Att framtidssäkra sig själv, att strukturera inlärningen efter individuella behov och att reflektera över det kursinnehåll du tar del av är alla viktiga framgångsfaktorer för digital inlärning. Självstudier innebär att du själv driver ditt lärande i den takt som passar dig, på dina egna villkor.

InsureEd’s interaktiva och digitalt utformade utbildningar är specifikt framtagna för personer verksamma inom försäkring och fungerar helt på distans.

Hedda Hök, vd på InsureEd, avslöjar att siktet är inställt på att ta plats som Sveriges främsta utbildningsbolag för försäkringsbranschen.
– Vi vill ge den som direkt eller indirekt distribuerar en försäkring förutsättningar att växa i branschen och stärka sitt eget varumärke.

Försäkringsbolag och förmedlare har en avgörande samhällsekonomisk funktion som stärks genom utbildning. InsureEd, dotterbolag till Svenska Försäkringsförmedlares Förening (SFM), går i bräschen för att fortbilda i och kring försäkringsförmedling. I utformningen av sina utbildningar samarbetar InsureEd med ämnesexperter, potentiella kursdeltagare, forskare och beteendevetare.

Det ökar konsumenternas trygghet och går i linje med lagar och regler likväl individuellt behov av kontinuerlig fortbildning i en ständigt föränderlig omvärld, menar Hedda vidare.
– Med en målinriktad utbildning baserad på branschens kunskaper och samlade kompetens ger vi något som ingen annan kan. Därmed blir InsureEds utbildningar viktiga för försäkringsbranschen i sin helhet med ännu större kundnytta som mål, menar Gunnar Hökmark, styrelseordförande i Insureed samt SFM.

Med nya funktioner, tjänster och utbildningar som grund tar InsureEd nu nästa steg i utvecklingen av interaktiva tjänster och utbildningar för individuell och personlig utveckling i försäkringsbranschen.

Läs mer

När marknaden skakas om kan det vara en god idé att som företagare närma sig den offentliga sektorn – det är en trygg kund som betalar i tid och håller sina avtal, även under lågkonjunktur. Men det kan vara svårt för medelstora och små företag att ta sig an den här affärsmöjligheten och hitta rätt upphandlingar. Här kommer Pabliq in i bilden, ett företag som sitter på stor kunskap och smarta system för digitala upphandlingsprocesser.

– Det finns många myter om upphandlingar, som att upphandlare bara går på lägst pris eller att allting redan är uppgjort på förhand. När företag väl testat att vara med i en upphandling upptäcker de att dessa myter inte stämmer, säger Per Werling, upphandlingsjurist på Pabliq.

Pabliq vill vara en brygga mellan företagen och offentlig sektor, underlätta och förbättra affärerna parterna emellan. Pabliq utbildar sina kunder och håller digitala föreläsningar om hur de kan närma sig upphandlingar och hantera processen på bästa sätt, samt erbjuder hjälp från erfarna konsulter som vet exakt vilka krav som måste mötas och hur anbuden ska formuleras.

Men för att vinna en upphandling måste företagen först hitta relevanta upphandlingar. Ett sätt är att kontinuerligt dammsuga exempelvis hemkommunens eller regionens hemsidor och hoppas att något passande dyker upp. Inte direkt smidigt, och ofta en arbetsuppgift som hamnar långt ner på prioriteringslistan. Pabliq har en tjänst som hjälper företagare att komma över just den där första puckeln.

– Vår upphandlingsbevakning bevakar hela den offentliga sektorn och skickar ut mejl när det dyker upp relevanta upphandlingar. En styrka med vår tjänst är att den kombinerar CPV-koder, som innebär att alla varor och tjänster har en specifik kod, med fritextsökningar. Detta ger väldigt specifika träffar och sållar bort upphandlingar som inte är relevanta för ditt företag, säger Ernest Wessman, vd för Pabliq.

Han menar att affärsmöjligheterna inom offentlig sektor är större än de flesta tror.

– Det finns kommuner i Sverige som har både bostadsbolag, djurpark och flygplats som gör upphandlingar av alla tänkbara saker. Det innebär alltså att väldigt nischade företag också har chansen att vinna och skriva långsiktiga avtal som är extra bra att ha under osäkra tider.

Läs mer

Genom samarbete med över hälften av Sveriges regioner och flera stora privata vårdorganisationer har Visiba Care under våren kunnat följa digitaliseringen på nära håll. Från mitten av mars har drygt 700 nya mottagningar startats upp i plattformen, främst inom specialistsjukvård och primärvård, men även inom tandvård och kommunal vård och omsorg. Visiba Care har kunnat följa hur arbetssätten förändrats, hur tekniken har kommit till användning och hur den har kunnat bidra till ökad kontinuitet och samordning.

– Det har varit fantastiskt att uppleva innovationskraften hos våra kunder. De har varit oerhört kreativa och snabbfotade i arbetet med att värna sina patienter och framför allt sina sköra äldre eller de med kroniska tillstånd. Som exempel vill jag gärna lyfta fram Region Jönköpings län, där fysiska ronder byttes ut till digitala på bara några dagar, eller Region Dalarna, där en kombination av digitala läkarbesök och hemsjukvård har gett patienter med kroniska tillstånd möjlighet till god vård trots Coronapandemin, säger Johan Gustafsson, vd på Visiba Care.

Att ta tillvara på initiativkraften och ge vården ännu bättre förutsättningar för god och nära vård är en självklar del av Visiba Cares produktfokus. Men man ser också behovet av att uppnå högre effektivitet genom att kunna frigöra resurser och öka kapaciteten där den behövs som mest. Detta kan ske genom automatisering av utvalda patientflöden där patienten ges möjlighet att ta ett större ansvar i sin egen vård.

– Att både vårdpersonal och patienter har fått testa på och upplevt värdet av digitala kontaktvägar stärker vår övertygelse om att vi är på rätt väg. Men än har vi mycket kvar att både lära och göra innan det digitala blir det nya normala, säger Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care. Det som är viktigt för oss nu är framför allt att tänka långsiktigt och inte bara lösa problemen här och nu, utan skapa rätt förutsättningar för att möta de behov vi ser framåt, t.ex. att kunna hantera de data som patienter kan samla in med hjälp av olika mätverktyg.

Läs mer

 

Byggindustrin är en av världens största industrier, men branschen ligger efter vad gäller digitalisering och produktionstakten har minskat under flera decennier.

– Sättet vi planerar och designar våra bostäder är utdaterat och adresserar inte de utmaningar vi som samhälle står inför. Det behövs en förändring om vi ska kunna bygga morgondagens samhällen på ett sätt som är förenligt med en hållbar framtid, säger Håvard Haukeland, CEO och medgrundare till Spacemaker.

Mot denna bakgrund har Spacemaker utvecklat en molnbaserad AI-plattform för bostadsutvecklare, fastighetsföretag och arkitekter, vilken förbättrar planering, beslutsstöd och samarbete inom fastighetsutvecklingens tidiga stadier.

– Innan man börjar designa och bygga nya bostadsområden tar man hänsyn till – och beslut om – en enorm mängd olika parametrar, såsom olika lokala regelverk, tomtförutsättningar, kostnader och miljöfaktorer. Detta begränsar både kreativiteten och möjligheten att på allvar optimera områdets fulla potential. Det är stor risk för misstag, med stora förseningar och ökade kostnader som följd.

Spacemakers mjukvara är det perfekta hjälpmedlet för att planera nya bostadsområden. Den automatiserar data såsom kartor, tomtgränser, terräng, vägar och trafik, byggnader och infrastruktur, vilket sedan kombineras med generativ design och AI.

– Nu kan fastighetsutvecklare generera, analysera och utvärdera en enorm mängd alternativ för ett område på bara några timmar, snarare än över flera veckor. 

Maximera markens potential
Att planera ett byggprojekt är en balansgång mellan att skapa högkvalitativa byggnader och att utnyttja utrymmet för att få plats med tillräckligt många bostäder. Spacemaker ger full insikt i ett projekts utmaningar på ett sätt som gör att man kan lösa problemen innan de uppstår, vilket möjliggör att till fullo optimera byggandet, både vad gäller tomtoptimering och kvalitet.

Spacemaker ser Sverige som en särskilt intressant marknad. Alldeles nyligen öppnade företaget lokala kontor i Göteborg och Stockholm och har redan inlett samarbeten med bland andra Skanska och JM. Det satsas allt mer på nya fastigheter och konstruktioner samtidigt som regelverken ofta är mycket komplexa och resulterar i ökade kostnader och mer rigorösa krav på byggprocessen. 

–  Detta ökar behovet av heltäckande matematiska modeller och datakraft, och där kan vår mjukvara hjälpa alla aktörer att planera bättre. Kombinerar vi vår mjukvara med erfarenheten hos våra kunder och samarbetspartners kan vi skapa en bransch med superkrafter!

Arbeta digitalt från dag ett
De insikter som Spacemaker ger innebär nya möjligheter att planera arbetet på ett sömlöst sätt, något som blir allt viktigare i takt med att fler och fler arbetar på distans. Mjukvaran låter användare arbeta med samma 3D-modell från dag ett och att driva projektet framåt som ett team, utan att behöva trängas i ett mötesrum.

– Vi är helt övertygade om fördelarna med ett digitalt arbetsflöde, eftersom det i slutändan leder till en mer produktiv dialog och bättre beslutsfattande. Spacemaker banar väg för en planerings- och byggnadsprocess som fokuserar på transparens och samarbete, något som signifikant minskar tiden det tar att gå från tidig planering till förvärv och konstruktion, avslutar Håvard.

Medan möjligheterna med distansarbete är många, brukar utmaningarna vara desto fler. Ofta saknas rätt tekniska förutsättningar, vilket både kan leda till frustration, missförstånd och missade affärstillfällen.

– I grund och botten ska man kunna kommunicera med varandra digitalt på samma sätt som på kontoret. Det finns många verktyg för att uppnå det, men få av dem uppfyller alla krav, säger William Ridderström, försäljningschef på Weblink/Cellip.

En helhetstjänst för kommunikationsbehov
Weblink/Cellips målsättning har därför varit att sätta ihop en helhetstjänst med egenutvecklade lösningar för realtidskommunikation inom alla tillgängliga kanaler.

– Våra verktyg inkluderar självklart möjligheten att chatta, dela dokument och sätta upp arbetslag. Därutöver har vi lagt in hänvisningssystem, funktioner för att ringa vanliga samtal, logga in och ur i svarsgrupper, hantera telefonväxlar och mycket, mycket mer, berättar Oscar Civill, vd för Weblink/Cellip.

Effektivare och mer dynamiska möten
I förlängningen handlar det om att skapa ett nav för global samverkan. Via Weblink/Cellips integration mot Microsoft Teamsklient skapas en helt ny dynamik, med effektivare – och trevligare – möten.

– Många har insett hur smidigt och enkelt det är att jobba hemifrån. Dessa människor kommer inte att vilja återgå till trängseln i kollektivtrafiken eller det eviga sökandet efter lediga parkeringsplatser, betonar Oscar.

Distansarbete kommer att bli än mer naturligt när de yngre generationerna kommer ut i arbetslivet– de är vana vid att kommunicera där de befinner sig för stunden och föredrar chatter framför samtal eller mejl.

– I vår Teamsklient har vi samlat alla dessa, och fler, funktioner, så att kommunikationsflödet kan ske sömlöst. På så vis kan våra kunder fokusera på sin verksamhet istället för på teknikkrångel, avslutar William.

Projektet Produktionsänglar bidrar till att öka kunskapen om industrialisering och uppskalning hos hårdvaru-startups, men hjälper även befintliga producerande företag i Sverige att hitta nya produkter att tillverka och kunder att växa med.

– Det är viktigare än någonsin att stötta startups att skala upp. Om de kan utvecklas ger det jobb och tillväxt i Sverige i en tid av omfattande industriell omställning. Det måste bli enklare för nya företag att gå från prototyp till produktion och att vi behåller den produktionen i Sverige, säger Monica Bellgran, professor på KTH och initiativtagare till Produktionsänglar.

Har du en ny produkt som du vill producera i Sverige?

Under våren har Produktionsänglar och Energimyndigheten initierat ett pilotprojekt kallat Digital Leverantörskontakt som syftar till att hjälpa svenska startups som har nya energiinnovativa produkter att starta produktionssamarbete med svenska leverantörer. Startups erbjuds även coachning av produktionsexperter.

– Det gick över förväntan och vårt gedigna förarbete med att hitta rätt startups och passande tillverkande företag visade sig vara framgångsrikt. Formatet upplevdes som klockrent och antalet ”träffar” i matchningen var oväntat många och spontana, säger Robert Kingfors, vd på Södertälje Science Park.

Till hösten startar en ny omgång med Digital Matchmaking, denna gång i samverkan med Vinnova. Målet är att stötta minst 25 startups att gå från prototyp till lokal produktion i Sverige istället för att producera i lågkostnadsländer.

Vill du vara med i projektet Produktionsänglar och Digital Matchmaking? Läs mer på www.produktionsanglar.se

Under 2021 förväntas den femte generationens mobilnät rullas ut i större skala i Sverige. Tidigare generationers mobilnät har riktat sig till konsumenter, den femte generationens mobilnät är även utvecklat för industrin. Just nu ligger en rad svenska industribolag i startgroparna för att testa den nya teknologin. Volvo kör lastmaskiner på distans över 5G-testnät i Eskilstuna medan gruvutrustningsbolaget Epiroc har lokalt nätverk med mobilkommunikation i sin testgruva i Kvarntorp. Utanför Sverige börjar mätteknikbolaget Hexagon göra sig redo för 5G-produktion i en av sina fabriker i Kina. Atlas Copco meddelade i början av detta år, 2020, att bolagets fabrik i Belgien nu står rustad för 5G-uppkopplad tillverkning. På den svenska marknaden har ABB:s fabrik i Ludvika tagit täten. Fabriken blir en av de första i världen att rulla ut den senaste mobila teknologin i sin tillverkning av lindningskopplare.

– För ABB:s fabrik i Ludvika kommer detta betyda att de kommer att kunna koppla upp fler och fler sensorer som därigenom kommer att kunna generera nya typer av tjänster och effektivare lösningar. Men det fundamentala är att den trådlösa uppkopplingen är tillräckligt stabil och säker så att man som bolag vågar koppla upp ett helt fabriksgolv, som i sin tur ger en mer flexibel och resursoptimerad tillverkning. Istället för som nu vara uppkopplad via kabel, som innebär en mer statisk produktion, satsar man nu på att klippa kablarna och successivt gå över till 5G, säger Erik Josefsson.

– Den här trådlösa tekniken gör det möjligt att vara mycket mera kundanpassad i sin produktion genom att med kort varsel kunna skräddarsy lösningar efter kundernas behov.

Just kundanpassade lösningar är en stark trend inom verkstadsindustrin, där allt fler slutkunder efterfrågar olika typer av unika produkter. Erik Josefsson tar lastbilstillverkaren Scania som exempel.

– Detta ställer i sin tur nya krav på Scanias produktion som alltså måste bli mer flexibel vilket betyder att varje verktyg måste kunna användas för tillverkning av många olika produkter. Genom att verktygen numera kan kopplas upp trådlöst och därmed bli intelligent, blir produktionen också mycket mer flexibel. Verktyget anpassas efter vad som ska tillverkas och inte tvärtom – vilket i sin tur ökar effektiviteten.

Ur ett europeiskt perspektiv ligger Sverige i täten avseende den fjärde industriella revolutionen eller Industry 4.0. Av samtliga patent kopplade till Industry 4.0 i Europa kommer de flesta från Sverige, varav hela 83 procent kommer från Ericsson.

– Det säger lite om vilka enorma resurser Ericsson plöjer ner i forskning och utveckling när det gäller att bygga den digitala infrastrukturen för framtidens industri. Här ser vi en mycket stor potential, säger Erik Josefsson.

Vad betyder detta för Sverige som innovationsnation?
– Om vi pratar om Industry 4.0 och den digitala transformation mot smarta, trådlöst uppkopplade fabriker som vi just nu ser ske inom industrin, så ligger Sverige definitivt i framkant. Och där är Ericsson en nyckelspelare för Sverige som industrination. Vi hör ofta att Sverige ligger efter i 5G-racet, men när det gäller 5G för industrin ligger Sverige absolut före.

Läs mer om Ericssons 5G-lösningar

Gunnel Svensäter är professor i oral biologi på Malmö Universitet, tandläkare och programansvarig för Foresight.

– Programmet involverar runt 40 personer på olika nivåer, allt från juniorer till seniorer, och från olika vetenskaper. Vi jobbar med forskare från bland annat Malmö Universitet, Lunds Universitet, Örebro universitet, Linköpings universitet och med folktandvården i Södra Sverige. Så det är helt unikt på det sättet att vi jobbar med olika aspekter som hälsoekonomi, cellbiologi och teknologi för att nämna några vetenskapliga fält, förklarar hon.

Karies och tandlossning hör till de vanligaste sjukdomarna i världen. Enligt nya uppskattningar beräknas minst en miljard människor ha någon av dessa sjukdomar. I Sverige drabbas cirka tio procent av allvarliga former av karies eller tandlossning. Problemet är att det i dag är svårt att upptäcka sjukdomarna i tid. Med dagens metoder riskerar många patienter att felbedömas och överbehandlas. Det är det som Foresight ska ändra på.

– Jag är inkopplad i den kliniska delen där syftet är att få möjlighet att kunna identifiera riskpatienter. I dag är metoderna väldigt trubbiga och vi kan bara konstatera till exempel karies först när någon blivit sjuk. Att i stället kunna använda sig av biomarkörer som är mer känsliga, skulle göra att vi kan fånga upp friska patienter som är på väg att utveckla karies eller tandlossning, säger Henrik Jansson forskning- och utvecklingschef på Folktandvården Skåne.

Målet är att med hjälp av Foresight identifera sådana biomarkörer samt att ta fram effektiva verktyg, så kallade sensorer, som kan snabbt och säkert detektera dem. På så sätt kan vi upptäcka de individer som löper ökad risk för tandlossning och karies innan sjukdomarna utvecklats. I dag är det många patienter som överbehandlas, vilket bidrar till ökade kostnader om cirka tio miljarder kronor per år för den svenska tandvården.

Det som är unikt med våra sensorer, och som skiljer dem från typiska biosensorer, är att de är uppbyggda av icke-biologiska byggstenar. Detta ger dem en ökad stabilitet, lagringsförmåga och reproducerbarhet, förklarar Börje Sellergren, professor inom biomedicinsk vetenskap på Malmö Universitet.

– Vi använder bl.a. syntetiska polymerer som kan känna igen och binda biomarkören. Bindningen ger upphov till en elektrisk eller optisk signal som kan mätas.  Det skiljer våra sensorer från biosensorer, tex immunsensorer vilka ofta är instabila och svåra att reproducera och lagra under längre tid. Dessa är faktorer som är viktiga i en klinisk prövning. Med våra verktyg ska vi kunna lita på att vi alltid får samma respons.

Nils-Eric Sahlin är professor i medicinsk etik vid Lund universitet. Hans team arbetar med riskbedömningar, kommunikation av kunskap och beslutsfattande. Han anser att förmedlingen av kunskap till patienterna är en viktig del i arbetet.

– Samarbetet med tandläkare har varit väldigt spännande. Tillsammans jobbar vi med kunskapsförmedling, det vill säga, hur tandläkaren ska förmedla information till patienten om hur denne ska göra för att förhindra problem framåt utifrån det liv som patienten lever. Riskkommunikation är ett problem som det tas allvarligt på, förklarar Nils-Eric Sahlin.

Bahram har över 20 års erfarenhet av kylteknik och bedriver sin forskning med tolv forskare och doktorander, samt stöd från stålföretag med produktionsanknutet kunnande och marknadskunskap.

- För närvarande pågår samarbete med bland annat SSAB, Sandvik, Uddeholm och Ovako. Målet är att producera stål med utmärkta egenskaper och att kontrollera fasomvandlingar och restspänningar för att uppnå optimal prestanda, genom att undersöka påverkan av dessa nyutvecklade kyltekniker på kommersiella kol- och rostfria stål. Detta är ett viktigt steg mot ökad förståelse för hur kylprocesser kan optimeras och kontrolleras, berättar Bahram.

Morgondagens hållbara teknologier
Forskningen är baserad på numeriska beräkningar och experiment i såväl laboratorium som i storskaliga experiment ute i industrin.

- Mer avancerad värmebehandling är en nyckelteknik för utveckling av metaller med bättre prestanda och höjd kvalité. Givetvis kan detta stärka den metalltillverkande industrins konkurrensförmåga och ge ökad tillväxt. Att vi har möjlighet att utveckla och testa kylkonceptens funktion innan tekniken byggs in i industriella produktionslinor minskar risken vid implementering av tekniken.

Fokusområden är energieffektivisering av värmebehandlingsprocesser, industriell konkurrenskraft, reducerad användning av legeringsämnen och produktionseffektivitet samt samhällsnytta genom framtida infrastruktursystem.

- Allt sker inom ramarna för FN:s Agenda 2030. Vi sitter på möjligheten att kraftfullt förbättra produktion och materialegenskaper samt att minska miljöpåverkan och ge lägre kostnader som resultat. Kylningen kan styras över en yta och därmed minska problemet med restspänningar, ge jämnare strukturer oavsett godsets geometri, eller bygga gradientmaterial.

Kan implementeras redan idag
Avancerad värmebehandling leder till metaller med bättre prestanda och kvalitet, något som i sin tur öppnar för produkter med lägre vikt, längre livslängd och minskat underhållsbehov. Potentialen för att spara energi, råvaror och vatten är mycket stor.

- Tillverkningsprocessen kan förenklas och energianvändningen minskas. Härdning kan uppnås i stål med lägre legeringshalt, kylning kan genomföras med minskad resursförbrukning och möjligheten att återvinna restvärme kan förbättras.

Utvecklingen av impinging jet-teknik för kylning kan implementeras i industriella applikationer redan idag och ger ett unikt kunskapsövertag för den svenska stålindustrin.

– Vi skapar bättre, säkrare och resurssnålare tillverkningsprocesser, som i hög grad bidrar till såväl samhällsnytta och välstånd som industri. Det är något vi alla gagnas av, avslutar Bahram.