Inagården har ett tydligt upplägg och en väl genomarbetad modell som de arbetar efter, Inagårdsmodellen, som i sin tur grundar sig i evidensbaserade metoder och ett miljöterapeutiskt förhållningssätt.

– Behandlingen består av tre delar: insikt, normalisering och aktivering. Genom att kartlägga deras intressen låter vi våra klienter aktivera sig och normaliseras till samhället. Vi ger dem något att hålla fast vid även när de lämnar Inagården, säger Håkan Eklund.

Normalt sett blir de boende kvar i 2-4 år. När det är dags för utslussning görs den varsamt och Inagården finns kvar som stöd en lång tid efter det att personen lämnat.

Möjlighet att lyckas varje dag
Inagården fungerar lite som en helhetslösning. De sköter all logistik och kontakt med kommunen och har sjuksköterskor och psykiater på plats.

– Vi har mycket personal hos oss och jobbar oftast i smågrupper, så de boende på ett tryggt sätt kan öva på att bli delaktiga i samhället. Genom daglig sysselsättning ger vi våra klienter möjlighet att lyckas varje dag, avslutar Håkan Eklund.

T.v: My Namslauer, som länge försökte få bra hjälp mot psykisk ohälsa, och Poul Perris, rektor vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi, CBTI. T.h: Viveca Koch och Jakob Jones, studenter vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi.

Psykoterapi kan minska den psykiska ohälsan – om den ges rätt förutsättningar

Behovet av kvalificerad hjälp ökar i takt med den stigande psykiska ohälsan, samtidigt som vården alltmer går på knäna. I ett sådant läge är det lätt att samhället hemfaller åt försök med snabba lösningar, vilket dessvärre riskerar att slå tillbaka och skapa nya problem. Det menar Poul Perris, rektor vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi, CBTI, vid Sabbatsbergs Sjukhus, Stockholm. – Vi får inte hamna i en situation där vi tullar på kompetenskraven hos behandlarna eller beskär förutsättningarna för behandlarna att kunna göra ett fullgott jobb, säger han.

Professionens delansvar i försöken att stävja den psykiska ohälsan är att säkerställa hög kvalité på den vård som erbjuds. I ett första steg behöver den psykoterapeutiska vården varudeklareras på ett tydligare sätt än i dag, menar Poul Perris.

KBT är ett paraplybegrepp, inte en teknik eller en metod.

– Vid CBTI har vi en KBT-profil mot schematerapi som är en förenande och integrerande terapiansats som utöver kognitiv teori och inlärningspsykologi även har affekt och utvecklingspsykologi som teoretisk grund. Detta möjliggör ett helhetsperspektiv i förståelsen för psykisk ohälsa som främjar att patienten känner sig ordentligt sedd och förstådd, samt öppnar upp för mer riktade interventioner, säger Poul Perris.

Felaktig ordination en risk
Han menar att felaktig ordination och genomförande av psykoterapi inom vården utgör ett allvarligt risktagande, såväl för patienterna som för den enskilde behandlaren.

– Det finns mycket psykisk ohälsa som patienter söker för som inte låter sig fångas i en befintlig manual. En patient som till exempel lider av både panikångest, depression och svårigheter i nära relationer behöver mötas utifrån ett helhetsperspektiv, bortom avgränsade manualer för specifika tillstånd. Det är här den kvalificerade kompetensen hos behandlaren blir avgörande, säger han.

Som legitimerad psykoterapeut är man expert i psykoterapi och tränad att utföra kvalificerade bedömningar och behandlingar, även där befintlig evidens är bristfällig, så som ofta är fallet.

”Vården ska inte vara som ett chokladhjul på Gröna Lund”
My Namslauer hade länge lidit av psykisk ohälsa. I många år försökte hon få bra hjälp, utan att lyckas.

– Jag har träffat skolkuratorer, samtalskontakter på vårdcentraler och kuratorer inom psykiatrin. Vissa av dem har varit total katastrof, andra har varit som att ta en fika med en kompis. Till vårdcentralen var väntetiden tre månader. Väl där fick jag behandling begränsad till fem tillfällen. Vem kan ändra sitt liv på fem timmar tillsammans med en främling? Inte jag i alla fall, säger hon.

Till slut lyckades hon få kontakt med och träffa en student som gick sin psykoterapeututbildning vid CBTI.

– Riktig terapi är annorlunda. Man jobbar hårt med sig själv och många gånger är det riktigt intensivt. Min terapeut mötte mig som en riktig människa och hjälpte mig verkligen att förstå mitt inre känsloliv och vägledde mig till avgörande förändring. Vården ska inte vara som ett chokladhjul på Gröna Lund, man ska inte behöva ha tur för att få tillgång till rätt vård, säger hon.

Christian Franzetti, vd på Arch of Scandinavia.

Laserteknik kan vara verktyget för framtidens behandlingar: ”Gott om positiva forskningsresultat”

Att använda sig av laserbehandlingar för att behandla inflammationer och andra åkommor blir ett allt mer populärt alternativ runt om i världen. I Sverige är kunskapen om ämnet ännu relativt lågt – något som Arch of Scandinavia har som vision att ändra på.
– Vi arbetar för att få in en kliniskt validerad teknologi i vården. Laser kommer med många vinningar på flera olika plan, berättar Christian Franzetti, vd på Arch of Scandinavia.

Vi befinner oss i en tid där mycket pratas om framtidens teknik och utveckling av banbrytande behandlingar. Samtidigt existerar revolutionerande metoder redan i dag, och den amerikanska trenden ”bio-hacking” har börjat få fäste även i Sverige.

– Genom laser stimuleras celler i kroppen för att aktivera önskade processer och användningsområdena är många, förklarar Christian Franzetti.

Grön laser tömmer fettceller
Med hjälp av beprövad vetenskap och kliniska tester har ny teknik utformats för att stimulera kroppen till att fungera så bra som möjligt. Tekniken kan appliceras inom mycket annat som tidigare varit svårbehandlat, enligt Christian Franzetti, så som hjärnskakningar, trauman och olika smärttillstånd.

– Fettsugning som vi känner den innebär väldigt mycket arbete, biverkningar och eventuella komplikationer. Ta då grön laser som exempel; den tömmer fettceller. Efter sex behandlingar motsvarar det volymen av ett fettkirurgiskt ingrepp på 2 liter, vilket påvisats i kliniska studier. Dessutom bibehåller fettcellen dess funktion, produktionen av cirka 600 proteinhormoner, vilket är en viktig beståndsdel i det endokrina systemet, den skall man vara rädd om.

Ett potentiellt verktyg mot autism
Det finns gott om positiva forskningsresultat för att se laser som framtidens behandlingsmetod.

– Jag kan ofta undra varför man väljer att helt se förbi elektromagnetisk puls som en implementerad del i vården, när bioelektrisk spänning är en av de mest fundamentala delarna i vår cellulära funktion. Vi är de i världen med mest klinisk evidens för denna teknologi.

Nyligen publicerades studier kring laserteknik i det synliga spektrumet av ljus, 635nm, för att lindra svår autism hos barn. I studier har upp till 80 procents reduktion av samtliga spektrum i ABC skalan, som är den standardiserade mätskalan inom Autism spektrat, uppmätts efter åtta behandlingar över fyra veckor, fem minuter per behandling.

Mage Tarm
– Genom laser kan vi bland annat stärka kommunikationen mellan mage, tarm och hjärna. Detta genom aktivering av vagusnerven och ökad energi av samtliga lober i hjärnan. Att mage tarm har en tydlig koppling till många av våra förekommande hälsoproblem är idag ett accepterat faktum, och genom ökad kommunikation i vagusnerven kan flertalet av dessa lindras.

Det finns dessutom ett stort antal av andra typer av laser med andra fokusområden. Christian Franzetti berättar att blå laser effektivt kan ta kål på allt från nagelsvamp till olika typer av virus. Det finns studier publicerade som påvisar att det kan motverka Covid-19.

– Det vi ser genomgående idag är att det kommer kunder till klinikerna där det handlar om att optimera, blir piggare, få bättre sömn, och förbättra orken. Detta kan man mäta relativt enkelt med blodprov, där syresättning, IL6, oxidativ stress med mera påvisas. En sådan studie publicerades förra året i Sports World Magazine.

– Vi kommer fortsätta behandla så många människor som möjligt på våra Human Re:charge kliniker. Fortsätta skapa lyckade exempel, så det till slut blir en rörelse om det så handlar om sårläkning, utbrändhet eller ökad prestation. Evidensen är på plats sedan många år tillbaka, det handlar idag mer om att få etablissemanget att förstå, säger han och avslutar:

– Vi finns på Clinic Human Re:charge på Linnégatan 7 i Stockholm för den som vill boka en behandling, välkommen in!

En annan spännande nyhet för året är att hotell Tylösand i Halmstad som det första destinationshotellet i Europa, har byggt bio-hacking spa med denna teknik.

Alla har rätt till god och näringsrik mat

Genom att äta en balanserad och näringsrik kost kan vi förebygga en rad sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, diabetes men också undervikt och näringsbrist. På Findus Special Foods har man under mer än 50 år jobbat med att ta fram produkter och recept som vänder sig till personer med tugg- och sväljsvårigheter, i syfte att ge dem möjlighet att äta sig mätta på god, näringsrik och varierad kost.
– Det kan innebära ett stort lidande att inte få i sig tillräckligt mycket mat och näring med undernäring som följd, säger Ewa Hansson, dietist och försäljningschef på Findus Special Foods.

Goda matvanor är en viktig del av den generella folkhälsan, men mat skapar också andra värden såsom välbefinnande och är en viktig social aspekt. Allt detta har Findus i åtanke vid utvecklandet av Special Foods produktsegment som vuxit fram sedan 70-talet.

– Special Foods har ett sortiment av unika produkter för personer med tugg- och sväljsvårigheter, där det finns olika nivåer av konsistenser på maten – allt från flytande till grov patékonsistens – beroende på personens behov. Oavsett grad av tugg och sväljsvårighet ska maten vara näringsrik, varierad och lätt att tugga och svälja, säger Ewa Hansson.

Utöver produktsortimentet erbjuder Special Foods även utbildning för köks- och vårdpersonal, i syfte att öka kompetensen om tugg- och sväljsvårigheter samt ge inspiration till hur man lagar och presenterar maten på bästa sätt.

– Det är viktigt att det ser aptitligt ut, man äter ju med ögonen också, säger Ewa.

Byta ut istället för att välja bort
Tugg- och sväljsvårigheter kan bero på medfödd funktionsnedsättning men det vanligaste är att man får dessa problem senare, på grund av till exempel en stroke, demens eller med stigande ålder. Ibland kan det vara svårt att veta vad man ska äta istället när den vanliga maten inte går att äta längre. Det blir lätt så att man tar bort saker man inte kan äta, utan att ersätta det med något, Maten blir ensidig vilket i värsta fall kan leda till undernäring. Men livskvaliteten påverkas också.

– Med hjälp av våra produkter kan man äta den där köttbiten ändå. Man behöver inte välja bort – bara byta ut till något som är mer anpassat till ens tugg- och sväljförmåga, avslutar Ewa.

Digitala nycklar som aktiveras när larmet går

Tänk dig att du är ambulanspersonal på väg mot en patient som larmat via 112 – men när du kommer fram till porten tar det stopp. Utan kod och utan nyckel tvingas du påkalla uppmärksamhet från grannar i hopp om att någon ska öppna porten eller tillkalla hjälp från räddningstjänst, polis eller låssmed så du kan komma in i fastigheten och göra ditt jobb. När du till slut lyckas komma in till din patient har dyrbar tid redan spillts. Nu finns det äntligen en lösning på problemet – den SOS Alarm-anslutna tjänsten Smart passage.

Att ambulanspersonal hindras från att göra sitt jobb eftersom de inte kommer in i fastigheten är inget unikt scenario, utan tyvärr något som sker allt för ofta. Det är ett stort problem som kostar både tid, pengar och stress hos den som behöver få hjälp. Men lösningen är lika enkel som den är självklar; digitala nycklar som aktiveras när larmet går.

Smart passage ger digital access och säkerställer inpassering för samhällets resurser vid larm. Inpassering kan ske med olika tekniska lösningar som enkelt kan integreras med i stort sett alla passer- och nyckelsystem, vilket gör det till en smidig och värdefull tilläggstjänst för fastighetsägare.

– Situationen med låsta portar har varit ett problem i många, många år. Det skapar en onödig väntan som i sin tur leder till en otrygghet och en frustration hos såväl vårdpersonal som patient. Det gör också att viktiga samhällsresurser ofta uppehålls helt i onödan. Smart Passage löser alla de här problemen, säger Malin Cohn, produktägare på SOS Alarm.

En säker och trygg tjänst
När det kommer till inpasseringen är säkerhetsaspekten A och O. Med Smart passage behöver de boende aldrig vara oroliga att någon obehörig får tillgång till fastigheten. Behörigheten till porten aktiveras nämligen endast när larmet har gått.

Smart passage används även av räddningstjänsten, bland annat för att få tillgång till fastigheter med automatiska brandlarm där tidsvinst ges med den digitala lösning som Smart passage ger.

– En passage är endast möjlig om det finns ett larm, antingen ett automatiskt brandlarm eller ett inringt 112-samtal – annars är nyckeln eller taggen helt obrukbar, försäkrar Malin Cohn.

När en fastighet ansluts till Smart Passage syns det i SOS Alarms system och behörigheten skickas med larmet till ambulansen eller brandbilen. I dagsläget är intresset stort och förhoppningen är att allt fler kommer att ansluta sig – inte minst för att förenkla det dagliga arbetet för ambulans- och räddningspersonal.

– Vi har flera räddningstjänster, regioner och fastighetsägare anslutna och utrullningen pågår för fullt. Det är bara att hänga med i utvecklingen, avslutar Malin Cohn.

Kliment Gatzinsky, neurokirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Eva Clausson, Customer Training Specialist på Boston Scientific och Roger Ahlgren, Health Economy & Market Access manager på Boston Scientific.

Så kan vården bli bättre på behandling av patienter med långvarig nervsmärta

Uppskattningsvis 7-10% av befolkningen lever med nervsmärta, ett tillstånd som ofta är kroniskt och innebär ett stort lidande och en försämrad livskvalitet för den drabbade. Med hjälp av ryggmärgsstimulering (SCS) kan fler patienter bli smärtlindrade, eller till och med smärtfria, men för att det ska ske krävs större kunskap och mer resurser, menar man på Boston Scientific.

Nervsmärta är en mycket specifik typ av värk som är skärande och brännande, ofta tillsammans med stickningar och domningar. När smärtan har pågått i över sex månader räknas den som kronisk. Kronisk smärta är den näst vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige, och en stor kostnad för samhället. Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) uppgår de direkta och indirekta kostnaderna för långvarig smärta till 90 miljarder kronor per år.

De patienter som haft ihållande neuropatisk smärta i 3-6 månader, och där medikamentell behandling, fysioterapi eller kirurgi inte hjälper, kan få bukt med smärtan med hjälp av ryggmärgsstimulering (SCS). I Sverige sker 3-400 nyinläggningar av system för ryggmärgsstimulering varje år men antalet hade kunnat vara större om kunskapen varit mer utbredd och resurserna fler.

– Kapaciteten vad avser tillgänglighet på operationssalar är ett problem som har eskalerat under pandemin. SCS och liknande behandlingar prioriteras tyvärr inte särskilt högt ur ett akut medicinskt perspektiv då vi har andra patienter som behöver prioriteras högre, berättar Kliment Gatzinsky, neurokirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Många hinder i vägen
Kunskapsbristen avseende SCS är utbredd.

– Kunskapen om SCS är fortfarande ganska begränsad vilket leder till att många patienter inte får remiss för vidare behandling hos smärtspecialist. En stor grupp av patienterna får inte chansen att prova andra behandlingsalternativ. Men det finns olika orsaker till att fördröjningar sker, säger Kliment Gatzinsky.

Ett annat hinder är att materialkostnaden för inläggning av ett SCS-system kan upplevas som hög – men den tjänas snabbt in när behandlingen fungerar. Patienten kan dra ner på läkemedel och många kan återgå till arbetet igen, vilket bidrar till samhällsnyttan. Det finns en god vetenskaplig dokumentation ur ett långtidsperspektiv som visar att kostnaderna i samband med inläggningen av ett SCS-system ofta tjänats in på 2-3 år, säger Kliment Gatzinsky.

Möjligheten till ett bättre liv
Patienter som får behandling med SCS har en historik av långvarig smärta vilket i sin tur har lett till sömnsvårigheter, depression, inkomstbortfall och problem med familjelivet. SCS kan vara möjligheten till ett bättre liv.

– Jag glömmer aldrig en patient som började gråta av lycka på operationsbordet när vi slog på stimuleringen eftersom hon var smärtfri för första gången på många år. Eller mamman som redan under testperioden med SCS-behandling kunde följa med sin dotter och titta när hon utövade sin idrott. En obeskrivlig lycka som gav nytt framtidshopp till en person som levt med långvarig smärta i flera år, säger Eva Clausson, Customer Training Specialist på Boston Scientific.

– Att kunna erbjuda SCS till fler patienter med långvarig nervsmärta innebär stora vinster för patienten men även för samhället i stort. För att nå dit behövs fler resurser, större kunskap och ett standardiserat vårdförlopp som alltid tillämpas vid denna typ av tillstånd. Vi har inte råd att inte behandla patienterna på rätt sätt, avslutar Roger Ahlgren, Health Economy & Market Access manager på Boston Scientific.

För allas rätt till information och förberedelse på ett sätt man förstår

Varje dag tvingas barn och ungdomar möta sjukvården stressade och oförberedda. En upplevelse som både kan komplicera vård och behandling och sätta spår resten av livet. – Trots lagstadgade rättigheter och vetenskapligt stöd orsakas sjukvårdsrelaterad stress och oro ofta av en otillräcklig förberedelse och förståelse inför det som väntar säger Gunilla Lööf, medicine doktor och narkossjuksköterska, som under många år arbetat med förberedelse av barn och ungdomar inför sjukvårdskontakt.

Gunilla var med och grundade webbsidan Narkoswebben redan 2006. Hon insåg att för att nå barn och ungdomar behövde hälso- och sjukvården använda sig av nya vägar – som digitala plattformar.

– Det är på webben dagens barn och ungdomar söker information, leker och lär också inför kontakt med sjukvården. För att hjälpa dem att navigera rätt och för att säkerställa innehåll, utformning och medicinsk kvalitetssäkring av den information de möter är det viktigt att vi inom sjukvården finns väl synliga där. Webben ger oss också möjligheten att förmedla vårt budskap på olika sätt, något som har stor betydelse både för att möta barn i olika åldrar och med olika erfarenheter som för att stimulera barns förståelse och lärande. Studier visar dessutom att både barn och vuxna tar till sig medicinsk information bättre när den förmedlas via webb jämfört med exempelvis traditionella tryckta informationsbroschyrer, säger Gunilla.

Vårdupplevelser sätter spår
Engagemanget för barn och ungdomars rätt till information grundar sig i Gunillas personliga erfarenheter av att som barn tvingats möta sjukvården oförberedd.

– Förutom en rädsla för sjukvården plågades jag både av separationsångest och dödsrädsla under uppväxten. Jag delar dessa erfarenheter med många barn och ungdomaroch mörkertalet är troligen långt större än vi anar, säger Gunilla.

Över hälften av alla barn och ungdomar som ska sövas och opereras uppvisar en kraftig stress och oro. Något som bland annat kan leda till psykologisk påverkan, mer smärta och läkemedelsbehov i direkt anslutning till sjukhusvistelsen, men även på längre sikt med ängslighet, sängvätning, sömn- och matrubbningar.

– Förberedelse och förståelse är avgörande för att etablera trygghet både före, under och efter kontakt med sjukvården. Narkoswebben tillgodoser detta behov på ett åldersanpassat och pedagogiskt sätt, säger Gunilla.

Viktigt med ålderanpassad information
En nyckelfrågeställning vid vård av barn och ungdomar är att hålla dem informerade om det som sker menar Per-Arne Lönnqvist, professor och narkosläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

– Det är otroligt viktigt att alla får en adekvat, ålderanpassad information så att de är förberedda på vad som väntar. Det händer att föräldrar förminskar eller ljuger om den medicinska behandlingen i tron om att skydda barnet, något som blir problematiskt eftersom barnet hamnar i en situation det inte är förberedd på. Det är viktigt att alla barn och ungdomar får information som de förstår och här fyller Narkoswebben en ovärderlig funktion, säger han.

Han får medhåll av Helena Ehnbom, vars son lider av barnreumatism och sövdes för första gången när han var endast två år.

– Narkoswebben blev en otroligt viktig resurs för att förstå hur processen går till, men framför allt för att kunna förbereda Edvin på vad som skulle hända på ett sätt som var begripligt för honom. Narkoswebben har verkligen tagit avstamp i att på ett pedagogiskt sätt förklara hur och varför, vilket är otroligt värdefullt, särskilt när det gäller de mer obehagliga delarna. Min personliga erfarenhet är att både barn och föräldrar kan undgå en mängd traumatiska situationer genom att vara väl förberedda, säger hon.

MediPrep – barnen och ungdomarnas egen medicinska sajt
– Det har länge saknats en nationell, medicinskplattform med information riktad till barn och ungdomar, säger Gunilla.

Då 1177.se under våren 2019 kraftigt reducerade sin information riktad till denna målgrupp beslutade hon sig därför att ta saken i egna händer. Med ekonomiskt stöd från Allmänna Arvsfonden och tillsammans med målgruppen, representanter från hälso- och sjukvården och brukarorganisationer tas nu erfarenheterna av arbetet med Narkoswebben vidare i en bredare satsning med syftet att skapa en medicinsk paraplysajt med information riktad till till barn och ungdomar. Sajten kommer bära namnet MediPrep.

– Istället för att alla organisationer och regioner i landet skapar sin egen information satsar vi på samarbete. Vi för samman all befintlig digital medicinsk information riktad till målgruppen på en gemensam plattform och använder pengarna till att tillsammans utveckla det som saknas, säger Gunilla.

Mediprep kommer att lanseras under hösten 2022. Allt innehåll baseras på klinisk och vetenskaplig evidens och utvecklats av ett multidisciplinärt team tillsammans med barn och ungdomar i olika åldrar och erfarenheter av hälso- och sjukvård.

Gunilla frågar sig ofta varför förberedelse av barn och ungdomar inte likställs med andra medicinska förberedelser trots att vi vet att det i så hög grad påverkar dem negativt att tvingas möta sjukvården oförberedda.

– Jag kommer aldrig att sluta arbeta för allas rätt till information och förberedelse på ett sätt man förstår och kan ta till sig, jag vet ju vad det innebär att vara rädd på sjukhus. Vi behöver inte tveka om att barn och ungdomars möte med sjukvården sätter spår, frågan är vilka spår vi vill sätta, avslutar Gunilla.

På Narkoswebben kan barn, ungdomar och närstående lära sig mera om kroppen, hur det är att vara på sjukhus och vad som händer före, under och efter narkos och operation.

• Narkoswebben är framtagen för att passa alla barn och ungdomar innehållsmässigt, tekniskt, pedagogiskt och språkligt.

• Narkoswebben är fri att länka till och kan användas oavsett lokala eller nationella rutiner.

• Narkoswebbens delar för barn och ungdomar finns fullt utvecklade på svenska och engelska. Information för vuxna finns tillgänglig på 32 olika språk.

• Narkoswebben är idag en etablerad del av svensk barnsjukvård och har i tillägg besökare från 120 tal olika länder varje månad.

• Narkoswebben är finansierad av Allmänna Arvsfonden och Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Läs mer på www.narkoswebben.se

Category: Vård

Ett HVB-boende som inte vänder bort blicken