På Orkla Foods Sverige bidrar man till koncernstrategin genom att erbjuda God mat som gör gott, inte bara att det smakar gott, även att det gör gott för människor, djur, miljö och samhället i stort. Hållbarhetsdirektören Agneta Påander förklarar att hållbarhetsperspektivet är en naturlig del av Orkla Food Sveriges företagande och hon är övertygad om att ett ansvarsfullt förhållningssätt är en förutsättning för att vara marknadsledande även i framtiden.

Inom Out of home-avdelningen, Orkla FoodSolutions, har man utifrån strategin skapat Next is Now, en plattform för framtidens mat som är hållbar och hälsosam - och som redan finns här idag.

 

Mönster måste brytas
Framtidens mat är föga förvånande grön, hållbar och hälsosam. Livsmedel spelar stor roll både för de globala miljöutmaningarna och den allmänna folkhälsan, så det är viktigt att människor börjar förändra sina mönster.– Vi behöver hjälpas åt för att komma tillrätta med hållbarhets- och hälsoutmaningarna. Det är dags att gå från ord till handling och vi är övertygade om att vi genom samarbete kan göra stor skillnad, säger Ellinor Persson, Marknadschef Orkla FoodSolutions.

Det är utifrån denna övertygelse som Next is Now har utvecklats. Ambitionen är att fler ska börja agera, istället för att bara diskutera.
– Vi började med att fråga experterna vad framtidens mat är. Svaret var unisont: hållbart, flexitariskt och att vi som stor livsmedelsproducent har en viktig roll. Utifrån experternas svar och de trender vi ser i omvärlden skapade vi plattformen Next is Now. Vi vill få till samarbeten med våra kunder och tillsammans ta konkreta actions så att vi kan få till skiftet i hur vi äter mer hållbart och hälsosamt, säger Ellinor.

Förutom kundevent och utbildningar innehåller Next is Now färdiga koncept med CO2-e beräknade recept och inspirationsmaterial för både kock och gäst. Koncepten kan även anpassas utifrån de unika verksamheternas behov.

Dags att agera
Ett konkret koncept som tagits fram till skolor är Fast Fusion Climate Week.

– Fast Fusion Climate Week är en klimatvänlig vecka där vårt fulla fokus läggs på god mat som dessutom är bra för klimatet och hälsan, berättar Sara Westerlin, projektledare för Next is Now på Orkla. Det är stora smaker från hela världen blandat med vårt svenska kök, kort sagt mat lagad med kreativitet. Målet är att alla, när veckan är slut, ska ha upptäckt både hur god klimatsmart mat är och att vi fått ett hållbart grundtänkande. För det kommer att behövas mycket mer än en Climate Week för att vi ska gå åt rätt håll mot ett bättre klimat.

Fast Fusion Climate Week har en egen hemsida med allt som behövs för att nå ut med hälsosam och hållbar mat till skolköken. Det inkluderar information till föräldrar, pedagogiskt material till lärare och rektorer, intressanta affischer och informationsmaterial till skolkökspersonal och mycket mer. Sara poängterar dock att man inte kommer långt om maten inte är god. Ska man åstadkomma en beteendeförändring gäller det alltså att sätta ribban högt och inte tumma på smaken.

– Det finns ingen tid kvar att bara prata, utan vi måste agera och vi måste göra det tillsammans. Det är helt enkelt dags att skrida till handling, avslutar hon.

Läs mer om Next is Now
Läs mer om Fast Fusion Climate Week

BTJ:s ambition är att skolbibliotekarier ska delta i det pedagogiska arbetet. De ska också ha tillgång till lämplig och aktuell barn- och ungdomslitteratur, utvald för att passa just deras elever.

– Skolbiblioteken har två huvuduppgifter. Den ena är att främja läsglädje och förbättra elevernas läsning, den andra är att lära ut Medie- och informationskunnighet (MIK), säger Staffan Dykes, ansvarig för affärsområdet skolbibliotek hos BTJ.

Finns ingen skolbibliotekarie med rätt kunskap och resurser riskerar eleverna att inte nå de uppsatta målen, det kan få konsekvenser för deras utbildning.

– Därför är det kritiskt att skolbibliotekarien får rätt förutsättningar och tid att delta i det pedagogiska arbetet, säger Annetje.

Eftersom hundratals relevanta titlar ges ut varje vecka är det ett omfattande arbete att välja rätt litteratur för en specifik skola. BTJ arbetar därför hårt med att följa utgivningen av både svensk, engelsk och mångspråkslitteratur. Varannan vecka presenteras omkring 300 titlar i företagets urvalstjänst, men bakom dessa finns hundratals som inte lever upp till BTJ:s krav.

– Vi har järnkoll på utgivningen och vi har den expertis och litteraturkännedom som krävs för att finna rätt material. Vi gör urval utifrån skolornas unika behov och tillhandahåller helt opartiska recensioner som förmedlingsstöd. Därtill har vi litteraturkännare inom flera språk. Det säkrar kompetent urval på svenska och andra språk. För MIK erbjuder vi ArtikelSök, vår databas med över två miljoner svenska artiklar som valts ut av erfarna redaktörer, avslutar Staffan.

Läs mer om BTJ här

Behovet av tydliga och användarvänliga plattformar för distansundervisning har ökat de senaste månaderna, men ett pedagogiskt, digitalt koncept har länge behövts hos främst högre utbildningar som yrkeshögskolor, Komvux, Högskola och vidareutbildning av yrkesverksamma.

Enkelt att förbereda sig
Ramona Aronson är utbildningsledare på Consensum Yrkeshögskola. Hon har använt LäraNäras plattform i fyra år och berättar att fördelarna med distansundervisning är många.
– Om man exempelvis läser till stödpedagog varvas det teoretiska ofta med praktiskt arbete. Då kan man planera sitt studerande utifrån den tid som passar och ta till sig informationen i en takt som passar en själv, samtidigt som verksamheten kan hålla igång.

Lärare kan enkelt ladda upp föreläsningar, klipp, ljudinspelningar eller dokument på den digitala plattformen. Samma föreläsningar kan användas flera gånger – men studenter kan inte ladda ner och sprida vidare materialet. Staffan Sjöstedt, vd på LäraNära, berättar att läraren kan följa studenternas utveckling direkt i plattformen.
– Man ser vilka filer som har öppnats och hur länge studenten har tittat eller läst. Dessutom är det möjligt att låsa valda delar av kursen tills studenten gått igenom tidigare material och fått godkänt på de tillhörande uppgifterna.

Kan hålla en hög kvalitet
Jan Degerfält är pedagog och en av grundarna av LäraNära. Han berättar att det är möjligt att lägga diskussionerna på en högre nivå när studenterna får möjlighet att förbereda sig inför seminarier eller gruppträffar.
– Man kommer inte tomhänt till en fest. Har studenten läst på och kommer med konkreta frågor ökar lärandet och utbildningen kan hålla en hög kvalitet och bättre tempo rakt igenom. Som lärare slipper man begränsa sig till ett antal timmar i en lektionssal – även gästföreläsare kan prata till punkt och säkerställa att de får fram sitt budskap.

Ramona Aronson samlar sina studenter på klassträffar en gång i månaden, övrig undervisning sker genom plattformen. Hon berättar att hon snabbt fastnade för LäraNära och upplevde att den var mer användarvänlig och lättnavigerad än tidigare plattformar hon använt för sin distansundervisning.
– Även studenterna har berättat att de uppskattar tydligheten, och inte minst möjligheten att följa sina framsteg under en speciell flik. Allt samlas på samma plats, vilket gör det möjligt att lägga mer tid på det som är viktigt: lärandet.

Läs mer om LäraNära

Datorspel och esport har kommit att ta stor plats under de senaste åren. Det märker man i medierna där esportlag som Astralis vinner världsmästerskap, men också hemma i barnrummen, där Fortnite och Counter-Strike har blivit en favoritsysselsättning bland ungdomar.

Även i grundskolan börjar datorspel inta en mer framträdande roll. Om de används på rätt sätt kan dessa datorspel fungera som ett kraftfullt pedagogiskt och didaktiskt verktyg, som kan hjälpa ungdomarna både professionellt och socialt.

Det menar Andreas Binggeli, IT-didaktisk konsult vid Centrum för läromedel på Köpenhamns Yrkeshögskola, som utbildar lärare i nya digitala läromedel som kan användas i undervisningen. Här betraktas datorspel som ett verktyg som kan användas för många olika uppgifter i grundskolan.

”Skolan handlar inte längre bara om matematik, danska och geografi. Det är ett föråldrat sätt att tänka. År 2020 är undervisningen inriktad på att ungdomarna inte bara ska utvecklas i enskilda ämnen. De ska också utveckla andra färdigheter genom undervisningen, säger Andreas Binggeli.

Till exempel kan datorspel användas som ett verktyg för problemorienterat lärande: Det populära FIFA-spelet kan användas för att lära sig förstå statistik, och konstruktionsspelet Minecraft för att lära sig om spatial kreativitet och samarbete. Strategispelet StarCraft kan bidra till en förståelse för resurser och ekonomi.

Fortnite gör ungdomar bättre på att samarbeta
”Fortnite är ett otroligt bra spel när det kommer till att lära sig arbeta tillsammans. Spelet går så fort att om du inte samarbetar, planerar och tänker framåt, dör du omedelbart. Att utveckla en strategi, följa den, samarbeta och upprätthålla en god laganda, är allihop färdigheter som 2000-talets ungdomar måste ha, säger Andreas Binggeli.

Kirsten Haase är av samma åsikt. Hon är utbildningsansvarig i Gladsaxe kommuns skolförvaltning, med särskilt ansvar för teknikförståelse. På Gladsaxes skolor använder man datorspel som ett verktyg för att skapa en motiverande, samtida och inkluderande inlärningsmiljö.

”Det intressanta med spel är att de kan öka elevernas lust till att lära sig något. Man använder spel som en metod, men också som en motivationsfaktor, eftersom spel är en stor del av unga människors liv utanför skolan. Spel erbjuder en inlärningsmiljö som även engagerar den grupp ungdomar – ofta pojkar – som är mycket skickliga på olika spel och därför också ofta blir duktiga på att skapa strategier, samarbeta och kommunicera, inte sällan på både danska och engelska”, säger Kirsten Hasse.

Ha färdigheter och utrustning redo
Om en utbildningsinstitution överväger att använda datorspel i undervisningen är det viktigt att man dels tar det på allvar, dels inte tvingar det på lärarna, tror Kirsten Haase.

Andreas Binggeli håller med. Han tycker det är viktigt att man ända från början har en professionell målsättning med spelen och att man tänker på vad varje spel kan användas till.

”Det är också viktigt att man har stöd från institutionens IT-avdelning, så att man till exempel vet att skolans IT-nätverk kan hantera att en hel klass spelar samtidigt. Detsamma gäller för datorer och hårdvara: Man måste kunna vara säker på att skolans datorer faktiskt kan hantera de spel man vill använda i undervisningen. Annars faller det hela platt till marken”, säger Andreas Binggeli.

Läs mer

Utbildningsförvaltningen stödjer skolornas arbete genom nätverket Spring i benen. Utvecklingen kommer inifrån skolan genom att vi utgår från skolornas egna goda exempel som har delats mellan alla skolor.

Spring i benen arbetar för att stödja skolornas eget engagemang, snarare än att styra det. Skolorna väljer själva hur arbetet läggs upp och bidrar med en eller flera representanter till nätverket. Dessa träffas två gånger per termin och utbyter erfarenheter och tips via regelbunden kontakt i digitala kanaler.

Eleverna är vår målgrupp

Nätverket, som har varit aktivt sedan 2017, har tagit fasta på studier som visar en mängd positiva effekter av rörelse för elevers koncentration, kreativitet och lärande, men också när det gäller upplevelser av stress, depression och ångest.

Egna påvisade resultat är ökad trivsel, trygghet och studiero i skolor där den fysiska aktiviteten ökade mest. Tidigare inaktiva elever, samt elever med funktionsnedsättning, är de som gynnats mest.

Elevinflytande är viktigt

Vi vill att eleverna ska planera och leda den fysiska aktiviteten under skoldagen. Därför satsar vi på elevledarutbildning. Vi utbildar även skolans medarbetare till Handledare och satsar extra mot Grundsärskola och simskola, som vi ser som en viktig basfärdighet. Vi har ett nära samarbete med grundskolans fritidshem.

Ta kontakt med oss på Spring i benen i Stockholm; vi bollar gärna utvecklingsfrågor kring fysisk aktivitet i skolan.

Läs mer om Spring i benen här

Vi står inför en tid med en stor prognostiserad lärarbrist och fram till 2035 beräknas 79 000 lärare saknas inom det svenska skolväsendet. En bidragande faktor är låga lärarlöner. Fredrik Nordvall, förvaltningschef för bildningsförvaltningen i Hallsberg, menar att det finns en rad verktyg och insatser bortom förhöjda lärarlöner som kan bromsa utvecklingen.

– En god utbildningskvalitet är beroende av kompetenta lärare. Därför gör vi en rad satsningar i kommunen för att kompetensutveckla lärare och skapa en kontext där elever når sina mål.

Arenor för kollegialt lärande
Kompetensutvecklingsdagar, klassrumsobservationer, arenor för kollegialt lärande, flexibla klassrum och digitala undervisningsmiljöer är några av de satsningar som görs i kommunen. Elin Kullman, lärare på Transtenskolan, beskriver särskilt hur det kollegiala lärandet stärker henne i sin profession.

– Vi tillhör olika arbetslag och hjälper och stöttar varandra vid behov och vi har även schemalagda arbetsmöten då vi tar upp olika ärenden. Tillsammans skapar det ett kollegialt lärande som ger mig en trygghet i min roll.

Hallsberg har även tagit på sig ledartröjan i landet i sin användning av digitala verktyg. Tillsammans med IT-strateger och IT-pedagoger ska lärare få stöd för att utveckla sin digitala undervisningspedagogik.

Vill ha Sveriges bästa skola
Visionen för samtliga satsningar är tydlig. Hallsberg ska vara en av Sveriges bästa skolkommuner. Det är något Elin och Edvina Osmancevic, lärare på Stocksätterskolan, känner en stolthet inför.

– Vi har höga förväntningar på våra elever, då måste vi också ha höga förväntningar på oss själva. I det upplever jag att vi har kommit långt och genom att utnyttja alla kompetenser och sträva åt samma mål kan vi nå ännu längre, avslutar Edvina.

Hallsbergs kommun ligger i Sveriges hjärta, mitt i Närke, i södra Örebro län.
Kommunen består av sex tätorter. Tillsammans är vi cirka 16 000 invånare i kommunen.
Som Sveriges demografiska mittpunkt är Hallsberg den naturliga knutpunkten för resande och för gods som transporteras på väg och järnväg.

Läs mer här

Skolan ska vara en plats för alla som tillåter och uppmuntrar att vi fungerar olika. Detta menar Ebba Johansson, talesperson i utbildningsfrågor i Förbundet Unga Rörelsehindrade och till vardags lärare i grundskolan.

– Både lärare och elever måste känna sig välkomna som en självklar del i Sveriges skolor – oavsett funktion. För att möjliggöra det krävs flexibilitet och förutsättningar för både fysisk och psykisk tillgänglighet.

I praktiken innebär det en skola där varje enskild individs behov är i fokus. Det kan handla om digitala verktyg som redan idag finns tillgängliga för att underlätta skrivande och redovisning. Även rent fysiska förutsättningar; att det är möjligt att ta sig fram på ett smidigt sätt och går att delta på alla aktiviteter som hålls på skolan.

– Det är relativt enkelt att hitta effektiva lösningar idag bara man försöker. Information finns ofta en googling bort. Som lärare är det också viktigt att skapa medvetenhet bland elever och prata om hur alla ser ut och fungerar olika.

Utbildning viktigare än någonsin
Anton Boström har varit involverad i Förbundet Unga Rörelsehindrade sedan 2012 och ansvarar för arbetsmarknadsområdet.

–Idag är utbildning viktigare än någonsin för att få ett jobb, framför allt om man har någon funktionsvariation då man kanske inte kan ta jobb som inte kräver någon särskild utbildning men är fysiskt krävande. Därför måste utbildningen bli mer tillgänglig så att alla kan tillgodose sig den, säger Anton och fortsätter:

– Skolansvariga borde ta tillvara på de digitala lösningar som finns. Istället för att kräva salsprov, som kan vara utmanande och eller kanske rent ut sagt omöjligt för en person med funktionsvariation att delta i, så bör skolan se över tekniska lösningar som kan anpassas efter allas personliga förutsättningar, avslutar Anton.

Läs mer om Förbundet Unga Rörelsehindrade här