Idag består koncernen bland annat av Finja Betong och Finja Prefab, som tillsammans erbjuder allt från konstruktionslösningar för murat och putsat byggande till sand, specialbruk och prefabricerade helhetslösningar för bostäder, kontor, industri och lantbruk. Koncernen har länge haft miljöfrågorna på agendan, bland annat genom att investera i egen elkraft, optimera alla transporter, fördela produktionen på flera orter, återanvända restmaterial och återvinna en hög grad av ingående material. På senare år har dock klimatet kommit att bli ett av Finjakoncernens huvudfokus.

– Cement släpper ut mycket CO2 under sin tillverkningsprocess, vilket gör att betong har en utmaning i klimathänseende. Det är dock lätt att glömma dess positiva egenskaper; som byggmaterial har betong en mycket lång livslängd, kräver minimalt med underhåll, är brandsäker och fuktsäker samt återupptar koldioxid under sin livslängd, berättar Bengt Widstrand, vd för Finja Betong.

Läs mer om Finja Betongs miljöarbete här

Gör intensiva satsningar
Hittills har systerbolaget Finja Prefab kommit längst inom koncernen, inte minst genom sina ”klimatpositiva betongstommar”. Bengt förklarar att det handlar om att via olika aktiva åtgärder minska sitt klimatavtryck så mycket som möjligt och att Finja Betong nu står i begrepp att starta ett motsvarande projekt.

– Vi har satt upp ett mycket ambitiöst mål, nämligen att reducera vårt klimatavtryck med 50 procent på tre år. Trots utmaningarna tror vi starkt på vårt byggmaterials styrka och möjligheter, inte minst för att det på många håll görs intensiva satsningar för att skapa grönare lösningar. Behovet av kvalitativ byggnation kommer inte att minska och Finja, som är starkt förankrade i den svenska traditionen, har med ett långsiktigt och stabilt familjeägande de bästa förutsättningarna för att möta framtidens behov, avslutar Bengt.

 

I maj anlände det allra först containerfartyget till Sveriges nya godshamn.
– Det känns fantastiskt, trots rådande omständigheter, att vi har öppnat Stockholm Norvik Hamn. Alla har jobbat väldigt hårt för att nå mållinjen och nu är vi äntligen där, berättar Johan Wallén, marknads- och försäljningschef på Stockholms Hamnar.

Hamnen har Östersjöns kortaste insegling och ligger närmast Sveriges i särklass största konsumtionsområde. Att gå till Stockholm, som oftast är godsets slutdestination, sparar både tid och pengar samt gör ett mindre klimatavtryck. I Stockholm Norvik Hamn finns också utrymme för större fartyg och direktanlöp från oceangående trafik.

Kraftigt ökad kapacitet
Stockholm Norvik Hamn innebär en helt ny hamnkapacitet i Stockholm och bidrar kraftigt till en miljövänligare lösning på transporter i regionen, inte minst då den medför möjligheten att transportera gods sjövägen så långt som möjligt. Det sparar på både landinfrastruktur och miljö tack vare ett minskat behov av långa lastbilstransporter. Den utökade kapaciteten innebär också nya transportlösningar och möjligheter för svensk exportindustri.

Hamnens containerterminal drivs av Hutchison Ports, världens ledande hamnoperatör med 52 hamnar i 27 länder. Hutchison Ports ser den nya hamnen som strategiskt viktig tack vare sitt unika läge i Östersjön. Stockholm Norvik Hamn blir operatörens modernaste hamn, där man satsar på helt ny teknik och direktanlöp från oceangående trafik.

I och med öppnandet av Stockholm Norvik flyttar hela containerhanteringen från Frihamnen i Stockholm.

– Transporter till och från Frihamnen kräver att gods fraktas genom hela skärgården för att komma i hamn, men det behövs inte längre. Istället blir området en del av Norra Djurgårdsstaden, med nya bostäder och arbetsplatser. På så vis både energieffektiviserar vi och sparar på stadsmiljön. Vi förespråkar sjötransport så långt som möjligt, just för att det är det effektivaste sättet att transportera stora godsmängder. Som ytterligare ett led i att minska miljöpåverkan på land möjliggör även Stockholm Norvik inlandssjöfart. Där har vi idag ett unikt samarbete med Mälarhamnar, fortsätter Johan.

Genomgående miljöfokus
Miljöfrågorna har genomsyrat hela hamnprojektet, från ax till limpa. Byggnaderna är miljöklassade och drivs med solpaneler, och så mycket material som möjligt har återanvänts i arbetet. Dessutom har Stockholms Hamnar investerat hela 800 miljoner kronor i en fyra kilometer lång järnväg som ansluter till statliga Nynäsbanan.

– Det är ovanligt att en annan aktör än staten bygger en så lång järnväg, men det är återigen för att göra transporterna så miljövänliga som möjligt. Det skapar förutsättningar för allt fler företag att välja ett miljövänligare alternativ än långa lastbilstransporter genom hela Sverige.

– Frihamnen har hanterat gods i 100 år och vi räknar med att Stockholm Norvik Hamn, som har mycket större kapacitet, står sig minst lika länge, avslutar Johan Wallén.

Kontakta Stockholms Hamnar

Anette hade många års erfarenhet av transportbranschen när hon grundade Fraktkompaniet 2006. Hon ville göra verklig skillnad för kunderna och samtidigt nå en snabb tillväxt. Det lyckades hon med – de första åren fördubblades tillväxten varje år och idag är företaget ett av branschens mest snabbväxande företag.
– Man kan säga att jag har transportbranschen i ryggraden och jag ville använda mina kunskaper för att fixa transporter som funkade på riktigt och inte kostade skjortan. Idag vågar jag påstå att vi är branschbäst vad gäller både leveranssäkerhet och precision.

Effektiviserar kostnader och leveranser
Anette har samma mål idag som då, trots den blixtsnabba utvecklingen inom branschen. Kunderna vill ligga på kortare och kortare lager och leverera och boka senare och senare, samtidigt som de ställer krav på allt tidigare och mer tidsanpassade transporter.

– Därför satsar vi på att ha ordentligt med trafikledare som tillsammans med kunderna hittar bästa möjliga lösning. Vi har genom åren också investerat för att ligga långt framme vad gäller digitaliseringen, inklusive planeringssystem, återrapportering till kunder och mycket mer. Förutom att det innebär en intressant och spännande arbetsmiljö med avancerade IT-lösningar, betyder det också att vi kan minska tiden vi lägger på administration. Den kan vi istället lägga på att lyssna på kunderna och leverera i tid.

Anette berättar att Fraktkompaniet dessutom gärna rekryterar servicemedvetna unga medarbetare som bolaget själva lär upp, vilket ger en bra insyn i hur bolaget kan drivas på ett modernt och nytänkande sätt, med hög service i förhållande till andra transportföretag.

Hållbarhet i fokus
Vem som helst får inte köra för Fraktkompaniet. Här har hållbarheten varit i fokus ända sedan starten och därför arbetar Fraktkompaniet bara med företag som arbetar aktivt med säkerhet och miljö. Det kan innebära allt från lastbilar med låga utsläpp till val av bränsle, däck och förarutbildning i sparsam körning.

– Vi märkte att kunderna började fråga vad vi som transportföretag bidrog med till klimatet. Därför började vi kolla på bland annat klimatkompenserade transporter och andra sätt att göra skillnad. Bekymret var att det då inte fanns så många bra projekt i Sverige, vilket ledde till att vi fick börja titta globalt.

Tänker bli ännu bättre
Anette hittade det hon letade efter, först i Honduras och därefter i Sydafrika. Hon nöjde sig dock inte med att plantera träd, utan krävde att det också fanns sociala hållbarhetsprojekt att stötta.

– Vi har valt att arbeta med ZeroMission som samarbetspartner för att klimatkompensera transporter. För oss är det viktigt att åstadkomma planetnytta, att ta fram projekt som är bra klimatval och att man vet att pengarna verkligen kommer fram. På hemmaplan är vi på väg att få igång bättre alternativ för biobränsle och tänker ta in fler elbilar i vår distribution. Förutom hållbarare vägtransporter kommer vi de närmaste åren också att utöka andelen tågtransporter, särskilt på långa sträckor. Vi tänker helt enkelt fortsätta och bli ännu bättre, avslutar Anette.

Läs mer om Fraktkompaniet här!

Fordonsindustrin är stadd i snabb förändring. Klimatskydd, befolkningstillväxt och urbanisering sätter villkoren för mobiliteten. Härtill kommer de nya möjligheter som digitaliseringen erbjuder.

Tack vare hög innovationsförmåga genom forskning och utveckling kan Schaeffler bidra till omvandlingen av fordonsindustrin på ett avgörande sätt. För Schaeffler betyder detta inte bara investeringar i olika drivformer som elmobilitet med batteri och bränslesceller, hybridisering och vidareutvecklingen av förbränningsmotorn utan även satsningar inom framställning och lagring av energi och innovativa urbana mobilitetskoncept som det autonoma systemet Schaeffler Mover.

Schaeffler Mover bygger en bro mellan urban elmobilitet och autonom körning. Konceptet medger snabb och miljövänlig transport av personer och varor. Det är baserat på en fordonsplattform som i en kompakt enhet innehåller såväl drivning, batteri och bromsar som styrning. På denna plattform kan olika fordonsvarianter konstrueras på ett flexibelt sätt.

Hjärtat i plattformen är fyra stycken Schaeffler Intelligent Corner Modules (iCorner) som helt styrs ”by Wire“ och som på platsbesparande sätt inbegriper alla drivnings- och underredskomponenter i en modul. Schaeffler Intelligent Corner Module kan erbjuda en hjulvinkel på upp till 90°. Detta gör fordonet extremt lättmanövrerat och att det t.o.m. kan parkeras sidledes. Och man kan vända på en femöring.

Det av Schaeffler utvecklade Space Drive System utgör länken mellan styrning för automatiserad fordonsstyrning och hjulmoduler. Tillsammans med GPS och omgivningssensorer utgör detta en bas för helautomatisk körning.

Som samhällsutvecklare och nära partner till kommuner runtom i landet har Sehlhall Fastigheter en djup expertis inom samhällsfastigheter. Visionen är att bygga ut och förbättra Sveriges sociala infrastruktur.

– Studier visar att äldreomsorgen kommer att kosta 60 miljarder kronor mer per år om tio år. Under samma period behöver Sverige tillföras minst 40 000 äldreboendelägenheter, samt minst 1 000 nya för- och grundskolor. Dessutom är det bara hälften av landets kommuner som i dag kan erbjuda en plats på ett gruppboende, trots att det är en lagstadgad rättighet. Det är mycket som måste göras, förklarar Dan T. Sehlberg, vd på Sehlhall Fastigheter.

Lokalerna gör skillnad
– Förskolor, skolor, gruppboenden och äldreboenden. Varje segment i den sociala infrastrukturen kräver dedicerad expertis och initierade specialanpassningar. Vi lägger därför stora resurser på att hela tiden utvecklas och för att bli bättre, fortsätter Sehlberg.

Vad gör en bra förskola? Själva byggnaden och dess omgivande miljö kan tillföra stora värden genom att erbjuda en varierande grad av intryck, inspiration, utmaning och utveckling. Det skall vara lätt och säkert att komma till och från skolan, utemiljön skall vara berikande, gärna med trygg och varierande natur. Själva huset kan tillföra en mängd kvaliteter och exempelvis locka till fysisk aktivitet. Det skall vara lika lätt att ta del av gruppaktiviteter som att hitta egna, lugna utrymmen för egen tid.

Sehlhall Fastigheter lägger stor vikt vid att hela tiden utveckla sina förskolor, lära av de senaste forskningsrönen och ta till sig erfarenheter från pedagoger, föräldrar och barn, allt för att fortsätta att skapa riktigt bra förskolor, den första länken i landets sociala infrastruktur.

Somliga behöver även extra stöd och trygghet i vuxenålder. Det finns då möjlighet att bo på ett gruppboende som erbjuder omsorgspersonal dygnet runt. Genom att förstå de boendes utmaningar i vardagen kan också dessa fastigheter tillföras funktioner och lösningar som bidrar, underlättar och skyddar, utan att för den sakens skull upplevas som institutionellt.

Den kanske viktigaste länken i välfärdskedjan är äldreomsorgen. Att utveckla ett modernt äldreboende, optimerat för såväl vårdgivare som de boende, innebär en rad utmaningar, inte minst utifrån kompromisslösa krav på trygghet och säkerhet. De boende ska känna värme, inspiration och hemtrevnad.

Sehlhall Fastigheter skapar miljöer att må bra i, långt bort från det institutionella och likformiga. Man undviker långa korridorer, optimerar ljusinsläpp, luftgenomströmning och kombinerar en hemtrevlig boendemiljö med en skonsam och smidig arbetsmiljö. Avdelningar placeras på ett sådant sett att personal har god översikt och alltid kan vara tillgängliga för de boende.

Ett gemensamt projekt
Dan T. Sehlberg berättar att denna typ av fastighetsprojekt bör skapas från grunden. Redan vid det initiala planeringsstadiet kan då viktiga förutsättningar beaktas och optimeras.

– Det är ganska vanligt att bygga om fastigheter, men det tror vi är en ett sämre alternativ. En kompromiss. Om man exempelvis konverterar ett hotell till ett äldreboende så tappar man möjligheten att nyttja alla de nya rön och insikter som idag finns för hur man skall bedriva en god omsorg. Bygger man nytt har man helt andra förutsättningar, menar Sehlberg.

– Sveriges behov av social infrastruktur är en utmaning för hela samhället. Ett gemensamt projekt för att värna välfärden. Vi tar uppgiften på stort allvar. Många av oss på Sehlhall har över 30 års erfarenhet av att utveckla omsorgsfastigheter och vi är därför en trygg partner för kommunerna. Vår vision är att samtliga medborgares behov av omsorg skall kunna tillgodoses. Utan kompromisser, avslutar Dan T. Sehlberg.

Bostadsbrist är ett faktum på Stockholmsmarknaden sedan länge. Att köpa en bostadsrätt är dyrt och kräver en hög kontantinsats. Det gör att efterfrågan på hyresrätter ökar och att kötiden hos Stockholms bostadsförmedling är fortsatt över tio år.

– Vi vill givetvis vara en bidragande faktor för att lösa dagens bostadsbrist. I höst pågår bygget av nästan 1500 hyresrätter, räknat från spadtag till godkänt slutbevis. Det är det högsta sedan miljonprogrammets dagar, berättar Håkan Siggelin, chef för projektutvecklingsavdelningen på Familjebostäder.

Sju-åtta år
Men det tar fortfarande väldigt lång tid att bygga. I genomsnitt tar det sju-åtta år från projektidé till inflyttning i Stockholm. Under 2014 startade Familjebostäder därför projektet Stockholmshusen tillsammans med övriga kommunala bostadsbolag, exploaterings- och stadsbyggnadskontoret. Syftet är att öka byggtakten, korta produktionstiden för nya bostäder, och att göra det med god kvalitet.

Kortare tid
För att åstadkomma detta har en ny modell tagits fram som effektiviserar arbetsprocesserna. Husen har en bestämd utformning som kan repeteras. Det bidrar till att vinster kan göras både i planeringen och själva bygget. I de första Stockholmshusen har tiden kunnat pressas till mellan tre-fem år. – Förutom en förkortad tidsperiod hoppas vi även kunna minska och stabilisera byggkostnaderna, säger Håkan Siggelin och förklarar att det alltid kommer att vara en utmaning att sänka kostnader, men att det är enklare att stabilisera dem.

Snabbt och snyggt
De första husen i projektet blev klara tidigare under året. I höst påbörjades det andra Stockholmshusprojektet i Farsta strand och kommande tre år planerar Familjebostäder för ytterligare sju projekt med totalt 750 hyresrätter. – Det finns bara ett sätt att komma åt bostadsbristen och det är att bygga mer. Stockholmshusen är ett sätt att göra det snabbt och snyggt, säger Håkan Siggelin.

Backaplan är beläget på Hisingen, cirka 2 kilometer från Göteborgs centrum.

– Det är en stor och spännande utmaning att skapa en mängd hållbara och bra bostäder för breda målgrupper i en helt ny stadsmiljö. Vi på Riksbyggen är mycket glada över att få vara med på den här resan, säger Mikael Ahlén, marknadsområdeschef på Riksbyggen i Göteborg.

Projektet i Backaplan är stort. Många aktörer är inblandade. Några av dem är Riksbyggen, Balder och KF Fastigheter som har ett samägt bolag som heter Norra Backaplan Bostads AB. De ska bygga cirka 2 000 bostäder av vilka Riksbyggen svarar för cirka 650. Längs de större gatorna ska det på bottenplanet finnas butiker, kommersiella lokaler och andra verksamheter.

– Upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar ska variera. Det blir både hyresrätter och bostadsrätter. Det ska finnas bostäder för alla målgrupper, såsom äldre och barnfamiljer. De ska få bra kvalitet till ett hyfsat pris.

I dag är Backaplan ett stort område med utspridda fristående byggnader, bland annat industrilokaler, lagerlokaler och köplador med stora parkeringsplatser.

– När Backaplan omvandlas från ett industri- och handelsområde till en ny del av Göteborgs innerstad innebär det också en stor förändring av områdets sociala karaktär. Tryggheten i området kommer öka. Att det stöps om i en ny form är för många en efterlängtad förändring.

Med sitt strategiska läge nära älven och stadens centrum blir Backaplan ett spännande och stimulerande område att bo och arbeta i. Projektet har ett stort fokus på miljö och hållbarhet. I projektets mål ingår begränsad klimatpåverkan, frisk luft, en giftfri miljö, ett rikt växt- och djurliv, och levande sjöar och vattendrag.

– Det kommer finnas kvartersparker och ett grönt promenadstråk som går genom bebyggelsen. Området får bland annat en stadsdelspark längs Kvillebäcken.

Parkerna ökar boendemiljöns attraktivitet. Samtidigt fyller de en viktig funktion för de förskolor och skolor som ska byggas. Det ska också byggas en idrottshall och ett kulturhus.

Backaplan är en del av Vision Älvstaden som är ett av Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Målsättningen är att centrala Göteborg ska växa till dubbel storlek.

– Backaplan blir navet för all kommunikation till och från de norra delarna av den blivande Älvstaden. I områdets norra del byggs bland annat en ny pendeltågsstation.

Hjalmar Brantingsplatsen kommer vara knutpunkten för kollektivtrafiken.

– Förbindelsen över älven till stadens centrum kommer utvecklas. Det blir täta buss- och spårvagnsförbindelser. Vid sidan av broarna med gång-, cykel-, bil- och kollektivtrafik blir det också mycket båttrafik, säger Mikael Ahlén.

Projektet startar nu, och Backaplan kommer utvecklas etappvis under 10–15 år, men ska utgöra en fungerande stadsmiljö under utbyggnadstiden.

Många exporterande företag arbetar nu aktivt med att ställa om sina verksamheter för att minska utsläppen från fossila bränslen.

– Våra finansieringslösningar ger industrin mycket bra förutsättningar för att ställa om. Det kan handla om lån till nya energilösningar eller till hållbara transporter. I Sverige behöver vi en större andel transporter på järnväg, vatten och elektrifierade vägar, menar Johan Henningsson, hållbarhetschef på SEK.

SEK har lång erfarenhet av att finansiera internationella projekt inom förnybar energi och infrastruktursatsningar. Nu kommer de även att finansiera gröna initiativ i Sverige.

– Det handlar ofta om stora projekt som kräver långfristig finansiering och en förståelse för att hantera projektrisker. Nu använder vi vår erfarenhet för att finansiera industrins investeringar för omställning även i Sverige.

För att främja ett mer hållbart och miljövänligt samhälle har SEK även så kallade gröna lån. Dessa lån erbjuds företag vars produkter bidrar till minskad miljöbelastning eller effektivare resursanvändning. Förutom en lägre ränta får företagen en grön stämpel som visar att de bidrar till FN:s globala hållbarhetsmål.

– Vi ser en ökad efterfrågan på grön finansiering. Merparten av de investeringar som sker kommer att handla om industrins behov av omställning till fossilsnålare verksamheter. Omställningen kommer samtidigt att vara en motor för nya klimatsmarta innovationer och affärsmöjligheter. Ett sätt för svensk exportnäring att fortsätta vara konkurrenskraftig, avslutar Johan Henningsson. 

Att satsa på hållbarhet i besöksnäringen har länge varit en ambition för Region Västerbotten Turism (RVT), men tillvägagångssättet var oklart fram till 2015. Då började RVT vidareutveckla och översätta en metod med kriterier för hållbar besöksnäring framtagen av FN-instiftade Global Sustainable Tourism Council (GSTC). RVT adderade sitt lokala perspektiv gällande produktutveckling, kvalitet och värdskap för att landa i kvalitetssäkringen Västerbotten Experience.

– Vi har fått feedback från internationella researrangörer om att gästerna tycker att det är svårt att boka upplevelser; vissa finns inte ens att boka på internet. Med Västerbotten Experience vill vi göra det enklare att erbjuda sammansatta upplevelser. Det ökar både tillgängligheten och köpbarheten, säger Annika Sandström, regionturismchef på RVT.

En extra skjuts framåt
Arbetet har finansierats med EU:s regionala fonder som gett den hållbara utvecklingen en extra skjuts framåt. Alla företag och destinationsbolag som ansluter sig genomgår en kvalitetssäkring som kan bidra till att göra dem mer köpbara. Dessutom får de även ta del av RVT:s kunskapshöjande insatser.

– Det har fallit väl ut; det måste vi säga med tanke på att närmare 100 företag har genomgått eller är i processen mot kvalificeringen, säger Annika Sandström.

Värna och vårda natur och kultur
För att kvalificeras som Västerbotten Experience måste platserna utvecklas med omtanke om hållbarhet – både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Det handlar om att värna och vårda natur och kultur genom att bland annat laga mat på lokala råvaror i så stor utsträckning som möjligt. Dessutom ska platserna vara relativt enkla att nå samt karaktäriseras av Västerbottens livsstil och gästvänlighet.

Annika Sandström förklarar att en plats som är attraktiv att besöka har ett utbud av varor och tjänster som skapar trivsel för Västerbottens invånare. Hållbarhetsarbetet och den utvecklade GSTC-modellen är nu en del av RVT:s kärnverksamhet. Syftet är helt enkelt att göra Västerbotten till en ännu bättre plats att leva och verka i.

– För att Västerbotten på ett långsiktigt hållbart sätt ska nå sin fulla potential behövs det strategiskt fokus och den konstruktiva samverkan RVT:s arbetsmetod erbjuder såväl turismföretag och destinationsbolag som kommuner. Nu ser vi fram emot att inspirera ännu fler att hoppa på tåget, avslutar Annika Sandström.