Medicinteknik är ett brett område som omfattar en mängd olika produkter - sjukvårdspersonal och patienter får dagligen stor nytta av medicinteknik.

Enligt Fredrik Nikolajeff, professor i medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet och ordförande i Svensk Medicinteknisk Förening, är medicinteknikens övergripande syfte att bidra till det attraktiva samhällsbyggandet genom utveckling och införande av ny teknik som hjälper människor till ett längre liv med bra hälsa.

Sverige har en stolt historia inom medicinteknik och exempel på uppfinningar som fortfarande kommer till daglig nytta över hela världen är pacemakern, ultraljudstekniken och rullatorn.

Idag är aktuella områden precisionshälsa och digitaliseringens möjligheter. Precisionshälsa innebär mer träffsäkra insatser anpassade efter individuella behov, med en förflyttning från reaktiv vård mot prediktion och prevention, men även utformning av hälsofrämjande livsmiljöer, säger Fredrik Nikolajeff.

Nya framsteg sker ständigt, och satsningar på medicinteknik spelar därför en central roll för Sveriges möjligheter att lyckas med världsledande forskning och sjukvård på området.

Den lagstadgade vårdgarantin, som innebär att alla ska få vård inom en viss tid, är satt ur spel och över 640 000 patienter väntar i dag på vård. Med en kampanj med Nollvision för väntetider vill Vårdföretagarna adressera problemet och visa upp verksamheter som minskat köerna.

– De svenska vårdköerna blev längre under pandemin och uppfattas av allmänheten som sjukvårdens största problem. Vårdföretagarna har låtit analysföretaget Sirona jämföra kostnader för operationer inom specialistvård. Studien visar att privata aktörer kan utföra operationer billigare än offentligt driven sjukvård. Om en region utför 100 operationer utför de privata 150, för samma kostnad. Vi har inte råd att inte nyttja hela den privata vårdens kapacitet, säger Antje Dedering, tillförordnad kommunikationschef hos Vårdföretagarna.

För att möta utmaningarna har Vårdföretagarna tagit fram förslag till reformer som politikerna kan ta med sig in i valrörelsen, berättar Antje. En av dessa är att patienter som väntar på behandling ska guidas till vårdgivare med kortast köer. Den lagstadgade vårdgarantin måste fungera i praktiken och patienternas rättigheter stärkas.

– Stärk patienternas rätt till vård i tid genom exempelvis vårdlotsar i alla regioner. Vårdlotsarna behöver information om var det finns ledig kapacitet där den enskilde kan få sin operation.

En andra punkt är att patienterna själva ska kunna se väntetider och jämföra kvalitet hos alla vårdgivare, oavsett regi. Därför behöver 1177.se snabbt vidareutvecklas, betonar Antje.

– Detta är ett viktigt led i nästa punkt, nämligen att öka patienters kunskap om sina rättigheter. Vi rekommenderar att man genomför en nationell kampanj på 1177.se så att patienter får kunskap om rätten att fritt söka öppenvård över landet och om hur vårdgarantin fungerar.

Hon understryker också vikten av att låta patienter söka sjukhusvård i alla regioner.

– Det ska finnas en lagstadgad rätt att söka sjukhusvård (så kallad slutenvård) i alla regioner. Idag finns denna rätt bara för den som söker öppenvård. Sist men inte minst vill vi att regionerna ska upphandla vårdkapacitet hos privata vårdgivare för att ge fler patienter vård. Öka vårdkapaciteten i områden där väntetiderna är långa. På så sätt kan fler patienter få vård för pengarna. Nationella ramavtal med privata vårdgivare kan vara ett sätt att snabbt öka vårdkapaciteten.

För att lyckas möta den stora och växande efterfrågan på vård krävs reformer. Vården måste, oberoende av regiform, få rätt förutsättningar att ta sig an uppgifterna. Reformerna kommer leda till att fler får vård – om Sveriges politiker vill det.

– Tillsammans kan vi uppnå en nollvision för väntetider. Vårdföretagarnas medlemsföretag och dess medarbetare är redo. Ingen ska behöva vänta på vård i onödan.

Vården omfamnar livet och många av oss föds och dör i en vårdinrättning. Det är viktigt, menar Marie Larsson, ordförande för den ideella föreningen Forum Vårdbyggnad, att forskningen inom vårdmiljöer förstärks.

– Den fysiska miljön är de lokaler och den utvändiga miljö där människor som får eller ger vård finns. Allt från mottagningsrum och väntrum på vårdcentraler till vårdavdelningar och de mest avancerade operationsrummen på universitetssjukhus omfattas av fysisk vårdmiljö. Studier har visat att exempelvis gröna omgivningar och tillgång till utblickar behövs för att både patient- och arbetsmiljön ska vara optimal.

Stimulerar utvecklingsarbete
Forum Vårdbyggnad stödjer och stimulerar utvecklingsarbete, forskning och utbildning inom området fysisk miljö för vård och omsorg. Deras medlemmar är alla Sveriges regioner, kommuner, arkitektkontor, företag och enskilda personer.

– Vi medverkar till att sprida kunskap och erbjuder en mötesplats för intressenter genom konferenser och seminarier. För att fullt ut nå målen med goda vårdmiljöer måste beslutsfattare inom regionerna förstå vikten av utbyte och byggande av kunskap. Det är stora investeringar som görs i fastigheter – men förvånansvärt lite forskning som görs på området, säger Marie Larsson.

”Behövs förändring”
För att vårdbyggnader ska kunna användas under lång tid behöver de utformas för att kunna ställas om över tid.
– En byggnad behöver utvecklas under sin livstid, men det finns i dag ingen samlad kravställning för vårdbyggnader. Det är här som Forum Vårdbyggnad kommer in i bilden. Genom att utveckla planeringen av den fysiska vårdmiljön samt få stöd från forskning och best practice kan lokaler för vård bli mer hållbara och långsiktiga för både patienter, personal och fastighetsägare.

Läs mer här

Man kan beskriva sepsis som att du får en inflammation i hela kroppen. Tiden är viktig när det kommer till sepsis, snabb di­agnos och behandling är avgörande och ökar chanserna att det går bra.

– Vi vet att tidig diagnos och tidigt påbörjad behandling minskar dödligheten markant. Därför är det viktigaste att skaffa sig kunskap, så att man vet vilka symptom man ska vara vaksam på, säger Adam Linder, infektionsläkare och ordförande i Sepsisfonden.

90 procent av alla sepsisfall börjar med en bakteriell infektion, vanligast är lung­inflammation, urinvägsinfektion eller sår­infektion. Men även virus kan trigga sep­sis, som exempelvis influensavirus eller coronaviruset SARS­CoV­2, man brukar då tala om viral sepsis. De som blir svårast sjuka i COVID­19 drabbas av just sepsis.

Ökad kännedom räddar liv
Att ökad kännedom kring sepsis är nyckeln till att minska dödligheten i sjuk­domen, det slog WHO fast i sin sepsis­resolution 2017.

– För hundra år sedan visste alla vad sepsis var, det var en av de vanligaste dödsorsakerna på den tiden. Sen kom antibiotikan och sepsis blev på många sätt en okänd folksjukdom. Att lära sig känna igen sepsis kan rädda liv, jag rekommenderar därför alla att gå in på sepsisfonden.se och skaffa sig mer kunskap, säger Ulrika Knutsson, Sepsisfondens grundare och kommunikationschef.

Forskningen underfinansierad
Forskningen kring sepsis har länge varit underfinansierad, trots att sjukdoms­tillståndet är så vanligt och har så hög dödlighet. Sepsisfonden har som mål att bli en viktig finansiär av svensk sepsisforskning. I höstas gav fonden medel till två svenska studier som ska studera långtidseffekterna efter sepsis, ett områ­de det forskats mycket lite kring.

Bättre diagnostik och nya behandlings­metoder är andra områden som fonden ser som viktiga forskningsområden. Anti­biotikaresistensen är ett hot mot sep­sisvården, men i stället för att stirra oss blinda på få fram nya antibiotikaklasser, något som inte skett sedan 1980­-talet, borde vi skifta fokus inom forskningen, menar Adam Linder:

– Vi ska komma ihåg att antibiotika inte bara tar död på de farliga bakterierna, utan också de goda, som kroppen behö­ver. I stället för att lägga resurser på att få fram nya antibiotika borde vi satsa på forskning kring immunförsvarets felakti­ga reaktion vid sepsis, så att vi får fram helt nya behandlingsmetoder vid bakteriell sepsis som stöttar immunförsvaret, på samma vis som vi försöker göra vid COVID­19-orsakad sepsis.

– Kämpe har länge varit ett etablerat varumärke i Håbo kommun, och kommunen drev tidigare ett eget boende under det namnet mellan 2009–2016. För oss som driver verksamheten idag var det självklart att föra namnet vidare och namnet står idag som då för kvalitet, långvarighet, delaktighet och hängivenhet, berättar Christopher Hugo, boendecoach och delägare.

Med två boendeformer stöttar Kämpe idag barn och ungdomar med olika behov i vårt samhälle.
– Våra konsulentstödda familjehem riktar sig till både barn och ungdomar med allt från missbruk till psykisk ohälsa medan vårt ungdomsboende, som är ett LSS boende 9.8 §, är inriktat på barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd, AST, berättar Christopher.

Kämpe har satsat mycket på att skapa en mysig hemmamiljö på ungdomsboendet i Bålsta.
– Det är så långt man kan komma från en institutionell boendemiljö. Här har ungdomarna dessutom tillgång till en skola med AST-program, Fridegårdsgymnasiet. Det gör att vi kan ge de här barnen och ungdomarna en bra och trygg tillvaro som gör att de kan lyckas i vardagen, berättar Mikael Andersson, boendecoach/delägare på Kämpe.

En stor fördel med ungdomsboendet är att det bryter den isolering som många av de här barnen och ungdomarna ofta hamnar i, menar Mikael.
– Här hamnar de i en social tillvaro, de träffar jämnåriga vänner och får en rik meningsfull fritid, berättar Mikael Andersson.

Kämpe driver sin verksamhet idag i ett nära samarbete med flera kommuner i Sverige.
– Våra samarbetspartners vet att vi kan erbjuda en hög kvalité. Vi som är delägare arbetar själva inom verksamheten, vilket inte är speciellt vanligt, och har jobbat med ungdomar i minst 20 år. Vi märker att det är ett lyckat koncept och vi har fått många förfrågningar kring vårt LSS boende. Det gör att vi nu kommer att utöka boendet med ytterligare sex platser och ser gärna samarbeten med flera kommuner i Sverige i framtiden, avslutar Mikael.

– Vi får nu en ny lag, men den borde ha varit mycket skarpare. För oss är det självklart att våra patienter ska ha samma säkra vård som Regionerna kan erbjuda och att operationerna utförs av kompetent personal i säker miljö. Det tycker vi att alla patienter som genomgår privat plastikkirurgi i Sverige har rätt att kunna kräva, säger Ronnie Pettersson, VD på Art Clinic.

Genom att kvalitetssäkra sin verksamhet och ha fokus på omsorg, trygghet och utveckling vill Art Clinic vara en ledande aktör inom privat plastikkirurgi.
– Vi har byggt upp en helhetslösning som vi ständigt utvecklar kompetensmässigt för att kunna ge patienterna, från första konsultation till sista återbesök, en bra kvalitetssäkrad vård. Vi satsar stort på kompetensöverskridning, mellan yngre och äldre mer erfaren personal. Vid Sophiahemmet har vi byggt en av Sveriges modernaste operationssalar för plastikkirurgi där vi använder den senaste teknologin kring ren luft för att minska smittspridning av infektioner, berättar Anders Liss, specialist i plastikkirurgi och koncernansvarig plastikkirurg inom Art Clinic.

Art Clinic, som idag har kliniker i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Jönköping, har avtal med Regionerna och bistår många av dem som underleverantör.
– Det ställer stora krav på oss som koncern och är samtidigt en kvalitetssäkring för våra privata patienter, fortsätter Anders Liss.

Kliniken i Stockholm är en del av Sophiahemmet Sjukhus vårdgalleria. Interiören går i mörka och välkomnande kulörer, allt för att skapa en mer rofylld miljö.
– Vi vill att inte bara att vår vård utan även vår miljö ska ge våra patienter en känsla av omsorg och trygghet, det som är våra ledord i hela vår verksamhet, förklarar Ronnie Pettersson.

När du drabbas av en infektion kan ibland immunförsvaret överreagera, eller reagera fel på annat sätt, man kan beskriva det som att du får en inflammation i hela kroppen. Blodkärlen börjar läcka, vilket leder till att blodtrycket sjunker och kroppen får svårt att transportera syre till viktiga organ, vilket i sin tur gör att organ som hjärta, hjärna, lungor, njurar eller levern kan skadas. Du har fått så kallad organdysfunktion och drabbats av sepsis.

Tiden är viktig när det kommer till sepsis, varje timme utan diagnos och vård kan få avgörande konsekvenser. 

– Vi vet att tidig diagnos och tidigt påbörjad behandling minskar dödligheten markant. Därför är det viktigaste är att skaffa sig kunskap. Den som lär sig känna igen sepsis kan också söka vård i tid, säger Adam Linder, infektionsläkare och ordförande i Sepsisfonden. 

90% av alla sepsisfall börjar med en bakteriell infektion, vanligast är lunginflammation, urinvägsinfektion eller sårinfektion. Men även virus kan trigga sepsis, som exempelvis influensavirus eller coronaviruset SARS-CoV-2, man brukar då tala om viral sepsis. De som blir svårast sjuka i covid-19 drabbas av just sepsis. 

Ökad kännedom nyckeln i kampen mot sepsis
Att ökad kännedom kring sepsis är nyckeln till att minska dödligheten i sjukdomen, det slog WHO fast i sin sepsisresolution 2017. Att öka kännedomen hos allmänheten, inom vården och bland beslutsfattare har också varit ett prioriterat område för Sepsisfonden, sedan starten 2015. Ulrika Knutsson, Sepsisfondens grundare och kommunikationschef, säger: 

– För hundra år sedan visste alla vad sepsis var, det var en av de vanligaste dödsorsakerna på den tiden. Sen kom antibiotikan och sepsis blev på många sätt en okänd folksjukdom. Att lära sig känna igen sepsis kan rädda liv, jag rekommenderar därför alla att gå in på sepsisfonden.se och skaffa sig mer kunskap.

Personer med odiagnostiserad – och därmed sannolikt obehandlad – familjär hyperkolesterolemi, FH, har ärftligt höga kolesterolnivåer och riskerar att drabbas av hjärtinfarkt innan de fyllt 40. I Sverige beräknas över 30 000 personer bära på de farliga anlagen, men bara något tusental vet om det. 

Det är känt att föräldrar, barn och syskon till personer med FH löper en 50-procentig risk att själva ha sjukdomen, något som är relativt enkelt att kontrollera med hjälp av några frågor och ett blodprov. Problemet är att vården inte får söka upp släktingar till patienter – så hur ska man hitta dem innan det är för sent? 

Lovisa Schalin, medicinsk rådgivare på bioteknikföretaget Amgen, hade noterat läkarnas frustration över att inte kunna hjälpa de människor som intet ont anande går omkring med en tickande kolesterolbomb i sina blodkärl. 

– Jag såg en smart lösning som hälsoteknikföretaget Health Solutions hade utvecklat inom ett helt annat sjukdomsområde, och började fundera på hur man skulle kunna göra något liknande inom FH, säger hon. 

Hon inledde diskussioner, dels med FH-experter på Karolinska Universitetssjukhuset, dels med Health Solutions. En idé började ta form. 

Resultatet heter FHabian, en interaktiv webblösning för FH-screening. Personer med känd FH loggar in på den säkra webbplatsen FHabian.nu med Bank-ID där de kan bjuda in släktingar till screening. Släktingen får en länk till FHabian.nu, besvarar några frågor och erbjuds att ta ett blodprov. Baserat på svaren och blodfetterna gör en läkare sedan en bedömning av huruvida personen har FH eller inte. 

FHabian är knutpunkten i en så kallat digi-fysisk vårdkedja som gör att fler kan screenas, diagnostiseras och få sin behandling på ett effektivt sätt som också sparar sjukvårdens resurser. På tre år uppskattar läkarna på Karolinska Universitetssjukhuset att de ska kunna hitta och diagnostisera hälften av alla med FH i Region Stockholm, cirka 3 700 personer. 

Läkarna på Karolinska menar att det farligaste med FH är att det inte ger några symtom förrän det är för sent, men att de allra flesta kan få en tillräcklig kolesterolsänkning med läkemedel som bara kostar en krona om dagen. 

Arbetssättet implementeras nu på Karolinska och förhoppningen är att fler regioner ska kunna dra nytta av arbetssättet. I ett nästa skede planeras screening för FH i ytterligare en population, personer med kranskärlssjukdom där man vet att en av 17 har FH. 

Den fortsatta utvecklingen av FHabian fick nyligen finansiering från Vinnova och Region Stockholms Innovationsfond.