Ledarskap – en garanti för likvärdighet

I Härryda kommun arbetar man för ett värdebaserat och professionellt ledarskap i skolan. Det innebär att de satsar på rektorers förutsättningar för att bedriva sitt pedagogiska ledarskap, kompetensutveckling och samverkan med förstelärare i grundskolan. Ökad likvärdighet utifrån varje elevs rättighet är en av grunderna.

Ann Nilsson-Mäki, verksamhetschef grundskola i Härryda kommun, berättar att deras syn på ledarskap är att det är en förutsättning för att barn och elever ska få det de har rätt till.

– Rektorerna är elevens garant och deras ledarskap gör stor skillnad för eleverna. Genom att vi har satsat på att ha två rektorer på de flesta skolorna i kommunen kan de dela på ledarskapets ansvar samtidigt som de får mer tid för att utveckla  sitt pedagogiska ledarskap och bland annat lära mer om analys- och organisationsarbete genom kollegialt lärande.

Härryda kommuns ledarskapsarbete innebär också att man ger stöd för förstelärare.

– Vi anordnar förstelärargrupper där man får lära sig av varandra då vi är en lärande organisation. Vi vill arbeta målinriktat, stödanpassat, samt ta aktiv del av forskning och beprövad erfarenhet på pedagogikområdet. Pedagogerna ska vara de förebilder och tydliga ledarna som eleverna behöver i sitt lärande. Det är att utveckla lärarna som är vägen framåt, säger Anders Uvebrant, en av enhetscheferna på utvecklings- och stödenheten i Härryda kommun.

Bildning skapar en framtid
I skolan blir det lätt fokus på resultat men Härryda kommun vill också fokusera på vikten av det  professionella mötet mellan rektor, lärare och elev.

– Vi vet exempelvis att gymnasiebehörigheten är en livsavgörande fråga för många elever och därför behöver vi redan i grundskolan ge dem en stabil plattform att stå på inför vuxenlivet. För att kunna göra detta måste vi erbjuda en personlig relation som skapar skillnad för det är då vi får en skola som genomsyras av demokrati, likvärdighet och meningsfullhet, avslutar Ann.

Presenteras av:

Rötterna står för de värden som barnen och eleverna får med sig genom möten och relationer. Det är trygghet, social förmåga och självkänsla. Vingarna står för nyfikenheten, modet och viljan att upptäcka och lära sig nytt, att våga pröva nya idéer och tankar.

Läs mer här

 

Gäller det livslånga lärandet också för lärare?

Digitaliseringen av samhället ställer krav på oss alla när det kommer till att anamma ny teknologi och våra lärare är inget undantag. Tvärtom har de en viktig roll att spela när det kommer till att utbilda både sig själva och sina elever för att kunna skapa rätt förutsättningar för framtiden.

– Det livslånga lärandet blir allt viktigare. Numera måste man vara beredd på att lära sig nya sätt att arbeta på. Lärarna som borde vara experter på att lära ut har inte alltid kompetensen eller möjligheten att själv lära sig nya färdigheter och arbetssätt. När hela samhället digitaliseras måste skolan också hänga med i utvecklingen, säger Joke Palmkvist, affärsområdesansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft.

Skolor har kommit olika långt i sin digitala färdighet
Skolan har ansvar för att förbereda eleverna för den digitala världen vilket kräver nya färdigheter, arbetssätt och verktyg. För att det ska bli verklighet måste lärarna få stöd för fortbildning och känna sig bekväma med en ökad användning av digitala hjälpmedel i klassrummet.

– Vissa skolor har en hög IT-mognad och en rent magisk verksamhet medan andra kämpar med att öka sin digitala kompetens. Det är en demokratisk utmaning att se till att alla skolor har en plan för hur lärare ska ta till sig det livslånga lärandet med fokus på digitaliseringen. Den reviderade läroplanen kommer ställa krav på alla skolor och därför behöver samtliga kommuner och huvudmän en plan.

Hur kan digitaliseringen möjliggöra kompetensutveckling
Idag finns en mängd aktörer som erbjuder kompetensutveckling riktat till lärare. Utifrån förutsättningar och behov kan detta se ut på olika sätt. Vi har under våren erbjudit fortbildning via Skype och via fysiska nätverk och märker att det finns ett ökat intresse för båda. Digitaliseringen möjliggör således för nya sätt att lära sig vilket även lärare kan dra nytta av. Vi kommer därför fortsätta bjuda in till både virtuella och fysiska nätverksträffar. För de lärare som blir inspirerade finns det möjlighet att fortsätta utbyta erfarenheter och idéer via Microsoft Educator Community.

– Vi ser att lärare som vågar testa nya arbetssätt och lär sig tillsammans med sina elever snabbare tar sig an digitala verktyg och kan dra nytta av digitaliseringens möjligheter. En av mina hjältar är exempelvis Emma Nääs från Jonslunds skola som genom Skype bjudit in världen in till i sitt klassrum. Genom Skype-sessioner från världens alla hörn har hennes elever fått träna sig i språk, kultur, historia och i digitala möten. Samtidigt har hon lärt sig att nyttja digitaliseringens möjligheter.

Spännande framtid
De elever som börjar skolan i höst har en kommande yrkeskarriär i en ännu mer digital framtid att vänta och den lärare som tar emot dessa elever behöver således förbereda dem på en framtid de inte vet hur den ser ut.

– De som börjar i förskoleklass hösten 2018 kommer gå ut gymnasiet år 2030 och det är spännande att vi inte vet hur världen kommer att se ut då. Det vi vet är att de kommer att behöva bli duktiga på att samverka i ett globalt samhälle och en föränderlig värld och där är det fantastiskt hur mycket digitala verktyg kan bidra med.

Presenteras av:

Läs mer här

Salems kommun har startat ett undervisningslyft

Inom Barn - och utbildningsförvaltningen i Salem finns tio förskolor, fem grundskolor och ett gymnasium i kommunal regi. För att bättre koppla det dagliga arbetet med aktuell forskning, och höja redan goda resultat, har man nu initierat en tvåårig kompetensutvecklingssatsning i samarbete med forskaren Ann S. Pihlgren, kallat Undervisningslyftet i Salem.

– Vi har utgått från Skolverkets modell som utmanar lärarna att prova nya aktiviteter i klassrummet, säger Katarina Sweding, utbildnings­strateg på Barn- och utbildningsförvaltningen i Salems Kommun.

Hon berättar att lärarna träffas i grupper, ledda av kommunens förstelärare, och reflekterar över de aktiviteter som prövas och över de forskningsanknutna texter man läser. Alla pedagoger - från förskolan upp till gymnasiet - får också utvecklas i sin lärarprofession genom att handleda lärar­studenter. Detta sker i ett nära samarbete med Södertörns Högskola, där Salem utgör ett Centrum för professionsutveckling.

– Just nu pågår det mycket utvecklings­arbete på förskolor och skolor i kommunen, vilket är väldigt roligt, avslutar Katarina Sweding. 

Presenteras av:

Reggio Emilia – en inspiration som växer

Den pedagogiska filosofin med inspiration från den italienska staden Reggio Emilia intresserar alltfler pedagoger i den svenska skolan. Med fokus på barns egen drivkraft och vikten av ett kollegialt lärande ligger deras inspiration och förhållningssätt rätt i tiden för utveckling av svensk förskola och grundskola. Utifrån idén om ett kreativt och lyssnande lärande, där alla barn tillåts vara olika, är Reggio Emilia Institutet en mötesplats för en skola byggd på utforskande och delaktighet.

 

Reggio Emilias pedagogiska filosofi härstammar från ett demokratiskt ställnings­tagande i den italienska staden Reggio Emilia på 1970-talet. Att se värdet av barns olikheter var en central grundsten när den pedagogiska filosofin växte fram.

Reggio Emilia Institutet firar 25 år i Sverige och vi är oerhört glada över all positiv respons som den här pedagogiska filosofin har fått.  Det här är en filosofi som ständigt lyfter in ny vetenskap men respekten för det kompetenta barnet och vikten av att låta barn själva få vara med och forma sin undervisning kvarstår. För oss är det viktigt att alla barn, oavsett förutsättningar, blir sedda och får den utbildning de har rätt till. Viktiga delar i denna pedagogiska filosofi är därför mer estetiska inslag i undervisningen, ett kreativt och ämnesövergripande lärande och mer varierande inlärnings­miljöer, säger Sonja Lundmark, ordförande Reggio Emilia Institutet Sverige.

Kollegialt lärande och utrymme för kreativitet 
Reggio Emilias pedagogik är framför allt utbredd inom förskoleverksamheten i Sverige. Men enligt Sara Bruun, Institutets vice ordförande, är behovet minst lika stort i grundskolan och hon ser Reggio Emilias långa erfarenhet av kollegialt lärande som värdefull inspiration till svensk grundskola.

– När det gäller kollegialt lärande har vi många konkreta tips att dela med oss av. En positiv kultur för erfarenhetsutbyte är ett måste för att skolan ska hänga med i dagens samhällsförändringar och ett kollektivt experimenterande gynnar både trivseln och kvaliteten i skolan.  När lärare och elever uppmuntras att använda sin fantasi skapas kreativa lärmiljöer. En så enkel sak som att arbeta mer praktiskt och att regelbundet möblera om i klassrummet kan få stor inverkan på motivationen, säger Sara Bruun. 

Reggio Emilia Institutet driver inte några egna förskolor eller grundskolor i Sverige men erbjuder kurser och material både till kommuner och enskilda lärare. I utbudet finns allt från öppna föreläsningar och workshops i Sverige och seminarier i Italien till tre längre fördjupade utbildningar.

– Förra året skräddarsydde vi utbildningar i ett sextiotal kommuner och så har det varit under en längre tid. Nu växer intresset för våra kurser även bland grundskolepedagoger, vilket ger oss möjlighet att låta fler förskole­barn fortsätta sin lärandeprocess på ett kreativt och meningsfullt sätt även efter att de fyllt 6 år, säger Greger Rösnes, VD för Reggio Emilia Sverige. 

Presenteras av:

Reggio Emilia Institutet erbjuder utbildningar både i Sverige och i Italien och programmen är öppna för alla. Under 2017 deltog cirka 15 000 personer i institutets olika kurser. Reggio Emilia Institutet har även en förlagsverksamhet som ger ut böcker, rapporter och filmer med a till filosofin.

Läs mer på 

 

Så satsar Norrtälje Kommun på sin skolpersonal

Norrtälje Kommun driver just nu två framgångsrika satsningar inom skolan – en som handlar om digitalisering och en kring NPF.
– Vi skapar förutsättningar för lärarna att anpassa undervisningen så att de kan möta dagens behov, säger Magnus Persson, verksamhetschef för grundskolan i Norrtälje.

Norrtälje Kommun håller på att utbilda rektorer, förskollärare, lärare och elever inom digital teknik.

– Vi vill ligga i framkant inom det digitala och kommer att ha programmering på schemat i höst.  Därför ska samtliga skolor i kommunen förberedas och lärarna ska få utbilda sig till ”Apple Teacher”, säger Magnus Persson, verksamhetschef för grundskolan i Norrtälje kommun.

För att alla ska få samma bild av vart vi är på väg och vill uppnå med skolan utbildas både ledare och lärare kontinuerligt. Alla rektorer deltar i utbildning om hur man leder digitalt. Planen är att alla lärare ska få utbilda sig till ”Apple Teacher” under hösten så att de kan förmedla vidare den nya kunskapen till sina elever.

NPF-satsning gynnar alla elever
NPF står för neuropsykiatrisk funktions­nedsättning. Man räknar med att det finns en elev i varje klassrum som har en sådan funktions­nedsättning. De vanligaste diagnoserna är ADHD, ASD/Aspergers syndrom och Tourettes. Elever med dessa diagnoser upplever ofta ett utanförskap i skolan, och det vill Norrtälje kommun ändra på genom att fokusera på att dessa elever ska få exakt samma möjlig­heter till en bra skola som alla andra barn.

– Det vi har gjort i Norrtälje kommun är lite unikt. Vi har förberett lärarna och anpassat bemötande och undervisningen i ett tidigt skede så att de möter barn och elever på bästa sätt. Det här har visat sig gynna både lärare och samtliga elever i barn­gruppen eller klassen. Det som är bra för barn och elever med NPF är bra för alla. Satsningen är mycket uppskattad, vilket känns bra, avslutar Magnus.

Presenteras av:


  • 67 förskolor varav 36 är fristående
  • 32 grundskolor varav 8 är fristående
  • 5 gymnasieskolor; varav 4 är fristående

Läs mer här

Mora tar strategiskt grepp om sina skolor

Mora är en välmående kommun. Här har människor tillgång till fantastisk natur med ypperliga träningsmöjligheter, de flesta har jobb och det finns bra kommunikationer. För ett drygt år sen visade Skolinspektionens analyser att med dessa förutsättningar så borde Moras skolor vara bättre än de var. Då tog kommunen ett samlat grepp och prioriterade tre områden; Rekrytering, Rum och Resultat.

– När det gäller rekrytering avser vi att anställa resurspedagoger som ska ta ett större ansvar för elevernas livssituation och stötta där det behövs så att lärarna kan göra det de är bäst på, nämligen undervisa, säger rektor Pontus Bråmer. 

Han berättar att den moderna skola man vill ha inte alltid fungerar optimalt i lokaler som är byggda i en annan tid med fokus på katederundervisning.

– Vi utreder därför möjligheten att slå ihop två högstadieskolor och bygga en ny, modern skola. På detta sätt samordnar vi dessutom resurser och kompetens. Rockaden innebär nya möjligheter för alla skolor på ett sätt som känns väldigt spännande.

Mora kommun står liksom övriga landets skolor mitt i den digitala utmaningen och var tidigt ute med samarbeten som skapat ett riktigt bra, stabilt nätverk.

– Vi har redan börjat utbilda lärarna enligt Skolverkets nya direktiv och kommer att skala upp under våren. Det är en evolution som pågår - från faktabaserad till resonerande, argumenterande skola. Nu har vi dessutom blivit utvalda av Skolverket att delta i projektet ”Samverkan för bästa skola”, den största nationella satsningen hittills, för att lyfta skolor där bland annat lärarcoaching, rektorscoaching och kompetensutveckling i tillgängligt lärande är några av insatserna. 

Presenteras av:

”Mjölby visade sig ha det alla efterfrågar”

Mer planeringstid, bra lönenivå och flera förmåner men framför allt - en genuin förståelse för att man behöver satsa för att utvecklas.
– I Mjölby investerar man och rekryterar fler pedagoger och alla nyanställda får ett unikt utformat introduktionsår. Det var jättevärdefullt för mig och nu är jag själv mentor, säger Camilla Moberg, utvecklingspedagog och grundlärare med inriktning mot fritidshem.

Camillas adept heter Linus Knutsson. De känner varandra väl eftersom han gjorde praktik på Camillas enhet under sin utbildning. Nu jobbar han som grundlärare med inriktning mot fritids­hem i Mjölby. 

– Jag bor i Linköping men har valt att pendla hit. Det är så mycket mer för­delaktigt här och det är enkelt att pendla med bra kommunikationer.

Han beskriver kommunens samverkan med universitetsutbildningarna som väldigt värdefull. 

– Kommunen bjuder bland annat in studenter till föreläsningar och möten med kollegor och medarbetare. Nu har jag själv gått hand­ledarutbildning på universitetet och har precis tagit emot en första praktikant. Det är jätteroligt.

Camilla Moberg håller med och tillägger:

– Vi har båda valt att bli handledare för att ha inblick i utbildningen och vara uppdaterad på den senaste forskningen - det är väldigt utvecklande som pedagog. Som handledare måste man hela tiden tänka efter varför man gör vissa saker och får nya infallsvinklar från studenten. 

Allt arbete som görs syftar till att med­arbetare och elever ska trivas och prestera sitt bästa. För några år sedan drog Mjölby
kommun därför igång två stora satsningar. Den första heter PRIO (Process Resultat Initiativ Organisation) och syftar till att höja elevernas resultat genom att skolorna utvecklar sina arbetssätt och sitt ledarskap.

– Det gör vi bland annat genom Mentor coaching, som är den andra stora satsningen, och innebär att kollegor coachar varandra i det dagliga arbetet. Våra förstelärare åkte för några år sedan till London för att utbildas inom detta och håller sedan dess i utvecklings­träffar på skolorna. Vi intervjuar kollegorna och utifrån resultaten följer vi upp med aktiviteter som skolan behöver jobba med. Det kan handla om kommunikation eller effektivitet i arbetsveckan. Alla nyanställda får en introduktion och nu i veckan ska vi ha en ny uppföljning. Vi är övertygade om att detta ger effekt, säger Camilla Moberg.

Under en lärarträff i länet förstod hon vilka skillnader det kan vara i villkoren mellan kommuner. 

– Vi har många utbildade lärare i kommunen, både inom förskola, fritids och skola. På vår enhet ligger vi otroligt högt med 14 utbildade lärare i fritidshem och fyra assistenter. Vi har flera timmar i veckan som är vikta åt planering och för oss som valt att gå mentorsutbildningen har vi ytterligare två timmar då vi träffar vår adept. Vi ligger bra till lönemässigt och har större lärartäthet på vår skola. Helt enkelt det som alla pedagoger efterfrågar, säger Camilla Moberg.

Presenteras av:

I Mjölby kommun bor drygt 27.000 personer och befolkningen ökar. Kommunen har tre större orter: Mjölby, Skänninge och Mantorp. Mjölby är störst och centralort. I kommunen finns också många mindre samhällen och en levande landsbygd. Vi tror på framtiden och drivs av kraften att göra de förändringar som behövs för att medarbetare och elever ska trivas och prestera sitt bästa.

Välkommen som lärare i Mjölby kommun!
I Mjölby kommun får alla nyexaminerade lärare ett unikt utformat introduktionsår. Introduktionsprogrammet innebär att det i tjänstefördelningen är avsatt två timmar i veckan för vardera den nya läraren och dennes mentor. Tiden används till samtal och förberedelser inför samtalen och följer den plan för mentorskapet som är framtagen utifrån tidigare nyanställdas, erfarna lärares och skolledares erfarenheter. Alla våra mentorer är utbildade i upplägget och materialet och de träffas regelbundet för att samtala kring sina erfarenheter och utvecklas i sitt mentorskap. Mentorskapet samordnas av personal som arbetar både inom lärarutbildningen vid Linköpings universitet och i Mjölby kommuns skolor.

I Mjölby kommun jobbar ungefär 2200 medarbetare för att göra våra kommuninvånares vardag så bra som möjligt.
Av dessa finns ungefär 900 medarbetare i våra skolor.

I Mjölby kommun deltar våra pedagoger fortlöpande kompetensutveckling utifrån tre övergripande fokusområden:

  • Pedagogiskt ledarskap
  • Kollegialt lärande
  • Fördjupad analys

 

Läs mer här

Mer tid till kärnuppdraget

Det administrativa arbetet tar allt mer av skolornas tid. Elevregister och olika skolsystem integrerar sällan väl, vilket gör att lärare och administratörer tvingas arbeta med system som inte kommunicerar effektivt med varandra. Eventful gör så att skolsystemen sammankopplas på ett smart sätt vilket minimerar felkällor och tidsvinster uppstår.

Genom att förenkla det administrativa arbetet hjälper Eventful AB skolor och lärare att koppla ihop elevregister med olika skol­system och på så sätt frigörs tid till skolans kärnuppdrag. Företaget är experter på kopplingen mellan skolsystem och molntjänsterna Office 365 och G Suite. Eventful kan hantera alla de olika skoladministrativa systemen som finns i Sverige.

– Vi hjälper kunden med Single Sign-On, SSO, vilket är ett ganska enkelt ingrepp i skolsystemens värld, där lärarna får möjlighet att endast logga in på ett ställe och sedan vara inloggad i alla system samtidigt, förklarar Ola Melin som är processledare på företaget. 

Eventful AB erbjuder bland annat möjlig­heten att föra in grupper och klas­ser till alla skolsystem via en automatiserad skolsynk, vilket medför att skolpersonal inte behöver föra in samma information i olika system och dessutom flera gånger.

– Allt sådant onödigt administrativt arbete tar tid från lärarnas kärnuppdrag. Vi vill underlätta för lärare, rektorer och administratörer och ta bort onödigt dubbelarbete, säger Ola Melin. När företaget utbildar lärare i Office 365 och G Suite trycker de även mycket på hur de skall ha ett bra flöde i att hantera filer. Att få ett bra filflöde kan vara en konst och ger tidsvinster. 

– Vi ser ett otroligt bra resultat när kommuner och friskolor utbildar sin personal i dessa system. Det är viktigt att alla är med på resan, säger Malin som är Marknadsansvarig och Integrationsspecialist Google på företaget.

I framtiden tror Ola och Malin att mer och mer fokus kommer ligga på lärarnas tidsvinst och elevernas lärande med hjälp av digital teknik. De elever som har svårt i skolan börjar få fler hjälpmedel genom olika molntjänster.

Presenteras av:

Eventful AB har arbetat med molntjänster för skolor och kommuner sedan 2011. De anställda är såväl tekniker som verksamhetskunniga. Eventful AB är specialister på molntjänsterna Office 365 och G Suite för skolor och har kompetens gällande integrationer för alla elevadministrativa system på marknaden. Ska ni till SETT-mässan i Kista? Prata mer med Eventful i deras monter C:65.

Läs mer här 

 

Trygghet och trivsel ger kunskap och resultat

Kommunala Mörbyskolan i Danderyd fick förra året de högsta poäng som någonsin uppmäts för en högstadieskola i en utvärdering av kvalitetssäkringsföretaget Qualis. Den höga andelen utbildade lärare och elevernas fina kunskapsresultat var två av anledningarna.

I Danderyd är resultaten från de nationella proven bland de bästa i landet i både gymnasiet och grundskolan. Även när det gäller meritvärde i åk 9 ligger Danderyds kommunala skolor bland de främsta i landet. 

– Kunskap och resultat förutsätter trygghet och trivsel, säger Mörbyskolans rektor Isabel Rodriguez.

”Du duger som du är”
– I dessa tider med stor lärarbrist har vi en stabilitet på våra skolor. Vi har också byggt upp en stark elevhälsa och det betalar sig i slutändan. Att eleverna mår bra ger trygghet och stöd till lärarna i deras viktiga arbete, säger Marie Altenberg, rektor vid Stocksundsskolan, en annan av Danderyds kommunala grundskolor.

– På Mörbyskolan jobbar vi också mycket med toleransfrågor och värdegrundsarbetet pågår ständigt. Många av våra elever har höga krav på sig själva och de vill gärna både ha höga betyg och se bra ut. Det balanserar vi bland annat i ett pågående projekt där fokus ligger på att ”du duger som du är”, berättar Isabel Rodriguez.

Professionella lärare
I Danderyds kommun jobbar man också mycket med kollegialt lärande, där lärare inspirerar och lär av varandra.

– Våra åtta förstelärare har fått en process­ledarutbildning där de bland annat gått igenom våra elevers resultat, vad de presterar och vad de behöver mer av. Utifrån detta får de sedan leda de andra lärarna i ett arbete kring hur under­visningen och bemötandet av eleverna kan förbättras, säger Marie Altenberg. 

– Jag kan inte nog understryka hur otroligt professionella våra lärare är. Undervisningen håller en väldigt hög nivå, samtidigt som vi kan skapa ett personligt möte med var och en av våra elever. Våra trivselenkäter visar att vi har en väldigt hög andel trygga elever i vår skola, säger Isabel Rodriguez. 

Engagemang och delaktighet
Viktoria Wallin är en av fyra rektorer på Danderyds gymnasium och håller med grundskole­rektorerna om att den höga kvaliteten i lärarkåren i kombination med trygghet och trivsel lägger en grund för de goda resultaten. Men hon vill också lyfta fram kommunens vision och formuleringen om att Danderyds utveckling kännetecknas av engagemang och delaktighet. 

– Vi jobbar jättemycket med visionen. En vision får inte bara bli fina ord, det handlar om att leva den. Att vara delaktig i sin egen situation är avgörande för att må bra och därmed kunna prestera bra.  Vi tror att nyckeln i en god undervisning är att göra eleven delaktig i sitt eget lärande. Engagemang ska fångas upp och man ska få gehör för sina idéer. Det är den stämning vi vill ha – och har – här, säger Viktoria Wallin.

Presenteras av:

 

 

Lustfyllt lärande ger digital kompetens 

Den snabba digitaliseringen av vårt samhälle har gjort att Skolverket satt som mål att alla elever ska ha en god digital kompetens till år 2022. För att nå dit skapar läromedelsföretaget Hands-On Science enkla programmerbara läromedel som kombineras med lärarfortbildning.

Den första juli i år ska Skolverkets nya läroplan börja tillämpas i undervisningen. Den ställer nya krav på både lärare och elever.

Idag finns många mjukvaror för självlärande studier i programering, men Hands-On Science sticker ut ur mängden genom att tillhandahålla experimentsatser och produkter som förstärker den digitala förståelsen. 

En lärarfortbildning består av både en praktisk och en pedagogisk del.

– Under en hel- eller halvdagskurs arbetar lärarna med enkla programspråk för att lära sig styra olika programmerbara läromedel. Vi har alltid läroplanen i fokus när vi planerar våra kurser och koncept, säger Sofia Winerdal, pedagog och utbildningschef på Hands-On Science.

Ett ”hands-on” läromedel kan vara allt från programmerbara robotar till biologiska undervisningsmaterial. Att undersöka, skapa och konstruera är några nyckelord för en god lärandeprocess. 

– Vi vill få barn och ungdomar intresserade av naturvetenskap och digitaliseringen behöver inte bli så märkvärdig. Det kan ske som en naturlig del av ett experimenterande säger Agneta Nilsson, biolog och vd på Hands-On Science.   

– Idag handlar det om en framtid där digitalteknik och programmering blir allt
viktigare. Alla elever ska få samma möjligheter till en mer kreativt anpassad undervisning och med helhetslösningar kan vi avlasta lärarna i deras arbete, avslutar hon.

Presenteras av:

 

  • Hands-On Science grundades 1995 med syfte att förse lärarna med ”hands-on” läromedel som kan förklara svåra vetenskapliga begrepp på ett enkelt och tydligt sätt.
  • Viljan att utveckla bra undervisningsverktyg är och har alltid varit företagets drivkraft.
  • Medarbetarna på Hands-On Science jobbar tillsammans för att skapa nya lärmiljöer, produkter och koncept som erbjuder spännande upplevelser för både barn och vuxna.

Läs mer på www.hospedagogen.se och www.hos.se