E-hälsa på riktigt kräver att vi går från ord till handling

Regeringens e-hälsovision slog fast att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa 2025. Det var för två år sedan – och en hel del arbete har gjorts för att öka takten i digitaliseringsarbetet. Med nyrekryteringar och nya spännande samarbeten satsar CGM stort för att snabbare skapa de innovativa e-hälsolösningar som vården så väl behöver.

-Enbart ny teknik löser inte alla vardagsutmaningar i vården, det är också en fråga om ledning och styrning. Men med stöd av de verktyg som redan finns kan vi vidareutveckla massor av nya, smarta arbetsformer som kan förändra och förbättra på riktigt, säger Karin Pihlgren - General Manager för Regional Healthcare på CGM.

-Det finns många bra pågående innovationsförslag och de bästa är ofta de som kommer direkt från den patientnära verksamheten. Det handlar om små åtgärder i stor volym som förbättrar vardagen för både vårdpersonal och patienter. Ett exempel är nya mobila lösningar. Vi tar upp vår smartphone flera hundra gånger om dagen så om patienter och vårdpersonal kan använda det de redan har lättillgängligt ger det stora vinster. Att snabbt kunna fota en pigmentförändring, föra in data om blodtryck, eller att lättare komma åt information direkt när man behöver.

Just åtkomsten till patientdata är idag ett stort problem där olika system och applikationer ofta inte kan prata med varandra. Här är CGM, som en del av e-hälsans ekosystem, med och skapar bättre förutsättningar.

-Vi har idag en demografisk utmaning och står dessutom inför det faktum att patienter vill bli behandlade mer individualistiskt och ställer krav på bättre information, egenmakt och insyn. Vi behöver tänka nytt och bygga på nuvarande system med fler smarta lösningar.

Innovationsarbetet pågår och inte bara inom landstingen utan också mellan olika aktörer i samverkan med varandra. Som en stor och etablerad e-hälsoaktör bjuder CGM gärna upp till samarbeten för att uppnå kraftfulla resultat.

- En ensam leverantör kan omöjligt göra allt som efterfrågas på egen hand – det kräver samarbete mellan en rad aktörer: leverantörer, akademin, forskningen och professionen. Vi behöver slå våra kloka huvuden ihop, dra ner på prestigen och arbeta tillsammans för svensk sjukvård. Det som är så spännande att dessa samarbeten pågår överallt. En effekt av e-hälsovisionen är nämligen att vi nu ser allianser växa fram som för några år sedan hade varit helt otänkbara.

Karin nämner ett av de många innovativa samverkansprojekt som CGM just nu är involverade i:
-Tillsammans med Frisq – som är en ny aktör på marknaden – hittar vi gemensamt lösningar för att underlätta i psykiatrin. Här bygger vi smarta applikationer som kan läggas ovanpå grundplattformen som både patienter och vårdpersonal kommer åt. Det sparar mycket tid och gör mötena i vården mer kvalitativa, säger Karin Pihlgren.

Christian Franzetti, vd på Arch of Scandinavia.

Laserteknik kan vara verktyget för framtidens behandlingar: ”Gott om positiva forskningsresultat”

Att använda sig av laserbehandlingar för att behandla inflammationer och andra åkommor blir ett allt mer populärt alternativ runt om i världen. I Sverige är kunskapen om ämnet ännu relativt lågt – något som Arch of Scandinavia har som vision att ändra på.
– Vi arbetar för att få in en kliniskt validerad teknologi i vården. Laser kommer med många vinningar på flera olika plan, berättar Christian Franzetti, vd på Arch of Scandinavia.

Vi befinner oss i en tid där mycket pratas om framtidens teknik och utveckling av banbrytande behandlingar. Samtidigt existerar revolutionerande metoder redan i dag, och den amerikanska trenden ”bio-hacking” har börjat få fäste även i Sverige.

– Genom laser stimuleras celler i kroppen för att aktivera önskade processer och användningsområdena är många, förklarar Christian Franzetti.

Grön laser tömmer fettceller
Med hjälp av beprövad vetenskap och kliniska tester har ny teknik utformats för att stimulera kroppen till att fungera så bra som möjligt. Tekniken kan appliceras inom mycket annat som tidigare varit svårbehandlat, enligt Christian Franzetti, så som hjärnskakningar, trauman och olika smärttillstånd.

– Fettsugning som vi känner den innebär väldigt mycket arbete, biverkningar och eventuella komplikationer. Ta då grön laser som exempel; den tömmer fettceller. Efter sex behandlingar motsvarar det volymen av ett fettkirurgiskt ingrepp på 2 liter, vilket påvisats i kliniska studier. Dessutom bibehåller fettcellen dess funktion, produktionen av cirka 600 proteinhormoner, vilket är en viktig beståndsdel i det endokrina systemet, den skall man vara rädd om.

Ett potentiellt verktyg mot autism
Det finns gott om positiva forskningsresultat för att se laser som framtidens behandlingsmetod.

– Jag kan ofta undra varför man väljer att helt se förbi elektromagnetisk puls som en implementerad del i vården, när bioelektrisk spänning är en av de mest fundamentala delarna i vår cellulära funktion. Vi är de i världen med mest klinisk evidens för denna teknologi.

Nyligen publicerades studier kring laserteknik i det synliga spektrumet av ljus, 635nm, för att lindra svår autism hos barn. I studier har upp till 80 procents reduktion av samtliga spektrum i ABC skalan, som är den standardiserade mätskalan inom Autism spektrat, uppmätts efter åtta behandlingar över fyra veckor, fem minuter per behandling.

Mage Tarm
– Genom laser kan vi bland annat stärka kommunikationen mellan mage, tarm och hjärna. Detta genom aktivering av vagusnerven och ökad energi av samtliga lober i hjärnan. Att mage tarm har en tydlig koppling till många av våra förekommande hälsoproblem är idag ett accepterat faktum, och genom ökad kommunikation i vagusnerven kan flertalet av dessa lindras.

Det finns dessutom ett stort antal av andra typer av laser med andra fokusområden. Christian Franzetti berättar att blå laser effektivt kan ta kål på allt från nagelsvamp till olika typer av virus. Det finns studier publicerade som påvisar att det kan motverka Covid-19.

– Det vi ser genomgående idag är att det kommer kunder till klinikerna där det handlar om att optimera, blir piggare, få bättre sömn, och förbättra orken. Detta kan man mäta relativt enkelt med blodprov, där syresättning, IL6, oxidativ stress med mera påvisas. En sådan studie publicerades förra året i Sports World Magazine.

– Vi kommer fortsätta behandla så många människor som möjligt på våra Human Re:charge kliniker. Fortsätta skapa lyckade exempel, så det till slut blir en rörelse om det så handlar om sårläkning, utbrändhet eller ökad prestation. Evidensen är på plats sedan många år tillbaka, det handlar idag mer om att få etablissemanget att förstå, säger han och avslutar:

– Vi finns på Clinic Human Re:charge på Linnégatan 7 i Stockholm för den som vill boka en behandling, välkommen in!

En annan spännande nyhet för året är att hotell Tylösand i Halmstad som det första destinationshotellet i Europa, har byggt bio-hacking spa med denna teknik.

För att organisationer ska säkerställa ett lyckosamt arbete mot molnet måste både anslutningen och säkerheten för deras data också säkerställas. IT-företaget byBrick är guldpartner till Microsoft och hjälper många små- och medelstora företag att genomföra en säker flytt till, och arbete mot, molnet.

– Molnet kan generellt vara mycket säkrare än egen serverinfrastruktur, men det finns en del fallgropar, säger Josef Nord, Vice VD på byBrick Operations.

Enkla men nödvändiga åtgärder
Enligt byBrick finns fem åtgärder som många företag glömmer att göra vid flytten till molnet:

● Kryptering av enheter.

● Säkerställa att enheter med företagsdata är skyddade

● Säkerhetskopiering till extern plats.

● Blockera åtkomsten för länder och regioner varifrån hackerattacker ofta utförs.

● Multifaktorautentisering och inaktivering av osäkra protokoll.

André Eriksson är Cloud Engineer på byBrick. Han menar att det är av yttersta vikt att kryptera informationen på varje enhet, trots att man jobbar mot molnet.

– Många synkroniserar innehåll i molnet med egna hårddisken. Även om molnet är säkert är samma data då även öppen på hårddisken. Därför måste den krypteras ifall enheten utsätts för stöld eller intrång, säger han.

Lås framdörren – men glöm inte bakdörren
byBrick kan erbjuda små- och medelstora företag en rad tjänster för att säkra arbetet mot molnet, något som måste ske enligt en genomtänkt plan och omfatta alla enheter.

– Att till exempel ha multifaktorautentisering men samtidigt inte säkra alla enheter, som personalens privata mobiltelefoner som de kanske använder i jobbet, och dessutom glömma att inaktivera osäkra protokoll, är som att sätta lås på framdörren på huset men lämna bakdörren öppen. Det är lite halvförgäves, avslutar André Eriksson.

byBrick Operations tillhandahåller IT-outsourcingtjänster till Små och Medelstora organisationer. Boka en fri genomlysning av er IT och molnmiljö genom att besöka: www.bybrick.se/operations eller ringa 010-709 40 50.

Carolina Talsma, VD Perimeter Protection Group.

Svenska kraschtestade fordonshinder säkrar byggnader och människoliv över hela världen

Det finns en ökad medvetenhet hos myndigheter och företag om vikten av att skydda den miljö de verkar i och att vårt öppna globaliserade samhälle har gjort oss mer sårbara. En viktig del i detta skydd är kraschtestade fordonshinder som säkerställer att inga fordon kan ta sig fram och orsaka allvarlig skada. Något som svenska Perimeter Protection Group är världsledande på.

Fordonshinder skapar trygghet och ökad säkerhet i vårt öppna samhälle. De ser till att skydda miljöer där man inte vill få in fordon som kan medföra allvarlig skada, som exempelvis vid regeringsbyggnader eller på gågator som exempelvis Drottninggatan i Stockholm. Med över 65 års erfarenhet skapar svenska Perimeter Protection Group kraschtestade fordonshinder som skyddar människor och byggnader mot attentat både här i Sverige och internationellt.

– Vi möter upp våra kunders ökande behov av säkerhet och trygghet både på ett personligt plan och för deras byggnader. Vi säkrar idag fler miljöer i samhället än tidigare, allt från samhällskritiska byggnader och företags kontor och fabriker till arenor, torghandel och p-garage, säger Carolina Talsma, VD Perimeter Protection Group.

Design som smälter in
Perimeter Protection Group har egen tillverkning i Sverige och satsar mycket på utveckling av produkterna. En tydlig trend nu är att fordonshindren ska smälta in i miljön och inte skrämma bort folk så designen vi ser idag går mer mot utseende som parkbänkar, cykelställ och papperskorgar. För att säkerställa att fordonshindren verkligen klarar av att stoppa fordon på bästa sätt finns det idag tre institut, i England, Tyskland och USA, som kraschtestar produkterna. Certifieringen är ett led i att säkerställa att det är en produkt som verkligen håller vad den lovat.

– Vår egen forskning och utvecklingsavdelning gör det enklare för oss att säkerställa att ny design och säkerhet hela tiden går hand i hand. Vi är den enda leverantören i Sverige som har egen tillverkning och egen expertis och vi har idag flest certifierade produkter av alla leverantörer på den internationella marknaden. Vi tar ett helhetsansvar för områdesskydd och säkrar allt som är utanför fastigheten, och våra kunder kan känna sig säkra med våra produkter, menar Caroline Talsma, VD Perimeter Protection Group.

Korslimmat trä, eller KL-trä – ett naturligt, modernt och hållbart material. Den idag vanligaste infästningsmetoden innebär stor förbrukning av spik och skruv. För att komma runt detta gick John och Filip tillbaka till traditionella byggmetoder. Genom att kombinera en uråldrig metod med dagens teknik vill de göra det möjligt att bygga stabila och hållbara stommar ur såväl miljö som arbetsmiljöaspekt – helt utan metall.

– BiteLock är en modern fingerskarvning som ska underlätta montage och göra det enklare att bygga med korslimmat trä. Istället för att skruva i ergonomiskt obekväma positioner, med osäkerhet i om skruven fäster rätt i träets fibrer, styrs byggelementen med kran direkt ner i urspårningarna. Som att bygga lego, säger Filip Palosaari.

BiteLock ska framför allt minska montagetiden och mängden metall i en träbyggnad. Ambitionen är dock att utveckla industrin och göra KL-träet till en mer genomarbetad produkt för byggarbetsplatsen.

– Vi ser stor potential i att utnyttja precisionen som finns där materialet tillverkas. Genom att optimera användningen av CNC-maskinerna kan knutpunkterna i KL-träet sågas ut direkt. Handpåläggningen blir således mindre på byggarbetsplatsen, fortsätter John Elwin Segolsson.

Fortsatt utveckling av BiteLock
Under hösten och vintern kommer Woodbe utföra hållfasthetstester på Bitelock. Detta för att göra det möjligt att dimensionera BiteLock utifrån de krav som ställs på en stomme. För att genomföra dessa tester har de fått stöd från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova.

– Vi kommer att tillverka BiteLock anpassade för testerna för att skapa oss en större förståelse om hur produktionen och montaget går till, fortsätter John Elwin Segolsson.

Patentansökan för BiteLock är beviljad och kommer godkännas inom några veckor. Just nu söker Woodbe efter pilotprojekt, hos såväl stora som små aktörer, för att uppföra konceptbyggnader med hjälp av metoden.

– Vi håller i dagsläget på att rita åt en kund som vill bygga en mindre stuga med hjälp av BiteLock. Den är dimensionerad för att två personer enkelt ska kunna lyfta delarna och bygga ihop den. För oss är det ett värdefullt pilotprojekt där vi kan analysera och verifiera produkten vidare, berättar Filip Palosaari.

För 2022 planerar duon en investeringsrunda för att hitta personer som kan vara intressanta för företaget. Det långsiktiga målet är att dimensionera till större byggnader.

– Vår målsättning är att jobba i nära samarbete med beställaren, från arkitekt till entreprenör. Uppnår vi en fungerande kedja däremellan kan vi hjälpa varandra att åstadkomma ett mer effektivt och hållbart byggande, säger John Elwin Segolsson.

Kliment Gatzinsky, neurokirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Eva Clausson, Customer Training Specialist på Boston Scientific och Roger Ahlgren, Health Economy & Market Access manager på Boston Scientific.

Så kan vården bli bättre på behandling av patienter med långvarig nervsmärta

Uppskattningsvis 7-10% av befolkningen lever med nervsmärta, ett tillstånd som ofta är kroniskt och innebär ett stort lidande och en försämrad livskvalitet för den drabbade. Med hjälp av ryggmärgsstimulering (SCS) kan fler patienter bli smärtlindrade, eller till och med smärtfria, men för att det ska ske krävs större kunskap och mer resurser, menar man på Boston Scientific.

Nervsmärta är en mycket specifik typ av värk som är skärande och brännande, ofta tillsammans med stickningar och domningar. När smärtan har pågått i över sex månader räknas den som kronisk. Kronisk smärta är den näst vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige, och en stor kostnad för samhället. Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) uppgår de direkta och indirekta kostnaderna för långvarig smärta till 90 miljarder kronor per år.

De patienter som haft ihållande neuropatisk smärta i 3-6 månader, och där medikamentell behandling, fysioterapi eller kirurgi inte hjälper, kan få bukt med smärtan med hjälp av ryggmärgsstimulering (SCS). I Sverige sker 3-400 nyinläggningar av system för ryggmärgsstimulering varje år men antalet hade kunnat vara större om kunskapen varit mer utbredd och resurserna fler.

– Kapaciteten vad avser tillgänglighet på operationssalar är ett problem som har eskalerat under pandemin. SCS och liknande behandlingar prioriteras tyvärr inte särskilt högt ur ett akut medicinskt perspektiv då vi har andra patienter som behöver prioriteras högre, berättar Kliment Gatzinsky, neurokirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Många hinder i vägen
Kunskapsbristen avseende SCS är utbredd.

– Kunskapen om SCS är fortfarande ganska begränsad vilket leder till att många patienter inte får remiss för vidare behandling hos smärtspecialist. En stor grupp av patienterna får inte chansen att prova andra behandlingsalternativ. Men det finns olika orsaker till att fördröjningar sker, säger Kliment Gatzinsky.

Ett annat hinder är att materialkostnaden för inläggning av ett SCS-system kan upplevas som hög – men den tjänas snabbt in när behandlingen fungerar. Patienten kan dra ner på läkemedel och många kan återgå till arbetet igen, vilket bidrar till samhällsnyttan. Det finns en god vetenskaplig dokumentation ur ett långtidsperspektiv som visar att kostnaderna i samband med inläggningen av ett SCS-system ofta tjänats in på 2-3 år, säger Kliment Gatzinsky.

Möjligheten till ett bättre liv
Patienter som får behandling med SCS har en historik av långvarig smärta vilket i sin tur har lett till sömnsvårigheter, depression, inkomstbortfall och problem med familjelivet. SCS kan vara möjligheten till ett bättre liv.

– Jag glömmer aldrig en patient som började gråta av lycka på operationsbordet när vi slog på stimuleringen eftersom hon var smärtfri för första gången på många år. Eller mamman som redan under testperioden med SCS-behandling kunde följa med sin dotter och titta när hon utövade sin idrott. En obeskrivlig lycka som gav nytt framtidshopp till en person som levt med långvarig smärta i flera år, säger Eva Clausson, Customer Training Specialist på Boston Scientific.

– Att kunna erbjuda SCS till fler patienter med långvarig nervsmärta innebär stora vinster för patienten men även för samhället i stort. För att nå dit behövs fler resurser, större kunskap och ett standardiserat vårdförlopp som alltid tillämpas vid denna typ av tillstånd. Vi har inte råd att inte behandla patienterna på rätt sätt, avslutar Roger Ahlgren, Health Economy & Market Access manager på Boston Scientific.

Category: Innovation

E-hälsa på riktigt kräver att vi går från ord till handling

Presenteras av:

Laserteknik kan vara verktyget för framtidens behandlingar: ”Gott om positiva forskningsresultat”

Hela listan: Här är vad många små- och medelstora företag missar när de genomför flytten till molnet

Svenska kraschtestade fordonshinder säkrar byggnader och människoliv över hela världen

BiteLock – Uråldrig metod möter modern teknik

Så kan vården bli bättre på behandling av patienter med långvarig nervsmärta