Category: Vård

Med gedigen forskning som grund utförs fysiologiska hälsotester innan och efter träningsperioden (2 mån, 2ggr/v), vilket har visat goda resultat. Majoriteten av deltagarna ökar i muskelstyrka och kondition, som är relaterat till minskad risk för olika folksjukdomar. Resultaten är ett direkt kvitto på hälsofördelarna.

– Framgångsfaktorn är att seniorerna blir gladare och får god fysik och drömmen är att detta ska sprida sig i hela landet. Vi är öppna för samarbete med de som är intresserade, berättar Eva Andersson som är ansvarig för Hälsoprojektet på GIH.

Samverkan är win-win
Den röda tråden är samverkan över kommungränser och att med enkla hälsotester öka motivation till fortsatt fysisk aktivitet. Två aktörer som samverkar med GIH i Hälsoprojektet är Solna och Lidingö stad.

I Lidingö stad har man sett hur satsningen inte bara medför bättre fysik. Det är också ett tillfälle att umgås med andra och vara del av ett socialt sammanhang.

– Den sociala delen är mycket viktig och träningen visar på goda resultat såväl fysiskt som psykiskt. Hälsoprojektet ger oss möjlighet att årligen, på ett kostnadseffektivt sätt, hjälpa öns äldre invånare att förbättra sin hälsa.  Det ligger helt i linje med Lidingös mål att vara hälsans ö, säger Cecilia From, ansvarig för Hälsoprojektet i Lidingö stad.

Evelina Danielsson, ansvarig för Hälsoprojektet 65+ i Solna Stad nickar instämmande.

– I Solna arbetar vi brett för att stärka de äldres hälsa och välbefinnande. Jag är stolt över att Hälsoprojektet bidragit till en förändrad attityd gällande träning för äldre. Hälsoprojektet är ett gott exempel på hur vi stärker välfärden.

Det är en samstämd trio som landar i slutsatsen: I samverkan skapar vi en hållbar folkhälsa för gruppen 65+, en vinst för individen likväl som för samhället.

Läs mer om hälsoprojektet här

Hörby kommun går i bräschen för att erbjuda regionens bästa äldreomsorg och på längre sikt vara en nationell förebild. Som ett led i arbetet satsar man stort på e-hälsa och digital transformation.

Kommunikationsrobot på äldreboenden
Tidigare i år var kommunen först ut i landet med att införa en kommunikationsrobot, Giraffen, i hemtjänsten. Giraffen har en höj- och sänkbar videoskärm på en lång hals som körs på hjul. Personal eller anhöriga kan styra giraffen för att göra tillsyn och hålla kontakt med vårdtagaren utan att vara på plats.

– Giraffen gör det möjligt att snabbt få hjälp och stöd eller prata med anhöriga och vänner. Samtidigt frigör den tid från vårdpersonal som kan ges till personer med ett större vårdbehov, säger Paul Davidsson, e-strateg i kommunen.

Robottekniken har även införts på demensboenden. Det rör sig om en robotkatt som jamar, spinner och andas, precis som en vanlig katt. Robotkatten har visat sig höja livskvaliteten och öka tryggheten hos demenssjuka äldre, förklarar Paul.

Interaktiva spel införs på demensboenden
På demensboenden har även spelet Tovertafel införts. Spelet projicerar interaktiva spel på ett bord och uppmuntrar till rörelseträning, social interaktion, upplevelse och glädje.

– Ett av spelen projicerar en blomma som snurrar och kan förstoras eller förminskas med handrörelse. Det är spännande att se vilken glädje det ger, säger Paul.

Uppmuntrar till rörelseglädje
I kommunen erbjuds medborgare över 75 år hälsosamtal och regelbunden gratis träning som ska förbättra fysiken och öka den sociala kontakten. Även på äldreboenden görs en rad insatser för att höja livskvaliteten. Befintliga äldreboenden byggs om och ett nytt planeras. Här satsas på inredningen – med 1700-tals stil på möblerna, kristallkronor och skira serviser.

– Som äldre är man värd det bästa! Det ska kännas som att man bor på det fräsigaste hotellet och det kostar faktiskt inte mer. Det långsiktiga målet med våra insatser är att våra äldre i kommunen ska vara friska och ha möjligheter att träffa nya vänner. Helt enkelt – ha ett gott liv, avslutar Eva.

Hörby kommun ligger mitt i Skåne med cirka 15 500 invånare. Här prioriteras folkhälsa och digital transformation. Att använda teknik frigör resurser som möjliggör att vi samtidigt kan arbeta fokuserat på att stärka medborgarnas hälsa och välmående.

Läs mer här

– Vi kombinerar big data från hälso- och sjukvården med teknologi och avancerad analys som AI och maskininlärning. Med så kallad ”real world data” kan fler patienter både få rätt och bättre vård snabbare, säger Manuel Voll, vd på IQVIA i Norden.

Hälso- och sjukvården är en nästan outtömlig källa till information. Den data som finns i exempelvis kliniska studier och patient- journaler sammanställs till ”real world  evidence”. Datan kan sedan användas för att optimera processerna i till exempel läkemedelsutveckling, vilket ökar möjlig- heterna att hitta nästa stora genombrott, och läkemedlet når patienterna snabbare. Informationen kan också användas för att förbättra vården, och som beslutsunderlag för vilka läkemedel och behandlingar som ger störst nytta.

– Även om man bara vinner ett år i utvecklingen leder det till att den nya inno-vationen, vad den än må vara, blir tillgänglig för patienten snabbare. Det är en win-win, säger Manuel Voll och tillägger:

– Om vi utnyttjar data på bästa sätt kan vi frigöra kraften som finns i Human Data Science. Det är verkligen en guldgruva för att förbättra vården, säger Manuel Voll.

IQVIA arbetar med alla aktörer inom hälso- och sjukvårdssektorn – allt från läkemedels-och medicinteknikföretag till landsting och myndigheter, både i Sverige och globalt. Deras vision är att stödja dessa aktörer för att föra utvecklingen framåt. Den stora mängd data som IQVIA har till sitt förfogande i egna databaser kan användas i kliniska studier, för att göra marknadsprognoser, som underlag för prissättning och undersökningar av hur läkemedel eller medicintekniska produkter används och fungerar i vården.

– Vi har tillgång till mer än 20 petabytes information från mer än 100 länder. Det är det som gör oss unika, berättar Manuel Voll.

Hur hanterar ni patientsäkerheten med så stora mängder data?
– Vi följer samma regler och bestämmelser som universitet och företag, och lämnar aldrig ut personlig information. Data på individnivå är inte relevant för våra studier. Det är i stora datamängder vi kan se be- tydelsefulla mönster, förklarar Manuel Voll.

IQVIA är ensamma inom sitt område och Manuel Voll tror att det beror på att den stora majoriteten av bolag inom hälso- och sjukvårdssektorn är specialiserade. Det är få aktörer som har helhetsgrepp om marknaden i dag. Helhetsperspektivet är extra viktigt i Sverige eftersom hälso- och sjukvårdssektorn är komplex i jämförelse med andra länders.

– Vi har konkurrens inom olika områden, men ingen kan erbjuda kunderna samma helhetslösning som vi, säger Manuel Voll.

Vad tror du om utvecklingen av big data inom hälso- och sjukvård?
– Det kommer bara att bli större. Tittar man på den otroliga mängd data som finns i svensk hälso- och sjukvård är potentialen fantastisk! Kan vi utnyttja den på ett mer strukturerat sätt kan svenska patienter erbjudas en säkrare och mer jämlik vård, och Sverige bli världsledande inom hälso- och sjukvård. Det är ett av ämnena som vi kommer att diskutera nu under Almedals- veckan.

IQVIA anordnar två event i Almedalen. Tillsammans med amerikanska handels- kammaren, AmCham, kommer IQVIA att diskutera möjligheterna att förbättra och främja vården i Sverige med hjälp av hälso-data. Det andra eventet handlar om varför nya och innovativa läkemedel inte används i Sverige, trots att de finns tillgängliga.

– Båda ämnena är högst relevanta i diskussionen om hur Sverige kan stärka sin position som hälso- och sjukvårdsnation. Vi behöver diskutera potentialen med hälsodata och öka medvetenheten om vad vi missar genom att inte använda alla läkemedel som vi har tillgängliga. Det är avgörande, inte bara för patienterna, utan för hela samhället, säger Manuel Voll och avslutar:

– Vi vill höra andras idéer och förslag till hur vi kan föra den svenska hälso- och sjukvården framåt – och vi måste alla arbeta tillsammans för att vi ska lyckas.

IQVIA arbetar med Human Data Science. Företaget finns i hela Norden, har cirka 50 000 anställda och kontor i fler än 100 länder. Under Almedalen håller de seminarier där de kommer att diskutera nyttan med ”real world data” och “real world evidence” (onsdag den 4 juli) och hur använd-ningen av innovativa läkemedel ser ut i Sverige jämfört med övriga Europa (tisdag den 3 juli).

Vi kommer att ha vårt event tisdagen den 3 juli, kl 13.00-14.30 på Strand Hotel, lokal Teatern

NYA INNOVATIVA LÄKEMEDEL FINNS – MEN VARFÖR ANVÄNDS DE INTE I SVERIGE?

Läs mer här

Äldreomsorgen berör många. I över 25 år har Telenta varit med och förbättrat vården genom att ge äldre människor ett tryggt och självständigt liv – med hjälp av de senaste tekniska lösningarna.

– Vi kan erbjuda ett komplett larmsystem med samtliga välfärdsteknologi integrerade i en lösning- Allt uppkopplat som en molntjänst via en app­likation på mobilen säger Olof Göransson, vd.

”Trygghet och spänning”
Med lång historik och erfarenhet tillsammans med egen utveckling av tekniska lösningar skapar vi trygghet för de äldre såväl som spännande utvecklings­möjligheter för verksamheten i stort. 

Samtliga tillbehör kommunicerar till app­likationen som enkelt kan används i en smart­telefon kopplad till kundens trådlösa nätverk. En utförare app som underlättar strukturering av information i takt med att mängden data växer. 

– Den här informationen är värdefull för ledningen eftersom det ger en möjlighet att läsa av och analysera allt som sker när det gäller larmhändelser med angivelse av tidpunkt, åtgärd och identifiering av larm­sändare och larmmottagare. Vi ser att det fungerar med våra tekniska innovationer och vill fortsätta ge trygghet även i framtiden, säger Olof Göransson, vd.

Läs mer här

Att åldras kan innebära en fysisk, psykisk och social påverkan – delar som även kan påverka den med en funktionsnedsättning. Olika kommuner väljer att bedriva olika typer av arbeten gentemot dessa grupper.

– Jag tror att allt fler kommuner väljer att arbeta med dessa två grupper. Det är viktigt att leva tills man dör, säger Lars Ahlin, kultur­mäklare på Södertälje kommun.

Södertälje kommun bedriver ett aktivt fokus inom äldreomsorg och för barn, unga och familjer med funktionsnedsättning. Genom olika projekt, företagsplaceringar och verksamhets­platser vill de stimulera äldre och de med olika typer av funktions­variationer, så som asperger, autism och utvecklingsstörningar.

”Motverka själsliga liggsår”
Lars Ahlin arbetar med olika projekt inom äldre­omsorgen som ämnar skapa kultur och nyfikenhet. Kultur 365 är det projekt inom vilket kommunen arrangerar olika typer av resor för seniorer och genom projektet PlaymÄkers anordnas möten mellan den yngre och äldre generationen.

– När olika generationer integrerar med varandra, främst genom dagens teknik, stimuleras både minnen och sinnen och det uppstår ofta en stor nyfikenhet hos de äldre. Ofta kan det motverka de själsliga liggsåren. Förutom att öka livs­kvalitén för äldre i omsorgen så  lockar nya arbetssätt fler ungdomar att söka sig till äldreomsorgen.

”Kläs på för arbetslivet”
Helena Flodqvist, arbetshandledare på Södertälje kommun, matchar de med funktionsvariation mot arbetsplatser. För arbetsgivarnas trygghet görs kontinuerliga uppföljningar.

– Vi brukar säga att vi klär på personer med funktions­variation för arbetslivet och mottaglig­heten har hittills varit mycket positiv. Som anställd är du med och bidrar i vårt arbete att stödja människors strävan efter ett själv­ständigt liv.

Om det inte är möjligt att företagsplaceras kan en verksamhetsplats erbjudas. Monika Broo-Wiklund, Resultatenhetschef för daglig verksamhet, berättar om en populär verksamhetsplats: polis­caféet. Det är ett café där individer med funktions­nedsättningar arbetstränas tack vare metodstöd. Med fokus på delaktighet, självständig­het och utveckling kan det efter avslutad tid bli aktuellt med en företagsplacering.

– Enligt lag har du rätt till sysselsättning och en meningsfull dag och just poliscaféet är en väldigt trivsam verksamhetsplats. Arbetarna har ett bra samarbete med poliserna och är väldigt stolta över sitt jobb. Det är en win-win-situation för Södertälje där verksamhetsplatserna får en god service och arbetarna får arbetsplatser.

Läs mer här

Jobba i Södertälje

Min Doktor erbjuder patienter i behov av primärvård en snabb läkarkontakt dygnet runt och i hela Sverige. Som läkare kommunicerar du med patienten främst asynkront via text och bild, med möjlighet till telefon och videosamtal. Tillgång till diagnostik är en självklarhet. Den digitala plattformen förser läkaren med beslutsstöd som bygger på nationella behandlingsrekommendationer och algoritmer.

Enligt Henrik Kangro, medicinskt ansvarig på Min Doktor, innebär arbetet flera fördelar:

• Hos oss får du ta emot patienter i hela primärvårdsspektrat och frihet att själv välja när och varifrån du vill arbeta. Många av våra läkare vill lära sig arbeta digitalt och bidra till utvecklingen av framtidens vårdmöten. Du jobbar effektivt utan tidsbokning. Du får daglig fortbildning genom det kollegiala lärandet, både genom peer review och en gemensam chatt där de 100 läkarna inom mer än 20 specialistområden rådfrågar och utbyter erfarenheter med varandra.

• Alla typer av medicinska besvär lämpar sig inte för digital vård, som långvariga, komplexa besvär där en mer omfattande utredning behöver initieras, besvär där patienten redan har en pågående vårdkontakt, besvär som är av allmän rådgivnings­karaktär eller där en fysisk undersökning krävs. Vårt skriftliga anamnesupptag fungerar därför även som triageringsformulär för att identifiera dessa besvär och symtom och hänvisa de här patienterna till annan vårdnivå redan innan hon kommit i kontakt med en läkare hos oss. På så vis minskar vi risken för överkonsumtion och onödiga kostnader för patient och samhälle, samtidigt som vi kortar vårdköerna.

Virtuellt möte med patienten i centrum
– Vi vill ta fram lösningar som skapar nytta i hela värdekedjan, förklarar Mats Berggren som leder Mercks digitala forsknings- och utvecklingssatsning i Sverige. Vård- och omsorgssystemet idag är inriktat på att ta hand om oss på ett väldigt bra sätt när vi är sjuka, men med vår typ av tjänster kan man också förebygga problem innan de uppstått. Detta gör att patienterna mår bättre och att vårdapparaten avlastas för att kunna hjälpa de svårast sjuka. Digital teknik tillsammans med de nya läkemedel som är på väg till patienter skapar goda möjligheter till helt nya vårdrelationer mellan individer och vården.

I fokus på patientsidan är de som lider av sjukdomar som exempelvis MS, multipel skleros, infertilitet och diabetes. Exempelvis är MS en kronisk sjukdom som inte alltid syns utåt vilket gör det svårt för de som drabbas att få den förståelse och det stöd de kan behöva under sjukdomen.

– Även om det inte alltid märks utåt påverkas livet ofta mycket, vilket påverkar både jobb och relationer. Det är därför viktigt att bredda ansatsen och ta ett holistiskt perspektiv på hur personer kan få hjälp i sin vardag, konstaterar Mats Berggren.

Mäter nöjdheten med livet
Därför utvecklar Merck olika hjälpmedel som stöd till patienter i deras dagliga liv. Ett är ett digitalt verktyg som mäter en persons livstillfredsställelse och ger en person med MS en bättre förståelse för sin livssituation.

Lösningen kopplar till det växande område man kallar ”lyckoforskning” och baseras på WHO:s och OECDs riktlinjer för att mäta subjektiv livskvalitet. För en individ med MS ger det möjlighet till insikter kring vad de behöver för att må så bra som möjligt, Konstaterar Mats Berggren.

– Av tradition är sjukvården och forskningen bra på att mäta hur sjuka vi är. Detta är första gången någon försöker mäta livstillfredsställelse för MS på detta sätt, säger Mats. Självklart påverkar MS olika människor på olika sätt, men livstillfredställelse kan också mätas på gruppnivå vilket kan ge en djupare förståelse för ytterligare utveckling.

Projektet är i uppstartsfasen och valideras just nu tillsammans med neurologer och patientföreträdare.

– Det är ett väldigt intressant forskningsområde som jag tror på sikt kan leda till komplexa helhetslösningar som är extremt individuellt anpassade, avslutar Mats Berggren.

Merck är ett ledande globalt vetenskaps- och teknikföretag inom hälsovård, life science och avancerad materialteknik. Våra 50 000 medarbetare arbetar för att ytterligare utveckla teknologier som skapar, förbättrar och utvecklar liv – från läkemedel inom cancer, multipel skleros och fertilitet, till system för forskning och läkemedelsproduktion till den teknik som ger bildskärmarna på mobiler och läsplattor liv världen över.

Läs mer här

På Gotland är naturen alltid nära och avstånden korta. Att Gotlands lasarett är litet innebär inte bara att sjukvårdspersonalen alltid har nära till sina kompetenta kollegor, men även till de som fattar beslut. På öns lilla lasarett ryms många specialiteter, akutsjukvård samt förlossning. Här finns möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll och få en bredd i yrkeskunnandet. 

-Många väljer att arbeta här just på grund av den bredd de kan utveckla samtidigt som stöd finns till hands i form av skickliga kollegor och närvarande chefer. Men vi ser också att det är själva ön som lockar, säger HR-chefen Nina Ljung. 

Gotlands litenhet, tillsammans med sin unika natur och möjligheten att enkelt kunna kombinera en aktiv fritid med bra skolor, härligt boende och ett utvecklande arbete gör öns lasarett till en attraktiv arbetsplats. Nyligen visade en nationell rapport* att Gotlänningarna känner sig tryggast i landet och på lasarettet märks det för här har många arbetat länge.

-Det gör att de kan erbjuda ett bra stöd och handledning till våra nya kollegor, avslutar Nina Ljung. 

* Rapporten ”Svenskarna och trygghet” som tagits fram av Verisure i samarbete med Kantar Sifo i juli 2017

Läs mer här

Salas lilla men vackra stadskärna har anor från 1600-talet och i Sala kommun, som har omkring 22 000 invånare, är naturen alltid nära inpå. Här finns gott om strövområden och öppna landskap och Sala silvergruva, som efter 500 år i drift nu är nedlagd, har blivit ett populärt rekreationsområde.

Från Sala är det enkelt att pendla till Västerås, Örebro, Uppsala och Stockholm och här finns möjligheten att köpa hus och lägenheter till låga priser. Just nu rekryterar Sala kommun socionomer, fysioterapeuter, sjuksköterskor och arbetsterapeuter inom området vård och omsorg.

- Jag kände mig hemma från första stund här i Sala, säger Asus Sharif som är boendechef för ett stödboende för ensamkommande inom integrationsenheten i kommunen. Hon har bott i Sala kommun i tjugo år och trivs.

- Här får jag fortlöpande handledning och utbildning och kan enkelt samarbeta med olika instanser eftersom avstånden inom kommunen är korta, säger hon. Här i Sala får jag som chef möjlighet att fokusera på arbetsmiljöfrågor för mina medarbetare. Att medarbetarna ska känna sig trygga och delaktiga i sitt arbete är en viktig del av kommunens strategi för att minska sjukskrivningstalen och bygga en hållbar verksamhet. De vet att om de ska kunna ställa krav på sina medarbetare, måste de också ge dem rätt förutsättningar för att kunna möta kraven. För socialchef Per Ström är medarbetarna den bärande byggstenen i kommunens verksamhet. Inom området vård och omsorg är han därför väldigt noga med att satsa på personalen som erbjuds kontinuerligt stöd i sina arbetsuppgifter. Här finns möjligheten att utvecklas i sin profession, både som individ och tillsammans med sina kollegor. Kommunen utvecklas ständigt och använder gärna ny teknik inom en rad områden för att underlätta och förenkla arbetet för sina medarbetare och skapa förutsättningar för bättre vård och omsorg.

-Sala är en kommun av lagom storlek, med korta beslutsvägar, god kontinuitet i bemanningen, god stämning och vi är utvecklingsbenägna både när det gäller arbetsmetoder och teknik, avslutar Per Ström. Kontakta Sala kommun direkt om du vill veta mer.

Läs mer här

– Det är ett krävande jobb, det går inte att sticka under stol med. Men tillsammans med medarbetarna har vi lyckats identifiera vad som behövde ändras. Nu är det positiv stämning och vi har inte haft så låg personalomsättning på två år, säger verksamhetschef Jenny Torpman-Fredriksson. 

Receptet var att verkligen lyssna på hur medarbetarna upplevde arbetssituationen och vad de behövde för hjälp. Administrativt stöd och juridisk handledning stod högst på önskelistan.

–I den mån vi kunnat har vi gett handläggarna det stöd de efterfrågat och de har varit delaktiga i besluten. Nu har vi administrativ personal som avlastar, juridisk rådgivning och bättre ordning och tydligare rutiner, säger Jenny Torpman-Fredriksson. 

Förändringarna har gett handläggarna bättre förutsättningar och minskat stressen.

– Som helhet har vi fått en mer rättssäker verksamhet där vi tar tillvara medarbetarnas kompetens. Vi är stolta över våra medarbetare och den fina arbetsglädje vi har i Botkyrka, säger Jenny Torpman-Fredriksson. 

Läs mer här