Tjugo års forskning kring immunstimulerare har gett resultat. Adjuvanset som Novavax AB utvecklar och producerar är idag en viktig komponent för att förstärka effekten av vacciner. Nyligen införlivades det Uppsalabaserade företagets adjuvans för första gången i ett vaccin som är godkänt för humant bruk.

– Det har varit intensiva år under pandemin, men också år av otroligt starkt driv och engagemang. Med hjälp av extern finansiering från bland annat USA:s regering lyckades Novavax utveckla och lansera sin första produkt i flera länder runt om i världen. Vi har också skalat upp vår produktionskapacitet, något som vi nu kan använda för att ta fler vacciner till nästa nivå, säger Magnus Sävenhed, vd för Novavax AB.

Starkt engagemang utveckla nya vacciner
De senaste åren har Novavax i Uppsala vuxit kraftigt, från 50 till totalt cirka 300 personer och marknaden för adjuvanset har expanderat till att omfatta både veterinär- och humanvacciner. Det finns flera intressanta kandidater i företagets pipeline.

– Vi har en väldigt spännande tid framför oss. Novavax kommer att fortsätta att producera vaccindoser, och vi kommer att driva vårt kliniska utvecklingsprogram framåt, inklusive en kombinationsvaccinkandidat. Vi har också kommit långt i våra projekt med partners från olika delar av världen, bland annat i Afrika där vi har flera pågående försök, säger Magnus Sävenhed.

2015 forskade Per Fogelstrand och Ulf Yrlid på immunceller som dirigerar återväxt av celler i skadade blodkärl. Forskarna upplevde då stora svårigheter med att färga olika celltyper samtidigt i vävnaden och att särskilja cellerna i mikroskopet. En nöt som de till slut knäckte och deras tekniska lösningar blev starten för det som Kromnigon idag levererar.
– Mikroskopering är oerhört vackert och har alltid intresserat mig. Det är dessutom inspirerande att våra teknologier är eftertraktade inom cancerforskning för att bättre individanpassa nya cancerbehandlingar, säger Per Fogelstrand, företagets vd, som tillsammans med Ulf Yrlid grundade bolaget.

Genomslag med Nobelpriset 2018
Kromnigons teknologi för att färga celler heter StreptaClick. Den bygger på att snabbt och enkelt ladda de antikroppar som används vid vävnadsfärgning med rätt färg. Färgen sätts fast genom ett helt nytt sätt att använda den inom biokemin välkända molekylen streptavidin. Intresset för teknologin fick en rejäl skjuts 2018 när Nobelpriset i medicin belönade upptäckten att cancer kan botas genom att aktivera kroppens eget immunförsvar så att det angriper och dödar tumörcellerna.

Visualisering av immunceller och tumörceller samtidigt
För att kunna visualisera immunceller och tumörceller samtidigt krävs multifärgning, alltså att färga flera olika celler samtidigt med hjälp av antikroppar. Multifärgning ger en bättre helhetsbild av sjukdomsförloppet i vävnaden, vilket underlättar behandlingsbesluten. I dag används i Sverige främst traditionell mikroskopering inom cancerdiagnostik där man färgar vävnadssnitt med en färg per snitt. En metod som Per Fogelstrand tror kommer att kompletteras med multifärgning och flerfärgsmikroskopering.
– Redan idag är dessa metoder viktiga verktyg för framtagning och utvärdering av nya cancermediciner, avslutar han.

Uppsala Business Park, Uppsala Science park och Främre Boländerna är några av de områden för Life Science som finns i Uppsala. Staden har länge gått i bräschen för sektorn som bidrar till att främja människors hälsa genom forskning och utveckling av bland annat läkemedel och medicintekniska produkter. Charlotte Skott, Näringslivsdirektör i Uppsala Kommun, berättar att Uppsalas näringsliv är brett och kan beskrivas som en pyramid: näringslivspyramiden.

– Som en stark bas har vi vardagliga verksamheter och i mitten en kunnig tjänste-produktsektor som också fungerar som underleverantörsled till toppen på pyramiden. Toppen i sin tur består till stor del av Life Science-företag. Näringslivspyramiden behöver fortsätta växa som en intakt helhet för att Uppsalas näringsliv ska fortsätta må bra och vara konkurrenskraftig på en global marknad.

Vill skapa 2 000 arbetstillfällen per år
Som Näringslivsdirektör får Skott förmånen att jobba för en gemensam hållbar tillväxt i Uppsala tillsammans med medarbetare, entreprenörer, innovationsstödssystem, stadens båda universitet och många andra. Deras gemensamma mål är att uppnå en tillväxt om 2 000 arbetstillfällen per år i kommunen.

– Vi har flera nya företag som valt att ta sin verksamhet till Uppsala eller att starta här just för den miljö och de förutsättningar vi gemensamt har skapat. Främre Boländerna är ett bra exempel på plats där nästa generations företag har möjlighet att växa och utvecklas, och expansion kan ske.

”Avgörande för vår framgång”
Ett av de bolag som valt att etablera sig i Uppsala är vaccinbolaget Novavax. De har utvecklat och tillverkat en nu patenterad vaccinkomponent som levereras till kunder inom både human- och veterinärbranschen. Magnus Sävenhed, företagets vd, berättar att forskningen om den här typen av vaccinkomponent (adjuvans) ursprungligen kommer från Sveriges Lantbruksuniversitet, som har sitt säte i Uppsala.

– Under de inledande åren av bolagets historia var vårt nära samarbete med universitetet helt avgörande för att ta vår idé till ett kommersiellt bolag. Möjligheten att kunna använda de Science parks som finns för nystartade företag i Uppsala har dessutom hjälpt oss att utveckla och expandera verksamheten. I Uppsala finns även den kompetens som vi har behövt, vilket har lett till att vi kunnat växa från 50 till 200 anställda på bara 2–3 år.

En expansiv region
Framtiden ser ljus ut för Uppsala, konstaterar Charlotte Skott, då det är en expansiv region där Life Science spelar en viktig roll.
– Vi är stolta över att en av de viktigaste noderna för Life science-sektorn i Sverige finns i Uppsala. Samtidigt är den globala konkurrensen knivskarp för en bransch som ägnar sig åt att rädda liv, som skapar många jobb, knyter samman både forskning och företag och har hela världen som marknad. Att fortsätta gynna sektorn är verkligen något som vi i Uppsala gemensamt vill fortsätta att skapa förutsättningar för.

Läs mer om Life Science i Uppsala kommun på meruppsala.se

Närheten till både sjukhus och universitet och ett campusområde som erbjuder en Science Park lockar både små start-ups och etablerade internationella företag.

– Den samlade innovationskraften, kompetensen och expertisen i kombination med att det finns lokaler som möter entreprenörers och företags behov gör att många väljer att etablera sig här. Genom olika nätverk och innovationsprogram får alla bolag, oavsett storlek, möjlighet att ta del av den samlade kunskapen som finns i området, säger Lilian Wikström, vd för Karolinska Institutet Innovations.

Goda förutsättningar att bli världsledande inom Life Science
Region Stockholm har antagit en Life Science-strategi för regionen. En forskningsinfrastruktur i världsklass, ett hälso- och sjukvårdssystem av hög internationell kvalitet, ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett dynamiskt innovationsklimat är de främsta drivkrafterna bakom strategin.

– Det är med den här sortens mötesplatser som Stockholm, jämte sin ställning inom forskning, klinisk verksamhet och företagande inom medicin och teknik kan positionera sig bland de främsta i världen inom Life Science, säger Martin Tegnér, chef för programkontoret Life Science vid Region Stockholm.

Unik möjlighet till flexibla lokaler
Akademiska Hus ger möjlighet för företag att hyra lokaler mitt på campus - från kontorsstol och labbänk till större labbmiljöer och huvudkontor. Lokalerna ligger i anslutning till Karolinska Institutet med närhet till andra myndigheter, företag och organisationer med koppling till utbildning och forskning inom medicin och hälsa.

– Vi kan erbjuda både nystartade och etablerade företag en fysisk plats anpassad efter deras behov. Vi är i en spännande utvecklingsfas och vill öppna upp för fler att flytta in och dra nytta av de mötesplatser och den innovationskraft som finns här, säger Björn Lindberg Sylvan, strategisk uthyrare på Akademiska Hus.

Framgång för företag med ursprung i klustret
Anacardio är ett av företagen som vuxit fram ur den innovativa miljön. Genom banbrytande forskning från Karolinska Institutet utvecklar ett team av hjärtsviktsexperter och läkemedelsproffs en ny behandlingsmetod för hjärtsvikt.

Ett annat företag som har sina rötter här är Heartrunner Sweden AB som startades av en grupp forskare med ena foten i klinik och den andra i akademin. Med modern teknik larmas frivilliga personer med kunskaper inom hjärt-lungräddning till en plats där någon drabbats av ett hjärtstopp. Många liv har räddats när livräddare snabbt varit på plats.

Beläget mitt i en attraktiv life science-miljö, med utvecklade samarbeten med både Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Astra Zeneca genomsyrar forskningen hela sjukhusets verksamhet. Det har också blivit en uppskattad karriärväg.

- Vi har landets högsta lönepåslag till medarbetare som forskar, som mest upp till 19 000 kronor extra. Och för dem som är nyfikna på forskning erbjuder vi prova på-forskningsmånader, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör.

Satsningen har inspirerat
Karriärvägarna är öppna för alla vårdpositioner, något som Sahlgrenska Universitetssjukhuset var först med och som inspirerat andra sjukhus att ta efter.

- Vi uppmuntrar alla inom akademiska vårdyrken att fortsätta utvecklas och göra akademisk karriär. Hos oss finns till exempel arbetsterapeuter, fysioterapeuter, dietister och psykologer som forskar och gör akademisk karriär parallellt med den kliniska. Det gagnar patienterna direkt när den som behandlar dem ligger i forskningens framkant och kan erbjuda de bästa behandlingarna, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

Framgångsrik satsning
Och satsningen har varit framgångsrik. Våren 2022 fanns det 270 akademiska tjänster kopplade till sjukhuset – en ökning med 41 tjänster sedan 2019. Dessutom kan sjukhuset stoltsera med 141 professor och 966 disputerade medarbetare. Nio av tio som har disputerat vill stanna kvar och arbeta kliniskt och sju av tio ST-läkare säger att de vill ägna sig åt forskning framöver.

Kliniskt arbete i kombination med forskning en styrka
Roger Olofsson Bagge är en av dem som delar sin tjänst mellan forskning och kliniskt arbete. Han är överläkare inom kirurgi och forskargruppledare för en grupp som tar fram nya behandlingar för patienter med cancer genom nya kliniska prövningar.

Han berättar att han delar sin vecka mellan att operera, forska och träffa patienter på mottagningen. Ett upplägg som han är mycket nöjd med.

- När jag träffar patienter på mottagningen väcks idéer som jag sedan kan ta med mig och undersöka vidare i laboratoriet. Arbetar man bara i det ena har man inte förståelse för det andra. Styrkan är att jag har båda verktygen och kan testa i labbet – och sen faktiskt ta tillbaka det till patienten.

Forskningen driver sjukvården framåt
Vikten av att satsa på forskning kan inte understrykas nog, menar Ann-Marie Wennberg Larkö. Vård som idag ses som självklar hade inte funnits utan forskningen som bedrivits på sjukhus och universitet.
- Det är medarbetarna på landets universitetssjukhus och universitet som forskar, utvecklar och implementerar nya rön i vården så att de bästa nya behandlingarna blir tillgängliga för våra patienter. Dagens forskning är morgondagens rutinsjukvård.

– APH är precis som ett vanligt högt blodtryck fast i lungcirkulation. Det uppkommer när blodkärlen i lungans kretslopp drar ihop sig akut och då orkar ofta inte höger hjärthalva pumpa tillräckligt, så kallad hjärtsvikt som är ett tillstånd med hög dödlighet. Ett effektivt läkemedel för APH, som vi hoppas att vårt Supernitro ska bli, skulle kunna minska ett stort lidande och spara hundratusentals liv varje år, menar Per Agvald, vd Attgeno.

Idag är ett stort bekymmer inom vården att det inte finns effektiva och säkra läkemedel för APH.
– APH kan i princip drabba vem som helst, när som helst. Idag när vården kan behandla fler och fler äldre för svåra sjukdomar ökar också fallen av APH, säger Christofer Adding, medicinsk chef Attgeno.

APH medför ökad dödlighet
Vissa löper större risk att drabbas, exempelvis patienter med blodproppar, personer som utsatts för akut trauma eller svår infektion eller personer som genomgår hjärtkirurgi.
– Det finns även en ökad risk hos alla patienter som genomgår större kirurgiska ingrepp. APH vid infektion är vanligt, exempelvis har en svensk studie* visat att en tredjedel av de patienter som drabbades av covid och hamnade på intensiven fick APH och hos dessa var dödligheten efter tre veckor cirka sex gånger högre än hos de som inte drabbats av APH, berättar Christofer Adding.

Attgeno har sedan starten fokuserat på forskning och utveckling av NO-donerande läkemedel. Som den nya läkemedelskandidaten Supernitro som det nu påbörjats studier av på patienter vid två hjärtkirurgikliniker i Sverige.
– Genom vår forskning har vi kunnat visa att om man tillför NO, en gas som också produceras av kroppen själv, via en kontinuerlig intravenös infusion av Supernitro så frigörs NO så snabbt att huvuddelen av effekten sker på kärlen i lungcirkulationen varvid risken för biverkningar minimeras. Vi ser med stor tillförsikt fram mot de fortsatta studierna och målet är att få ut Supernitro på marknaden inom de närmsta åren, avslutar Per Agvald.

 

*En studie från nya Karolinska Sjukhuset visar att nästan en tredjedel av covidpatienterna som krävde intensivvård drabbades av APH. Efter tre veckor var dödligheten hos dessa patienter cirka sex gånger högre än hos de som inte hade drabbats av APH.

Att driva igenom industriprojekt inom Life Science och få lyckade resultat kräver kunskap och erfarenhet.

Processus har utvecklat en egen arbetsmetodik, en projektmodell som gör att man kan bidra till att göra kunden Hållbar, Effektiv och Lönsam. De tre begreppen är alla sammanlänkade och kallas gemensamt för HEL.

– Det kan handla om att hitta lösningar som är mer energieffektiva eller som minskar avfallet eller vattenförbrukningen. Då får vi också en hållbar lösning som dessutom är mer lönsam, förklarar Johan Timby.

Processus har bred kompetens
Företaget har ett 70-tal anställda på flera orter i Sverige. Internt har man expertis inom en rad områden, som processdesign, el- och instrumentdesign, elkonstruktion och automationsdesign. Man har också ett eget nätverk av underkonsulter man tar in för att verkställa projekten, hela vägen till nyckelfärdig leverans.

Såväl innan som under pandemin har Processus haft många uppdrag inom just läkemedelsindustrin. Nu använder man de samlade kunskaperna för kommande projekt.

– Inom Life Science finns stora krav på till exempel spårbarhet. Vi har de kunskaper som krävs för att uppfylla kraven. Likaså kan vi erbjuda testning och verifiering av hela processen, vilket krävs inom det här området. Vi levererar så långt fram i projektet som kunden önskar, avslutar Johan Timby.

Enligt WHO är cirka en halv miljard människor globalt infekterade av könsherpes HSV-2, Herpes simplexvirus typ 2. Samtidigt drabbas cirka 130 miljoner människor runt om i världen av klamydiainfektioner varje år.

– Pandemin har visat att vi inte längre har råd med den långa väg vaccinutveckling traditionellt har tagit, och att vi genom samarbete kan lyckas få fram nya vacciner betydligt snabbare än tidigare. Här vill vi, med vår långa erfarenhet av vaccinutveckling och vårt väletablerade nätverk av vaccinutvecklare bli en accelerator för att driva på vaccinutvecklingen, säger Hans Arwidsson, vd och styrelseledamot i Eurocine Vaccines.

Eurocine Vaccines utvecklar idag både en profylaktisk, förbyggande, vaccinkandidat mot klamydia och en terapeutisk vaccinkandidat mot HSV-2. Vaccinutvecklingen för att ta fram ett profylaktiskt vaccin kräver mycket större studier eftersom du inte vet om målgruppen kommer att utsättas för smitta under studierna eller inte, förklarar Hans Arwidsson.

– Att satsa på utveckling av både profylaktiska och terapeutiska vacciner är ett sätt för oss att sprida riskerna inom företaget.

Vacciner minskar infektionsspridning
Klamydia, som är en av de vanligaste sexuellt överförda infektionerna i Sverige och globalt, har sedan 1997 ökat kraftigt. WHO rekommenderar att förebyggande vaccin utvecklas mot klamydia, för att kunna införa immuniseringsprogram riktat mot ungdomar i linje med det man idag har för humant papillomvirus, HPV.

– Klamydia ger ofta inga symptom, men den smittade kan ändå sprida infektionen vidare. Det är särskilt allvarligt för unga tjejer och kvinnor då en långvarig klamydiainfektion kan leda till infertilitet. Det finns även en klamydiainfektion, framför allt vanlig i utvecklingsländer, som kan leda till blindhet. Så vaccinutvecklingen mot klamydia är otroligt viktig, både för den enskilda individen men även för samhället i stort, menar Hans Arwidsson.

Under de senaste 100 åren har vaccinationsprogram haft avgörande betydelse för att kontrollera spridningen av infektionssjukdomar över hela världen och WHO stöder vaccinutveckling även för HSV-2, både av terapeutiska och profylaktiska kandidater. Även EU har skapat ett omfattande bidragssystem för vaccinutveckling.

– Vi vill med vår långa erfarenhet överbrygga klyftan mellan innovation och marknad så att vi snabbare kan få tillgång till nya vacciner. Vi gör det genom att identifiera vaccininnovationer på ett tidigt stadium. Vaccinkandidater som vi sedan kan lotsa fram tills att det går att licensiera produkterna till de stora vaccinbolagen, avslutar Hans Arwidsson.

Carbonhand är en greppförstärkande handske med trycksensorer i fingrarna som känner av när användaren behöver stöd. När användaren initierar ett grepp reagerar trycksensorerna och konstgjorda senor tillför den nödvändiga kraften.

Flera orsaker till nedsatt handfunktion
Det finns många orsaker till att man drabbas av nedsatt handfunktion. Det är vanligt förekommande om man har haft en stroke, men kan även uppkomma vid ryggmärgsskador, neurologiska sjukdomar eller på grund av ålder.

- Carbonhand kan hjälpa många med nedsatt handfunktion, oavsett hur den har uppkommit, säger Petter Bäckgren, VD, Bioservo. Kliniska studier visar att den dessutom hjälper till att bygga upp styrkan i handen och rehabiliterar patienterna i samband med i vardagsaktiviteterna i hemmiljön.

Kliniska bevis visar förbättrad handfunktion
Närmare 200 patienter har varit involverade i flera studier där Carbonhand använts antingen som hjälpmedel, som ett verktyg för rehabilitering eller som en del av en kontrollgrupp som får standardvård. Resultatet efter 4-12 veckors användning är både förbättrad greppstyrka och handfunktion - samt att användarna upplever en förbättrad livskvalitet.

- Preliminära data från den senaste studien visar att personer som har levt med en nedsatt handfunktion i nära tio år, redan efter sex veckors Carbonhand-användning, förbättrar sin egen greppstyrka med 27 %. Det innebär förstås en enorm frihetskänsla och förbättrad livskvalitet när de kan utföra vardagliga saker som att dricka kaffe, äta mat själv och leka med barnen, säger Petter Bäckgren.

I dagarna tas det första spadtaget till Galdermas nya produktionsanläggning, mitt i life science-klustret i Uppsala. Det handlar om en satsning värd över två miljarder kronor som ska möta en växande efterfrågan på Galdermas estetiska produkter. Att fabriken byggs i Uppsala är ingen slump.

– Det var här teknologin bakom Restylane, våra fillers med hyaluronsyra, föddes. Vi är redan väldigt konkurrenskraftiga och har under våra nära 30 år på marknaden visat att vi kan producera med hög kvalitet. Men vi får inte slå oss till ro, vi behöver modernisera produktionen. Att vara bäst är en färskvara, säger Kim Sandell, Head of Site Operations på Galderma i Uppsala.

Starkt affärsområde
Globala Galderma verkar inom hela spektrumet av den snabbväxande dermatologimarknaden – injicerbar estetik, dermokosmetik och terapeutisk dermatologi. I produktportföljen finns allt från ansiktslotion till medicinska produkter. Det är just injicerbar estetik som siten i Uppsala är experter på, ett affärsområde som har vuxit med 32 procent under första halvan av 2022.

– Här utvecklar och producerar vi produkter som innehåller hyaluronsyra. Våra fillers samt geler för medicinsk användning vid artros och reflux är några exempel. Vi har en stark forskning- och utvecklingsverksamhet och en portfölj med flera innovationer, både nya fillers och biologiska läkemedel, berättar Lotta Brynö, Head of Product Development.

Lever upp till högt ställda krav
Det är en lång process att gå från idé till färdig produkt. Vissa av Galdermas projekt har utvecklats sedan 2009. Kraven från regulatoriska myndigheter är mycket höga när det gäller produkter som ska injiceras i den mänskliga kroppen. Det tycker Lotta Brynö är bra – kraven går i linje med Galdermas egna kvalitetskrav.

Den nya produktionsanläggningen möjliggör för Galderma att fortsätta producera på den kravställda nivån – och samtidigt tredubbla kapaciteten. Inom kort levererar svenska KeyPlants de första modulerna, som likt ett gigantiskt lego ska byggas ihop till en fabrik.

– Det här kommer att bli en lite annan arbetsplats än vår nuvarande produktionsanläggning. Därför behöver vi göra ett kompetensskifte och träna våra medarbetare i att jobba i en än mer automatiserad produktion. Lyckas vi med detta och kan positionera oss i Uppsala även inom biologiska läkemedel har vi säkrat vår framtid som produktionscenter, säger Kim Sandell.