Kompentensutveckling för socionomer – högskolepoäng en kvalitetsmarkör

Under lång tid har Ersta Sköndal Bräcke högskola vidareutbildat yrkesverksamma socionomer. I dag är högskolan välkänd bland en mängd olika professioner som vill förkovra sig och Anette Mimer Sjöblom, enhetschef vid högskolans uppdragsutbildningsenhet, beskriver ett pedagogiskt kursupplägg där kursdeltagarna under utbildningens gång kan applicera kunskaperna direkt i sin yrkespraktik.

I drygt 30 år har Ersta Sköndal Bräcke högskola vidareutbildat socionomer och yrkesverksamma inom vård och omsorg. Utbildningarna som lockar deltagare från hela landet ger meriterande högskolepoäng. Kurserna anordnas vid campus Sköndal och Ersta i Stockholm, samt vid campus Bräcke i Göteborg. Utbildningar arrangeras även ute i landet direkt hos de som är i behov av kompetensutveckling.

Kurserna ges på kvartsfart och i olika pedagogiska former för att göra det enkelt för yrkesverksamma att kombinera utbildningen med sin yrkesutövning. Vanligast är undervisning på plats vid högskolan i olika former. Ofta ges även webbaserade kursen där kursdagarna på högskolan kombineras med undervisning via en nätbaserad lärplattform. Oavsett studieform finns en stor fördel för den som väljer att vidareutbilda sig, menar Anette Mimer Sjöblom, enhetschef vid högskolans uppdragsutbildningsenhet.

– Yrkesverksamma socionomer får en kunskapspåfyllning och inspiration och kan direkt pröva den teoretiska kunskapen i sin yrkesverksamhet. Även i ett långsiktigt yrkesperspektiv är det meriterande och en kvalitetsmarkör för en yrkesverksam att gå kurser som ger högskolepoäng, säger Anette Mimer Sjöblom, enhetschef vid högskolans uppdragsutbildningsenhet.

Stort intresse från kommuner
Det är även vanligt att kommuner eller organisationer köper hela utbildningar för att utbilda personal.

– Vid flera tillfällen har Socialstyrelsen anlitat oss för att genomföra utbildningar till personal vid socialförvaltningar runtom i landet. Vid myndighetens upphandling av vidareutbildning har våra kursförslag rönt stor framgång i konkurrens med andra universitet och högskolor och vi har fått förtroendet att ge en rad olika utbildningar, förklarar Ulf Hammare, fil. dr. och biträdande enhetschef.

Praktiknära forskning
Nyligen etablerade uppdragsutbildningen vid högskolan även en FoU-verksamhet.

– Det är en verksamhet som ges i nära samarbete med uppdragsgivaren. Vi genomför bland annat förstudier, utvärderingar och följeforskning, men bistår även med stöd vid upprättande av forskningsansökningar, avslutar Ulf Hammare.

Presenteras av:

Ersta Sköndal Bräcke högskolas uppdragsutbildningsenhet vidareutbildar årligen ca 1900 yrkesverksamma inom kommuner, landsting, civilsamhällsorganisationer och privata vård- och omsorgsföretag. Högskolans FoU-verksamhet bidrar bland annat med kunskap om i vilken mån insatser och metoder inom det sociala arbetets praktik ger resultat och är av god kvalitet.

Kontakta oss på:

08-555 051 192

Läs mer här

Ibrahim om HVB-boendet I Sala: ”Det är som att bo i en familj”

HVB-hemmet Insikten i Sala har i över 20 år tagit emot pojkar i åldern 14 till 18 år. Med socialtjänsten som främsta uppdragsgivare och fokus på en trygg utsluss i egna lägenheter satsar behandlingshemmet på att vara ett självklart val för den som är i behov av den lilla kontexten och små personalgrupper.

Insikten är HVB-hemmet i Sala som riktar sig till pojkar i åldern 14 till 18 år. Här har den minsta enheten plats för två klienter, och den största enheten fem – och personalstyrkan sträcker sig från fem till sex personer. Det menar Mimmi Wientorp, kvalitets- och marknadsansvarig, gör Insikten till ett bra val för den som är i behov av att vara en del av en mindre grupp med en mindre personalstyrka.

– Ska vi lyckas förändra ett beteende oavsett bakgrund behöver vi ha ett starkt förtroendekapital och med små enheter och engagerad personal har vi tid att bygga förtroende, där alla klienter känner sig sedda och bekräftade.

Ibrahim ”Ibbe” Almraay kom till Insiktens behandlingshem i januari 2018 och instämmer i fördelen med små enhetsgrupper.

– Det är som att bo i en familj, dem hanterar mig som en familjemedlem och jag vet att det alltid finns någon som lyssnar på mig om jag behöver prata.

”Kan du så vill du”
För att lyckas med det får all personal gå utbildningen insikten Academy – en 7-dagars utbildning i motiverande samtal, krishantering och lågaffektivt bemötande.

– Vi vill att alla i personalen vet vad motiverande samtal är. Det innebär att alla ska kunna driva ett förändringsprat och att vi tillsammans kan hitta rätt verktyg för att killarna ska hitta sina egna lösningar. Det är även viktigt att vi vet hur vi arbetar i krishantering och hur vi bemöter killarna om dem går upp i affekt.

Får utbildning och körkort
För att ytterligare öka killarnas självständighet och tro och hopp om sina möjligheter till ett självständigt liv erbjuder Insikten tillgång till skola, sommarjobb, körkort, nätverk och fritidssysselsättning.

– Jag tycker att jag får all den hjälp som jag vill ha och behöver för att nå mina mål. Just nu går jag i grundskolan i Sala och håller på att ta körkort. Jag har inte hört talas om något HVB-hem som fixar körkort till sina ungdomar, det gjorde mig glad, avslutar Ibrahim Almraay.

Presenteras av:

Insikten HVB Ligger i Sala har funnits sedan 1996
Kontakt: verksamhetschef Patrik Olsson 070 775 03 66
patrik.olsson@insikten.info
Hemsida www.insikten.info
Målgrupp är Killar 14-18 år inom NPF eller social problematik.
Våra Lagrum är SoL och LVU.

Läs mer här

Här finns en gedigen familjehemsaktör

Sedan 2014 har Balans Behandling tagit emot uppdrag från offentlig förvaltning och är idag en stor och erfaren vårdaktör i Norrland. Med grund inom kraftigt förstärkt familjehemsvård expanderar verksamheten med öppenvård i eget boende, skyddsboende, utredningsplacering och behandlingshem.

Balans Behandling har kontor i Luleå, Skellefteå och Umeå. Verksamheten utgörs av behandlingsfamiljer, socionomer med erfarenhet från myndighetsutövande arbete, pedagoger och administratörer. Därtill finns kontrakterade psykoterapeuter, psykologer, barnpsykiatriker samt jurister. Tillsammans utgör vi ett starkt behandlingsteam, berättar Anna Henriksson-Heidari, verksamhetschef.

– Våra socionomer har en bakgrund från socialtjänsten. Det gör att vi kan vara socialtjänstens förlängda arm och presentera långsiktiga vårdlösningar för hela systemet.

Samarbete med erkända specialister
I samarbete med Björn Blom professor i socialt arbete vid Umeå Universitet har Balans Behandling utvecklat en egen teoribaserad metod för att säkerställa uppföljning och utvärdering. I samarbete med Karin Lundén, fil. dr i psykologi vid Göteborgs Universitet, utbildas personalen i anknytningstänkande samt evidensbaserad metod för utredningar av familjehem. Med hjälp av affärsrådgivaren Peter Olofsson från Advokatbyrån Kaiding säkerställs en stabil verksamhet både internt och externt.

– Genom samverkan arbetar vi för ökad kvalitet samt att uppföljning och utvärdering sker enligt beprövade metoder, säger Robert Winneborn, styrelseordförande på Balans Behandling.

Nya verksamhetsområden
Under 2019 utökar Balans Behandling sin verksamhet med expansion av kraftigt förstärkt familjehemsvård till Jämtland samt öppnar behandlingshem i Kuivakangas Övertorneå, nära finska gränsen. Det görs även insatser för att ytterligare förstärka öppenvården och införa särskilda boenden för skydds- och utredningsplaceringar.

– Med ett stort engagemang för utveckling är vårt mål att vara en av landets främsta aktörer inom socialt arbete. Som ett led i det kommer vi att erbjuda utbildningar och erfarenhetsutbyte mot berörda inom socialt arbete på vår vackra Rosfors Herrgård i Piteå, avslutar Robert Winneborn.

Presenteras av:

Nytt centrum för socialt arbete ger Uppsalas socionomprogram en nystart

Nyligen inrättades CESAR, ett nytt centrum för socialt arbete vid Uppsala universitet. Det ska förstärka Uppsalas socionomutbildning och forskning i socialt arbete. Bemötandet från såväl Region Uppsala som kommunen har varit positivt och planerna för satsningen är stora.

Socionomprogrammet vid Uppsala Universitet firar tio år och vid årsskiftet 2017/18 infördes den nya centrumbildningen CESAR. Centrumet tar över ansvaret för socionomprogrammet och är ett led i en satsning från Uppsala universitet på socionomutbildningen och forskning i socialt arbete.

– Med en forskningsanknuten undervisning kan vi göra vår utbildning ännu bättre och även utveckla metoder för att hantera samhälleliga problem som socionomer har en viktig roll i, säger Siv-Britt Björktomta, socionom, fil.dr. i socialt arbete och föreståndare för CESAR.

Förbereda studenter för yrkeslivet
En av de första åtgärderna har varit att utveckla undervisningen kring studenternas personliga professionsutveckling. Syftet är att hjälpa socionomstudenter att forma en egen yrkesidentitet och att i ett kommande yrkesliv bli tryggare i att hjälpa utsatta människor.

– Vi har anställt yrkesverksamma socionomer som ska förstärka vår lärargrupp. Vi arbetar bland annat med olika typer av värderingsövningar där studenterna får arbeta med sin egen förståelse av olika etiska dilemman samtidigt som de lär sig metoder som de kan ta med ut i yrkeslivet, förklarar Siv-Britt Björktomta och fortsätter:

– På samma sätt pågår nu ett arbete för att utveckla den verksamhetsförlagda utbildningsdelen som ingår i socionomprogrammet i dag.

Forskningsanknuten undervisning
Flera forskande lärare har anställs för att profilera utbildningen i Uppsala som forskningsanknuten.

– Det är viktigt att socionomer får redskap att ta till sig och värdera forskning för att utveckla sin praktik. Dessutom behöver de verktyg för att fortlöpande utvärdera sina insatser, säger Stefan Sjöström, den första professorn i Socialt arbete vid UU, också ordförande i CESARs styrelse.

Inför forskarutbildning i socialt arbete
I takt med att antalet lektorer ökar stärks forskningsmiljön och redan under hösten har en forskarutbildning i socialt arbete startat vid Cesar.

– Vi har anställt två doktorander som kommer att arbeta i ett nära samarbete med doktorander från den sociologiska institutionen. Framöver planerar vi att antagningen av doktorander kommer att ske vartannat år, nästa gång redan till våren, avslutar Stefan Sjöström.

Presenteras av:

- 1 jan. CESAR (Centrum för socialt arbete) bildas, leds av föreståndare.
- 1 mars, professor i socialt arbete anställs.
- 5 lektorer i socialt arbete, varav 2 docenter, 2 bitr. lektorer i socialt arbete.
- 1 okt. forskarutbildningen startar, 2 doktorander.
- 17 okt. Invigningssymposium
- 4 dec. 10 års-jubileum för socionomprogrammet

Läs mer här

Innovationsresa ska lyfta Hässleholms socialförvaltning

För ett år sedan startade socialförvaltningen i Hässleholms kommun ”Innovationsresan”. Tillsammans med 160 medarbetare kartlades hur man skulle kunna göra det enklare för medborgarna att få rätt och snabbt stöd – och hur organisationen skulle kunna bli mer tillitsfull.

– Vi såg att det fanns mer potential i förvaltningen och en vilja bland medarbetarna att göra mer för våra klienter, säger Victor Silwerfeldt, HR-specialist och ansvarig för innovationsresan.

Totalt framkom tio förslag på hur socialförvaltningen med tillit som styrmedel skulle kunna öka tillgängligheten och kvaliteten.

– För att nå dit behöver vi designa en smart organisation som bygger på tillit och radera stuprör som hindrar oss från att samarbeta optimalt, säger Victor Silwerfeldt och fortsätter:

– Medarbetarnas idéer innebär att våra medborgare lättare kommer kunna komma i kontakt med rätt person och att vi som organisation bättre kommer kunna hantera komplexa utmaningar. Vi har märkt av en positiv energi bland alla som deltagit i utvecklingsarbetet. Vi har verkligen medarbetare som brinner för vårt uppdrag, avslutar Victor.

Presenteras av:

Vill du vara med och utveckla socialtjänsten i Hässleholms kommun?

Vi är stolta över våra medarbetare och välkomnar gärna fler som delar våra värderingar.

Sök jobb hos oss!

Arbeta nära kollegor och klienter som socionom i Säters kommun

Öppenhet, prestigelöshet och ett nära ledarskap. Det är de tre ben som individ och familjeomsorgen i Säters kommun valt att stödja sig på. Katarina Ingers och Emma Wenngren är 1:e soc.sekr och har arbetat på kontoret sedan 2007.

Det goda arbetsklimatet, närheten till klienterna och det stöttande ledarskapet gör att man tycker att det är roligt att gå till arbetet. Detta är en bidragande orsak till att de båda stannat så länge på arbetsplatsen.

– Arbetsbelastningen är sådan att vi får mycket tid för våra ärenden samt tid för förebyggande arbete och möjlighet att arbeta med hemmaplanslösningar. I en liten kommun kan man inte jobba med stora lösningar utan får utveckla sin förmåga att hitta på hållbara, individuella lösningar, säger Katarina och Emma.

Presenteras av:


Säters kommun har ca 11 000 invånare. Socialkontoret ca 25 anställda. Vi som jobbar har som målsättning att erbjuda kvalitet och individuella lösningar för att kommunens invånare ska få ett så gott liv som möjligt.

Läs mer här

Vård- och utbildningsföretaget Positivum bygger en unik vårdkedja

Vård- och utbildningsföretaget Positivum startades 2013 med siktet inställt på att erbjuda barn, unga och vuxna ett tryggt boende, en meningsfull sysselsättning och en berikande fritid. Sedan dess har det gått snabbt framåt och med tvärfunktionella team ser bolagsgruppen ljust på framtiden. Målet är tydligt; att fortsätta göra skillnad för individen och samhället i stort.

Familjehemsvård, öppenvård, stödboende för ungdomar, HVB-hem, boende med stöd för unga vuxna och jourboende för kvinnor och familjer – vidare till utbildning, stöd och matchning i arbetsliv och hälsofrämjande insatser kopplat till föreningsliv. Hos Positivum är spelplanen bred – och siktet är inställt på att ge varje människa förutsättningar för ett gott liv.

– VI vill erbjuda varje människa individanpassade lösningar, oavsett om det rör sig om ett tryggt boende, en meningsfull sysselsättning, en berikande fritid – eller en kombination, förklarar Arian Faily, vd.

Vidare menar han att en framgångsfaktor i socialt arbete är starka team som sätter människan i fokus. Därför satsar Positivum mycket på arbetsglädje och flexibilitet för medarbetare och chefer.

– Det är otroligt viktigt för oss att vara en arbetsgivare som uppmuntrar till balans mellan arbete och fritid, och att vi ger anställda en möjlighet att påverka sin arbetssituation och få hjälp och stöttning i sin roll.

– Att nästan alla i bolagsledningen är småbarnsföräldrar påverkar givetvis, menar Annika Bodin, HR. Det är viktigt för oss att både kunna vara närvarande i vårt familjeliv och kunna prestera på arbetet. Funkar det inte hemma är det svårt att få det att fungera på jobbet. För att stötta våra medarbetare i yrkesrollen har vi bland annat en intern ledarskapsutbildning för alla chefer med utbildning i gruppdynamik, arbetsmiljö, rekrytering och konflikthantering. Alla medarbetare i utförarroll får även en utbildning i både lågaffektivt bemötande och traumamedveten omsorg. Kontinuerlig handledning är också obligatoriskt.

”Det ökar arbetsglädjen”
Liselott Wiklund, ungdoms- och familjebehandlare, och Maria Thoresson, psykolog, har varit en del av Positivum sedan ett antal år tillbaka och menar att det starka fokuset på flexibilitet även återspeglas i arbetsdagen. Teamen är tvärfunktionella och oavsett om det gäller insatser för barn, unga, vuxna eller familjer gör det att anställda kan dela erfarenheter, kunskaper och styrkor med varandra och styra rätt kvalitativa insatser dit de behövs.

– Socionomer har till exempel ett mer systematiskt tänkande och sitt sätt att se på klientarbetet, beteendevetare har sitt perspektiv och sina metoder och jag som psykolog bidrar med min kunskap och erfarenhet. Tillsammans kan vi ständigt utvecklas. Det ökar även arbetsglädjen och engagemanget eftersom vi hela tiden får nya insikter, förklarar Maria Thoresson.

Ser ljust på framtiden
Positivumgruppen ser ljus på framtiden och vill fortsätta vässa bolagets hörnstenar för att bli så bra som man kan bli.

– Vi har vuxit och förvärvat bolag den senaste tiden, nu vill vi fortsätta arbeta med verksamheterna och bolagen som en gemensam grupp med ett mål. Vi har ingen ambition att bli störst, vi vill fortsätta göra skillnad, avslutar
Arian Faily.

Presenteras av:

Idag består Positivumgruppen av:

  • Positivum AB
  • Positivum vård & behandling
  • Kvinnojourboendet Linnea &  Villa Förtroligheten
  • Andersson-Piltz ungdomshem
  • Aniaragymnasiet

Positivumgruppens företagande har utgångspunkt i vår vision om att:

”Positivum ska vara med och bygga ett bättre samhälle för de många människorna”.

Vi arbetar i vardagen utifrån våra värdeord: kvalitetsmedvetenhet, flexibilitet och pålitlighet.

Vi är övertygade om att grunden till ett gott liv är ett tryggt boende, en meningsfull sysselsättning och en berikande fritid, och det är runt dessa tre områden vi bygger våra verksamheter.

I dag bedriver Positivumgruppen stödboende för ungdomar med psykosocial problematik, familjehems-vård, öppenvård, HVB-hem, kvinnojourer, boende med stöd för unga vuxna samt en gymnasieskola.

Genom vår bredd har vi möjlighet att erbjuda våra kunder en utökad vårdkedja med individanpassade boendelösningar allteftersom behoven förändras.

Läs mer här

 

Socialtjänsten i Järfälla omorganiserar individ- och familjeomsorgen

Socialtjänsten i Järfälla har uppmärksammat problem många organisationer tampas med i dag. Ett stort chefsansvar med stora medarbetargrupper har visat sig ha en negativ inverkan på såväl chefer som medarbetare och organisationen i sin helhet. Det har gjort att att socialtjänsten nu startar en omorganisation inom individ- och familjeomsorgen – med siktet inställt på att rekrytera en samverkansledare, två nya enhetschefer och tre verksamhetschefer.

Järfälla kommuns socialtjänst startar vid årsskiftet en ny organisation inom individ- och familjeomsorgen. Planen är avlasta chefer och förbättra arbetsmiljön för såväl chefer som medarbetare, och organisationen i sin helhet.

– Om vi kan göra rätt saker och följa upp effekterna av det vi gör kan vi också bli mer kostnadseffektiva och ge ett bättre stöd till klienter och de familjer som är i behov av vårt stöd, menar Lotta Erlandsson, IFO-chef.

Vidare berättar Lotta att bakgrunden till omorganisationen är att stora enheter medför problem.

– Medarbetare vid våra minsta enheter skattar sin arbetsmiljö högre och har lägre sjuktal än vid våra större enheter. Det gäller trots att de stora enheterna har gruppledare och gruppchefer. Även cheferna har uttryckt att stora enheter gör att de inte hinner planera och följa upp arbetet.

Inför nytt chefsled
Vid omorganisationen kommer de största enheterna att delas upp för att medarbetarna ska få en mer tillgänglig chef och chefen en bättre arbetsmiljö.

– När chefer har en god arbetsmiljö har de möjlighet att vara med och stärka det operativa arbetet och få utrymme för långsiktiga och strategiska utvecklingsfrågor. Mår chefen bra och även har tid att arbeta med ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete bidrar det till en bättre arbetsmiljö för alla.

”Effekter för invånaren”
Omorganisationen har kopplats till ledarskap- och organisationsutvecklaren Cecilia Grefves kartläggning över hur socialtjänsten och barn- och ungdomsvården kan förbättras.

– Hon drog slutsatsen att chefer är upptagna i möten, rekryteringar och administration och har för lite tid för att vara tillgänglig för medarbetare. Det är den problematiken vi har arbetat med, med siktet inställt på att skapa en bra arbetsmiljö inom organisationen för att uppnå effekter för invånaren, avslutar Lotta Erlandsson.

Presenteras av:

Tillsammans! Med mod, engagemang och flexibilitet gör vi skillnad. Genom dessa ledord, som alla i socialförvaltningen Järfälla gemensamt arbetar efter, vill vi arbeta på tvären i organisationen och använda oss av alla delar. Vi ska se behovet och låta det styra, inte hur vi är organiserade.

Tänker du också att man gör det bättre tillsammans? Vi söker en samverkansledare och två nya enhetschefer!

Kontakta gärna Johanna Ramsell för att få mer information om lediga tjänster:

Johanna Ramsell, Personalkonsult
08-580 299 01 / 070-0023535
Johanna.ramsell@jarfalla.se

Läs mer här

Akademikerförbundet SSR driver på för yrkesutveckling

Söktrycket till socionomutbildningar är högt och intagningskraven är höga – på arbetsmarknaden råder det omvända. Här är personalomsättningen hög och sju av tio socialsekreterare har funderat på att byta yrke. Akademikerförbundet SSR trycker på för bättre arbetsvillkor för alla socionomer för att vända trenden.

Socionomyrket är attraktivt. Möjligheten att göra skillnad för utsatta människor gör arbetet meningsfullt. Samtidigt har kommunernas socialtjänst under lång tid haft hög personalomsättning och rekryteringsproblem. Orsakerna är framförallt hög arbetsbelastning och svag löneutveckling. En del arbetsgivare har börjat ett förändringsarbete, men det går för långsamt, understryker Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.

– De som som är nya i yrket möts ofta av en mentalt påfrestande arbetsmiljö med tunga administrativa arbetsuppgifter, rollkonflikter och svåra socialutredningar. Som en följd av den höga personalomsättningen finns det få erfarna kollegor att rådfråga, vilket ytterligare spär på den negativa trenden, säger hon.

Driver på för yrkesutveckling
Akademikerförbundet SSR driver en rad krav för en bättre arbetssituation och ökade möjligheter till yrkesutveckling för alla socionomer. Utöver sänkt arbetsbelastning och bättre löneutveckling över tid handlar det bland annat om bättre introduktion för nyanställda, kompetens- och karriärutveckling samt bättre möjligheter för chefer till ett närvarande ledarskap. Arbetet har börjat ge resultat. Ett exempel är att allt fler arbetsgivare inrättar tjänster som specialistocionomer.

– Det ger en möjlighet att utvecklas inom yrket som kan locka de erfarna att stanna kvar. Socionomer är eftersökta på arbetsmarknaden. Det innebär att arbetsgivarna måste jobba hårdare för att vara attraktiva, säger Heike Erkers.

Lång kamp för legitimation
Den 1 juli 2019 införs kravet på legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Det är något Akademikerförbundet SSR har kämpat för i 60 år.

– Det är fantastiskt roligt och en bra utveckling för professionen – och även viktigt ur ett patientperspektiv, säger Heike Erkers.

Nu arbetar förbundet för att den pågående utredningen om en ny socialtjänstlag ska leda till att professionen får ansvaret för besluten i individärenden, inte som idag den politiska nämnden.

–Kunskapen om ärendena finns hos professionen som också måste få utrymme att fatta besluten, säger Heike Erkers.

Presenteras av:

Akademikerförbundet SSR är det ledande samhällsvetarförbundet som organiserar bland annat socionomer, beteendevetare och personalvetare samt chefer. Förbundet bildades 1958 och har idag över 72 000 medlemmar. Bland socionomer är Akademikerförbundet SSR det helt dominerande fackförbundet.

Läs mer här