Patienterna som kommer till Remeo har ofta vårdats en längre tid på en intensivvårdsavdelning eller intermediärvårdsavdelning, men kommit ur det mest akuta skedet.

– Komplikationer kan uppstå efter nästan vilken diagnos som helst och leda till LKS. Våra patienter har tillbringat en längre tid på sjukhus, ofta veckor eller månader, och behöver rehabilitering för att klara så grundläggande saker som att andas, hosta, prata, svälja och sitta upp, säger Anna Cedborg, överläkare och verksamhetschef. Både hon och Eva Sundman, överläkare och medicinsk direktör, har själva jobbat med intensivvård på universitetssjukhus under många år och vet hur det är när patienten befinner sig i ett akut skede.

– Men under återhämtningsfasen behövs andra tillvägagångssätt, säger Eva, och det tar tid att komma tillbaka till livet. Det multidisciplinära medarbetarteamet gör en individuell vård- och rehabiliteringsplan för varje patient. Alla bidrar med sina specifika kunskaper och erfarenheter för att patienten ska få en trygg och säker vård och rehabilitering och avancerad medicinteknisk utrustning är central.

Miljön är också viktig för tillfrisknandet. Remeo är beläget i natursköna Sköndal, strax söder om Stockholm, och lokalerna utformade för en harmonisk upplevelse. Men det viktigaste för patienterna är ändå det djupa engagemang och den stora erfarenheten av just LKS som Remeos medarbetare har. Det är viktigt att se helheten och ge patienten hopp, säger Elaheh Nademi, sjuksköterska på Remeo sedan 2018.

– Vårt team har byggt upp en enorm kunskap om LKS och vi tar även uppdraget att förmedla kunskapen vidare på stort allvar, säger Eva som är ansvarig för Remeos forskning, utveckling och utbildning. Vi har i vår startat en högskolekurs för sjuksköterskor tillsammans med Karolinska Institutet, där vi lär ut vård och rehabilitering av patienter med LKS.

Remeos forskning syftar till att förbättra vården för patienter med LKS genom ökad förståelse av sjukdomsförlopp och effektiva behandlingsmetoder.

– Vi vill fortsätta att utveckla konceptet och sprida kunskap om LKS. De långa och komplicerade vårdförloppen är mycket resurskrävande. Vi vill göra vården ännu bättre, för att patienterna förtjänar det, men effektivare metoder är också en förutsättning för att resurserna ska räcka till i framtidens sjukvård, säger Anna.

– Under covidpandemin märkte vi hur allt fler i samhället fick upp ögonen för hur man mår efter en längre tids allvarlig sjukdom. Vi hoppas att fler också förstår hur viktigt det är för patienterna, och för hela hälsoekonomin, att patienter med LKS får rätt vård i rätt tid, säger Anna.

Remeos unika koncept är en nyckel för att framtidens vård ska fungera effektivt och kliniken står redo att öppna ännu fler vårdplatser för att möta behovet.

Inom sjukvården används ofta sprutor för att injicera läkemedel. Vanligtvis fylls sprutor manuellt från glasampuller med koncentrerat läkemedel. Ofta ska det därefter ske en korrekt utspädning av läkemedlet så att dosen till patienten blir korrekt. Det ska också fästas etiketter på sprutorna som också måste desinficeras före användning.

Denna manuella process tar tid och innehåller moment då läkemedlet kan kontamineras av bakterier från omgivningen. I stressade situationer ökar risken att begå misstag vilket kan få allvarliga konsekvenser för patientsäkerheten.

Många fördelar med förfyllda sprutor från Aguettant Nordic

Användandet av förfyllda sprutor spar dyrbar tid jämfört med att använda manuellt förberedda sprutor. Har man hundratals patienter om dagen i en stor sjukvårdsorganisation så frigörs värdefull tid som kan läggas på annan vård.

Men tid handlar också om att rädda liv. Vid akutsituationer som ett hjärtstopp kan varje sekund vara avgörande. En spruta förfylld med en korrekt dos läkemedel kan vara skillnaden mellan liv och död.

Förfyllda sprutor förenklar arbetsprocesserna, minskar kognitiv komplexitet under förberedelserna av medicinen och minimerar den potentiella risken för medicineringsfel.

Förfyllda sprutor har mindre påverkan på miljön eftersom både avfallet och svinnet av läkemedel minskar.

För vissa operationer ska det finnas sprutor fyllda med läkemedel och klara att använda. I en betydande andel av dessa operationer behöver de inte utnyttjas, och slängs då. Detta är ett enormt slöseri som bruket av förfyllda sprutor åtgärdar.

Enligt en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och regioner (SKR) och fackförbundet Kommunal ska alla som jobbar deltid i äldreomsorgen erbjudas heltidstjänster senast 2024. Järfälla går ett steg längre. Där har kommunfullmäktige beslutat att heltid ska vara norm i äldreomsorgen och att alla nyrekryteringar ska vara heltidstjänster.
– Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare och höja statusen på yrket genom att inte bara erbjuda heltidsanställningar utan även utbildning till under-sköterska för dem som inte har det, säger Lennart Nilsson, kommunal-råd och ordförande i äldrenämnden.
Till skillnad från många andra kommuner, ger Järfälla medarbetarna möjlighet att utbilda sig till undersköterska genom heltidsstudier på betald arbetstid. Till hösten kommer det även att erbjudas stöd i svenska språket genom språkhandledare på vård-och omsorgsboendena och språkskola för medarbetare i hemtjänsten, egen regi.
– Vi vill underlätta för medarbetarna att lyckas med sin kompetensut-veckling. Både Äldreomsorgslyftet och språkskolan sker i samarbete med Lärcentrum i Järfälla, vilket möjliggör smarta skräddarsydda lös-ningar, säger Anneli Lagerberg, avdelningschef på socialförvaltningen, vars erfarenhet och idéer till stor del ligger till grund för det som kommit att bli Järfällamodellen.

Pilotprojekt på två äldreboenden
Tallbohovs och Olovslunds vård- och omsorgsboenden var först ut på Heltidsresan som startade i oktober 2021, och som syftar till att införa heltidsanställningar för personalen i äldreomsorgen.
– Heltidsresan är Järfällas egen modell där vi inte bara tittar på sche-maläggning utan också ger medarbetarna ökade förutsättningar att orka arbeta mer. Vi har bland annat infört tid för reflektion och återhämtning på arbetstid, berättar Mihaela Vuksanovic, projektledare.
Två timmar i månaden får medarbetarna tid att reflektera och en timme i månaden är deras välmående i fokus med föreläsningar, yoga, promenader eller någon annan hälsofrämjande aktivitet.
– Den här förändringen görs tillsammans med medarbetarna. Reflektions-tiden är till för att medarbetarna ska kunna utvärdera arbetssituationen och utbyta erfarenheter, fortsätter Mihaela.

Bättre scheman ger tid för återhämtning
Erik Larsson, undersköterska på Tallbohov, uppskattar förändringarna.
– Vi har reflekterat över arbetssituationen tidigare också, men det blir mer struktur i det nu – alla får komma till tals i arbetsgruppen och vi har även börjat koppla den dagliga verksamheten till vår värdegrund.

När man nu implementerar satsningarna har det blivit viktigt att också se över schemaläggningen.
– I och med att fler går upp till heltid har vi utökat grundbemanningen och kunnat ta bort långpass. Medarbetarna får mer tid till återhämtning och fritid – det är lättare att få ihop livspusslet helt enkelt, säger Mitra Bejan-pour, verksamhetschef på Tallbohov.

En givande roll
Alla dessa satsningar ska i förlängningen leda till att den enskilde blir mer nöjd och känner sig delaktig.
– När de äldre mår bra och har en meningsfull tillvaro så gör vi medarbe-tare också det, säger Erik.
Han har nyligen utbildat sig till undersköterska och valt att gå upp till heltid i samband med Heltidsresan och vill gärna poängtera hur givande det är att arbeta i äldreomsorgen.
– Man fokuserar ofta på utmaningarna i det här yrket, men det är otroligt roligt också. Det är en väldigt givande roll att ha, att vara någons stöd. Jag är glad att jag utbildat mig till undersköterska. Det är bra att jobbet professionaliseras och att det blir en skyddad titel.

För att möta behovet av fortbildning har Medster skapat en e-learning speciellt anpassad för medarbetare inom hälso- och sjukvården. 

Idag lyfter vi särskilt vår satsning för primärvården – Primärvårdcirkeln. Där möts föreläsare och deltagare en gång i månaden online för att lyssna till en inspirerande föreläsning och göra övningsfall i grupper. Övningarna baseras på patientfall från det verkliga arbetet på vårdcentraler för att ge deltagarna största möjliga nytta i sitt dagliga arbete. 

Primärvårdcirkeln bygger på att deltagarna kopplar upp sig online för att lyssna till en föreläsning innan de delas in i smågrupper för att lösa fall tillsammans.  Det finurliga med det digitala konceptet är att de deltagare som inte har möjlighet att närvara under sessionen kan ta del av materialet efteråt. Fallen kan lösas och kommenteras asynkront, och föreläsningarna spelas in. 

Medsters vision är att varje medarbetare i vården ska kunna lära sig mer, var som helst, när som helst på ett klimatsmart sätt. 

 “Primärvårdcirkeln ger oss möjlighet att erbjuda alla våra medarbetare utbildning av hög kvalitet. Oavsett var de arbetar och befinner sig” - Seika Lee, chefläkare till 14 vårdcentraler på Doktor.se.

Läs mer om Medster här

Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som mellan 200 000–300 000 svenskar lider av idag. Dödligheten är hög, i synnerhet inom det första året efter diagnos. Tillståndet går att behandla men vården av hjärtsviktspatienter är ojämlik även om prognosen har förbättrats.
– Det är mycket glädjande att vi idag har en stor arsenal av läkemedel och behandlingar som vi kan erbjuda och det tillkommer nya varje år. Kruxet är att många hjärtsviktspatienter inte har tillgång till hela den behandlingen. Många i den här patientgruppen är underbehandlade, säger Frieder Braunschweig, professor och verksamhetschef vid Hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset.

Anledningen till det är enligt Frieder Braunschweig att varken hjärtsvikt eller arytmi fått samma fokus som till exempel hjärtinfarktpatienter som idag har en mycket väl organiserad vårdkedja.
– Det är särskilt viktigt att hjärtsviktpatienter får en optimal behandling eftersom det är en allvarlig sjukdom med en hög risk att dö. Sjukdomens allvarlighetsgrad kan liknas med cancer. Men vård för hjärtsviktspatienter är mindre väl standardiserad. Patienter kan till och med hamna utanför kardiologin när de läggs in på sjukhus och riskerar då att inte få tillgång till högsta kompetens eller optimala behandlingar. Hjärtsviktspacemakers (CRT) och implanterbara defibrillatorer (ICD) är tekniska innovationer som hos utvalda patienter förlänger livet och förbättrar livskvalitet. Dessa behandlingar är inte är så dyra längre och uppfyller kriterier för kostnadseffektivitet. Vi tycker därför att det är en väl investerad behandling, säger han.

Innovationer och digitala lösningar som förbättrar vården
Boston Scientific arbetar aktivt med att skapa värde inom vården. Något som görs genom att följa nationella prioriteringarna och genom dialog med vården för att finna de bästa innovationerna för de identifierade behoven. Att skapa värde innebär för Boston Scientific att ha klinisk evidens för att en lösning genererar ett förbättrat utfall för patienten, en klinisk effektivitet hos vårdgivaren samt ekonomiska fördelar för sjukvården.
– Hjärtsviktpatienter står för en hög andel av sjukhusinläggningar, vilket förbrukar stora resurser hos sjukvården och försämrar livskvaliteten hos patienterna, säger Roger Ahlgren på Boston Scientific och får medhåll av sin kollega Claudia Ciambriello.
– Att skänka trygghet, arbeta proaktivt samt att sätta in rätt resurser i rätt tid står också att läsa som mål i riktlinjerna för hjärtsvikt. Vi tror att de målen delvis kan uppnås genom ökad tillgång på implanterbara defibrillatorer och hjärtsviktspacemakers. Gärna i kombination med digitala lösningar som distansmonitorerar och dessutom ett proaktivt larm innan en allvarlig incident inträffar. Då spar man både tid och resurser för sjukvården och ger patienten en ökad livskvalitet, avslutar hon.

För 3,5 år sedan började Erica Bonns dotter, Louise, att bli allt stelare i musklerna. När 8-åringen inte ens klarade av att öppna presenter på julafton var det ett tydligt tecken på att något var fel. Det skulle visa sig att Louise drabbats av den mycket ovanliga muskelsjukdomen eosinofil fascit och att hon var det enda barnet i världen – som sjukvården känner till – med detta tillstånd som annars bara drabbar vuxna.

Erica Bonns, som är verksam som barnläkarspecialist sedan tio år tillbaka, fick då ett anhörigperspektiv på vården och började i allt högre utsträckning reagera på hur svårt det var för olika läkare och sjukgymnaster att få en samlad bild av dotterns situation.– Jag har jobbat inom vården i 20 år och var redan innan min dotters sjukdom frustrerad över att Sverige inte kommit längre med IT-lösningar för exempelvis diagnostisering och kliniska beslutsstöd, säger Erica Bonns.

Den erfarenheten fick Erica Bonns att välja en framtid inom medicinteknik och de senaste åren har hon haft flertalet roller inom e-hälsa och digitalisering på olika svenska företag; just nu som medicinsk chef på bolaget Dedalus som är en av världens ledande leverantörer av programvara för hälso- och sjukvård samt diagnostik.
– Hos Dedalus är det klinisk personal som driver ingenjörerna och inte tvärtom. Utifrån min erfarenhet är det tydligt att detta är den bästa utgångspunkten för ett IT-system som ska kunna säkerställa hög kvalitet i hela vårdkedjan.

Dedalus vision är att skapa ett ekosystem i vilket patienter och vårdgivare på alla nivåer inom både privat och offentlig sektor samarbetar effektivt och sömlöst.
– När min dotter besöker sjukhuset får hon först sitta i väntrummet och fylla i ett 50-sidigt dokument på en Ipad och vänta en timme innan hon får träffa en sjuksköterska som frågar hur hon mår. Sedan får hon träffa en läkare som ställer exakt samma frågor. När hon träffar sjukgymnasten upprepas proceduren och jag är övertygad om att man måste kunna samla in patienters sjukdomshistoria på ett klokare sätt, säger Erica Bonns.
– Sverige har kommit en bit på vägen med digitaliseringen, men applikationerna pratar inte med varandra. Det är inte bara en nackdel för patienterna utan även för den hårt arbetande vårdpersonalen som förtjänar vettiga system.

Under tiden kämpar Louise, nu elva år, vidare med sin sjukdom och gör sjukgymnastik tre gånger om dagen. En gång i veckan får hon cellgifter som gör henne sängliggande och illamående. Hur sjukdomen kommer att utvecklas framöver är oklart.
– Men små förändringar av hur vården fungerar hade gjort stor nytta i vardagen, både för Louise och andra patienter och anhöriga i liknande situationer, säger Erica Bonns.

Investor-ägda Mölnlycke utvecklar och levererar produkter och lösningar för att uppnå de bästa resultaten inom sjukvården. Sårvård är det största av Mölnlyckes fyra affärsområden, där de andra är operationsrumslösningar, operationshandskar och antiseptics.

I Sverige uppskattas kostnaderna för sårbehandling till 2–4 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Med en åldrande befolkning förväntas dessutom förekomsten av svårläkta sår öka.

Vill utveckla sårvården
Mölnlycke, som erbjuder en rad medicintekniska produkter och lösningar som stöttar behandling och bedömning av sår, vill nu med ny teknik och digitala lösningar utveckla sårvården till att kunna ställa rätt diagnoser och sätta in rätt behandling i ett tidigt skede.

– Det är tydligt att sårbehandling i allt större utsträckning utförs av generalister, det vill säga vårdpersonal som inte har sårbehandling som sin specialkompetens. Detta ökar risken för felbedömningar och att såret läker långsammare eller inte alls. Det skapar i sin tur både lidande för patienten och stora kostnader för samhället, säger Zlatko Rihter, vd på Mölnlycke, och fortsätter:

– Vi vill ta sårvården till nästa nivå och därför förstärker vi nu vår forskning och utveckling med nya kompetenser inom ett antal områden. För att driva vår innovation framåt använder vi oss alltid av en vetenskaplig startpunkt – där akademin tillhandahåller metodik och vedertagna sätt att arbeta.

Kundfokus högsta prioritet
Mölnlycke utgår från kunden i allt de gör och använder en etnografisk metodik för att studera sina kunders beteenden och identifiera problem och behov. Det är startpunkten för företagets innovation, digitalisering, hållbarhetsarbete och investeringar.

– Kundfokus är en av Mölnlyckes högsta prioriteringar och vi har nu investerat stort i en studie för att ta det till en ny nivå, genom att studera vårdpersonalen i deras vardag, förklarar Rihter.

Inom operationsrumslösningar, Mölnlyckes näst största affärsområde, är det tydligt att vården är pressad av både tid och kostnader. Varje förlorad minut i operationsrummet kostar stora pengar.

– Här handlar det om att hitta lösningarna som gör att vi till operationsrummet kan leverera exakt de produkter man behöver vid exakt rätt tidpunkt. Återigen handlar det om att driva hållbar innovation framåt med hjälp av digitala lösningar.

Hållbarhet i fokus
All innovation sker inom ramen för hållbarhet. Den strategiska hållbarhetsplanen “WeCare” är integrerad i alla delar och stärker verksamhetens möjlighet att skapa värde för alla sina intressenter.

– I våra operationsdraperingar har vi nu till exempel börjat ersätta oljebaserat plastmaterial med biobaserat material. Den här konverteringen sker steg för steg och det finns en plan för hur vi ska implementera detta på flera av våra produkter. När vi nyligen vann en upphandling på draperingar i Norge, var det ett första exempel på en situation där kundens höga miljökrav var avgörande till Mölnlyckes fördel, avslutar Zlatko Rihter.

Akutsjukvård blev en basspecialitet för sju år sedan. Men det är fortfarande få mottagningar i Sverige som fullt ut är ledda av specialister på området. Det vill Region Sörmland ändra på. Ett nytt arbetssätt, med specialiserade akutläkare i första linjen, ger patienterna kortare väntan innan de träffar en läkare och får vård. Det är en modell som redan är vanlig i flera västländer och ökar allt mer.
– Akutläkare behövs som komplement till specialister på kirurgi, ortopedi och medicin. Vår breda kompetens och erfarenhet gör att vi snabbt kan ta rätt beslut om utredning, inläggning eller hänvisning till någon annan vårdinstans, säger Arin Malkomian som är akutläkare och överläkare på Mälarsjukhuset.
– Om det till exempel kommer in en patient som har svimmat, fallit omkull och skadat handleden så kan jag undersöka både hjärta och handled vid samma tillfälle i stället för att den vårdsökande ska behöva träffa medicinare, kardiolog och ortoped vid tre olika tillfällen, säger Arin Malkomian.

Med ett traditionellt tillvägagångssätt utreds patienterna på akutmottagningen, vilket orsakar långa väntetider och minskar patientsäkerheten. Nu är flödet av patienter betydligt snabbare, vilket minskar trycket och gör att de vårdsökande kan utredas i lugn och ro på andra avdelningar. Det gynnar både patienterna och personalens arbetsmiljö.
– En annan fördel med den här satsningen är att vi läkare får möjlighet att enbart jobba på akuten. Det skapar kontinuitet i kompetensen och är viktigt, inte minst för att det ofta är till just akuten de mest sjuka kommer.

Mälarsjukhuset i Eskilstuna är Sörmlands största sjukhus och svarar för vård och behandling i ett område med cirka 140 000 invånare. Region Sörmland är inte först med att satsa på akutläkare, men många tidigare projekt runt om i landet har misslyckats. Arin Malkomian är dock säker på att det kommer att lyckas på Mälarsjukhuset. Han hänvisar till att det gränssnittsdokument som reglerar förhållandet mellan öppen- och slutenvården i regionen är tydligt formulerat.
– Ingen annan i Sverige har ett lika tydligt gränssnittsdokument. Samarbetet mellan klinikerna ska öka och möjligheterna att jobba som akutläkare underlättas. Vi har starkt stöd på divisionsnivå och beslutet är förankrat på alla nivåer.

Arin Malkomian har arbetat på Mälarsjukhuset i två och ett halvt år och stormtrivs med variationen och tempoväxlingarna på jobbet. Ingen dag är den andra lik.
– Arbetskamraterna på kliniken är himla bra, det är ett bra gäng och min chef är den bästa jag haft. Region Sörmland är en väldigt bra arbetsgivare med korta beslutsvägar.