Forskning har visat att sorg kan medföra minskad arbetsförmåga. Hur man hanterar sorgeprocessen och hur lång tid det tar är ytterst individuellt.

– Att sörja är en sund och naturlig process, men den ser annorlunda ut för var och en – det finns inget ”sorgeår”, säger Kjell Westerlund, ordförande i SAMS, Samarbete för människor i sorg.

SAMS vice ordförande, Anna-Lena Söderlund Törnell som också är aktiv i Föreningen VIMIL, menar att behovet av bättre villkor för efterlevande i samband med sjukskrivning är en samhällsrelevant fråga.

– Får man inte utrymme för sitt sorgearbete finns en risk att man blir sjuk ”på riktigt” och tvingas sjukskriva sig ytterligare, säger hon.

Med en anpassbar modell för sjukskrivning ger man efterlevande chansen att återhämta sig i egen takt och därmed snabbare komma tillbaka i arbete. SAMS menar att det behövs ett mer flexibelt system där en sorgpeng kan vara en av delarna.

My Borg Åmansson, styrelsemedlem i SAMS och aktiv i Spädbarnsfonden, förklarar tanken bakom:

– Det tar tid innan sorgen sätter in på allvar, vi är därför övertygande om att både samhället och de efterlevande mår bättre av en vidareutvecklad sorgepeng som är längre än 10 dagar och inte bara till för de som förlorat barn under 18 år.

Man behöver rätt förutsättningar för att hitta tillbaka till ett meningsfullt liv. SAMS är en paraplyorganisation för olika efterlevandeföreningar, i vilka man också kan hitta stöd i träffar med andra i liknande sorg.

– Det rörde sig om barn vars rättigheter dagligen kränktes på grund av hedersnormer. Jag grundade därför FreeZone Sweden för att barn och unga ska få känna sitt värde och ha möjlighet att utveckla sin identitet och sitt liv i frihet.

FreeZone Sweden har utvecklat insatser såväl till ungdomar som yrkesverksamma, ledning, organisationer och kommuner. Metoden Fria Zoner kan användas i hedersförebyggande arbete inom skola, organisationer, föreningar mm där barn och unga vistas.

– Fria Zoner utgår från etablerad kunskap, studier och rapporter om hedersrelaterat våld och förtryck, från individ till samhällsnivå. Den bygger på lösningsfokuserad samtalsmetodik, värderingsövningar, andning, avslappning och forumspel och har pedagogiska metodmaterial utformade efter målgrupp.

Johanna betonar att målet är att höja ungas KASAM (känsla för sammanhang) stärka självkänslan, ge redskap för ett gott självledarskap, medvetandegöra dem om sina rättigheter, utmana normer och bryta destruktiva tankemönster samt stresshantering.

– Målgruppen är unga i åldern 11–25 oberoende av könstillhörighet, som lever med hedersnormer och/eller har erfarenhet av flykt/migration. Tillsammans tar vi ett gemensamt ansvar för alla ungas rätt till ett liv i frihet.

Läs mer hos FreeZone Sweden

Oavsett anledning till att barn befinner sig inom rättsprocessen har de rätt att få sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen. Såväl i utredningar i domstol som överklaganden ska det som är bäst för barnet alltid stå i centrum. Att barn får möjlighet att uttrycka sina åsikter i beslut som rör dem är en grundläggande del av barnkonventionen. Dessutom ska deras åsikter tillmätas betydelse. Såväl svenska som internationella studier visar att barns delaktighet kan vara av särskild betydelse för ett barn som upplevt våld eller annan utsatthet i familjen.

Från 1 juli 2021 är det brottsligt att låta barn bevittna (se eller höra) delar av våld i nära relation, vilket går helt i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter artikel 19 om att barn har rätt att skyddas mot alla former av våld och övergrepp.

– Brottsofferjouren Sverige är en av flera organisationer som länge kämpat för att såväl barnkonventionen som barnfridslagen skulle komma till för att stärka barns rättigheter i rättsprocessen säger Monica Ekström, vice förbundsordförande Brottsofferjouren Sverige.

Nya rättigheter
Barnfridslagen innebär att barn som bevittnat våld i nära relation numera är brottsoffer i juridisk mening och med det kommer en rad nya rättigheter. Exempelvis har barn rätt till ett särskilt biträde som kan följa med barnet vid läkarbesök som en del i brottsutredningen, ansöka om skadestånd samt företräda barnet i rättsprocessen. En viktig skillnad mot tidigare är att förhör numera kan hållas med barnet – utan vårdnadshavares godkännande. Att skada sin partner innebär numera i lagstiftningen att man även skadar barnet. Det stärker det straffrättsliga skyddet för barn som upplevt våld mellan närstående och är en viktig markering från samhällets sida om att barn har rätt till en uppväxt fri från våld.

Nu är både FN:s konvention om barnets rättigheter och barnfridslagen på plats, men vad är nästa steg?
– Av ställningstaganden i domar och återkommande rapporter framgår att det förekommer brister när det gäller att tillgodose barnets rättigheter fullt ut i rättsprocessen. Exempelvis har man kunnat se att tingsrätter runt om i landet gör olika bedömningar när det gäller ordet bevittna (se eller höra) våld i nära relation. Trots liknande omständigheter har vissa tingsrätter friat medan andra fält. För att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda anser vi att högre krav måste ställas på de utredningar som görs, barnets bästa behöver stå i centrum och rättsprocesser där barn är inblandade måste ha ett tydligt barnrättsperspektiv. säger Emelie Dahlin, verksamhetsutvecklare för barn och unga på Brottsofferjouren Sverige.

Måste tas på allvar
Ofta förväntas barn under ett samtal med en främmande person att berätta om våld och kränkningar som barnet själv kanske inte kan sätta ord på. I de fall där barn har fått komma till tals är det budskap barnen förmedlar ofta tydligt. Om barn berättar att de utsatts för våld måste vuxna ta det på allvar. Om barn säger nej till att träffa en förälder så betyder det att de inte vill träffa föräldern.

– I sådana fall där ett barn till exempel uttryckt sig ogilla att bo tillsammans med en förälder som utsatt barnet för brott beaktas barnets egen vilja i mycket låg utsträckning eller i värsta fall inte alls. Barns egna berättelser uppfattas allt för ofta som icke trovärdiga, framför allt om barnet är under 12 år. Detta säger emot den forskning som finns på området. Studier visar på att barn kan lämna trovärdiga och tillförlitliga uppgifter om övergrepp de utsatts för redan från tre års ålder. Det måste framgå hur man tagit hänsyn till barnkonventionen, inte bara att man gjort det, säger Emelie Dahlin.

Mer kunskap behövs
För att en domstolsprocess ska vara rättssäker utifrån ett barnrättsperspektiv behövs en kunskapshöjning hos de som möter och fattar beslut om barn så att barnets rätt till delaktighet blir en självklar del och genomsyrar hela det rättsliga förfarandet från början till slut. Ett ytterligare problem är att barn som bevittnat eller riskerar att bevittna våld i hemmet sällan upptäcks innan det gått för långt.

– Personal i skola och förskola liksom andra verksamheter som möter barn behöver kunskap om hur tidiga tecken på våld hos barn kan komma till uttryck, exempelvis ändrat beteendemönster. Vi vet att mörkertalet är stort och därtill behöver kunskap och tidiga insatser stå högt upp på den politiska agendan. Att anta ett barnrättsperspektiv handlar om kvalitetssäkring. Beslut blir både bättre och mer välgrundade om de tillämpas i enlighet med barnkonventionen.

Bemötande som skapar trygghet
Brottsofferjouren anser att det är viktigt att det under hela det rättsliga förfarandet måste finnas ett bemötande som skapar trygghet och tillit både för brottsoffer, vittnen och anhöriga. Barn är en särskilt sårbar grupp. Det krävs därför att såväl domstolar som andra myndigheter gör allt som krävs för att fatta beslut som är förenliga med barnkonventionen. Görs inte detta riskerar det få långtgående konsekvenser.

I stället för att spara in på resurser och hoppas på att problemen är övergående riskerar det att slå tillbaka och stå samhället dyrt. Studier av långsiktiga konsekvenser av våld visar att barn som upplevt våld mellan föräldrar och mot syskon löper större risk att uppleva eller utsätta andra för våld i en vuxenrelation. Barn som upplever våld från föräldrar eller andra omsorgspersoner löper även större risk att utveckla symptom som ångest, nedstämdhet, PTSD mm vilket i förlängningen kan leda till än mer kostsamma konsekvenser.

Påverkar barns utveckling
Det finns även forskning som visar på att det är mer psykiskt skadligt för ett barn att uppleva våld i hemmet mellan exempelvis mamma och pappa, än att själv utsättas för våld. Det finns också forskning som pekar på att det är som mest skadligt för barn under de tidiga levnadsåren av livet att uppleva våld mellan närstående omsorgspersoner och den toxiska stress som våldet medför då det påverkar barns utveckling.

– Barn inom rättsväsendet är ofta i en mycket utsatt situation och barnrättsperspektivet i såväl utredningar som i rättsprocesser behöver stärkas. Principen bör vara att barn ska skyddas i processen, inte från processen, avslutar Monica Ekström.

Läs mer här!

– Att kommunerna drar ner på omsorgstagarnas stödtid gör att de inte får samma livsförutsättningar som tidigare. Konsekvenser med minskade stödtider blir ofta på bekostnad av psykisk ohälsa och ökade kostnader för psykiatrivård. Att få en strukturerad vardag är a och o för våra omsorgstagare men det räcker inte för att få ett liv i balans. Hälsa och livskvalitet är så mycket mer än bara mat och tak över huvud, säger Liselotte Almén Malmqvist

För att bryta psykisk ohälsa som isolering och negativa beteendemönster behöver omsorgstagarna en trygg omgivning där allt hänger samman. De behöver också återhämtning och förtroendefulla relationer över tid som blir viktiga stödfaktorer i deras omsorg.

– Att säkerställa helheten kan innebära fördyrande omkostnader i stunden men långsiktigt skapar det möjlighet till självständighet och frihet för den enskilde individen. Därmed minskas även vård- och omsorgskostnader för samhället i stort, säger Liselotte Almén Malmqvist.

Nya politik och bra ledare behövs
Utöver ovan nämnda problematik, tillkommer ofta ekonomiska problem för omsorgstagarna som gör att de har rätt att ansöka om god man eller förvaltare. Byråkratin kring ansökan tar ofta lång tid vilket kan skapa negativa beteendemönster hos den enskilde som ofta anhöriga, verksamheten eller psykiatrin får hantera.

För att uppnå en balanserad livssituation för omsorgstagarna tycker Liselotte Almén Malmqvist att de nya politiker som nu kommer till makten behöver prioritera och se över omsorgstagarnas övergripande vardagsituation. De behöver bli handlingskraftiga och säkerställa både en bastrygghet utifrån varje omsorgstagarnas individuella behov och ekonomi nog att höja var och ens livskvalitet något. För att lyckas med det i praktiken behövs en drivande katalysator, en bra ledare för omsorgsverksamheten:

– När det gäller ledarskap i företaget vill jag lyfta fram vår verksamhetschef Anette Olsson som nominerats till årets Guldkrans med motiveringen att hon är en engagerad och målinriktad ledare. Vi behöver fler ledare som Anette Olsson inom omsorgsverksamhet som sprider engagemang, kärlek och en vilja att göra skillnad och skapa möjligheter för både medarbetare och omsorgstagare. Mår våra medarbetare och deltagare bra, mår anhöriga och våra uppdragsgivare också bra och det är vårt mål, säger Liselotte Almén Malmqvist.

Redan det geografiska läget, i Flemingsberg i södra Stockholm, sätter sin prägel på högskolans inriktning. Hit rekryteras många av studenterna från närområdet.

– På vår socionomutbildning finns studenter med olika bakgrunder. Det är en styrka eftersom vi får studenter med olika erfarenheter och insikter, säger Sylwia Koziel, programansvarig för socionomutbildningen.

Individuellt anpassat
Magdalena Elmersjö, docent i socialt arbete, poängterar att Södertörns högskola rustar framtidens socionomer.
– Vi ser till att fånga upp den enskilde studenten och dess intressen. Studenten får en personlig utvecklingsplan och en mentor som följer med hela vägen från första dagen på högskolan till första dagen på jobbet.

Samverkan med polis- och lärarutbildningarna
På Södertörns högskola anser man att samverkan mellan socialtjänst, polis och skola är en viktig pusselbit för att vända samhällsutvecklingen. Tillsammans med polisutbildningen arrangeras och utvecklas gemensamma föreläsningar, seminarier och rollspel. Där får studenterna undersöka hur olika yrkespersoner agerar i en viss situation, utifrån olika lagstiftningar, vilket skapar förutsättningar för framtida samarbeten.

Samverkan på fältet
Södertörns högskola är angelägen om att hela tiden hålla örat mot marken. Ett exempel är forskningsprojekt som genomförs tillsammans med socialtjänst och polis i Skärholmen, i södra Stockholm. Man har också ett utbyte där medarbetare från socialtjänsten undervisar på högskolan och högskolans lärare jobbar hands-on ute på fältet.

En plats att återvända till
Landets socialtjänster har länge brottats med nedskärningar och personalbrist. Många socialarbetare upplever att de inte hinner med sina klienter och väljer därför ofta att säga upp sig.

– Man måste komma ihåg att socialtjänsten var överbelastad redan innan den stod inför den växande gängkriminaliteten, säger Daniel Seldén, avdelningsföreståndare för socialt arbete.

På Södertörns högskola känner man ändå hopp inför framtiden. Studenterna håller hög kvalitet och utbildningen ger en mycket god inblick i vad jobbet innebär. Studenterna har också möjlighet att återvända till högskolan, för magister- och forskarutbildning, men även för att nätverka och undervisa blivande socionomer.
– Här kan de hämta andan, utbyta erfarenheter, höja sin kompetens och tanka ny energi, avslutar Daniel.

Läs mer här.

Det finns hjälp att få om du utsätts för våld. I en skyddsplacering får människan möjlighet att bearbeta och förstå det hen varit med om, samt få hjälp att inse att det som hänt är fel och att handlingar hen utsatts för kan vara lagbrott.

Omsorg Skydd Säkerhet, O.S.S, startade sin verksamhet 2013 och har sedan dess jobbat med skyddsplaceringar för vuxna, familjer samt med ungdomar placerade inom SoL och LVU.

De har idag olika boendeformer i alla Sverige län. O.S.S har skapat sig en specialkompetens inom området skyddsplaceringar gällande våld i nära relation och hedersrelaterat våld.

”Individanpassa skyddsinsatsen”
Det finns många skyddade boenden i Sverige i dag men Johanna, verksamhetschef på O.S.S, berättar att det är viktigt att personer i behov av stöd blir placerade där rätt lösning och hjälp finns. Hon konstaterar att skyddsplaceringen behöver individanpassas utifrån klientens specifika behov. O.S.S har uppmärksammat att kollektiva boendelösningar inte alltid är att föredra för de flesta skyddsbehövande.

– Vi jobbar för att ge de skyddsplacerade ett så pass vardagligt och normalt liv som möjligt, att leva kollektivt i sitt livs kanske största kris är inget som är en ”gynnande ” boendeform för de flesta personer, säger Johanna.

– Vi jobbar med etablering på den nya orten från dag ett, det gör att vi minskar flyttar för den skyddsbehövande och kortar ner tiden för insatsen.

Vidare berättar hon att det är av största vikt att ha barnperspektivet i fokus, vi ger barnen möjlighet till skolgång och annan ålders adekvat sysselsättning samtidigt som de får stöttning i sin utsatthet av trygga vuxna.

– Vid en skyddsplacering hos oss tar vi ansvaret för skyddet, vi är behjälpliga med praktiska göromål, myndighetskontakter samt stöttar i de rättsliga processerna. Vi arbetar mycket med kunskap och förståelse tillsammans med de skyddade, för att ge dem de bästa förutsättningarna för sitt framtida liv i skydd. Klienten behöver bearbeta sina våldsupplevelser samt få kunskap om våldets mekanismer och konsekvenser för att stärka sitt inre skydd.

Skillnad på skyddad och gömd
Johanna understryker att det är en stor skillnad mellan att vara skyddad och gömd. Vi utbildar klienten i skydd och lär dem hur de ska tänka och agera på ett säkert sätt i olika situationer.
– I samma takt som vi utvecklar vårt säkerhetstänk läser förövarna på och hittar nya sätt att hitta de skyddade. Därför är det viktigt att lära sig leva som skyddad, utan att gömma sig. Det är ofta en lång väg tillbaka till att bli en yrkesverksam och självständig samhällsmedborgare efter ett liv som utsatt, men det går! Och vi är där för att stötta på resan tillbaka.

Det tar tid att bli hel igen
Vi på Omsorg skydd säkerhet får då och då till oss att det önskas en så kort skyddsinsats som möjligt. När vi får detta till oss så väcks alltid en tanke att personen som ringer inte kan var helt införstådd i eller har tillräcklig kunskap kring vad en våldsutsatt har varit med om och hur det har påverkat den eller dessa människor, säger Johanna.

– Vi efterlyser att det framöver ska finnas och ges mer kunskap kring vad som behövs för att uppnå framgång och resultat när det gäller skyddsplaceringar. Det viktiga är att rätt kompetens för det specifika ärendet ska finnas och att den håller en hög kvalitet.

Johanna tillägger att det ibland kortsiktiga tänkandet måste bort då det oftast bidrar till en fördyrande insats på sikt då de skyddsbehövande ofta går tillbaka till det som de flytt ifrån då de inte kunnat fokusera på, eller fått det som behövs för att kunna gå vidare i livet, utan i stället fokuserat på att tiden för insatsen är på väg att ta slut och att de då måste vara ”färdiga”.

Många skyddsbehövande ”studsar” tillbaka både en och tre gånger innan de lyckas skapa sig ett nytt liv. Detta beror dels på en ambivalens hos den skyddsbehövande men även på felaktigt val av utförare grundat på vad boendet erbjuder kontra vad den skyddsbehövande behöver, bristfällig kvalitet på skyddsinsatsen samt då även att en insats kan vara under tidspress, exempel på detta kan vara att det tas beslut på endast en till två veckor i taget.

Läs mer här