Den kommunala sociala välfärden står inför stora utmaningar. I Sverige har vi en åldrande befolkning samtidigt som vi lever allt längre. Det gör att nya lösningar måste tas fram som effektiviserar och underlättar kommunernas arbete samtidigt som de behöver erbjuda kommuninvånarna nya tjänster.

Nya digitala ekosystem förbättrar brukarens livskvalitet
Pulsen Omsorg utvecklar SaaS-lösningar för socialtjänsten och privata vårdgivare. I det ekosystemet kommer brukarens behov och önskemål att stå i centrum utifrån möjligheterna att i hög utsträckning vara delaktig i sin egen vård och omsorg och ha makten att styra över sin egen tillvaro.

Om brukaren utöver den beviljade insatsen önskar mer tid med hemtjänstpersonalen, kanske för extra städning eller bara social samvaro, ska de med några knapptryckningar kunna göra en beställning utöver vad kommunen är skyldig att tillhandahålla. Inom ramen för Pulsen Omsorgs ekosystem skulle brukaren kunna addera nya tjänster som levereras av olika samarbetspartners.

– Vi tror på att ta steget ut till den enskilde och ge mer medbestämmande och makt genom att erbjuda bättre valmöjligheter utifrån behov. Vårt ekosystem har de bästa förutsättningarna för att möjliggöra detta, säger Monica Hennum, Product and Consultant Manager på Pulsen Omsorg, och tillägger:

– Vi ser framför oss en välfärd som levereras i många olika former och av olika aktörer. Till exempel kan vi integrera brukarens smarta klocka, hemlarmet och olika smarta medicinska produkter i vår plattform.

AI motorn i framtidens ekosystem
Precis som inom många andra områden kommer AI att kunna förändra omsorgen i framtiden. AI baseras på data och för att ta tillvara på möjligheterna måste det till förändringar kring hanteringen.

– Inom vård och omsorgssektorn så begränsar lagstiftning och systemens förmågor att kommunicera med varandra ett effektivt datautbyte. När de regulatoriska förutsättningarna är på plats kan vi med hjälp av AI förhindra felaktiga beslut, få stöd och guidning kring att välja insatser samt få verktyg att planera hemtjänsten smartare och effektivare, avslutar Monica Hennum.

Om oss

Magnus Skebäck, VD
Magnus har en lång bakgrund inom techbranschen där han haft ledande positioner inom olika IT-konsultbolag och arbetat med digitalisering inom olika branscher. Han brinner för att skapa värde hos kunden och att vara med och förändra framtidens välfärd.

Monica Hennum, Head of Product & Consultant Management
Monica har gedigen erfarenhet av produktbranschen där hon i olika roller arbetat med att implementera och utveckla verksamhetssystem.  På Pulsen Omsorg arbetar Monica med att säkerställa att bolaget bygger ett ekosystem av smarta och innovativa tjänster med användarvänlighet och användarupplevelse i fokus.

Trygghetscentralen, som drivs av Tunstall, bidrar till att cirka 79 000 äldre och kroniskt sjuka kan bo kvar hemma längre.

Via trygghetstelefon och en larmknapp på handleden kan vårdtagaren kommunicera med Trygghetscentralen dygnet runt. Här erbjuds även Digital tillsyn via kamera vilket ger ökad trygghet, samtidigt som hemtjänsten sparar värdefull tid. Med ny teknik kan vårdnadstagaren själv mäta sina värden, vilket minskar antalet sjukhusbesök. Dessa tjänster finns även på särskilda boenden.

– Trygghetscentralen med cirka 150 anställda i Örebro är hjärtat i vår verksamhet. Våra operatörer tar dagligen emot cirka 11 000 samtal och fungerar som ett viktigt stöd för hemtjänsten och kan vara en direktlänk till akutsjukvården, berättar Johan Lenander, Tunstalls vd.

Tunstall har drivit Trygghetscentralen i mer än 20 år. För cirka ett år sedan drabbades verksamheten av en incident i samband med ett nödvändigt larmplattformsbyte. Flera kommuner och vårdnadstagare drabbades.

– Det var tufft och allvarligt. Både våra äldre och personal i omsorgen drabbades hårt, vilket vi djupt beklagar. Det visar att även vi som stor och seriös aktör kan ställas inför stora utmaningar. Vi har lärt oss mycket av händelsen och har förbättrat både organisation och teknik så att verksamheten fungerar väldigt bra.

Johan menar att Trygghetscentralen blir ännu viktigare i framtiden då antalet äldre ökar. Tunstall förbereder därför nästa generations tjänster för vård och omsorg.

– Vi inkorporerar big data och artificiell intelligens i vår teknik. I knappen som vårdtagaren har adderas komponenter som kan upptäcka förändringar i personens värden. Ökad fallrisk kan upptäckas och förhindras. Målet är en välfärdsteknik som är enkel att använda för vårdpersonal, äldre och anhöriga.

Enligt Johan är välfärdsteknikens roll att skapa värde och öka individens oberoende.

– Våra tjänster går från att vara reaktiva till att bli mer proaktiva. Hemtjänsten kan då fokusera sina resurser på det som de är bäst på – att ta hand om de äldre och kroniskt sjuka.

Om synskadade får bättre möjligheter till ledsagning genom LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och större rätt till färdtjänst enligt Färdtjänstlagen, skulle deras livskvalitet höjas.

I dag begränsas synskadades rättigheter därför att tolkningen av dessa lagar har förändrats. 

– LSS har ett tydligt syfte, nämligen att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra. Ändå nekas fler och fler stöd till sådant som de flesta ser som självklart: att ta sig ut, handla, läsa sin post eller gå till tandläkaren. Sedan 2009 har antalet beviljade fall minskat med 38,5 procent, säger Niklas Mattsson.

Ledsagare kan bli dyrt
LSS är en rättighetslag. Det betyder att om den som uppfyller kriterierna har rätt att få stöd enligt lagen utan extra kostnad. Om istället Socialtjänstlagen tillämpas kan synskadade få en ledsagare men då till en kostnad som kan ligga på 250 kronor eller mer per timme.

– Det kommer att bli dyrt. Vi vill att lagen ändras så att det tydligare framgår att synskadade omfattas av LSS och att vi därmed kan få en ledsagare kostnadsfritt, säger Niklas Mattsson.

Brist på färdtjänst drabbar synskadade
En annan fråga är färdtjänsten, där Synskadades Riksförbund menar att synskadades rättigheter har försämrats.

– Av någon anledning har kommuner och regioner som beviljar färdtjänst under senare år gett synskadade avslag, utan att Färdtjänstlagen har ändrats. Man har börjat göra en annorlunda bedömning, säger han.

Niklas Mattson uppmanar allmänheten att hjälpa till att påverka beslutsfattarna, genom att bland annat skriva på namnlistor.

– Nu låser man in synskadade i sina hem. Vi får inte samma möjlighet att komma ut för att göra saker som andra kan. Begränsar man också färdtjänsten så slår man verkligen undan fötterna för våra medlemmar. Ge oss rätt till färdtjänst och LSS så att vi kan leva våra liv som alla andra, avslutar Niklas Mattsson.

Idag upphandlar Adda Inköpscentral ramavtal för fyra olika placeringsformer inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg: HVB för vuxna, HVB för barn och unga, Konsulentstödd familjehemsvård samt Stödboende.

Branschen inom dessa placeringsformer är stor och har ett brett utbud av olika inriktningar och arbetssätt för att tillgodose de individuella behov som finns. De kommuner som väljer att ansluta sig till de nationella ramavtal som Adda Inköpscentral ansvarar för får stöd hela vägen. Konkret innebär det att Adda Inköpscentral genomför upphandling, uppföljning och håller det digitala stödet för placeringar, urvalsdatabasen, uppdaterad.Den senare ger detaljerad information om vad varje verksamhet erbjuder avseende bland annat bemanning, kompetens, metoder och pris vilket gör det lättare att jämföra verksamheterna.

– Att upphandla, följa upp och förmedla överenskommen kvalitet och pris tar stora resurser i anspråk för Sveriges kommuner. Syftet med urvalsdatabasen är att snabbt och enkelt få jämförbar information om respektive verksamhets kvalitet och innehåll. Urvalsdatabasen ska vara en handläggares främsta verktyg för att underlätta placeringsprocessen utifrån ramavtal. I databasen finns därför stöddokument såsom mallar för placeringsavtal och information om de krav som ställts i ramavtalet, berättar Frida Skårner.

För att bibehålla kvaliteten och skapa förutsättningar för en rättvis konkurrens följer Adda Inköpscentral kontinuerligt upp de upphandlade verksamheterna. Man säkerställer att rutiner och processer finns på plats och kontrollerar att det finns förutsättningar att uppfylla ramavtalens krav – exempelvis att personalens kompetens överensstämmer med vad som utlovats, att efterfrågade rutiner och processer finns på plats samt att alla skatter och avgifter är betalda.

Adda Inköpscentral är idag – med cirka 109 unika kommuner som använder något avtal inom sociala tjänster – den största aktören för samordnad upphandling inom de fyra ramavtalsområdena.

– Vi för en kontinuerlig dialog med kommuner, SKR, myndigheter, branschen och andra sakkunniga för att ramavtalen ska skapa så stor nytta som möjligt för Sveriges kommuner. Vi vill stötta socialtjänsten i sitt viktiga arbete med placering av barn, unga och vuxna och ser fram emot spännande diskussioner under socionomdagarna, säger Frida Skårner.

Läs mer

Undersökningen visar att 60% av unga 16-20 år har använt kondom i samband med sex de senaste 12 månaderna, vilket är fler än i åldersgruppen 21-35 år, där motsvarande siffra är 46%. Det är också den högsta användningen sedan 2009 då RFSU började mäta detta.

– Unga är bra på att använda kondom, konstaterar Pelle Ullholm.

Han förklarar detta med en attitydförändring i samhället, där unga tenderar att kommunicera bättre om att använda kondom, men också att de är mer lyhörda för sin partners önskemål och känslor.

Allt fler begär samtycke
Undersökningen visar att 33% av unga i åldersgruppen 16-20 år frågade eller bad om samtycke senaste gången de hade sex med en ny partner, jämfört med bara 19% än de något äldre, i gruppen 21-35 år. 2020 var siffran 25% för gruppen 16-20 år.

– Vi har märkt att samtalet kring kondom idag handlar mycket om samspel och vad ens partner vill, jämfört med tidigare då kondomanvändning mer handlade om könssjukdomar och oönskade graviditeter. Förbättrad kommunikation får helt enkelt fler unga att använda kondom, säger han.

Denna beteendeförändring har fått skjuts av händelser som Metoo, samtyckeslagen och kampanjen #prataomdet om sexuella övergrepp.

På RFSU har man i snart 90 år arbetat med sexualupplysning, genom informationsförmedling i skolor och andra miljöer där unga finns, och numera digitalt, på sajter som dearcondom.org men också med en ny digital metodbank som riktar sig till lärare för sin undervisning.

På RFSUs Youtube-kanal ”RFSUredaktion” finns mängder av material på olika teman och språk som kan ses och laddas ned över hela världen.

Ett fokus nu för RFSU är att ytterligare minska det så kallade kondomglappet, alltså skillnaden i hur ofta man har som mål att använda kondom och hur det i realiteten blir.

– Vi ser att glappet minskar utan att ambitionen sjunkit. Det är en bra trend som vi hoppas ska fortsätta, avslutar Pelle Ullholm.

Socialtjänsten ringer ofta till Egna Ben med önskemål om att placera ungdomar. Det kan handla om unga med psykisk ohälsa, erfarenhet av kriminalitet eller lång placeringshistorik. Då gäller det att hitta rätt stöd.

– Vi har upplevt en ökning inom denna målgrupp. Många unga behöver vår hjälp. Därför riktar vi våra insatser till att vidareutbilda familjer som vill göra verklig skillnad för unga som inte fått de bästa förutsättningarna i livet, säger Moses Eshetu, verksamhetschef IOF Familjehem och Stödboende på Egna Ben. 

De kan behöva stöd i familjer, på dygnet runt-boende eller i ett mer självständigt stödboende.

– Att vara med och se till att en ung person kommer på rätt väg i livet är stort för alla inblandade, säger Moses. 

Egna Ben söker nu efter fler familjer som vill öppna sitt hem för dessa unga, och bli behandlingsfamiljer.

Familjerna erbjuds utbildning
Det som krävs utöver engagemang, närvaro och trygghet är att familjen – eller individen – har plats hemma för att ta emot en placering. Den ideala familjen består av två vuxna, med äldre eller utflugna barn, så att tid och fokus finns för den unge. Många går ner i tid på jobbet, men det är inget måste. 

– Tidigare erfarenhet av stöd- och behandlingsarbete med unga, kombinerat med adekvat utbildning från oss är en bra grund för att bli behandlingsfamilj, säger Moses Eshetu.

Ersättning och omkostnadsersättning utgår för det stöd som familjen erbjuder.

Egna Ben söker också efter nya kontaktpersoner till stödboenden. I stödboenden bor unga människor i egna lägenheter. De har en hög grad av självständighet, men behöver en hjälpande hand den sista biten.

 – Det kan handla om att hjälpa dem att söka jobb, ställa sig i bostadskö eller bara finnas till som stöd vid kontakter med myndigheter eller företag, avslutar Moses Eshetu.

Attendo är ett av Sveriges mest kända omsorgsföretag och driver äldre- och demensboenden på ett 70-tal orter i landet.

Företaget har skapats av medarbetarna men verksamheten har också präglats av både boende och deras anhöriga.

Kalle: ”Maten är jättefin”
Kalle, 79, som tidigare arbetade som målare, har i drygt två år bott på Attendo Årstabergshemmet, ett demensboende där stöd och omsorg är särskilt inriktad för personer med demenssjukdom.

– Jag trivs bra här, speciellt med personalen. Alla gör sitt bästa, säger han.

En vanlig dag brukar han gå promenader i trädgården, men nu när kylan kommer är han mycket inomhus.

På Årstabergshemmet får de boende i stor utsträckning möblera rummen själva, något som Kalle gjort.

– Jag har tagit hit ett kylskåp där jag kan ha min frukt, för det tycker jag mycket om. Det äter jag mycket.

Han är annars väldigt nöjd med maten som serveras.

– Maten är jättefin, man får så mycket man vill. De brukar alltid fråga mig om jag vill ha mer och jag brukar svara ”Ja, tack”, säger han.

Aldjia: ”Mamma trivs”
Aldjia Kessals mamma Karin, 88, har en demenssjukdom och bor på Attendo Skutan i Flemingsberg. Här finns demensboende, omsorgsboende och korttidsboende.

Aldjia är väldigt nöjd med den omsorg som hennes mamma får.

– Jag upplever situationen som väldigt bra. Mamma trivs även om hon som många andra med samma sjukdom gradvis blir sämre. Jag känner att det finns en värme och en närhet hos alla som jobbar där, även när det kommer ny personal. De jobbar efter väldigt bra principer och tar hand om de äldre väl, säger hon.

Aldjia Kessal vill poängtera att kontakten mellan henne och personalen är bra och att hon upplever personalen som tillmötesgående.

– Frågar jag dem något eller ber om något så fixar de alltid det. Det är aldrig några problem, säger hon och tillägger:

– Alla är jättegulliga. Är de så att de är upptagna med något, som att de sitter i möte, så ringer de alltid tillbaka. Det är aldrig svårt att få information.

Natasa: ”Jag blir lyssnad på”
Natasa Trbovic arbetar som undersköterska på det Attendo-boende där Karin bor, Skutan i Flemingsberg. Här har hon varit i snart nio av de 14 år hon arbetat inom Attendo. Tidigare arbetade hon inom kommunal äldreomsorg.

På Skutan arbetar hon nattskiftet, där hon är team-ledare.

– Jag trivs väldigt bra på jobbet och med mina kollegor. Jag tycker att jag har bra kontakt och samarbetar väl med mina chefer. Jag upplever att jag blir lyssnad på av dem. Vi gör vårt bästa för att lösa arbetsuppgifterna och problemen tillsammans, säger hon.

Hon berättar att arbetsbördan kan variera en natt från en annan.

– Vissa nätter är det mer att göra, andra är det lugnare. Så blir det när man arbetar med människor. De har olika behov vid olika tillfällen. Trots det känner jag att jag kan göra en positiv skillnad i dessa människors liv. Jag känner att vi kan ge våra boende här den omsorg och omtanke som de behöver.  

Människor i Sverige blir äldre, men inte friskare. Samtidigt ökar befolkningen genom både invandring och fler födslar.

 Det är inte rimligt att tro att de utmaningar som vård- och omsorgssektorn står inför kan lösas genom att höja skatten, menar Fredrik Käll.

– Den demografiska utvecklingen är sådan att det blir färre och färre som har möjlighet att bidra till den gemensamma skattepotten. Vi behöver helt enkelt få ut mer vård, omsorg och skola för samma skattekrona, säger han.

Privata utförare av traditionellt offentliga utförda tjänster har möjligheten att kunna bidra med detta. 

– Vi är effektivare och därmed billigare i alla delar av hur vård, omsorg och skola utförs. Därtill är våra kunder generellt mer nöjda med våra tjänster. Vi är lösningen på problemet, inte problemet i sig som vissa politiker vill framhäva, säger han.

Vinsten ett drivmedel för förbättring
Den vinst som privata aktörer gör är något som de ideologiska motståndarna ofta ser som ett problem. Men vinsten ska inte ses som ett resultat från ett nollsummespel där någon annan förlorar. Istället genereras den av det mervärde som privata aktörer skapar, menar Fredric Käll.

– Vinsten måste finnas där för att skapa incitament att fortsätta att utveckla varan eller tjänsten och för att skapa en långsiktig hållbarhet. Inom personlig assistans vet vi att 74% av de assistansberättigade väljer en annan operatör än kommunen. Det skulle de inte gjort om de uppfattade privata operatörer som profithungriga eller dåliga. Valfrihet och konkurrens inom vård och omsorg skapar en uppåtgående servicespiral, säger han och avslutar:

– Privata alternativ inom vård och omsorg blir bättre för alla, och i slutändan också billigare. Ett skäl är att vi privata operatörer går in i denna verksamhet med ett annat synsätt. Det offentliga gör detta för att de måste, vi gör det för att vi vill, avslutar han.

Läs mer om Vivida Assistans här

Traditionell journalprogramvara är ofta inriktad mot hälso- och sjukvård. Rätt Spår är anpassat till verksamheter som HVB-hem, LSS, kvinnojourer, stödboenden och familjehem.

Rätt Spår är helt webbaserat och förenklar och underlättar i det vardagliga arbetet.

– Vår lösning styrs av det som finns i socialtjänstlagen och handlar om den sociala dokumentation som man måste göra med placerade klienter i dessa vårdboenden, säger Per Svanberg.

För att inga händelser ska missas att inrapporteras, är Rätt Spår mycket användarvänligt. Dessutom kan gränssnittet skalas ned till ett minimum för verksamheten för att ytterligare underlätta handhavande.

– Vi har skapat ett system så att kommunen och vårdboendet kan ha en öppen dialog om placeringen. Då blir behandlingen så bra som möjligt, avslutar Per Svanberg.

Neurofeedback tränar hjärnan att bättre klara utmaningar eller problematik, såsom ångest, stress och sömnstörningar. Det kan också användas för att förbättra våra kognitiva färdigheter, koncentrationsförmåga, minne och inlärning. 

Vid behandling placerar man sensorer på huvudet som mäter hjärnaktiviteten. En dator processar dessa signaler och återkopplar via bild, ljud och känsel till klienten.

– Vi lyssnar på hjärnans aktivitet via hjärnvågorna och låter hjärnan se vad den gör, genom att ge den en omedelbar spegelbild av sin aktivitet. Därefter förstärker vi hjärnans aktivitet på rätt ställen, säger hon.

Lång erfarenhet av behandlingar
Ulrika Gustafsson har en bakgrund inom missbruk- och beroendebehandling. I dag driver hon Framnäsgruppens kliniker för neurofeedback. Förutom att hålla klinikerna i Stockholm och Västerbotten igång så utbildar hon nya terapeuter och driver utvecklingen av neurofeedback framåt. Sedan sin licensiering har hon under ett år utfört över 2700 behandlingar.

– Neurofeedback fungerar för all typ av psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att sprida kunskapen och öka kännedomen kring denna revolutionerande och effektiva metod, både för allmänhet och inom profession, säger hon.

– Att göra top-notchbehandlingar för människor med mycket pengar är inte så svårt, men att se till så att man kan nå alla, och speciellt de som kanske behöver det mest, är en utmaning och en stor drivkraft för mig, avslutar Ulrika Gustafsson.