Nordic International School startades för att rikta fokus på kunskaper i skolan och hjälpa elever att nå sin fulla potential. 1990-talets progressiva utbildningsfilosofi fungerade inte och en kunskapskris under 2000-talet drabbade barnen. Detta ville man ändra på.

– Vi skapade ett koncept som grundas i forskning om hur effektiva skolor arbetar. Modeller med fokus på kunskaper, lärarledd undervisning, höga förväntningar samt ordning och reda fungerar väl enligt vetenskapen. Sådana skolor förbättrar elevers resultat kraftigt och ger eleverna en bättre start i livet, säger Katharina Sjögren-Edström.

Målet har varit att skapa en skolkultur som andas seriositet och där alla elever, oavsett bakgrund, lyckas väl.

– Både lärare och elever förväntas vara disciplinerade och bidra till arbetsro. 84 procent av vårdnadshavarna tycker att det är ordning och reda. 96 procent upplever att deras barn trivs, säger hon.

Skolorna presterar väl
Avgångselevernas höga betyg är ett tecken på att konceptet fungerar. För att mäta använder man Skolverkets analysverktyg SALSA, som redovisar hur skolor presterar jämfört med vad som förväntas utifrån elevsammansättningen.
De skolor inom koncernen som det finns siffror för presterar väldigt bra enligt SALSA. Skolorna i Karlstad, Norrköping och Trollhättan når alla mycket högre meritvärden än förväntat utifrån elevsammansättningen.
– Nordic International School skapar alltså ett tydligt mervärde. Vi menar att detta inte är en slump utan beror på att konceptet grundas i forskning om vad som fungerar. Vi har lyssnat till forskning och samarbetar med en internationell forskare vilket gett resultat säger Sjögren-Edström.

Läs mer 

Andreas Wiklund är grundare till det digitala läromedlet Matteportal. Det är en digital övningsportal som följer läroplanen för elever i låg- och mellanstadiet.
– Matteportal finns både på webben och som app. Den utvecklades ursprungligen som ett verktyg för skolor, men då många föräldrar hörde av sig och ville få möjligheten att använda det privat för sina barn har vi även släppt en licens för föräldrar, säger han.

MattePortal använder sig av en rad spelelement för att skapa intresse från eleverna. Ett av dessa är att eleverna får belöningar i form av utrustning till sin virtuella spelfigur när de löser uppgifter.
– Något som skiljer vår tjänst från andra matteappar är att hos Matteportal sätts matematiken i första rummet. Eleverna räknar riktiga mattetal och utvecklar sin kognitiva uthållighet. Våra spelifierade element lockar sedan till att räkna fler uppgifter.
Portalens syfte är att göra matematiken roligare och mer lättillgänglig och att efterfrågan är så stor visar att den fyller sin funktion

Läs mer om MattePortal här

Med sina stomsystem i limträ och KL-trä är Martinsons ett av företagen som har drivit på utvecklingen av det moderna träbyggandet. I en samtid där cirkulärt byggande och medvetna materialval blir allt viktigare har företaget tagit fram hållbara lösningar som kombinerar funktionalitet och behagliga inomhusmiljöer.

– Just det cirkulära tänkandet är grundläggande i våra stomsystem för skolor och när allt fler kommuner ska leva upp till höga miljökrav blir lösningar som bygger på förnybara material alltid intressanta. Det har även visat sig att inomhusmiljöer i träbyggnader bidrar till bra läromiljöer, säger Marie Kauma.

Björnåkers förskola, Burträsk

Korta byggtider och flexibilitet
De stomsystem för skolor som Martinsons har utvecklat för skolor och förskolor erbjuds i olika utföranden som anpassas utifrån den aktuella verksamhetens lokalbehov och budget. Marie Kauma berättar:

– Vi är ju mycket väl medvetna om att förutsättningarna varierar från fall till fall. Därför erbjuder vi stomsystem för alltifrån funktionella, standardiserade typskolor, till specialdesignade lösningar med stora, öppna inomhusmiljöer och smarta flöden.

Nord Österdal Skola, Tynset, Norge

Skolmiljöer med synliga trädetaljer
Men oavsett vilken typ av skola det handlar om, har samtliga lösningar några gemensamma nämnare:

– Så är det absolut. Det är till exempel faktorer som korta byggtider och flexibilitet som underlättar framtida förändringar om ytorna behöver disponeras annorlunda. Dessutom kan både de lite enklare typskolorna och våra specialdesignade skolor ha många synliga detaljer i trä – allt för att skapa behagliga miljöer för såväl elever som personal, säger Marie Kauma.

Falkträsket förskola, Skellefteå

 

Läs mer om Martinsons stomsystem för skolor på hemsidan.

Elever med funktionsnedsättningar och inlärningssvårigheter behöver undervisningsmaterial som är anpassade för just dem. Vanda Lönngren, förläggare och delägare i Lära förlag menar dock att det till stor del saknas i dag.

– Lärare till elever med särskilda behov lägger mycket tid på att klippa och klistra ihop eget undervisningsmaterial – tid de i stället kunnat lägga på eleverna. Läromedelsbristen går framför allt ut över de redan svagaste elevgrupperna, där bristen på adekvata material ofta är störst, säger hon.

Åldersadekvat innehåll på rätt nivå

Lära Förlag ger ut specialpedagogiska och lättlästa läromedel för alla åldrar. Jana Fröberg, förläggare och delägare, säger att äldre elever med funktionsnedsättningar ofta blir hänvisade till läromedel skrivna för yngre åldrar – men de flesta tonåringar med dyslexi eller IF vill inte arbeta i en bok med söta nallar.

– De vill ha åldersadekvat innehåll på sin svårighetsnivå. Vi jobbar för att ta fram moderna, inspirerande, tillgängliga och målgruppsanpassade läromedel för elever med särskilda behov – oavsett vad de särskilda behoven beror på. Våra läromedel skrivs av lärare och specialpedagoger med mångårig erfarenhet och vi har en kontinuerlig dialog om upplägg och innehåll med såväl skolor som med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

Läs mer 

Se läromedelsutbudet här

–  NE är i dag unikt i sitt slag. Det är enormt viktigt att både lärare och elever har tillgång till källkritiska verktyg med oberoende, faktagranskad och uppdaterad information. Det säger Fredrik Bengtsson, VD på NE.

Omställningen mot skolans värld har skett gradvis under de senaste 10 åren. Utöver uppslagsverket Nationalencyklopedin erbjuder NE bland annat ordböcker i ett tiotal språk, en playtjänst med över 20 000 pedagogiska filmer och Sveriges bredaste utbud av digitala läromedel.

NE:s tjänster för skolan utvecklas i nära samarbete med lärare. En naturlig förutsättning eftersom NE är ett viktigt verktyg i deras vardag, och eftersom lärare vet vad som funkar bäst i deras klassrum. De senaste åren har utvecklingsfokus legat på tekniska stödfunktioner och möjligheten till individanpassning av tjänster och läromedel.

– Det är en demokratifråga att erbjuda eleverna möjligheten att få lära på sitt sätt och därmed kunna tillgodogöra sig den kunskap som lägger grunden för ett samhällsdeltagande. Där kommer rätt använd teknik att vara en framgångsfaktor både i dag och i framtiden, säger Fredrik Bengtsson.

Det finns idag 1,3 miljoner grund- och gymnasieelever i Sverige. Av dessa når NE alltså cirka 75 procent. En av de stora vinsterna i att nå så många är möjligheten att se mönster bland användarna och deras lärande och därmed utveckla våra tjänster till att bli ännu bättre.

– Att nå en miljon är inget självändamål. Vår ambition är att alla lärare och elever ska ha tillgång till en faktagranskad källa att hämta kunskap från. Men en av fördelarna med att ha så många användare är att vi kan lära oss hur de lär sig och använda det som riktmärke när vi fortsätter utveckla framtidens bästa tjänster för lärande.

Täta rektorsbyten skapar snabbt oro i arbetsgruppen. Rektorns utmaningar tenderar också att spilla över på arbetsron i klassrummet.
– Rektorsyrket är många gånger ett ensamt jobb. Skolverkets statistik visar att hela 51 procent av rektorerna väljer att byta jobb redan inom tre år. Det beror bland annat på rektorns bristfälliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Vi som jobbar med skolledarrekrytering vet att det stämmer eftersom vi själva har rektorsbakgrund. Det gör att vi snabbt kan sätta oss in i de beskrivningar som återges från huvudman och därmed ställa rätt frågor inför rekryteringen, berättar Fred Hussein, Clockwork.

Några av de framgångsfaktorer Clockwork identifierat i sina rekryteringar är effektivitet och transparens. Dessa faktorer lägger grunden för hållbar rekrytering.
– Sannolikheten att rätt kandidat stannar kvar ökar markant om du varit transparant med utmaningarna från början, därför är det så viktigt att aldrig mörka förutsättningar för uppdraget. För att hitta en hållbar lösning behöver också kandidatens drivkraft och värdegrund tidigt spela en stor roll, för att säkerställa att den överensstämmer med uppdragets behov och sammanhang, berättar Sofi Centerman, rekryteringskonsult på Clockwork samt utsedd till Årets rekryterare 2021 av branschen.se.

För Clockwork innebär hållbar rekrytering att kandidaten väljer att stanna länge i yrket. Det visar Clockworks interna undersökningar tydligt – hela 90 procent av de rektorer Clockwork rekryterat under de senaste fyra åren har valt att stanna längre i rektorsrollen än Skolverkets genomsnitt.
– Att hitta en ledare som är hållbar över tid minskar inte bara kostnaderna för nya rekryteringar. Det ökar också medarbetarhälsan och stärker arbetsgruppen, säger Sofi Centerman.

Läs mer

Börja med att läsa själv. Barn gör som vi gör, inte som vi säger. Ha böcker och tidningar framme, läs mycket och prata om vad du läser.   

 

Läs högt för de små – det förbättrar barnets koncentrationsförmåga och stärker den språkliga utvecklingen. Och ni får en mysig stund tillsammans!

 

Läs varannan sida. När barnet lärt sig läsa kan ni läsa varannan sida för att få igång läsflytet.

 

Lätt att läsa. Det finns många lättlästa böcker för nybörjarläsaren, hitta en nivå som passar just ditt barn. 

Gå till biblioteket. Välsorterat och gratis – kan det bli bättre? Det bästa med biblioteket är att ni kan låna många böcker tills barnet hittar något det gillar. 

Läs olika saker. Böcker, faktaböcker och serietidningar är perfekta att testa för att stimulera barnets läsning. Utgå från just ditt barns intressen.  

Läs tillsammans men var för sig. Skapa en avkopplande rutin genom att läsa samtidigt en kvart varje dag. Häng i soffan tillsammans.   

Gör läsningen till en rolig utmaning. Gör ett kvartsschema – kryssa i en ruta för varje läst kvart. Bestäm vad barnet får för belöning efter 25, 50 och 100 kvartar. Prata med barnets lärare och föreslå en lästävling för hela familjen. 

 

Att se bortom sig själv. Det är skönt att få prata om något nytt ibland och få inblick i andra världar!  

Från A till Ö. Att slutföra något är tillfredsställande. Att läsa ut en hel bok är stort!  

Uppmärksamhetsindustrin 

Berätta gärna för barnen att ‘uppmärksamhetsindustrin’* är designad för att vi ska lägga så mycket tid på våra skärmar som möjligt. Det ÄR svårt att lägga mobilen ifrån sig, det vet både barn och vuxna. Men tid är det mest exklusiva vi kan ge varandra och våra barn. Och att (också) lägga den på läsning är något av det smartaste vi kan göra.

Läs mer här

 

Källa:  

[Anders Hansen, överläkare i psykatri] 

Malin Frykman är tidigare lärare, rektor och utvecklingsledare på huvudmannanivå. I dag är hon processledare på Foxway, som vägleder pedagoger och ledning med digitalisering inom skolan, både operativt och strategiskt. Utifrån utbildningsinsatserna under åren har det blivit tydligt för Malin Frykman vad som krävs för att lyckas med elevernas lärande i en digitaliserad värld.

Den första framgångsfaktorn är att det måste finnas samsyn, både kring lärande och arbetsflöde.

– Visionen måste delas av alla – från kommunen, politiker till lärare. För att få pedagogik och teknik att gå ihop och ge effekt krävs det att det finns en enad bild kring vad man gör och hur det ska göras, säger hon.

Foxway jobbar med helhetslösningar kring digitalisering och utveckling av lärandet för kommuner, skolor och förskolor. Syftet är att helhetslösningen ska fungera som en länk mellan de olika nivåerna och innefattar konkreta lösningar för skolans digitalisering.

– Vi gör kartläggningar av behov, intervjuar skolhuvudmännen, till exempel representanter från IT-avdelningar, rektorer, lärare och gärna även elever. Därefter sätts en struktur över hur man ska gå tillväga utifrån deras behov och resurser. Målsättningen är att det ska finnas en samsyn. Effekten i klassrummet blir synlig när det finns ett tydligt mål, rollfördelning och styrning. Det blir en kraft i organisationen när alla går åt samma håll, säger Malin Frykman.

Den andra framgångsfaktorn handlar om att få bort de tekniska utmaningarna för att på ett effektivt sätt lyckas med det digitala lärandet. Med rätt digitala verktyg, och med rätt program eller appar, kan pedagogerna skapa förutsättningar för optimalt digitalt lärande för eleverna.

– Vi har alltid tillgängligheten i fokus. Hur kan eleven göra lärandet tillgängligt för sig själv och vilka individinställningar behövs? Vi utgår ifrån de gällande förutsättningarna och de digitala verktygen, och målsättningen är att skapa tillgänglighet på elevnivå. Det kan till exempel handla om att anteckna digitalt med hjälp av olika tjänster, att enkelt förstora bokstäver eller använda läslinjaler.

Den tredje framgångsfaktorn handlar om kompetensutveckling. Professionsstyrningen behöver få ökat fokus och innehålla kollaborativt lärande, anser Malin Frykman.

– När jag som lärare har en pedagogisk idé är det viktigt att idén får kraft. Om det finns till exempel en materialbank eller en chatt med kollegor kan idén få näring och genom det bli skalbar. Det ska vara möjligt för lärare och rektorer att lära sig nytt på ett lättillgängligt sätt. Traditionella workshops då och då för att få fart på digitaliseringen räcker inte längre.

Malin Frykman lyfter fram att samtidigt som man utgår ifrån dessa tre framgångsfaktorer, är det viktigt att säkerställa att fokus ligger på lärande och undervisningsutveckling.

– Vårt uppdrag enligt styrdokumenten handlar om lärande i en digitaliserad värld, där skolan
måste följa efter. Tillsammans är nyckelordet för att lyckas

– I matematik kan man missa ett moment och klara ett annat, men utan grunder blir det svårt att hänga med i nästa steg. Vi vill ge lärare en bättre insikt om elevernas kunskapsnivå för att kunna sätta in rätt hjälp tidigt, säger Arvid Gilljam som tillsammans med Henrik Appert utvecklat det digitala matematikverktyget Magma.

Idén fick grundarna 2015 när de i PISA- undersökningen och de nationella proven såg hur svårt många elever hade för att uppnå kunskapsmålen i läroplanen.

– 2015 var Sverige verkligen lågpresterande, framför allt i matematik. Resultaten från de nationella proven visade att cirka 20 procent i årskurs 9 fick underkänt i ämnet, vilket är det största hindret för gymnasiebehörighet och högre utbildning. Det gav oss idén att inte bara utveckla en lösning som adresserade det problemet utan också skapar ett engagemang för matte när den traditionella boken inte funkar. Ett verktyg som kunde hjälpa elever med kunskapsluckor att komma ikapp utan att öka lärarnas arbetsbelastning, säger Arvid Gilljam.

Jobba digitalt men räkna för hand
Resultatet blev Magma, ett heltäckande digitalt verktyg som finns tillgängligt via app eller dator och som fokuserar på processen bakom svaren, alltså själva uträkningen. Därför kombineras den digitala tekniken med att eleven räknar för hand. Läraren har möjlighet att ta del av dessa uträkningar i realtid och kan på så sätt följa med i kunskapsutvecklingen såväl som individanpassa övningsuppgifter. Både för de elever som ligger efter och de som behöver större utmaningar.

Ett levande ämne
En annan viktig sak som Magma möjliggör är en mer kommunikativ och resonemangsbaserad matematikundervisning.

– Matte är ett stigmatiserande ämne där eleverna ofta sitter ensamma och räknar. De har svårt att få hjälp och när det blir fel påverkar det elevens självbild. Vi vill minska det stigmat genom att lärarna kan använda anonymiserade uträkningar som diskussionsunderlag som hela klassen kan lära av. Man pratar ofta om att matte riskerar att bli ett tyst ämne. Vi förespråkar motsatsen: matte ska vara ett levande ämne där man kommunicerar, då kan man öka engagemanget och kunskapen hos alla elever. Detta är också ett resultat vi faktiskt ser hos våra användare, avslutar Arvid Gilljam

Läs mer på: www.magma.se

Idén med att arbeta med kommunöver- gripande lärgrupper kom ursprungligen från Caroline Andersson, som sedan 2020 är verksamhetschef för Mjölbys 14 kommunala grundskolor.

– Jag har arbetat på liknande sätt i andra kommuner. Så jag visste att det är en bra grund för ett långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan, där digitalisering är en viktig del. Arbetssättet stöds av forskning, säger hon.

Kollegialt lärande mellan skolor
Tidigare hade grundskolan en decentraliserad organisation med ett kvalitetsarbete för varje enhet. Nu är det så att lärare och rektorer från olika skolor jobbar med kollegialt lärande i tvärgrupper med fokus på likvärdighet.

– Som rektor behöver man vara delaktig i det här genom att möjliggöra arbetet för lärarna och avsätta tid. Vi stödjer processen och väver in lärarnas nya kunskaper i skolans egna kvalitetsarbete, säger Therese Niklasson, rektor Klämmestorpskolan, en F–6 skola, med cirka 220 elever.

44 ämnesindelade lärgrupper
Det finns en styrgrupp med verksamhetschef, rektorer för var och ett av de tre olika skolområdena samt en IKT-strateg. Kommunens lärare organiserades i 44 olika ämnesindelade lärgrupper ledda av en lärargruppsledare, oftast en förstelärare. Starten skedde höst- terminen 2021 med fokus på den nya läro- planen som började gälla hösten 2022.
Johan Lindskog, rektor på Trojenborgskolan, en 6–9 skola med cirka 250 elever, beskriver arbetet som mer generellt till en början. Något som sedan ”trattades ned” till specifika fråge- ställningar.

– Genom att vi arbetar med det kollegiala lärande mellan skolor, lärare och inom skolan breddar vi perspektivet när vi lär av varandra och gemensamt. Med den nya kursplanen i fokus blir det ett sätt att skapa likvärdighet i undervisningen, säger han.

Social byggkloss
Det skolöverskridande arbetet har också fungerat som en social byggkloss. De nätverk som har skapats ser läraren Kristin Kellander, lärgruppsledare på Vetaskola, som en väg till elevens bästa och likvärdighet inom alla skolor.

– Det är jättenyttigt att få diskutera utifrån våra tidigare erfarenheter. Det har blivit mycket bedömningsprat och det är verkligen värt att få ta tid. Vi blir som en sammansvetsad grupp och kan utväxla kunskaper och bli mer samspelta, säger hon.
Båda rektorerna är inne på samma spår när det gäller fördelarna med det kollegiala samarbetet i lärgrupperna.

– I vår gemensamma utveckling stödjer vi varandra. I den strukturen har vi hittat en systematisk lösning, säger Therese Niklasson.

– Jag instämmer, vårt kollegiala lärande är en grund för likvärdighet och som en bieffekt får vi samhörigheten som stärker hela förvalt- ningen, säger Johan Lindskog.

Caroline Andersson ser att arbetet med lärgrupper utvecklas och följs upp av både lärare och rektorer.

– Vi gör allt för att skapa en positiv lärandemiljö så att samtliga elever ska få en lik- värdig utbildning. Det behöver inte vara lika dant men likvärdigt. Detta för att alla ska få de bästa förutsättningarna och det stöd de be- höver för att lära sig, avslutar hon.