Henrik Nilsson, försäljningschef, Acarix Norden

Effektiv utredning av bröstsmärta med ny, innovativ metod 

Bröstsmärtor kan vara ett symtom på hjärtsjukdom, men 9 av 10 gånger är det ofarliga faktorer som ligger bakom. De många personer som söker sig till vården får gå igenom komplexa diagnostiska utredningar, vilka ofta är resursdrivande och innebär långa väntetider för patienten. MedTech-bolaget Acarix erbjuder en metod som snabbt kan utesluta att det rör sig om allvarlig kranskärlssjukdom, vilket innebär stora besparingar i både tid och pengar. 

Tidigare har patienter som sökt för bröstsmärtor fått genomgå ett så kallat arbetsprov, där de får cykla med elektroder fastsatta på huden för att mäta hjärtats elektriska aktivitet. I och med nya riktlinjer (ESC Guidelines) håller denna rutin på att försvinna, vilket har gjort ett befintligt problem ännu mer angeläget; det behövs ett enkelt och effektivt sätt att kunna selektera i ett tidigt skede. 

– 1 av 10 i den här patientgruppen har en hjärtproblematik och det är viktigt att den som har fortsatt vårdbehov får den hjälp de behöver. Och för resten är det skönt att kunna utesluta hjärtproblem tidigt, säger Henrik Nilsson, försäljningschef Norden.

Akustisk teknologi
Acarix CADScor®System bygger på akustisk teknologi. Det innebär att man med hjälp av en superkänslig mikrofon fångar upp de blåsljud som uppstår vid förträngningar i kranskärlen. En algoritm omvandlar sedan resultatet till en CAD-score, en skala på 1 till 100 där allt under 20 med hög säkerhet kan utesluta kranskärlssjukdom. I Acarix studier har upp till 50% haft en CAD-score under 20, vilket bara det innebär en enorm avlastning på vården så att resurserna kan användas på bästa sätt. 

– Det finns i nuläget ingen motsvarande produkt alls. De etablerade undersökningarna som finns idag är effektiva men enormt resurskrävande. Vår metod kan användas på vårdcentraler, akuten och små mottagningar och normalt sett är det en sköterska som utför mätningen, säger Henrik. 

Stor studie 
Sedan ett par år tillbaka används metoden i klinisk praxis på ett antal sjukhus och flera regioner utvärderar just nu metoden. I nuläget genomförs en stor studie på Skånes universitetssjukhus i Lund, där totalt 2000 patienter från Sverige och Danmark deltar i en jämförelse av standardutredning och en utredning baserad på CADScor®.  

– Det vi förväntar oss att kunna visa med studien är att en CADScor®-strategi leder till färre diagnostiska utredningar och en bättre kostnadseffektivitet totalt sett. På sikt ser vi att vårdköerna kan kortas avsevärt, avslutar Henrik. 

Acarix är ett svenskt MedTech-företag som grundades 2009 och marknadsför CADScor®System – den innovativa, icke-invasiva och ultrakänsliga analysenheten utformad för att stödja en säker, pålitlig och kostnadseffektiv uteslutning av signifikant kranskärlssjukdom (CAD). 

Läs mer på www.acarix.com 

Cecilia Lejon och Peter Bergström på Värmdö Kommun.

Värdeskapande verksamhet och en utforskande kultur

De senaste decennierna har det skett en demografisk förändring då vi blir allt äldre och fler, men färre i arbetsför ålder. Det innebär att all offentlig förvaltning behöver tänka nytt för att skattemedlen ska kunna hantera ett större underlag med färre resurser. Med en utforskande kultur och innovativa idéer går Värmdö kommun i bräschen för denna utveckling. – Vi ska säkerställa att vi kan leverera en god och ändamålsenlig välfärd för alla, säger Cecilia Lejon, kommundirektör.

Satsningen kallas smartare Värmdö och är ett helhetsgrepp på kommunens verksamhet, från kommunhuset och ut i verkligheten. Med hjälp av proaktiva och nytänkande idéer är målet att skapa bästa möjliga värde för varje skattekrona. Satsningen är fortfarande i sin linda men har redan rönt framgångar, inte minst inom vård och omsorg. På kommunens demensboenden har man till exempel automatiserat arbetet genom att installera IR-baserade trygghetskameror – något som underlättat arbetet då de anställda utöver att visuellt kunna följa en boende också larmas vid avvikelser i rörelsemönster eller ljud hos de boende.

En smartare skola
En central del i smartare Värmdö är att utveckla skolan – ett arbete som involverar såväl lärare som elever och vårdnadshavare i kommunen.

– Vi behöver skapa en kultur som främjar innovation och vi vill skapa ett nyfiket och utforskande klimat. Sätter man den kulturen har man en hel del vunnet, säger Peter Bergström, utbildningschef.

Med hjälp av nya initiativ såsom pappersfri skolstart, digitalisering och automatisering är målet att skapa en smartare skola som kommer tillbaka till uppdraget – att förbereda barn och ungdomar och ge dem kapacitet att fortsätta driva samhällsutvecklingen. Men Peter betonar att de digitala verktygen endast är möjliggörare, och inte ett mål i sig.

– Det är inte tekniken som är viktig – det är människorna i systemet som är viktiga och som kan leda till förändring. Vi lever i en djungel av system men ser inte alltid en röd tråd. Då får man titta på processerna och fråga sig: vad är värdeskapande? Det handlar om att våga göra saker på ett nytt sätt och sluta göra saker på rutin.

Cecilia fyller i:

– Vi måste klara av att utforska, vara nyfikna och prova oss fram genom att våga ifrågasätta gamla föreställningar om skolan och testa nytt. Men det arbetet och den kraften kan aldrig skapas uppifrån; det vi kan göra är att sätta förutsättningarna och göra det som behövs för att stötta kulturen.

Automatisering frigör mänskliga resurser
Arbetet med smartare Värmdö rör sig sakta men säkert framåt, små skeenden i taget och inom alla kommunala områden. Värmdös geografi är utmanande med flera tusen öar och såväl landsbygd som stadsmiljö. Istället för att lägga resurser på att mäta fastighetsgränser med måttband använder man sig idag av drönarteknik. Det är bara ett exempel på hur tekniken och automatiseringen kan frigöra mänskliga resurser.

– Det man kan automatisera ska man automatisera, för att människor ska kunna ägna sig åt det som är värdeskapande, avslutar Cecilia.

Värmdö är en av landets snabbast växande kommuner, med närmare 46 000 invånare. Närheten till Stockholm gör Värmdö till ett attraktivt område för storstadsbornas boende, rekreation och båtliv. Sommartid ökar antalet boende i Värmdö kommun till över 100 000 personer, merparten med fast boende i Stockholm. Värmdö är Stockholms läns näst största kommun sett till ytan. Här finns mer än 10 000 öar och omkring 14 000 fritidshus.

Läs mer på https://www.varmdo.se/smartarevarmdo

 

Håkan Eklund, behandlingsansvarig på Inagården.

Ett HVB-boende som inte vänder bort blicken

Psykvården står inför stora utmaningar och personer med komplexa diagnosbilder slussas ofta runt i olika behandlingar som går i stå. Men på HVB-boendet Inagården är de boende mer än sina diagnoser.
– Vi delar inte in människor i fack, utan ser alla individer för den de är. Vi vänder aldrig bort blicken, säger Håkan Eklund, behandlingsansvarig på Inagården.

Inagården har ett tydligt upplägg och en väl genomarbetad modell som de arbetar efter, Inagårdsmodellen, som i sin tur grundar sig i evidensbaserade metoder och ett miljöterapeutiskt förhållningssätt.

– Behandlingen består av tre delar: insikt, normalisering och aktivering. Genom att kartlägga deras intressen låter vi våra klienter aktivera sig och normaliseras till samhället. Vi ger dem något att hålla fast vid även när de lämnar Inagården, säger Håkan Eklund.

Normalt sett blir de boende kvar i 2-4 år. När det är dags för utslussning görs den varsamt och Inagården finns kvar som stöd en lång tid efter det att personen lämnat.

Möjlighet att lyckas varje dag
Inagården fungerar lite som en helhetslösning. De sköter all logistik och kontakt med kommunen och har sjuksköterskor och psykiater på plats.

– Vi har mycket personal hos oss och jobbar oftast i smågrupper, så de boende på ett tryggt sätt kan öva på att bli delaktiga i samhället. Genom daglig sysselsättning ger vi våra klienter möjlighet att lyckas varje dag, avslutar Håkan Eklund.

Sedan starten år 1998 har Inagården funnits till för människor med neuropsykiatriska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. I över 20 år har Inagården förändrat människors liv mot alla odds. Detta med hjälp av miljöterapi, aktivering och adekvata behandlingsmetoder sammansatt till en välfungerande modell. Inagården bedriver både verksamhet inom HVB och LSS.

Läs mer om Inagården här

Kontakt:
E-post: hakan.eklund@inagarden.se
Telefon: 026-456 19 56

Digitala nycklar som aktiveras när larmet går 

Tänk dig att du är ambulanspersonal på väg mot en patient som larmat via 112 – men när du kommer fram till porten tar det stopp. Utan kod och utan nyckel tvingas du påkalla uppmärksamhet från grannar i hopp om att någon ska öppna porten eller tillkalla hjälp från räddningstjänst, polis eller låssmed så du kan komma in i fastigheten och göra ditt jobb. När du till slut lyckas komma in till din patient har dyrbar tid redan spillts. Nu finns det äntligen en lösning på problemet – den SOS Alarm-anslutna tjänsten Smart passage. 

Att ambulanspersonal hindras från att göra sitt jobb eftersom de inte kommer in i fastigheten är inget unikt scenario, utan tyvärr något som sker allt för ofta. Det är ett stort problem som kostar både tid, pengar och stress hos den som behöver få hjälp. Men lösningen är lika enkel som den är självklar; digitala nycklar som aktiveras när larmet går. 

Smart passage ger digital access och säkerställer inpassering för samhällets resurser vid larm. Inpassering kan ske med olika tekniska lösningar som enkelt kan integreras med i stort sett alla passer- och nyckelsystem, vilket gör det till en smidig och värdefull tilläggstjänst för fastighetsägare. 

– Situationen med låsta portar har varit ett problem i många, många år. Det skapar en onödig väntan som i sin tur leder till en otrygghet och en frustration hos såväl vårdpersonal som patient. Det gör också att viktiga samhällsresurser ofta uppehålls helt i onödan. Smart Passage löser alla de här problemen, säger Malin Cohn, produktägare på SOS Alarm. 

En säker och trygg tjänst
När det kommer till inpasseringen är säkerhetsaspekten A och O. Med Smart passage behöver de boende aldrig vara oroliga att någon obehörig får tillgång till fastigheten. Behörigheten till porten aktiveras nämligen endast när larmet har gått. 

Smart passage används även av räddningstjänsten, bland annat för att få tillgång till fastigheter med automatiska brandlarm där tidsvinst ges med den digitala lösning som Smart passage ger. 

– En passage är endast möjlig om det finns ett larm, antingen ett automatiskt brandlarm eller ett inringt 112-samtal – annars är nyckeln eller taggen helt obrukbar, försäkrar Malin Cohn. 

När en fastighet ansluts till Smart Passage syns det i SOS Alarms system och behörigheten skickas med larmet till ambulansen eller brandbilen. I dagsläget är intresset stort och förhoppningen är att allt fler kommer att ansluta sig – inte minst för att förenkla det dagliga arbetet för ambulans- och räddningspersonal.  

– Vi har flera räddningstjänster, regioner och fastighetsägare anslutna och utrullningen pågår för fullt. Det är bara att hänga med i utvecklingen, avslutar Malin Cohn. 

SOS Alarm skapar ett tryggare Sverige för alla genom att se till att rätt hjälp finns på rätt plats i rätt tid – dygnet runt, årets alla dagar. Smart passage ger en digital access och säkerställer en trygg inpassering för räddningstjänst och ambulans vid pågående larm. Smart passage levereras i partnerskap med Amido och Swedlock och skapar maximal trygghet för såväl kunder som för allmänheten.

Kliment Gatzinsky, neurokirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Eva Clausson, Customer Training Specialist på Boston Scientific och Roger Ahlgren, Health Economy & Market Access manager på Boston Scientific.

Så kan vården bli bättre på behandling av patienter med långvarig nervsmärta 

Uppskattningsvis 7-10% av befolkningen lever med nervsmärta, ett tillstånd som ofta är kroniskt och innebär ett stort lidande och en försämrad livskvalitet för den drabbade. Med hjälp av ryggmärgsstimulering (SCS) kan fler patienter bli smärtlindrade, eller till och med smärtfria, men för att det ska ske krävs större kunskap och mer resurser, menar man på Boston Scientific.  

Nervsmärta är en mycket specifik typ av värk som är skärande och brännande, ofta tillsammans med stickningar och domningar. När smärtan har pågått i över sex månader räknas den som kronisk. Kronisk smärta är den näst vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige, och en stor kostnad för samhället. Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) uppgår de direkta och indirekta kostnaderna för långvarig smärta till 90 miljarder kronor per år.  

De patienter som haft ihållande neuropatisk smärta i 3-6 månader, och där medikamentell behandling, fysioterapi eller kirurgi inte hjälper, kan få bukt med smärtan med hjälp av ryggmärgsstimulering (SCS). I Sverige sker 3-400 nyinläggningar av system för ryggmärgsstimulering varje år men antalet hade kunnat vara större om kunskapen varit mer utbredd och resurserna fler. 

– Kapaciteten vad avser tillgänglighet på operationssalar är ett problem som har eskalerat under pandemin. SCS och liknande behandlingar prioriteras tyvärr inte särskilt högt ur ett akut medicinskt perspektiv då vi har andra patienter som behöver prioriteras högre, berättar Kliment Gatzinsky, neurokirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.   

Många hinder i vägen
Kunskapsbristen avseende SCS är utbredd. 

– Kunskapen om SCS är fortfarande ganska begränsad vilket leder till att många patienter inte får remiss för vidare behandling hos smärtspecialist. En stor grupp av patienterna får inte chansen att prova andra behandlingsalternativ. Men det finns olika orsaker till att fördröjningar sker, säger Kliment Gatzinsky. 

Ett annat hinder är att materialkostnaden för inläggning av ett SCS-system kan upplevas som hög – men den tjänas snabbt in när behandlingen fungerar. Patienten kan dra ner på läkemedel och många kan återgå till arbetet igen, vilket bidrar till samhällsnyttan. Det finns en god vetenskaplig dokumentation ur ett långtidsperspektiv som visar att kostnaderna i samband med inläggningen av ett SCS-system ofta tjänats in på 2-3 år, säger Kliment Gatzinsky.  

Möjligheten till ett bättre liv 
Patienter som får behandling med SCS har en historik av långvarig smärta vilket i sin tur har lett till sömnsvårigheter, depression, inkomstbortfall och problem med familjelivet. SCS kan vara möjligheten till ett bättre liv. 

– Jag glömmer aldrig en patient som började gråta av lycka på operationsbordet när vi slog på stimuleringen eftersom hon var smärtfri för första gången på många år. Eller mamman som redan under testperioden med SCS-behandling kunde följa med sin dotter och titta när hon utövade sin idrott. En obeskrivlig lycka som gav nytt framtidshopp till en person som levt med långvarig smärta i flera år, säger Eva Clausson, Customer Training Specialist på Boston Scientific. 

– Att kunna erbjuda SCS  till fler patienter med långvarig nervsmärta innebär stora vinster för patienten men även för samhället i stort. För att nå dit behövs fler resurser, större kunskap och ett standardiserat vårdförlopp som alltid tillämpas vid denna typ av tillstånd. Vi har inte råd att inte behandla patienterna på rätt sätt, avslutar Roger Ahlgren, Health Economy & Market Access manager på Boston Scientific. 

 

Om SCS
Smärtsignalerna frånolika delar av kroppen färdas genom ryggmärgen och upp till hjärnan. Ryggmärgsstimulering (SCS) går ut på att svaga elektriska impulser avges via en stimulator till en tunn kabel som direkt stimulerar nerverna i ryggmärgen. De elektriska signalerna blockerar smärtsignalerna på vägen upp till hjärnan och ger på så vis smärtlindring. 

Läs mer på https://www.bostonscientific.com/

 

Foto: Christin Philipson

För allas rätt till information och förberedelse på ett sätt man förstår

Varje dag tvingas barn och ungdomar möta sjukvården stressade och oförberedda. En upplevelse som både kan komplicera vård och behandling och sätta spår resten av livet. – Trots lagstadgade rättigheter och vetenskapligt stöd orsakas sjukvårdsrelaterad stress och oro ofta av en otillräcklig förberedelse och förståelse inför det som väntar säger Gunilla Lööf, medicine doktor och narkossjuksköterska, som under många år arbetat med förberedelse av barn och ungdomar inför sjukvårdskontakt.

Gunilla var med och grundade webbsidan Narkoswebben redan 2006. Hon insåg att för att nå barn och ungdomar behövde hälso- och sjukvården använda sig av nya vägar – som digitala plattformar.

– Det är på webben dagens barn och ungdomar söker information, leker och lär också inför kontakt med sjukvården. För att hjälpa dem att navigera rätt och för att säkerställa innehåll, utformning och medicinsk kvalitetssäkring av den information de möter är det viktigt att vi inom sjukvården finns väl synliga där. Webben ger oss också möjligheten att förmedla vårt budskap på olika sätt, något som har stor betydelse både för att möta barn i olika åldrar och med olika erfarenheter som för att stimulera barns förståelse och lärande. Studier visar dessutom att både barn och vuxna tar till sig medicinsk information bättre när den förmedlas via webb jämfört med exempelvis traditionella tryckta informationsbroschyrer, säger Gunilla.

Vårdupplevelser sätter spår
Engagemanget för barn och ungdomars rätt till information grundar sig i Gunillas personliga erfarenheter av att som barn tvingats möta sjukvården oförberedd.

– Förutom en rädsla för sjukvården plågades jag både av separationsångest och dödsrädsla under uppväxten. Jag delar dessa erfarenheter med många barn och ungdomaroch mörkertalet är troligen långt större än vi anar, säger Gunilla.

Över hälften av alla barn och ungdomar som ska sövas och opereras uppvisar en kraftig stress och oro. Något som bland annat kan leda till psykologisk påverkan, mer smärta och läkemedelsbehov i direkt anslutning till sjukhusvistelsen, men även på längre sikt med ängslighet, sängvätning, sömn- och matrubbningar.

– Förberedelse och förståelse är avgörande för att etablera trygghet både före, under och efter kontakt med sjukvården. Narkoswebben tillgodoser detta behov på ett åldersanpassat och pedagogiskt sätt, säger Gunilla.

Viktigt med ålderanpassad information
En nyckelfrågeställning vid vård av barn och ungdomar är att hålla dem informerade om det som sker menar Per-Arne Lönnqvist, professor och narkosläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

– Det är otroligt viktigt att alla får en adekvat, ålderanpassad information så att de är förberedda på vad som väntar. Det händer att föräldrar förminskar eller ljuger om den medicinska behandlingen i tron om att skydda barnet, något som blir problematiskt eftersom barnet hamnar i en situation det inte är förberedd på. Det är viktigt att alla barn och ungdomar får information som de förstår och här fyller Narkoswebben en ovärderlig funktion, säger han.

Han får medhåll av Helena Ehnbom, vars son lider av barnreumatism och sövdes för första gången när han var endast två år.

– Narkoswebben blev en otroligt viktig resurs för att förstå hur processen går till, men framför allt för att kunna förbereda Edvin på vad som skulle hända på ett sätt som var begripligt för honom. Narkoswebben har verkligen tagit avstamp i att på ett pedagogiskt sätt förklara hur och varför, vilket är otroligt värdefullt, särskilt när det gäller de mer obehagliga delarna. Min personliga erfarenhet är att både barn och föräldrar kan undgå en mängd traumatiska situationer genom att vara väl förberedda, säger hon.

MediPrep – barnen och ungdomarnas egen medicinska sajt
– Det har länge saknats en nationell, medicinskplattform med information riktad till barn och ungdomar, säger Gunilla.

Då 1177.se under våren 2019 kraftigt reducerade sin information riktad till denna målgrupp beslutade hon sig därför att ta saken i egna händer. Med ekonomiskt stöd från Allmänna Arvsfonden och tillsammans med målgruppen, representanter från hälso- och sjukvården och brukarorganisationer tas nu erfarenheterna av arbetet med Narkoswebben vidare i en bredare satsning med syftet att skapa en medicinsk paraplysajt med information riktad till till barn och ungdomar. Sajten kommer bära namnet MediPrep.

– Istället för att alla organisationer och regioner i landet skapar sin egen information satsar vi på samarbete. Vi för samman all befintlig digital medicinsk information riktad till målgruppen på en gemensam plattform och använder pengarna till att tillsammans utveckla det som saknas, säger Gunilla.

Mediprep kommer att lanseras under hösten 2022. Allt innehåll baseras på klinisk och vetenskaplig evidens och utvecklats av ett multidisciplinärt team tillsammans med barn och ungdomar i olika åldrar och erfarenheter av hälso- och sjukvård.

Gunilla frågar sig ofta varför förberedelse av barn och ungdomar inte likställs med andra medicinska förberedelser trots att vi vet att det i så hög grad påverkar dem negativt att tvingas möta sjukvården oförberedda.

– Jag kommer aldrig att sluta arbeta för allas rätt till information och förberedelse på ett sätt man förstår och kan ta till sig, jag vet ju vad det innebär att vara rädd på sjukhus. Vi behöver inte tveka om att barn och ungdomars möte med sjukvården sätter spår, frågan är vilka spår vi vill sätta, avslutar Gunilla.

På Narkoswebben kan barn, ungdomar och närstående lära sig mera om kroppen, hur det är att vara på sjukhus och vad som händer före, under och efter narkos och operation. 

• Narkoswebben är framtagen för att passa alla barn och ungdomar innehållsmässigt, tekniskt, pedagogiskt och språkligt. 

• Narkoswebben är fri att länka till och kan användas oavsett lokala eller nationella rutiner. 

• Narkoswebbens delar för barn och ungdomar finns fullt utvecklade på svenska och engelska. Information för vuxna finns tillgänglig på 32 olika språk. 

• Narkoswebben är idag en etablerad del av svensk barnsjukvård och har i tillägg besökare från 120 tal olika länder varje månad. 

• Narkoswebben är finansierad av Allmänna Arvsfonden och Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Läs mer på www.narkoswebben.se