I den södra delen av Örebro, ett stenkast från populära rekreationsområden och intill universitetet släpper Örebro kommun snart marken till ett nytt bostadsområde för cirka 600 nya hem i området Tamarinden, med stora planer för framtiden. Det menar Emma Gren, projektledare för Tamarinden på Örebro Kommun.

– Vår största inriktning är att skapa en smartare stad, och att vi år 2040 kommer ha vuxit med 50 till 70 000 invånare. Med det i åtanke kommer vi till dess behöva bygga uppemot 30 000 nya bostäder, skolor och skapa förutsättningar för andra verksamheter. Vi står inför stora utmaningar och utvecklingar, och det tacklar vi genom bygga och planera på ett hållbart och smart sätt, säger hon.

Digitaliserat arbetssätt
För att arbeta på ett smart sätt berättar Jan Johansson, projektledare för Smarta städer, att de jobbar mycket med hur det kan förenkla processerna kring stadsbygget. Det görs dels i form av en handbok kring hur de ska digitalisera de smarta planerna, men även med välutvecklade AI:s.

I de nya stadsdelarna vill Örebro kommun vara innovativa, säger Emma Gren som poängterar att Tamarinden inte kommer vara en traditionell stadsdel. Med nytänkande och smarta lösningar främjas en energibesparing och en lekfull och hållbar tillvaro .

– Hållbarhet är onekligen något viktigt som vi måste fortsätta bygga på, och en smart stad handlar inte bara om teknik; det handlar lika mycket om att alla behöver bidra för att minska våra fotavtryck. Folk kan ofta dra kopplingen mellan en smart stad och sci-fi, men för oss är den mänskliga aspekten i fokus och vi kommer på smartare sätt för att skapa en förbättrad tillvaro allt eftersom, säger Jan Johansson.

Delar på energin
En hållbar lösning i Tamarindens arbete är att låta byggnaderna producera, lagra och dela energi med varandra. Detta görs via ett lokalt energinät med en styrenhet som samtliga byggnader i området kan koppla upp sig mot. Jan Johansson förklarar att det inte bara är bra ur en ekonomisk synpunkt, utan även med miljön i fokus.

– Det är ett stort problem att eleffekten inte alltid räcker till, så det är minst sagt på tapeten att ändra sättet vi använder energi på. Flera större projekt i landet har stoppats av den anledningen, och därför möjliggör vi ett projekt som ser till att området inte behöver lika hög maxeffekt med hjälp av delning och lagring av energi.

Detaljplanen är redan antagen och den 28 november kommer kommunen påbörja sin markanvisningsprocess. Därefter kommer byggaktörer väljas ut som tillsammans med kommunen och påkopplade parter kommer påbörja byggnation av ett nytt bostadsområde med en unik energilösning som enligt både Jan Johansson och Emma Gren ligger i framkant.

Framtidens innovativa städer ska skapas genom H22

Samhället utvecklas snabbare än någonsin, och frågor inom digitaliseringen och hållbarhet blir av allt större vikt. Nu äntrar Helsingborgs stad scenen med sin stora satsning på innovation, välfärd och hållbar stadsutveckling i form av H22, tillsammans med ett stort antal externa aktörer.

– Det är en spännande utmaning som vi har framför oss och vi storsatsar på att skapa framtidens stad, säger Soraya Axelsson, Head of H22.

En stor mängd förändringar sker runt oss i rask takt i dag, och Sveriges städer har rejäla utmaningar liksom förväntningar att hantera. Det menar Soraya Axelsson, Head of H22 på Helsingborgs stad.

– Invånare, företagare och besökare har högre krav på tjänster och service i samband med att de digitala lösningarna växer fram. Vår förmåga att ta tillvara på teknikutvecklingens- och digitaliseringens framfart kommer att sättas på prov. Vi har en vara en rejält utmanande, men spännande tid framför oss. Det är möjligheternas tid.

Flera samarbetspartners
Soraya Axelsson berättar att man med dessa förutsättningar, en allt tuffare ekonomi och tillsammans med globala och lokala utmaningar, behöver hitta verktyg för att ta sig an det på rätt sätt – och menar att det finns tre olika sätt att ta sig an utmaningarna.

– Ett sätt är att höja skatten för att få in pengar, men det ser inte politiken i vår stad som en lösning. Ett annat sätt är att sänka ambitionsnivån på den service och de tjänster vi tillhandahåller, men det är inte heller aktuellt i Helsingborg.

Det tredje sättet är att skaffa sig utvecklingsmuskler och satsa. Det är Helsingborgs melodi och satsningen görs genom innovation. Helsingborgs kommunfullmäktige har beslutat att Helsingborg ska vara en av Europas mest innovativa städer 2022, och stadsmässan H22 är det kraftfulla verktyget som staden använder för att nå dit. Helsingborgs förmåga att ta fram nya lösningar som gör skillnad på allvar kommer vara bidragande till att staden blir ännu smartare och hållbar fortsättningsvis, menar de. Med sig i satsningen finns i dagsläget nästan 50 samarbetspartners, exempelvis Microsoft och IKEA.

– Helsingborgs stad har en väldigt hög ambitionsnivå som är väldigt attraherande. Det som de gör är väldigt intressant, både med den dedikation de har och vad de gjort som stad. Vi har varit aktiva i tidigare events som de genomfört och vi har tyckt mycket bra om dessa, berättar Göran Nilsson, General Manager på IKEA.

Flera erfarenheter
Med en stark vision kan Helsingborg även luta sig tillbaka mot tidigare lyckade erfarenheter. Stadsutställningen H55 lockade till sig över en miljon besökare, och bomässan H99 närmare 400 000. När förslaget om H22 togs fram blev det tydligt att det skulle användas som ett verktyg för den utveckling Helsingborg såg nödvändig.

– I över två år har vi arbetat med att förstå hur diskussionen globalt ser ut kring stadsutveckling; vart vi är på väg och vad vi ska göra för att komma dit. H22 är ingen traditionell bomässa; det är en innovations-, välfärds- och stadsutvecklingssatsning som kommer manifesteras i en internationell stadsmässa under 35 dagar 2022. Då tänder vi en spotlight på att det arbete som vi genomfört tillsammans med våra samarbetspartners under åren fram tills dess. När stadsmässan sen är slut fortsätter arbetet. Det ska finnas en långsiktighet i det vi gör, som bidrar till ökad livskvalitet för de som bor och verkar i staden.

För att försäkra sig om att satsningen är en framgångsrik sådan fokuserar Helsingborg bland annat på att göra stora framsteg med att skapa en allt mer smart och hållbar stad. Enligt Soraya Axelsson är förhoppningen även att allt fler globala, liksom lokala samarbeten genomförs och att lösningar sprids till olika delar i världen.

– När vi på ett kraftfullt sätt bidragit till samtalet om hur städer behöver agera framöver för att lämna efter sig en välmående planet med välmående människor – då vet vi att vi har lyckats, avslutar hon.

RosMarie Lundqvist, ordförande i Företagarna Nora, och Cecilia Lundqvist Sundin, näringslivsutvecklare i Nora kommun, har ofta anledning att träffas. Här på småföretagarområdet Bryggeriet i Nora. Foto: Susann Rickan Bild till höger: Jan Forslund, vd på Järnboåsbygden AB

Nora kommun ökar förståelsen för företagens förutsättningar

Nora kommun har i dag 11 000 invånare men målet är att bli 13 000 inom tio år. Fler bostäder och ett bra företagsklimat är förutsättningar. Kommunen arbetar med strukturella insatser som bredbandsutbyggnad, landsbygdsstrategi och förbättrade kommunikationer men trots det finns ett missnöje med det kommunala stödet. Nu tar Nora krafttag tillsammans med näringslivet.

Med närhet till Örebros arbetsmarknad och kommunikationer har Nora goda förutsättningar att växa, men invånarantalet har länge legat still. Tillgången till bostäder och ett aktivt företagande är nycklar för tillväxt. Nu ökar bostadsbyggandet och det väcker förhoppningar om inflyttning.

Ett bra företagsklimat är den andra förutsättningen för en växande kommun. I Nora finns 850 företag, de flesta med god lönsamhet. Samtidigt gror ett missnöje kring kommunens upphandlingar, dålig förståelse för företagen och bristen på tågförbindelse.

Svenskt Näringslivs mätningar visar att den kommunala servicen till företagen kan bli bättre.

– Kommunen har en vilja att göra annorlunda men kommer inte till skott. Genom att aktivt arbeta tillsammans med politiker och tjänstemän kan vi skapa förändring och förståelse för företagens behov, säger RosMarie Lundqvist, ordförande i Företagarna Nora.

– Vi måste utbilda oss i service och bemötande för att möta näringslivet på ett bättre sätt. Delar av den kommunala servicen drivs i samverkan med andra kommuner och det är en utmaning. Större öppenhet och enklare kontaktmöjligheter i de interna kontakterna är viktigt, säger Cecilia Lundkvist Sundin, näringslivsutvecklare i Nora kommun.

Jan Forslund, vd på Järnboåsbygden AB, vill ha bättre svarstider för upphandling och bygglov samt bättre förståelse för landsbygdens situation.

– Vi företagare vill se mer av kommunen på fältbesök, säger Jan Forslund.

– Många företag tar inte direktkontakt med kommunen för att förtydliga sina bekymmer. Vi försöker jobba med företagsbesök och företagsfrukostar men behöver fler mötesplatser för företagare, säger Cecilia Lundqvist Sundin.

Jan Forslund lyfter också fram brister i kommunens översiktsplan.

– Livskvaliteten i Nora är fantastisk men kommunen behöver utnyttja sina styrkor. Närheten till vatten är en underutnyttjad tillgång och vi har vackra sjöar men enligt nuvarande regler får man inte bygga strandnära.

Kritiken har lett till att översiktsplanen nu kompletteras med en så kallad LIS-plan, landsbygdsutveckling i sjönära lägen.

– Ska vi nå visionen 13 000 invånare kan inte alla bo i centrala Nora, säger Cecilia Lundkvist Sundin.

För att öka förståelsen av företagens behov planeras nu kvalitativa intervjuer med företagen.

– Vi står inte still och avvaktar utan försöker hela tiden röra oss framåt med både strukturella och kontaktskapande åtgärder. Tillsammans! avslutar Cecilia Lundkvist Sundin.

Läs mer om Nora Kommun här

Denna region sträcker sig från Uppsala i norr till Linköping i söder, och från Örebro i väster till Stockholm i öster. Från Flen når man inom en timme 2,5 miljoner invånare och Sveriges största arbetsmarknad. Kommunikationerna är bra och kommer bli ännu bättre.

– I den här regionen finns en tredjedel av Sveriges samlade produktionsvärde och en tredjedel av alla nystartade företag. Det är nära till universitet och högskolor i såväl Stockholm som i Linköping, Eskilstuna och Västerås. Flens kommun är en oas i den här tillväxtregionen, säger Håkan Bergsten, kommunchef, Flens kommun.

– Det är få kommuner i Sverige som kan matcha Flens geografiska läge. Men många är inte medvetna om detta. Därför gör vi en satsning för att tala om var vi finns, säger Mikael Larsson, näringslivschef, Flens kommun.

Till kommunens stora industrier hör GB Glace, som är Sveriges största glassfabrik, och Volvo som båda finns i Flens stad. Många av kommunens övriga företag är verksamma inom byggindustri, jordbruk, skogsbruk och besöksnäringen.

Företagsklimatet i Flens kommun har förbättrats markant under de senaste sex åren. Flen har gått upp 116 platser i Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner.

– Det är vi stolta över. Förbättringen har skett sakta men säkert. Vi har en bit kvar, men trenden pekar åt rätt håll, säger Emma Dahlin, oppositionsråd, Flens kommun.

För något år sedan fattade kommunen beslut om att ta fram en näringspolitisk strategi som man ska gå vidare med.

– Vi har även bildat ett näringslivsråd med företrädare för kommunen och dess företag. Det innebär att vi har fått en betydligt tätare och snabbare dialog med näringslivet, säger Karin Tibbelin, plan- och exploateringschef, Flens kommun.

Kommunen har också inrättat en tjänst som heter En väg in. Den innebär att kommunen kan erbjuda företag en betydligt bättre och snabbare service än tidigare. De får vid samma tillfälle möta samtliga kompetenser som de kan tänkas behöva.

En annan viktig faktor som gör kommunen attraktiv för företagsetableringar är dess bredbandsutbyggnad.

– Vi bygger ut fibernätet i hela landsbygden också, säger Mikael Larsson. Det gör det möjligt för företag att driva sin verksamhet utan att behöva finnas i en tätort. Vi är i slutfasen av utbyggnaden.

Åtgärderna har gett konkreta resultat. På senare tid finns det en tydlig tillväxt i kommunen när det gäller företagsetableringar. Det sker också en viss inflyttning av nya invånare, och bostadsbyggandet ökar i kommunen.

Det finns även andra faktorer som lockar människor till Flens kommun. Här finns gamla bruksorter, en stor mängd slott och herresäten, en prisbelönad camping och marknadskvällar. I kommunen finns Harpsund. Här finns också Stenhammars slott som är kungaparets semesterboende.

– Vi lyfter även fram sådana argument för att locka hit företag och människor. Och självklart den vackra sörmländska naturen, säger Emma Dahlin.

Denna trend är särskilt tydlig i fordonsbranschen med omställning från bensin- och dieseldrift till eldrift. Enligt flera kvalificerade bedömningar kommer batteridrivna bilar bli billigare än bilar som drivs av diesel eller bensin runt 2024–2025. Därefter kommer en mycket stor andel av alla bilar vara eldrivna.

– För några år sedan fanns det fortfarande en osäkerhet kring vilken energikälla och teknik som skulle bli den centrala efter fossilbränslen. Nu är de flesta överens om att det är elektrifiering genom förnybar energi och lagring i litiumjonbatterier, säger Anders Thor, ansvarig för samhällsrelationer, Northvolt.

Northvolt utvecklar och tillverkar litiumjonbatterier. Tillverkningen ska ske i stor skala i Skellefteå. Som plats för sin forskningsanläggning har företaget valt industriområdet Finnslätten i Västerås. Att valet föll på Västerås hänger samman med stadens styrka inom elektrifiering på grund av den stora traditionella kunskap på detta område som finns i företag som ABB och Bombardier.

– Västerås har en enorm potential inom elektrifiering, säger Anders Thor. Andelen elektronikingenjörer är häpnadsväckande. Industrierfarenheten är djup och lång, vilket gör att staden har potential att bli hjärtat i den europeiska elektrifieringsindustrin – och det är därför vi är här.

På Finnslätten finns även Bombardier Transportation som konstruerar och tillverkar drivsystem och kontrollsystem för tåg.

– Det är en sak att tillverka en motor, en omriktare eller ett batteri. Svårigheten är att få det hela att lira ihop. Det är det som vi är bra på, säger Fredrik Owman, sitechef på Bombardier.

– Vi är mycket intresserade av branschöverskridande forsknings- och utvecklingssamarbeten på det här området, fortsätter han. Där ligger Västerås mycket bra till. Dessutom finns det många intressanta företag för potentiellt samarbete på flera andra platser runt Mälardalen.

I testproduktionsverksamheten i Västerås kommer Northvolt utveckla lösningar tillsammans med sina kunder, till exempel Volkswagen, BMW och Scania.

– Varje typ av fordon, verktyg och maskin som tidigare har producerat koldioxid behöver sin unika batterilösning, säger Anders Thor. Samtidigt forskar vi fram nästa generations batteriteknik som ska bli ännu effektivare och mer miljövänlig.

Northvolt har inlett samarbete med flera företag i Västerås. Bland annat har man tecknat ett avtal med ABB om tekniskt samarbete kring batteriutvecklingen.

– För teknikföretag med verksamhet i den här branschen är Västerås, med sin industri, kompetens och sina labbresurser, rätt plats att vara på. Det gäller även för talanger som vill påverka och vara delaktiga i miljö- och energiomställningen, säger Torbjörn Bengtsson, etableringschef, Västerås.

– Vi arbetar tillsammans med staden och regionen för att få fram en infrastruktur som ytterligare förstärker Västerås som en ledande industristad, säger Anders Thor.

Även andra partners, som Mälardalens högskola och fastighetsbolaget Kungsleden, är involverade i utvecklingen av Västerås som hjärtat i den europeiska elektrifieringsindustrin.

Värmdö kommun är en av Stockholms största skärgårdskommuner. För att utveckla skärgården och ge den möjlighet att blomstra har Värmdö kommun dragit igång projektet Pelago. Ett projekt som görs i samarbete mellan företag, föreningar, Skärgårdsstiftelsen, KTH och Värmdö kommun.

– Pelago är en plattform för samskapande av en levande skärgård genom samarbete, forskning, innovation och företagsamhet. En plattform för att samla den världsledande kunskap, erfarenhet och lösningsförmåga som vi har tillsammans. Vi vill genom en utvecklande dialog mellan kommun och näringsliv finna vägen till ett dynamiskt och hållbart samhälle. Vår idé är att både förenkla vardagen för företagare, men även öka det innovativa klimatet så att flera företag kan växa och nya kan etablera sig i Värmdö kommun, säger Sofia Brorsson, näringslivschef, Värmdö kommun.

Hittills har fokus i projektet legat på hållbara vatten- och avloppslösningar, i nästa steg utökas projektet till fler områden. Vilka områden det blir styrs till stor del av vad deltagarna ser för behov. Fortsatt utveckling kommer ske av vatten- och avloppslösningar, det finns även intresse för förnybar energi, kretsloppshantering av resurser och positiva beteendeförändringar för att bli mer hållbar.

– Enskilda aktörer kan inte lösa utmaningarna själva. Om vi ska kunna fortsätta leva och bedriva verksamheter i skärgården behöver vi skapa lösningar tillsammans. Vi behöver teknisk innovation, smarta svar och samarbete för att säkerställa tillgång till rent vatten och vackra levande öar, berättar Christina Wikberger, miljöstrateg på Värmdö kommun.

Livsnerven i skärgården är vatten. Varje dag ger skärgårdens hav, sjöar, våtmarker och skogar livsnödvändiga ekosystemtjänster. De renar, filtrerar och skapar balans. En levande skärgård innehåller en infrastruktur som gör det möjligt att jobba och bo i skärgården, service och butiker, skola, sjukvård och äldrevård. Hållbara vatten- och avloppslösningar som gör att Östersjön mår bra och att vattenresurser hanteras varsamt. För att säkerställa projektet Pelagos framgång och övriga projekt som kommunen är inblandade i jobbar Värmdö kommun med att utveckla sitt projektarbete och sina projektprocesser.

– Det är viktigt att identifiera de organisatoriska mellanrummen i den kommunala verksamheten och få dem att fungera. Utan det blir det svårt att få samhällsbyggnadsorganisationen att hålla samman och ha processer som kuggar i varandra. Det är något som vi jobbar med hela tiden och genom att ta fasta på vad som kan göras ännu bättre genom en sammanhållen process är vi övertygade om att vi når bättre resultat, berättar Christina Leifman, samhällsbyggnadschef, Värmdö kommun.

– Vi har under de senaste två åren fått väldigt många förfrågningar från företag om att etablera sig här. Även större företag söker sig hit. Just nu har vi tre stora etableringar på gång, säger Anders Lindberg, näringslivschef, Klippans kommun.

Under högkonjunkturen har det skett många företagsetableringar i Malmö och Lund-regionen samt i Landskrona och Helsingborg.

– Men nu har det blivit fullt där. Det finns inte kvar någon mer mark att exploatera. Därför söker sig företag inåt landet. Det känner vi tydligt av i Klippan.

Kommunen har ett mycket bra geografiskt läge. Den ligger nära Europavägarna E4:an och E6:an samt riksvägarna 21 och 13. Det finns tillgång till ett väl utbyggt järnvägssystem.

– Det är nära till Malmö Airport och Köpenhamns flygplats samt till Ängelholms flygplats. Sedan har vi en stor hamn i Helsingborg. Vi har Europa alldeles runt hörnet.

Klippans kommun ligger i topp bland kommunerna i Skåne när det gäller tillväxt. Upplysningsföretaget Syna rankar företag med utgångspunkt från vinst, omsättning och nyanställningar.

– Vi har legat på första, andra eller tredje plats fyra år i rad. I den här kommunen tror företagarna på framtiden och vågar satsa.

Kommunens näringslivsavdelning arbetar med att skapa goda förutsättningar för att företag ska etablera sig, stanna kvar och utvecklas i kommunen. Bland annat har man skapat en funktion som kallas Lots. Den innebär att företagare får möjlighet att vid ett och samma tillfälle bolla sina idéer och planer med kommunens expertis.

Klippans kommun har haft en positiv inflyttning av nya invånare under många år, och bostadsbyggandet ökar.

Besöksnäringen har fått en ordentlig knuff framåt genom fördelarna av närheten till Söderåsens nationalpark. Där driver kommunen ett projekt för mindre företag inom besöksnäringen som kallas Destination Söderåsen.

– Det händer väldigt mycket positivt i Klippan. Vi samarbetar också med våra grannkommuner inom Familjen Helsingborg för att driva gemensamma frågor som gynnar regionen, säger Anders Lindberg.

– Vi var en av Nordkalottens mest kända marknadsplatser redan under medeltiden och idag är vi en av norra Europas främsta gränshandelsplatser. IKEA etablerade sig på orten 2006, vilket i hög grad har medverkat till den goda handelsutvecklingen, säger Lena Ekh, kommundirektör vid Haparanda stad.

Haparanda är i Sverigetoppen när det gäller kommuner med högst handelsindex. De senaste åren har indexet ökat från 200 till 316. Ett index över 100 betyder att butikerna omsätter mer än vad invånarna konsumerar.

– Vi står för hela 12 procent av detaljhandelns omsättning i hela Norrbotten, fortsätter Ekh.

– Tre miljoner människor besöker oss varje år. Vi är onekligen en väldigt populär destination.

Här existerar inga gränser
Haparanda är belägen centralt i Barentsregionen. Inom en 25 mils radie når man en halv miljon invånare, utvidgar man radien till 50 mil så når man ytterligare en miljon invånare. I hela Barentsregionen bor cirka sex miljoner invånare. Ekh konstaterar att det är en marknad med enorma möjligheter.

Näringslivet i Haparanda är mångfacetterat och det finns ungefär 2 000 små- och medelstora företag i Haparanda och Torneå. I närområdet finns välkända storföretag som Ikea, Outokumpu, Stora Enso och Polarica representerade.

– För företag med ambitioner att slå sig in på den nordiska marknaden finns ingen bättre etableringsort än Haparanda. Vi har stor kunskap om både den svenska och finska marknaden och dessutom finns en närhet till både Norge och Ryssland, säger Haparandas kommunalråd Sven Tornberg.

– I kommunen har vi korta handläggningstider, moderna lokaler, konkurrenskraftiga markpriser och utmärkta logistiska förutsättningar. Här existerar inga gränser, bara möjligheter, fortsätter han.

En allt starkare besöksnäring
Besöksnäringen är på uppgång i hela Swedish Lapland. Haparanda är inget undantag. Under de senaste åren har områdets bäddkapacitet ökat och det pågår ett flertal större investeringar i alltifrån logi till aktiviteter.

– Det mest lysande exemplet är hotell- och spaanläggningen Cape East, säger Ekh.

Projektet Cape East omfattar 160 hotellrum och en femstjärnig camping med plats för 200 husvagns- och husbilsplatser. Anläggningen öppnar i mitten av december 2019 med det uttalande målet är att bli Sveriges ledande spa.

– Våra styrkor är gränsen, det arktiska havet, skärgården och älven. Hit kommer redan många turister från Centraleuropa och Asien, men vi kan se att efterfrågan från den internationella marknaden ökar, menar Tornberg.

Det har bland annat anrika Kukkolaforsen tagit fasta på. Företaget har nyligen investerat i en ny hotelldel med 16 dubbelrum. Det är en del i satsningen på att göra Kukkolaforsen till ett besöksmål året runt, och inte bara på sommaren.

– Besöksnäringen är het. Vi går en spännande framtid till mötes, konstaterar Tornberg.

Länken mellan öst och väst
Sidenvägen var på medeltiden ett nätverk av handelsvägar mellan Europa och Kina. Nu öppnas den nya sidenvägen. I november 2017 gick det första godståget från Finland till Kina – från Kouvola via ryska Kaluga och Khorgoz i Kazakstan till Xi’an.

– I och med att tåget går i samma spårbredd från Khorgoz till Finland skulle Haparanda kunna ha logistikcentret där godset omlastas till den skandinaviska och europeiska spårbredden, säger Ekh.

– Vi har en unik position här på gränsen, konstaterar Ekh. - Haparanda kan bli länken mellan Kina och Europa.

Investera och väx i Haparanda. Vårt unika läge gör oss unika och vi har ett näringsliv fullt av verksamheter och människor som inspirerar varandra. Här finns både bredd och spets, stora arbetsgivare och mindre verksamheter. I närområdet finns välkända storföretag som Ikea, Outinens potatis, Outokumpu, Stora Enso och Polarica representerade.

Tveka inte att kontakta oss om du är intresserad av att etablera din verksamhet i Haparanda eller söker intressanta investeringsprojekt.

Kontakta Haparanda stad näringslivsstrateg Tomas Björnfot:
E-post: tomas.bjornfot@haparanda.se
Telefon: 0922-260 00 (växel)

Läs mer här

Med sitt strategiska läge mellan Stockholm och Uppsala och närheten till Arlanda är regionen mycket attraktiv för företag, boende och besökare.

– Det här är naturligtvis något som vi vill bygga vidare på. För att Arlanda och regionen ska kunna förbli en stark tillväxtmotor måste flera viktiga infrastrukturella satsningar genomföras, säger Parisa Liljestrand, kommunstyrelsens ordförande, Vallentuna kommun.

På sina håll finns det stora begränsningar på grund av att infrastrukturen inte fungerar. Väldigt många människor måste först åka kollektivt i fel riktning för att ta sig till Stockholm innan de kan åka åt rätt håll. I dag finns det endast en tåglinje, Arlanda Express, som går direkt till flygplatsen.

– Det här innebär att många tvingas ta bilen för att kunna komma till Arlanda. Det i sin tur leder till att trafiken ofta nästan står stilla på E4:an. På grund av bristerna i kollektivtrafiken blir det alltså också svårt att ta sig fram med bil, säger Olov Holst, kommunstyrelsens ordförande, Sigtuna kommun.

Arlandaregionens parter består av dess kommuner Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna samt Swedavia/Stockholm Arlanda Airport. De har gemensamt pekat ut fyra strategiska och nödvändiga infrastruktursatsningar.

• Det behövs utökad kapacitet på Ostkustbanan genom två nya spår på sträckan Stockholm–Uppsala.

• Det behövs förbättrad kapacitet på E4:an med nya körfält och trafikplatser.

• Roslagsbanan behöver byggas ut till Arlanda.

• Det behövs en förstärkt koppling mellan Märsta och Arlanda och den kringliggande flygplatsstaden genom en utbyggd trafikinfrastruktur och utbyggda kollektivtrafiklösningar.

– Stockholm Arlanda Airport är ett viktigt nav i vårt nationella transportnät och dessutom Sveriges port till världen. En effektiv regional infrastruktur är nödvändig för att flygplatsen fortsatt ska kunna bidra till regionens och Sveriges konkurrenskraft, men också för att skapa förutsättningar för långsiktig hållbarhet och klimatomställning, säger Peder Grunditz, flygplatsdirektör, Stockholm Arlanda Airport.

– Vi kan inte finansiera de här satsningarna med kommunala skattemedel, säger Olov Holst. För staten är det lönsamma investeringar som betalar sig snabbt.

Enligt en rapport från analyskonsultföretaget WSP skulle de föreslagna satsningarna ge samhällsekonomiska nyttor på motsvarande 31 miljarder kronor. Den största delen av denna summa utgörs av restidsvinster.

I dag byggs Airport City upp runt Arlanda flygplats. Om satsningarna genomförs kan antalet arbetsplatser i flygplatsstaden öka från dagens 20 000 till 55 000 inom 15 år.

Satsningarna innebär också att kommunerna i regionen kan skapa förutsättningar för 62 000 nya bostäder.

Arlandaregionen initierar nu en Arlandaförhandling med alla berörda parter.

– Förhoppningsvis nappar både stat och region så att vi äntligen kan lösa de här problemen. Nu måste alla börja ta frågan om Arlanda på allvar, säger Parisa Liljestrand.

Kommunerna har idag ett konkret samarbete på flera områden och träffas regelbundet för att ta fram handlingsstrategier för att bemöta gemensamma utmaningar. Syftet är att stärka kommunernas tillväxt och attraktionskraft nationellt och internationellt för ett ökat välstånd och förbättrad livsmiljö för de som bor, verkar och besöker kommunerna.

– Ska vi lyckas stärka näringsliv och samhälle behöver vi samarbeta över kommun- och länsgränser. Vi vill stärka självbilden och attraktionskraften till området och med funktionell samverkan öka kvalitén och kostnadseffektiviteten kring samverkansområdena, berättar Tomas Mörtsell, kommunstyrelsens ordförande i Storumans Kommun.

Utbildning skapar tillväxt och god folkhälsa
I Region 10 finns en utmaning i att få upp den eftergymnasiala nivån. En viktig utmaning då man vet att det hör ihop med både tillväxt och folkhälsa. En lösning är distansstudier och där är tekniken avgörande, likväl att universitetslärare är bekväma med undervisning på distans.

– Ett gott exempel är LTU vars lärarutbildning på distans har genererat ett ökat söktryck från hela regionen, men även på lokal nivå. Utbildningsformen passar människornas behov och det är så vi behöver tänka för att hitta en lösning för högre studier även i glesbygd. Vi måste hjälpas åt att skapa förutsättningar som får hela landet att blomstra, säger Britta Flinkfeldt, kommunstyrelsens ordförande i Arjeplogs Kommun.

Rätt miljö för innovation och pilotprojekt

Modern teknik skapar fördelar för näringslivet och Johan Duvdahl, Näringslivschef i Storumans kommun, menar att det är smartare att utveckla lösningar för morgondagens samhälle i glesbygd. Bland annat har Storumans kommun och Glesbygdsmedicinskt centrum med stöd från Region Västerbotten och Vinnova satsat på testbäddar inom distansöverbryggande teknik och fjärrstyrda funktioner inom dels vård men även flyg.

– Det finns ett stort intresse för vårt arbete där vi öppnar upp offentliga miljöer för att verifiera och implementera morgondagens lösningar för samhället. Dessutom är vår geografi utmärkt som testbädd för många av de utmaningar vi står inför. Lösningarna kan sedan implementeras och genomföras i hela samhället, fortsätter Johan Duvdahl.

Formar morgondagens samhälle
Testbädden för vård verifierar lösningar för omställningen till god och nära vård som är statens satsning för att förbättra och utveckla tillgängligheten i primärvården. Ett exempel är samhällsrum som möjliggör för patienter att möta vården i ett virtuellt vårdrum utan att behöva besöka sin vårdcentral.

– Fram till nu har ett hinder varit att den teknik som finns för att själv ta prov varit helt anpassad efter vårdpersonalens kompetensnivå. Men där jobbar vi mot industrin för en förändring, och jag är övertygad om att företagen kommer att anpassa sig efter de nya behov som vi lyfter fram, säger Peter Berggren, områdeschef för närsjukvården.

Britta Flinkfeldt avslutar med att berätta att Region 10 fortsätter resan med att forma framtidens hållbara samhälle och möta morgondagens behov. Bland annat genom att utveckla och implementera distansundervisning, AI, IoT, bil- och flygtester, teknikpark och vindkraft.