Lokalt läkemedelsföretag med fokus på utveckling, samarbete och hållbarhet

Orion Pharma har funnits i läkemedelsbranschen i över hundra år och de senaste 50 åren har verksamheten vuxit och breddat sig i hela Skandinavien. Med lokal närvaro, en bred läkemedelsportfölj och klinisk forskning arbetar de för att skapa mervärde för samhälle, vård och patient.
– Samarbetet med hälso- och sjukvård är otroligt viktigt för oss, säger Jesper Qvist-Pedersen, VD Orion Pharma Scandinavia.

Orion Pharma grundades år 1917 i Finland och grundfilosofin som genomsyrat verksamheten sedan dess har varit att skapa kostnadseffektiva läkemedel. Idag finns de över hela världen och nyligen öppnades ett dotterbolag i Sydostasien. Hemmamarknaden är dock Finland och Skandinavien. Portföljen består av över 300 produkter – nya innovativa läkemedel såväl som generika, biosimilarer och receptfria läkemedel.

– Vår bredd är en styrka och vi sätter en stor ära i att kunna erbjuda både innovativa och kostnadseffektiva generiska alternativ. Kostnaden för ett läkemedel kan med generika minska med 90–95 procent, vilket innebär att kostnaden för samhället, patienten och vården minskar och vi får möjlighet att investera mer i innovation i Sverige, säger Peter Åkerlund, Country Manager Sweden.

En viktig aktör under coronapandemin
Till skillnad från många andra läkemedelsföretag sker en stor del av produktion och distribution på en lokal nivå vilket har många fördelar. Under coronapandemin har Orions nordiska närvaro varit oumbärlig för intensivvården då efterfrågan av vissa läkemedel ökat lavinartat.

– Tack vare närheten till huvudkontoret i Finland är våra beslutsprocesser korta och vi har kunnat leverera intensivvårdsläkemedel snabbt till IVA, vilket har varit väldigt viktigt, säger Mikael Sörberg, Medical Director Scandinavia.

Hållbarhet i fokus
Det lokala arbetet är en vinst även hållbarhetsmässigt. Med egna fabriker i närområdet så kan exempelvis onödigt långa transporter minskas för att ge så lite miljöavtryck som möjligt. Hållbarhetsarbetet löper som en röd tråd genom den dagliga verksamheten och vidare än så. Orion är huvudpartner för John Nurminen Foundation, vars syfte är att rädda Östersjön och dess kulturarv för framtida generationer.

– Det är ett naturligt fokus för oss på Orion att fokusera på skyddet av Östersjön, eftersom vi har verksamhet i alla länder runt om, säger Jesper.

– Ett av våra stora områden är lungmedicin och vi tillverkar bland annat inhalatorer för astma- och KOL-patienter, även här är hållbarhet en viktig ledsagare i arbetet. Fördelen med pulverinhalatorer är att de är drivmedelsfria och har ett betydligt lägre koldioxidavtryck och miljöpåverkan jämfört med de sprayinhalatorer som finns idag. Beräkningar visar att koldioxidavtrycket generellt från en pulverinhalator är mellan 10-40 gånger lägre än från en sprayinhalator. Generellt i hela verksamheten vill vi reducera det som har stor påverkan på klimatet för att i framtiden bli klimatneutrala. Vårt mål är att ha reducerat vårt CO₂-avtryck med 75% år 2025, och redan nu är vi uppe på 55%, säger Carl-Gustav Fabiansson, Marketing & Market Access Director Scandinavia.

Fokus på utveckling och samarbete
Hos Orion Pharma är patientens hälsa och livskvalitet alltid i prioritet. Forskning och utveckling fokuseras främst inom neurologiska sjukdomar, onkologi, intensivvård och andningsområden såsom KOL och astma och ofta i samarbete med svensk sjukvård.

– Genom att alltid se till att ligga i framkant med hållbara, tillgängliga och innovativa läkemedel samt säkerställa patientsäkerhet, och hög leveranssäkerhet är Orion Pharma en självklar samarbetspartner till den svenska hälso- och sjukvården, avslutar Mikael.

Carl-Johan Glans, Vatroslav Mateljic och Sanna Venetvaara på Takeda.

De vill innovera vården genom sektoröverskridande samarbeten

Sverige har en lång tradition av innovationer inom sjukvården och i synnerhet när det kommer till den medicinska forskningen. Men vi – och resten av världen – kan bli ännu bättre på att ta tillvara på de innovationer som finns. På läkemedelsföretaget Takeda är man övertygade om att innovation måste lyftas från teori till praktik, från pilotprojekt till ny standard. Detta kräver ett brett samarbete tvärs över olika sektorer.

Med sina 240 år i branschen är det japanska läkemedels- och biofarmaceutiska företaget Takeda ett av de största företagen i världen. På Takeda Sverige fokuserar man på forskning och utveckling särskilt inriktat på fyra områden: onkologi, gastroenterologi, centrala nervsystemet och sällsynta diagnoser. I synnerhet är arbetet fokuserat på att utveckla innovativa läkemedel som bidrar till att göra verklig skillnad för människor.

– Vår främsta uppgift är att stötta och öka livskvaliteten hos patienten, igenom hela processen. Det innebär att även möjliggöra för patienten att ta kontroll över sin situation och sin hälsa. Tekniska innovationer kan hjälpa till med detta, säger Vatroslav Mateljic, General Manager Takeda Sweden.

– Jag ser de här målsättningarna uppfyllas varje dag. Vi utgår alltid från patienten och hur vi långsiktigt kan hjälpa dem men också hjälpa sjukvårdssystemet som helhet. Det är detta som är startpunkten i vårt arbete, säger Sanna Venetvaara, Head of Nordic Innovation Hub.

Innovation genom korssektoriella partnerskap
Takedas team arbetar dagligen med frågor som hur vi kan möta framtidens utmaningar inom svensk hälso- och sjukvård genom användandet av ny teknik och innovativa lösningar. En möjlighet är korssektoriella partnerskap, det vill säga att man helt enkelt tittar utanför sin egen sektor i syfte att utveckla den egna verksamheten. Carl-Johan, Public Policy Lead på Takeda, utvecklar:

– Vi tror att alla företag behöver bredda sig och se utanför sin egen bransch för att förnya sig, och för att bygga en hållbar sjukvård behöver vi alla samarbeta. Kan vi kanske använda bilbranschens AI-lösningar inom sjukvården? Vi måste utvecklas framåt och titta på alla möjligheter.

En förutseende vård
En annan viktig del i Takedas arbete är att få fram vilka policyförändringar som behövs för att möjliggöra implementeringen av nya lösningar. Essentiellt är en digital, nationell, infrastruktur. Detta är grundbulten för att skapa lösningar som kan identifiera och förebygga patientproblem innan de uppstår. Att vara förutseende är centralt för att skapa en patientcentrerad och bra vård, menar Sanna.

Tekniken finns redan
Förutom att lyfta och stärka patienten vill Takeda även vara en framstående aktör då det gäller utvecklandet av nya innovativa, tekniska möjligheter.

– De tekniska lösningarna finns redan - vi alla har antagligen bara inte förstått hur vi kan använda dem för att hjälpa patienten, sjukvården och samhället på bästa sätt, avslutar Carl-Johan.

I och med covid-19 har de många bristerna inom äldrevården skoningslöst blottats. De höga dödstalen på äldreboenden i spåren av pandemin är enligt Folkhälsomyndigheten ett misslyckande. Syftet med Qvalifys granskningar och certifieringar är att ge vårdgivare eller verksamhetsansvariga en fingervisning om hur äldrevården kan förbättras.

– Vi vill inte strö salt i några sår och vi kommer absolut inte att peka finger, men det fanns många larm om allvarliga brister inom äldrevården även före pandemin. Vid tidigare IVO-granskningar har det framkommit bland annat att bristande kunskap bidrar till att äldre personer utsätts för allt från otrygghet till missförhållanden och allvarliga vårdskador, säger Magnus Göthberg, revisionsledare på Qvalify

Påtagliga förbättringar
Först ut i landet var Sigtuna kommun och äldreboendet Ymer som i september 2018 verifierades enligt SS 872500:2015 - eller Äldrestandarden som den också kallas. Standarden finns till för att skapa tydlighet om vad som karaktäriserar god kvalitet för äldre med behov av vård och omsorg i hemmet respektive i särskilt boende. Den utgår ifrån den äldres behov och syftar till att öka den äldres livskvalitet och känsla av trygghet.

På Ymers äldreboende har förbättringarna varit påtagliga efter granskningen och de nyinförda rutinerna har gjort att de ökat mest av alla särskilda boenden i kommunen när det gäller fokusområdena trygghet, förtroende, bemötande och delaktighet.

– Äldrestandarden har underlättat arbetet med att få rutiner och processer på plats. Nu är det ordning och reda och alla vet vad de ska göra. Det skapar ett lugn och arbetet blir mer brukarcentrerat. Dessutom har samverkan och samarbetet inom boendet ökat på alla nivåer, säger Lena Bjuhr Erngren, Kvalitetschef, omsorgsförvaltningen Sigtuna kommun.

Förbättringarna på boendet har alltså tagits emot väl och inte endast av de boende, utan även de anställda och anhöriga har varit väldigt positiva. Men arbetet slutar förstås inte där. Lena understryker att kvalitetsarbete är en ständigt pågående process:

– Man måste följa upp så att de positiva resultaten inte börjar dala. Med en årlig, extern och oberoende granskning måste man tagga till och följa ledningssystemet, så att det inte blir personberoende.

Sigtuna kommun är så nöjda att de kommer införa Äldrestandarden på ytterligare tre boenden.

– Det viktiga när det gäller kvalitet och förbättringsarbete är trots allt att gå från tanke till handling. Inte minst för våra äldres skull, avslutar Magnus.

Johannes Helin är en av 50 SOS-sjuksköterskor i Sverige som hjälper till med bedömningar, prioriteringar och medicinsk rådgivning under akuta larmsamtal. Arbetsuppgifterna är mycket varierande. Man genomför telefonbedömning, triagering samt rådgivning i väntan på ambulans över telefon. Det kan vara allt ifrån akuta vårdbehov hos alla, barn som vuxna, allvarliga sjukdomar, olyckor och ibland oro. SOS-sjuksköterskorna bemannar också det virtuella väntrummet där inringaren väntar innan ambulans är på plats. Johannes Helin började på SOS Alarm i Malmö efter att ha arbetat som sjuksköterska på en akutavdelning.

– Jag hade faktiskt aldrig tänkt på SOS Alarm som ett ställe där jag som sjuksköterska kunde söka jobb. Det kändes som en väldigt spännande arbetsplats och ett naturligt steg från en akutavdelning, och jag fick verkligen rätt. Det är ett spännande jobb och det känns givande att få vara med och hjälpa till när någon befinner sig mitt i en svår situation, säger Johannes Helin.

Ett detektivarbete
Som SOS-sjuksköterska kopplas du in i ärenden där SOS-operatörerna känner att de behöver stöttning från en kollega med vårdbakgrund. När Johannes Helin kommer in i samtalet har operatören redan hunnit ställa en del frågor, så här handlar det om att snabbt bilda sig en uppfattning.

– Vårt jobb är ett detektivarbete. Vi måste använda sinnet vi har tillgång till, hörseln, extra mycket när vi inte kan känna, se eller mäta vad som är fel. I mina samtal försöker jag utmana patienten att sätta sig upp exempelvis. Hur patienten hanterar den uppgiften kan ge mig ledtrådar till vilken prioritet ärendet ska få, förklarar Johannes Helin.

En öppen och sammansvetsad arbetsplats
Han beskriver SOS Alarm som en väldigt öppen arbetsplats. Efter ett utmanade eller jobbigt samtal kan han alltid bolla med kollegor och chefer som kommer med handfast feedback. Trots att SOS-sjuksköterskorna sitter på 15 olika platser från norr till söder jobbar de som ett gemensamt team och har daglig kontakt med varandra. Målet är att hela tiden bli lite bättre, och den utvecklingen gör alla tillsammans.

– Som SOS:are är du del av ett företag där vårdpersonal arbetar sida vid sida med många andra yrkeskategorier, vilket känns väldigt unikt. Trots olika arbetsområden är vi sammansvetsade och driver SOS Alarm framåt. Gemensamt har vi ett stort fokus på patienten, säger Johannes Helin.

Utmaningen: Ett förändrat synsätt på försörjningsstöd
För att underlätta kommunens administration av ekonomiskt bistånd behövs smart IT-stöd som avlastar handläggarna från tidsödande pappershantering. Samtidigt ställs allt högre krav på att tillgängliggöra information och beslut gentemot medborgarna på ett smidigt och säkert sätt via webben. Trelleborgs kommun har sedan flera år förändrat sitt synsätt på försörjningsstöd, och stegvis infört nya rutiner.

– Traditionellt organiseras ekonomiskt bistånd inom socialförvaltningen, men vi har valt att lägga det under arbetsmarknadsförvaltningen. Fokus ligger på att den enskilde snabbt ska komma i jobb eller utbildning, och då kan vi inte ha långa handläggningstider för att utreda rätten till bistånd, säger Eleonore Schlyter, handläggare försörjningsstöd vid arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborgs kommun.

Före omorganisationen 2014 fick de som ansökte om ekonomiskt bistånd som regel besked inom åtta dagar, förutsatt att den sökande redan var inne i systemet. Om man sökte för första gången tog det 14 till 20 dagar.

Tietos lösning: Smart IT-stöd med fokus på medborgaren
Idag kan ansökan göras digitalt via internet, och beslut lämnas dagen efter.

– Det beror på att vi jobbar helt annorlunda än tidigare, och med hjälp av Tieto har vi infört moderna e-tjänster som stöder det nya arbetssättet, säger Eleonore Schlyter.

Trelleborgs kommun använder sedan många år Tietos verksamhetssystem Procapita. Den nya lösningen gör att digitalt lämnade biståndsansökningar går direkt in i systemet, där handläggarna tar emot dem utan mellanliggande pappershantering.

– Vi har tagit fram två olika e-tjänster med koppling till ekonomiskt bistånd. Den ena sköter själva ansökningsprocessen, medan den andra innebär att den sökande kan följa sitt ärende från ansökan till beslut och utbetalning genom att logga in på ”min sida” på kommunens hemsida, säger Carola Winberg, kundansvarig vid Tieto.

De digitala ansökningsformulären är utformade på ett sätt som gör att alla nödvändiga uppgifter kommer med. Tidigare var handläggarna ofta tvungna att skicka kompletteringsbrev för att ansökan inte var komplett eller handskrivna delar inte gick att läsa.

Eleonore Schlyter förklarar att ansökningsförfarandet också har förenklats genom att inga handlingar behöver bifogas. Tidigare krävdes kvitton, hyresavier eller liknande för att styrka ansökan.

– Däremot ska man kunna visa underlaget om man blir utvald för stickprov i efterhand. Vi gör slumpmässiga kontroller månadsvis. Det handlar om människosyn. De som söker ekonomiskt bistånd är inte annorlunda än folk som handlar på Ica. Man gör det för att man hamnat i en utsatt situation där alla andra möjligheter är uttömda, säger Eleonore Schlyter.

Sedan Trelleborgs kommun införde e-tjänsten i september 2015 har användningen ökat stadigt, och idag görs 75 procent av ansökningarna om ekonomiskt bistånd digitalt. De nya rutinerna innebär mindre väntan för de sökande och frigjorda resurser för verksamheten.

Tvätten – en integrerande framtidsbransch

Med uppkopplade klädskåp och chipmärkta textilier förser Textilia merparten av Sveriges landsting och dess 270 000 medarbetare med spårbara arbetskläder. Digital textillogistik är en förutsättning för vårdens ekonomi och kvalitet. Men tvätteribranschen är inte bara en innovativ framtidsbransch utan även en av Sveriges absolut bästa branscher när det gäller integration och att ta tillvara på kompetens hos människor som saknar utbildning eller erfarenhet.

Över 100 ton tvätt passerar genom Textilias åtta anläggningar varje dag. Det motsvarar cirka 15 000 vanliga tvättmaskiner. Det är med andra ord svindlande volymer till stora värden som med tiden ställt allt större krav på logistik och planering.

– När jag tillträdde som VD för cirka sex år sedan räckte det att vi gjorde en årlig uppskattning av det totala svinnet per kund. Idag behöver både vi och våra kunder en helt annan överblick. Nu kan vi följa varje enskilt plagg på avdelningsnivå och den informationen är ett viktigt led i kundernas miljö- och kvalitetsarbete. För oss som äger alla textilier är god överblick av stocken en garanti för kvalitet och leveranssäkerhet, säger Fredrik Lagerkvist.

Idag är tekniken till för att förenkla människors vardag. Med hjälp av spårbara textilier och uppkopplade skåp kan textillogistiken anpassas efter personalflöden på respektive sjukhus. Förutom att rationalisera bort köer och svinn erbjuder ett digitalt textillogistiksystem exakt information om åtgången av ren tvätt under dagen. Varje natt skickar systemet en beställning till tvätteriet för att säkra en jämn tillgång av textilier.

Tvätten som integrationsmotor
Men tekniken löser inte allt. Textilservicebranschen är en personalintensiv och viktig bransch i så motto att vi erbjuder jobb utan krav på utbildning eller lång erfarenhet. Enbart på Textilia arbetar människor från ett 30-tal olika länder, varav många har kommit som nyanlända och vittnar om vilken skillnad det gör att få ett riktigt arbete. Av alla arbetslösa som anställs inom tvätteribranschen i Sverige är nästan 40% invandrade från Asien eller Afrika. Det är betydligt mer än andra branscher.

– Vi är en riktig integrationsmotor i svensk ekonomi och vi är dessutom beviset på att mångfald berikar, avlutar Fredrik Lagerkvist.

Bild: Anna Nordström

Regionalt samverkansprojekt lyfter äldreomsorgen i Kronoberg

För tre år sedan gick startskottet för projektet Äldrehälsa Kronoberg, en treårig satsning för att förbättra omsorg och vård för länets äldre. Sedan dess har en rad initiativ lanserats, bland annat konceptet mobila läkare och äldremottagningar på vårdcentraler. Karl Ljungström, projektledare, berättar att det nu finns ett beslut för att från och med årsskiftet fortsätta som permanent arena för samverkan och utveckling.

Kommunerna Markaryd, Ljungby och Älmhult har tillsammans med region Kronoberg sedan våren 2016 drivit ett samverkansprojekt för att förbättra vård och omsorgsnätverket för de äldre. Målsättningen har varit att utifrån de äldres behov arbeta gränsöverskridande mellan primär-, sluten- och kommunal vård- och omsorg – och flytta fokus från vårdgivare till äldre för att erbjuda optimala vård- och omsorgslösningar.
– Vård- och omsorgssektorn står inför stora utmaningar med en stor andel äldre i befolkningen. För att hantera och förbättra omsorgsnätverket har vi antagit ett patientperspektiv där vi genom djupintervjuer med målgruppen har tittat på hur vi kan göra rätt saker säger Lone Larsen, utvecklingsledare.

Läs mer om projektet Äldrehälsa Kronoberg här

Inom ramen för projektet har man öppnat äldremottagningar på fyra vårdcentraler, inriktade på äldre med komplexa behov. Mottagningarna ska erbjuda äldre ett närmare samarbete mellan hemsjukvård och hemtjänst – och direkta telefonlinjer till sjuksköterskor.
– Det skapar en värdefull tillgänglighet och en kontinuitet som ofta uppskattas hos äldre och anhöriga, säger Lone Larsen och fortsätter:
– På medicinkliniken på lasarettet i Ljungby har det öppnats platser för att anpassa den akuta internmedicinska vården till multisjuka äldres speciella behov.

Vårdplanering i hemmet
Ett utvecklingsarbete pågår också för att förbättra personcentrerade vårdplaneringar i hemmet. När planeringen förflyttas från sjukhus- till hemmiljö kan den äldre och de anhörigas delaktighet öka i vårdplaneringen, på rätt tid och plats, menar Lone Larsen.

I Ljungby och Markaryd har även konceptet mobila läkare utvecklats. Här arbetar den mobila läkaren nära kommunernas hemsjukvård och fungerar som en resurs till hemsjukvårdens sjuksköterskor. Karl Ljungström, mobil läkare och projektledare för projektet äldrehälsa, beskriver den mobila läkarens arbetssätt som Kronoberg är ganska ensamma om i landet.
– Hemsjukvården kan med den mobila läkarens stöd utföra avancerad vård i hemmet. Det ökar tillgängligheten, kontinuiteten och tryggheten för äldre personer som kan kontakta hemsjukvården vid läkarbehov, istället för att kontakta vårdcentralen, medicinkliniken eller ortopeden.

Just nu rekryterar Region Kronoberg mobila läkare. Klicka här för att veta mer

”Stora framgångar”
Projektet tar slut vid årsskiftet 2018-19 och arbetssättet permanentas då, berättar Karl.
– Vi har uppnått många mål men även stött på en rad utmaningar. Vi ser att vi har fått en bättre förståelse över organisationsgränserna men samtidigt är det svårt att få till stånd förändringar på kort tid när flera organisationer är inblandade. Sammantaget har konceptet om äldremottagningar och mobila läkare fått stor spridning och skapat ett stort intresse i resterande del av länet. Vi har fått stor erfarenhet och många lärdomar att ta med oss in i arbetet för att förbättra livet för de äldre i Kronoberg i det framtida arbetet, avslutar Karl Ljungström.

Se filmen filmen om projektet Äldrehälsa Kronoberg

Bakgrunden är insikten om att resurserna inom välfärden inte kommer att räcka till alla i framtiden, och att grundstrukturen behöver förändras så att mer fokus läggs på hälsa – i ett vidare perspektiv.
– För att lyckas behöver vi skapa förutsättningarna att utveckla och testa nya lösningar tillsammans med användarna i verkliga miljöer, säger Jeanette Köster, ansvarig för digital innovation på Compare.
Jeanette Köster leder satsningen DigitalWell på Compare med syftet att skapa en nod för användardriven innovation av digitala hälsotjänster.
I Karlstadsregionen finns unik spetskunskap i form av ett framgångsrikt ICT-kluster och excellent forskning inom områden som tjänsteinnovation och datasäkerhet.
– Vi kombinerar modern teknologi, design och hälsa för att ta fram nya lösningar som verifieras under vår process fram till att de är klara att implementera, förklarar Jeanette Köster.

Mot det supersmarta samhället
I DigitalWell samarbetar akademi, näringsliv och offentlig sektor med utgångspunkt i användarens behov för att ta fram nya lösningar, ett arbetssätt som gör det möjligt att testa nya innovationer direkt i verkliga miljöer.
– Nu när vi börjar prata om övergången från industrisamhället till det individbaserade och supersmarta samhället så är det hög tid att transformera välfärden, menar Jeanette Köster.
En transformation innebär mycket mer än att digitalisera analoga funktioner. För att förändra strukturen och skapa hållbara tjänster för framtiden kommer test- och samverkansmöjligheter för näringslivet vara en avgörande faktor. Genom DigitalWell får näringslivet möjligheten att ta sig an de utmaningar som välfärden står inför.

Startskottet för LifePod var hans funderingar om hur patienter håller reda på sina rekommendationer, hur de uppnår varaktiga förändringar till ett friskare liv och hur vårdgivare ska kunna prioritera patienter utifrån behov när det inte gäller akutvård.

– Jag insåg hur värdefullt det hade varit för vården att veta vilka patienter som behöver hjälp först, vilket ju inte syns i en kalenderbokning, säger Thomas Bergqwist.

Sorterar efter vårdbehov
LifePod består av två huvudkomponenter. Ett medicinskt gränssnitt för vårdgivaren samt en skräddarsydd applikation för patienten. Varje patient rapporterar sina personliga värden och följs utifrån sitt specifika hälsotillstånd.

– Varje patient är en individ. Därför använder LifePod unika och individuella gränser och rekommendationer. I dag har vi ett tiotal olika hälsotillstånd av varierande komplexitet, säger Thomas Bergqwist.

Med hjälp av algoritmer värderar LifePod den insamlade informationen och sorterar patienterna efter vårdbehov.

– För patienterna innebär LifePod att deras koppling till vården stärks eftersom de är i kontinuerlig kontakt. De känner sig sedda och omhändertagna, säger Thomas Bergqwist.

Direktkontakt med vården
Den bilden bekräftas av Gun-Britt Eriksson, 75 år, från Malmö. Hon kom i kontakt med LifePod genom Hjärt- och Lungsjukas Förening i Malmö och fick frågan om hon ville delta i en patientstudie om LifePod.

Under studien rapporterade hon löpande in en rad hälsovärden till studiens ansvariga. Att få respons i appen efter att ha rapporterat in sina värden upplevde Gun-Britt Eriksson som en stor trygghet.

– Det är inte det lättaste att komma i kontakt med vården och det finns ofta en oro förknippad med kroniska sjukdomar. Genom LifePod får man direktkontakt med vården och får veta om allt är normalt eller om man behöver komma in. Då slipper man gå och oroa sig. Jag var jättenöjd under studien och tror verkligen att LifePod skulle vara bra för många som lever med kroniska sjukdomar, säger Gun-Britt Eriksson.

Henrik Nilsson, försäljningschef, Acarix Norden

Effektiv utredning av bröstsmärta med ny, innovativ metod

Bröstsmärtor kan vara ett symtom på hjärtsjukdom, men 9 av 10 gånger är det ofarliga faktorer som ligger bakom. De många personer som söker sig till vården får gå igenom komplexa diagnostiska utredningar, vilka ofta är resursdrivande och innebär långa väntetider för patienten. MedTech-bolaget Acarix erbjuder en metod som snabbt kan utesluta att det rör sig om allvarlig kranskärlssjukdom, vilket innebär stora besparingar i både tid och pengar.

Tidigare har patienter som sökt för bröstsmärtor fått genomgå ett så kallat arbetsprov, där de får cykla med elektroder fastsatta på huden för att mäta hjärtats elektriska aktivitet. I och med nya riktlinjer (ESC Guidelines) håller denna rutin på att försvinna, vilket har gjort ett befintligt problem ännu mer angeläget; det behövs ett enkelt och effektivt sätt att kunna selektera i ett tidigt skede.

– 1 av 10 i den här patientgruppen har en hjärtproblematik och det är viktigt att den som har fortsatt vårdbehov får den hjälp de behöver. Och för resten är det skönt att kunna utesluta hjärtproblem tidigt, säger Henrik Nilsson, försäljningschef Norden.

Akustisk teknologi
Acarix CADScor®System bygger på akustisk teknologi. Det innebär att man med hjälp av en superkänslig mikrofon fångar upp de blåsljud som uppstår vid förträngningar i kranskärlen. En algoritm omvandlar sedan resultatet till en CAD-score, en skala på 1 till 100 där allt under 20 med hög säkerhet kan utesluta kranskärlssjukdom. I Acarix studier har upp till 50% haft en CAD-score under 20, vilket bara det innebär en enorm avlastning på vården så att resurserna kan användas på bästa sätt.

– Det finns i nuläget ingen motsvarande produkt alls. De etablerade undersökningarna som finns idag är effektiva men enormt resurskrävande. Vår metod kan användas på vårdcentraler, akuten och små mottagningar och normalt sett är det en sköterska som utför mätningen, säger Henrik.

Stor studie
Sedan ett par år tillbaka används metoden i klinisk praxis på ett antal sjukhus och flera regioner utvärderar just nu metoden. I nuläget genomförs en stor studie på Skånes universitetssjukhus i Lund, där totalt 2000 patienter från Sverige och Danmark deltar i en jämförelse av standardutredning och en utredning baserad på CADScor®.

– Det vi förväntar oss att kunna visa med studien är att en CADScor®-strategi leder till färre diagnostiska utredningar och en bättre kostnadseffektivitet totalt sett. På sikt ser vi att vårdköerna kan kortas avsevärt, avslutar Henrik.

Category: Vård

Lokalt läkemedelsföretag med fokus på utveckling, samarbete och hållbarhet

De vill innovera vården genom sektoröverskridande samarbeten

Klara förbättringar när Qvalify granskar äldrevården

SOS-sjuksköterskan:

”Mitt jobb är ett detektivarbete”

Digitaliserat försörjningsstöd – nya rutiner och smart medborgartjänst kapar handläggningstiderna

Presenteras av:

Tvätten – en integrerande framtidsbransch

Presenteras av:

Regionalt samverkansprojekt lyfter äldreomsorgen i Kronoberg

Presenteras av:

Värmland driver utvecklingen
av smarta hälsotjänster

Presenteras av:

Automatiserad patientprioritering bakom ökad trygghet

Effektiv utredning av bröstsmärta med ny, innovativ metod

Lokalt läkemedelsföretag med fokus på utveckling, samarbete och hållbarhet

De vill innovera vården genom sektoröverskridande samarbeten

Klara förbättringar när Qvalify granskar äldrevården

SOS-sjuksköterskan:

”Mitt jobb är ett detektivarbete”

Digitaliserat försörjningsstöd – nya rutiner och smart medborgartjänst kapar handläggningstiderna

Presenteras av:

Tvätten – en integrerande framtidsbransch

Presenteras av:

Regionalt samverkansprojekt lyfter äldreomsorgen i Kronoberg

Presenteras av:

Värmland driver utvecklingen av smarta hälsotjänster

Presenteras av:

Automatiserad patientprioritering bakom ökad trygghet

Effektiv utredning av bröstsmärta med ny, innovativ metod

Värmland driver utvecklingen
av smarta hälsotjänster