning och kommer med många fördelar, menar Patrik Ellis.

– Ett minireningsverk sitter inte på samma smittskydd som de traditionella markbaserade systemen gör. Lägger vi till ”moderna” markbaserade system så uppnås ett överlägset smittskydd med långt bättre vattenkvalitet för vad som krävs för badvatten. När det kommer till miljön har vi dessutom ett minst lika bra miljöskydd med hög reduktion av fosfor och kväve till en lägre energikostnad.

Ökad livslängd
BAGA lägger också stora belopp för fortsatt utveckling på sina reningsprodukter. Förutom att ge ett mycket bra smittskydd är det enligt Patrik Ellis även en mer prisvärd lösning driftmässigt. Sett till hållbarheten har de även lyckats höja effektiviteten sett till livslängden på anläggningarna, samtidigt som de fortsättningsvis möter samtliga krav inom miljöområdet.

– Målet för oss är att förbättra tekniken och göra den hållbar för både miljö och människor.

BAGA har nu funnits i över 28 år på marknaden för vatten- och avloppsrening. Verksamheten startade med dricksvattenrening i Estland samtidigt som utveckling av avloppslösningar påbörjades. Företagets första egenproducerade produkt är den slamavskiljare som fortfarande är bolagets flaggskepp. Tillväxten har sedan dess varit explosionsartad och framgångsrik. BAGA Water Technology har byggt upp marknadens bredaste sortiment av avloppslösningar för våra svenska behov.

BillerudKorsnäs är ett svenskt innovativt pappersindustriföretag som tillverkar förpackningsmaterial i papper och kartong, med missionen att utmana konventionella förpackningar för en hållbar framtid. Två år i rad har BillerudKorsnäs blivit utnämnd till ett av världens 10% mest hållbara bolag, samt till världens mest hållbara bolag inom sin bransch, Containers & Packaging.

Bakom analysen står S&P Dow Jones Sustainability Index (DJSI), som årligen skickar ut förfrågningar till ca 4 500 börsnoterade bolag i hela världen, om att rapportera in en mängd olika indikatorer kopplade till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet*. DJSI startade redan år 1999 med syfte att hjälpa investerare identifiera de mest hållbara bolagen att inkludera i sina portföljer.

Flera svenska bolag rapporterar årligen till DJSI, men BillerudKorsnäs är det enda svenska företag som placerat sig på första plats inom sin bransch**.

– Vi är väldigt stolta över att vi kan säga att BillerudKorsnäs är ett av världens mest hållbara företag och hänvisa till utvärderingen. Dels kan vi visa våra kunder att vi täcker in ett stort antal viktiga hållbarhetsutmaningar i vårt arbete, dels är det en god hjälp i vår egen resa, säger Malin Ljung Eiborn, hållbarhetsdirektör på BillerudKorsnäs.

Några av de områden där BillerudKorsnäs har presterat extra bra är inom klimatfrågan, hållbarhetsarbete i leverantörskedjan samt utveckling av medarbetare. Men hållbarhetsarbete kräver ett ständigt förbättringsarbete.

– Vi utvecklas som företag när vi tar in kraven som omvärlden ställer på oss; vad världen behöver, vilka samhällsutmaningar vi kan lösa och inte bara utgår från vad vi helst vill göra, säger Malin Ljung Eiborn.

________________________________________________
*   https://www.spglobal.com/esg/csa/indices/djsi-index-family
** https://www.spglobal.com/esg/csa/csa-resources/industry-leaders

I lilla Åseda med dryga 3000 invånare har ett internationellt företag vuxit ur den småländska myllan.

– Vi är extremt lokala. Det är här vi har vårt huvudkontor och har byggt upp hela vår produktion, så när vi nu skulle bygga en ny anläggning kändes det naturligt att fortsätta satsa här. Det är i Åseda rätt kompetens finns och vi känner att vi är som mest konkurrenskraftiga när hela företaget finns på samma plats, säger Ulrika Svensson, HR-chef på ProfilGruppen.

ProfilGruppen startades 1981 och har sedan dess levererat skräddarsydda aluminiumprofiler till kunder inom vitt skilda branscher. Efter finanskrisen valde företaget att gasa på istället för att bromsa, vilket resulterat i att man för ett par år sedan började närma sig kapacitetstaket.

Sedan årsskiftet 2019/2020 håller den nya processanläggningen på att trimmas in efter några månaders projektering, maskinmontage och driftsättning. En unik detalj är att hela 96 procent av fastighetsbygget gjorts i samarbete med lokala företag – den småländska stoltheten genomsyrar hela ProfilGruppen.

Redan tidigt i processen involverades operatörer och servicepersonal som ska arbeta i den nya anläggningen, som fick lyfta sina åsikter och tankar om hur deras nya arbetsplats skulle se ut.

– De här medarbetarna har fått möjlighet att tycka till om tekniken och leverantörsvalen, vilket har skapat ett ännu större engagemang kring projektet. De har fått vara med och skapa en internationell arbetsplats i lilla Åseda. Detta ger en signal till andra medarbetare att möjligheten finns att vara med och påverka när vi gör nysatsningar, säger Ulrika Svensson.

Den nya anläggningen vilar på tre grundstenar – hållbarhet, teknik och arbetsmiljöfokus. ProfilGruppen har satsat på att återvinna energi och borrat 33 hål på 300 meter för energilagring i berggrunden. Detta ger möjligheten att värma upp nuvarande och framtida fastigheter med återvunnen energi. Tack vare tekniken i anläggningen kan företaget dessutom få ner energiförbrukningen per producerad enhet då processen är designad för optimerat kvalitetsutfall och materialutnyttjande.

I anläggningen finns också en rad smarta lösningar som både ökar säkerheten och förbättrar arbetsmiljön.

– Vi har försökt arbeta med all den teknik som finns och fått till öppna och flexibla ytor där operatörerna kan ha ögonkontakt med sina kollegor trots att de avståndsmässigt kan befinna sig långt från varandra. Vi har färre konventionella staket och har istället satsat mer på mjukvarubaserad säkerhet, säger Lars-Göran Nilsson, projektansvarig.

Som ledare i projektet och byggprocessen är han extra nöjd över att nu se slutresultatet.

– Det är roligt att se att resultaten överträffar våra projekterade mål och bär den frukt som vi tänkte oss. Vi är mitt uppe i driftoptimeringsfasen nu och håller på att trimma in processen, och ser att det finns mer att ge och förbättringar att göra. Det är inspirerande och ger mersmak för kommande projekt, säger Lars-Göran Nilsson.

– Omkring hälften av byggsektorns klimatpåverkan kommer från byggmaterialet idag. Därför är det så viktigt att vi jobbar aktivt med att ta fram material och konstruktionslösningar som bidrar till att nå Sveriges mål om klimatneutralitet, säger Louise Röström, Hållbarhetschef på Weber och Saint-Gobain Sweden AB.

Tillverkning och transport av byggmaterial står för en betydande klimatpåverkan. För Webers del ligger den största klimatpåverkan i produktens materialformulering, i råmaterialanvändningen. För att hitta nya råmaterial och formuleringar för att minska klimatpåverkan satsar bolaget på forskning och utveckling. Forskningen bedrivs både i Sverige, för att ta del av lokala råmaterial och produktionslösningar, och på global nivå.

EPD:er skapar en hållbar byggsektor
För drygt tio år sedan började man på Weber deklarera produkternas klimatpåverkan genom hela eller delar av livscykeln i en EPD (Environmental Product Declaration). Erfarenheterna från åren av att syna och transparant presentera sina produkter och processers påverkan i EPD:er används till att driva forskningsprojekt och innovativa idéer framåt. Det innebär tillgång till tydliga indikatorer på hur produkter kan förbättras för att steg för steg minska klimatavtrycket ner till noll. En EPD ger även underlag till en koldioxidbudget, något som i byggprojekt snart kommer vara lika viktigt att förhålla sig till som en tidsplan och ekonomisk budget då Sveriges regering lämnat in ett lagförslag om en klimatdeklaration vid uppförande av byggnader.

– På samma sätt som att branschen tittar på pris, beständighet och teknisk prestanda för produkter, börjar man nu även efterfråga information för att kunna klimatberäkna. En EPD, som visar en produktspecifik klimatpåverkan, är en förutsättning för att kunna optimera och beräkna byggnadens totala klimatpåverkan. För oss är det viktigt att visa branschen att informationen finns att tillgå från oss redan idag, säger Louise.

Bygger framtidens samhälle
Weber var en av de första i branschen med att EPD-verifiera produkter. Starten kom för drygt tio år sedan då en ny golvserie började utvecklas. Fokus var att genomföra förbättringar som minskar koldioxidutsläppet och satsningen ledde även till att man tog fram EPD:er på befintligt golvsortiment. De första EPD:erna lanserades 2013 och när den nya golvserien kom ut två år senare hade man lyckades sänka produkternas koldioxidavtryck med mellan 5 – 20 procent.

– Idag har Weber EPD:er inom samtliga produktområden och förra året hade koldioxidavtrycket minskat med i snitt 20 procent på golvsortimentet. Nu under hösten kommer vi dessutom lansera en ny golvprodukt som sänker koldioxidavtrycket tjugo procent till, berättar Anders Anderberg, Marknadsutvecklingschef på Weber.

Weber bidrar till att bygga upp ett bättre samhälle som lever upp till framtidens krav på miljö och klimat. Med hjälp av en EPD kan man se ett mätvärde som är oumbärligt för vidare utveckling och förbättring.

– Vi rustar oss för att möta framtidens krav på byggsektorn redan idag, säger Anders.

Vill du läsa mer? Klicka här!

Nu antas en helt ny energi- och klimatstrategi i Mjölby kommun. Den styr främst det interna arbetet med energibesparingar och transporter, men inkluderar även det utåtriktade arbetet mot medborgarna och näringslivet. Ett viktigt fokusområde blir solceller – kommunen hoppas kunna ställa om till fem procent solcellsproducerad el inom det geografiska området innan 2030.

Till allmänhetens hjälp står Ann-Christin Nilsson Cedermo som ger kostnadsfri och opartisk rådgivning till företag och privatpersoner. Genom att visa på goda exempel och möjliga åtgärder kan företagen både spara pengar och energi.
– Det är en stor investering att satsa på solel, och innan man kan göra själva installationen behövs kunskap. Jag kan bidra med den kunskapen genom att exempelvis ta med intressenterna till privatpersoner eller företag som redan har en anläggning på plats, säger Ann-Christin Nilsson Cedermo, energi- och klimatrådgivare i Mjölby kommun.

Hennes tjänst finansieras delvis av Energimyndigheten, vilket har öppnat upp för ett mer kraftfullt klimatarbete i Mjölby kommun. Vid sin sida har hon Åsa Carlberg, hållbarhetsstrateg, som arbetar med att växla upp kommunens interna hållbarhetssatsningar.

Åsa Carlberg lyfter vikten av att som mellanstor och liten kommun anpassa energi- och klimatarbetet efter de lokala förutsättningarna.
– Arbetet med hållbarhet måste alltid utgå från kommunens huvuduppdrag och vara en del av ordinarie styrning. Det är inte verkningsfullt att jobba med tio nya områden samtidigt när de resurserna inte finns, säger Åsa Carlberg och fortsätter:

– Därför satsar vi i Mjölby på att istället arbeta med en eller två saker lite extra mycket under perioder, som just nu med bland annat fossilfria transporter, energibesparingar och solceller.

Dessutom stöttar Mjölby kommun mindre kommuner i sin närhet som inte har den ekonomiska möjligheten att ha en egen energi- och klimatrådgivare.
– Det känns viktigt att kunna dela med sig av den här resursen, och framförallt visa att den finns. Det är inte tillräckligt många som känner till att man kan få gratis och opartisk rådgivning, säger Ann-Christin Nilsson Cedermo.

Läs mer

Lejagruppen har en gedigen historia som sträcker sig ända tillbaka till 1940-talet. Det var då de två lastbilscentralerna Spånga-Järfälla och Mälaröåkarna grundades. År 2006 slogs åkerierna ihop under namnet SpångaMälarö LBC AB.  Tio  år senare bytte hela verksamheten – som då hade utökats markant – namn till Leja.
– Leja är i dag strukturerat i sju bolag varav tre är våra huvudnäringar: åkeri, schakt och transport samt entreprenad. Vi har cirka 100 medarbetare och en sammanslutning av ett stort antal individuella åkare under vårt paraply. Det gör att vi har en bred, samlad kompetens och många års erfarenhet bakom rattar och spakar, säger Johan Olsson, vd på Leja.

Enligt Sveriges Åkeriföretag förväntas efterfrågan på transporter öka stadigt – samtidigt riktas ljuset mot transporternas påverkan på miljö och klimat. För Leja handlar hållbarhetsarbete om att bidra till en förändring, snarare än att det ska se bra ut på pappret.
– Vi försöker därför tänka hållbart i både smått och stort, från ekologisk kaffe till solceller på kontorslokalernas tak. Vår certifiering för kvalitetsledningssystem ISO 9001:2015 och miljöledningssystem ISO 14001:2015 bidrar till ett strukturerat arbetssätt där vi ständigt driver oss själva framåt, säger Jenny Kleiner, hållbarhetschef på Leja.

Bolaget har antagit Transportutmaningen, som innebär att de senast 2030 endast ska utföra fossilfria inrikestransporter.
– Men vår målsättning är att lyckas nå dit snabbare än 2030. I ett nytt projekt undersöker vi bland annat hur vi kan hitta bra och kostnadseffektiva alternativa drivmedel för vårt åkeri. Biogas, HVO100 och RME är bara några exempel. Vi tror att det kommer behövas en fördelning av olika bränslesorter då tillgången i framtiden kan bli problematisk om man bara satsar på ett alternativ, säger Johan Olsson.

Som ett Fair Transportföretag lever Leja upp till krav vad gäller trafiksäkerhet, utsläpp och arbetsmiljö. Det handlar om att mäta, öppet redovisa och ta ansvar för en ständig förbättring.
– Just nu testar vi ett system med fokus på sparsam körning. Några förare har fått möjlighet att i realtid via en skärm i sin lastbil följa och därmed även kunna förbättra sitt körbeteende, säger Johan Olsson.

All statistik från körningarna följs upp av Leja och om projektet faller väl ut, är bolagets förhoppning att kunna installera skärmarna i alla åkerifordon.
– Det är en win-win-situation – vi kan minska både våra utsläpp och slitaget på lastbilarna och samtidigt spara på bränsle. Dessutom kan förarna se hur de är rankade i jämförelse med andra förare. Det sporrar dem till att köra bättre och mer miljömedvetet än sina kollegor, avslutar Jenny Kleiner.

Läs mer

Jobbhubben är ett så kallat ”living lab”, en studie med deltagare som testar nya lösningar. En av de som varit med sen jobbhubben öppnade 2019 är Linnéa Fryxell, som arbetar på Bayer Pharmaceuticals
– Det bästa är att slippa resandet, det sparar mycket tid i vardagen! Sen är jobbhubben ett bra komplement till att jobba hemifrån, den är en ordentlig arbetsplats.

Många av deltagarna är anställda av Ericsson, som är en av parterna i forskningsprojektet tillsammans med bland annat Botkyrka kommun och Stockholms stad. Ericsson har aktivt uppmuntrat sina medarbetare att delta i studien. En av dem är Mattias Strålin:
– Det kom ett meddelande från HR med frågan om man ville jobba från Tullinge och jag tog kontakt med min chef direkt! Jag sparar säkert två timmar om dagen genom att jobba från hubben. Med olika platser att arbeta ifrån blir det dessutom variation i jobbet.

Många deltagare väljer att jobba från hubben när de vill vara fokuserade. Ashna Ahmed, också på Ericsson, tycker det är perfekt några dagar i veckan:
– På hubben jobbar jag effektivt. Där är inget som stör, hela miljön handlar om fokus. Sen ligger hubben mellan två gym, så de dagar jag jobbar därifrån missar jag aldrig träning!

Studien undersöker vilka klimatvinster som finns med tillgänglighetstjänster som jobbhubbar, genom att de minskar behov av resande. Många deltagare tror att efterfrågan på resfritt arbete kommer öka framöver.
– Vi kommer se mer sånt här i framtiden! I och med Corona kommer folk inte vilja trängas i pendeltrafiken, och det är ohållbart att pendla med bil. Nu tror jag omställningen går snabbt när organisationer inser att arbete på distans fungerar bra, säger Linnéa Fryxell.

www.sams.kth.se

 

Idag arbetare närmare 32 000 personer, inom 80 inriktningar och 300 olika yrkesroller på Polismyndigheten, och nu ska polisen växa ytterligare fram till år 2024. Tomas Rosenberg är polismästare och HR-chef med ansvar för polisens kompetensförsörjning samt kultur och likabehandling.
– Främst behöver vi fler ingripandepoliser och områdespoliser som kan arbeta ute i lokalområdena för att jobba mer brottsförebyggande i samverkan med bland annat kommun, skola och socialtjänst.

Fler som kan lösa cyberbrott i framtiden
Andra områden som kommer bli viktiga under 2020-talet är cyberbrott, gränspolisiär verksamhet och internationell samverkan.
– När allt mer brottslighet flyttar ut på nätet blir det viktigare att fler polisanställda patrullerar webben för att stävja cyberkriminalitet såsom barnpornografibrott och bedrägerier.

Vilka egenskaper är viktiga hos en polis?
– Vi vill ha trygga, stabila individer. Du ska ha tålamod, vara kommunikativ och kunna fatta självständiga beslut i situationer som kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande.

Att blixtsnabbt analysera omgivningen och ha förmåga att växla tempo menar Tomas Rosenberg är en viktig framgångsfaktor för att klara av det stundtals tuffa jobbet.
– Från ett rutinarbete kan du plötsligt gå till ett komplext uppdrag med hög anspänning, samtidigt som det andra gånger inte händer något på en hel Polisarbetet ger dig möjlighet att göra skillnad, för enskilda individer och för samhället i stort.

Alla poliser har samma grundutbildning
Samtliga poliser i Sverige går igenom en utbildning på 2,5 år, vilket innebär att man får en stabil polisiär grundkompetens innan en eventuell specialisering tar vid.
– Efterhand kan du välja att inrikta dig mot att bli exempelvis spaningspolis, utredare eller att arbeta mer brottsförebyggande.

Är du redo för en större uppgift – sök polisutbildningen nu!