De multidisciplinära teamen består av legitimerade naprapater, fysioterapeuter, kiropraktorer, psykologer, hälsocoacher och massageterapeuter som utför behandling inom manuell medicin för både fysisk och psykisk hälsa. 

–  För oss är kundens hälsa och behov nummer ett, samtidigt satsar vi på att hela tiden utveckla oss i vår profession. Därför är vårt arbetssätt att varannan vecka i 90 minuter stänga klinikerna och jobba med internutbildning för att stärka sammanhållningen och kompetensen i våra multidisciplinära team, säger Markus Hast, VD.

Stjärnkliniken har utvecklat fem olika kundsegment och finns för privatpersoner, förening och landslag, privat sjukförsäkring, Regionssamarbeten och företagshälsovård. Strategin är att fortsätta växa nationellt och sista halvåret har kliniker öppnats i Örebro, Göteborg och Stockholm. I samband med det knyts även kompetens inom grupp-, individ- och ledarskapsutveckling till klinikerna för att stärka erbjudandet till företagskunder. 

Satsar på att revolutionera företagshälsovården
– Vår vision är att vi vill skapa ett friskare Sverige, med prägling av elitidrotten. Hela vårt arbetssätt är hämtat ur elitidrott och landslagssammanhang där det är väldigt viktigt med en god både fysisk och psykisk hälsa för att kunna prestera. Vi ser företagshälsovård som en förebyggande satsning som skapar högpresterande och välmående team på jobbet som även spiller av sig privat, säger Markus. 

En aspekt som gör Stjärnkliniken unik är att de tydligt kopplar sina insatser mot företagets affärsmål. För det krävs en nulägesanalys baserad på en djup förståelse för kundens utmaningar och målbild. Med nulägesanalysen på plats drivs utvecklingen framåt med hjälp av alla olika professioner från Stjärnkliniken som tillsammans krävs för att leverera det kunden behöver på kort och lång sikt. 

–  Vi säkerställer att vår leverans ger en långsiktig effekt och gör inte kortsiktiga och effektlösa punktinsatser. Mycket handlar om att ta reda på vad det betyder för vår kund att ”ta guld” och sedan arbeta fram en strategi för att ta dem dit med hjälp av våra team, säger Markus Hast.

– Tid är superviktigt i vården, ett snabbt och tillförlitligt test kan vara skillnaden mellan liv och död. Jag är stolt över mina medarbetare, som i samarbete med våra kunder bidragit med en välfungerande diagnostik under krisen. Jag tror inte folk förstår vilka hjältar de är på landets laboratorier och vilket engagemang som finns på Sveriges intensivvårdsavdelningar, säger Fredrik Brandt, vd på diagnostikföretaget Triolab.

Under pandemin har blodgasanalys varit ett viktigt verktyg på landets intensivvårdsavdelningar. Med detta instrument mäts kontinuerligt centrala överlevnadsparametrar, som till exempel koldioxid-, ph- och syrenivåer. I de mest kritiska perioderna, när antalet inlagda patienter på IVA sköt i höjden, ökade efterfrågan på testning kraftigt.

En annan produkt som kommit till stor nytta under pandemin är det nya analysinstrumentet VitaPCR. PCR-tester är säkrare än så kallade antigentester men tar generellt längre tid att analysera. Just VitaPCR ger dock ett tillförlitligt covid-19-provsvar inom 20 minuter. Detta är effektivt både för vården och den som ska ut och resa, som snabbt kan få sitt reseintyg.

Fredrik Brandt är övertygad om att efterfrågan på tester kommer att öka framöver.

– Pandemin har gjort hela samhället mer uppmärksamt på vikten av att få en snabb och säker diagnos. Förhoppningsvis kan vi tillsammans med våra kunder bidra till förbättrad och utökad testning för till exempel alzheimer, blodförgiftning, cancer och hjärtinfarkt, säger han.

Idén till Pratamera föddes 2016 efter en familjediskussion om hur psykisk vård kan vara svårtillgänglig för många. Visionen om att skapa en digital plattform som förenar teknik och psykologi tog form och idag är Pratamera en engagerad och lättillgänglig vårdgivare, specialiserad inom psykisk hälsa, och sedan 2018 en del av den offentliga hälso- och sjukvården.

– Psykologisk vård digitalt är väl beprövat sedan cirka 20 år tillbaka och det finns forskning som visar på att digital vård som iKBT ger samma resultat som den traditionella. Det som kommer ta vården till nästa steg är att våga vara nytänkande och få in fler funktioner och värden i den digitala vården, både utifrån vad patienter behöver och utifrån hur man som behandlare vill och kan arbeta, säger Anna Kinnander, chefspsykolog på pratamera.nu.

Digitala forum guidar till rätt vård
Psykisk ohälsa är vanligt - nästan 1 miljon svenskar i arbetsför ålder har någon form av psykisk ohälsa och upp till 1 av 2 kommer någon gång i livet att drabbas (2). Det vanligaste är att man själv söker vård när man inte mår bra, men det är även viktigt, och många gånger eftersatt, att ge stöd och sprida kunskap till närstående.

– Vi försöker att göra skillnad för att ge stöd till alla som drabbas, till exempel via våra öppna och kostnadsfria webbinarier om olika aspekter av psykisk (o)hälsa. Med ökad kunskap ser vi att det blir lättare att våga hjälpas åt att prata om psykisk ohälsa, med varandra men även i samhällsdebatten, säger Anna.

Ny teknik som grund för vårdplattform
Att automatisera delar av processen och skapa plattformar som förebygger, utbildar inom och behandlar psykisk ohälsa är viktiga pusselbitar. Digital vård är en bra grund då detta forum har potential att nå ut till många människor och ge dem tillgång till både enklare strategier och mer djupgående behandlingsformer för att vända en utveckling mot psykisk ohälsa till bättre mående.

– Blickar vi framåt ser vi att den tekniska utvecklingen kan korta sträckan till att hitta rätt hjälp och vård ytterligare. Även om vi är effektivare och tröskeln till digital vård är relativt låg idag jämfört med för några år sedan, så går det ändå att göra mer för att underlätta för fler att ta steget att söka vård. Genom att fortsätta utveckla nya plattformar med hjälp av ny teknik förhindrar vi att fler hamnar i ett dåligt mående som gått ett steg för långt, säger Patrik Hast, grundare och vd för pratamera.nu.

Många härdar ut för länge
Ett problem Pratamera ser idag är att många ”härdar ut” för länge och det är därför viktigt för dem att utveckla en tillgänglig plattform där man enkelt kan få vård när man mår dåligt. En tidig kontakt underlättar också att vända måendet till det bättre, förkortar lidandet och i många fall även behandlingstiden.

– Till oss kan man vända sig för hjälp och vård av alla varianter av psykisk ohälsa. Om man känner sig osäker på om man behöver stöd för sitt psykiska mående eller vilket behandlingsupplägg som är relevant kan man snabbt och enkelt boka en drop-in tid, så hjälper vi till att guida dig rätt, berättar Anna.

 

1; https://www.regeringen.se/48ddbb/contentassets/906430d9feb248e984afbed18a37e65c/for-att-borja-med-nagot-nytt-maste-man-sluta-med-nagot-gammalt---forslag-for-en-langsiktigt-hallbar-styrning-inom-omradet-psykisk-halsa-sou-2018_90.pdf

2; källa: https://www.oecd.org/employment/mental-health-and-work-sweden-9789264188730-en.htm

Lustgas är en lätt anestesigas som reducerar smärta och dämpar ångest hos patienten. Den är enkel att administrera, kostnadseffektiv och patientens återhämtning är snabbare mot jämförbara metoder. Lustgasanvändning är vanligt genom hela vårdkedjan; förlossning, barnkliniker och akutmottagningar - områden som alla har stor nytta av lustgasens positiva effekter. Det är en optimal lösning för kliniker som söker en säker och enkel process för sina patienter. Alternativen är ofta mer komplicerade, invasiva och kräver andra resurser av kliniken såsom uppvakningsvård och specialistkompetens. Även om den inte alltid kan ersätta andra metoder, så är fördelarna med lustgasen tydliga.

EUs nya klimatmål
Över hela Europa finns ett ökat fokus på förbättrad arbetsmiljö, gränsvärden för lustgasexponering för vårdpersonal har sänkts. Utöver det så har kraven från myndigheter skärpts gällande minskning av växthusgasutsläpp till atmosfären. Lustgas är en kraftfull växthusgas som behöver omhändertas och destrueras i samband med användning. Lustgas är 298 gånger mer potent än koldioxid och behöver tas om hand i anslutning till användandet. Utmaningen med EUs skarpa målsättning kring miljön kräver en omställning till mindre miljöpåverkande gaser och mer miljövänliga tekniker och processer.

Hållbarhetsarbete blir vanligare och viktigare för varje år. Vårdgivare har redan tidigare sett att konsekventa, genomtänkta strategier avseende planering av tillgängliga resurser sparar tid och pengar samtidigt som det ger en tydlig patientnytta. Oavsett om man är en stor vårdkoncern eller en mindre fristående aktör behövs ett klimatperspektiv i det strategiska arbetet.

Medclairs världsunika lösning
En av de mest intressanta tekniska lösningar inom lustgas är Medclairs patenterade katalytiska process som renar uppsamlad luft till mer än 99 %, där de enda restprodukterna har samma beståndsdelar som vanlig luft. Framtiden för vården är tydlig, det finns en stor vilja till en grön omställning i hela Europa. Medclair har dels en världsunik mobil lösning för att samla upp och destruera lustgas var helst behov av smärtlindring finns, samt centrala enheter som lämpar sig för större miljöer såsom förlossningskliniker eller hela sjukhusavdelningar.

– Trenden inom vården är att gå mot enklare och snabbare anestesimetoder som till exempel lustgas. Det är både enklare, mer effektivt, patienten återhämtar sig snabbt och kan lämna vårdinrättning snabbare än efter andra metoder. Sammantaget är lustgas på frammarsch, säger Medclairs VD Jonas Lundh.

Smittfri vård är en viktig fråga inom sjukvården, inte minst då vi ser ett ökat problem av multiresistenta bakterier och ett ökat tryck på våra operationsmiljöer, då nu operationsköerna som tillkommit under pandemin ska jobbas bort.  

– Det finns en vilja inom svensk sjukvård att minska smitta och kontamination i miljöerna runt operationssalarna men förutsättningarna är väldigt olika i nya och äldre sjukhusmiljöer. Vi, som kommer från läkemedelsindustrin där miljön är mycket hårt reglerad, skulle önska att det togs fram en gemensam plan och ambition i den svenska vården för att säkerställa ren miljö och att det också infördes fler kvalitetskontroller, säger Tomas Frick, VD på Brookhaven. 

Det går att uppnå stora förbättringar i operationsmiljö genom löpande kvalitetskontroller och införande av ny teknik, även i äldre operationssalar. 

– Genom att göra mikrobiologisk mätning i realtid kan man se till att operationsmiljön hela tiden lever upp till de krav som finns, och vid avvikelser kan man snabbt agera för att återställa miljön till rätt läge. Det gäller att validera arbetssätt och teknik, och sedan mäta och följa upp kontinuerligt för att kunna få fram optimal arbetsmiljö, menar Daniel Laggar, konsult på Brookhaven.

Fördelen med att implementera den nya tekniken är stor, menar Tomas Frick, både för vården och samhället i stort som för den enskilda patienten. 

– Vi hjälper våra kunder med rådgivning kring arbetssätt och implementering av ny teknik för att skapa en smittfri miljö. Som komplement till mätningarna har vi även avdödande luftrenare, aggregat som avdödar 99,7 procent av bakterierna, och vi kan även hjälpa till med att sterilisera hela lokalen med väteperiodoxidgas vid behov. 

Annica, 54 år, började studera till sjuksköterska som ensamstående mamma till fyra barn. Familjen gjorde upp en gemensam plan och bestämde sig för att få det att fungera. Att arbeta inom bemanning har nästan alltid varit en självklarhet för Annica för att få vardagen att gå ihop och stilla sin nyfikenhet. Med över 20 års erfarenhet som bemanningssjuksköterska arbetar hon idag via Colivia och älskar konsultlivet - erfarenheterna, mötena med nya människor och framförallt känslan av frihet! 

– Jag bestämmer själv hur jag ska jobba. Jag får åka runt i hela Sverige och uppleva nya arbetsplatser. Jag kan till och med välja att arbeta nära mina barnbarn och spendera tid med familjen, säger Annica. 

Annica vaccinerar i hela Sverige
Under coronapandemin blev det tydligt att Sverige behöver fler sjuksköterskor, inte minst specialistsjuksköterskor. En av de som har täckt upp under pandemin är erfarna sjuksköterskan Lena, vars plan var att gå i pension men istället valde att arbeta vidare som konsult hos Colivia. 

– Visst såg jag fram emot att njuta av pensionen men när Corona kom kände jag mig tvungen att rycka in och hjälpa till så mycket jag orkar, säger Lena.

Även Annica som normalt bor i Stockholm har åkt runt på flera olika uppdrag i Sverige under pandemin. Nyligen var hon med och startade upp vaccinationen i bland annat Mariestad, Örnsköldsvik och Katrineholm. 

– Jag kan jobba var som helst i hela Sverige. Om Colivia har ett nytt uppdrag som passar mig säger jag alltid “Ja, vi kör på det, vi åker!” för att samla på mig nya erfarenheter. Ta vaccinationen som exempel, det var jättekul att lära sig något nytt och träffa alla personer som var överlyckliga över att vi var på plats, säger Annica. 

När familjen Palacio-Erikssons son fick astmaliknande symtom för första gången i tidig ålder sökte de sig till primärvården för hjälp. Den vård som sonen fick där och då var enligt mamma Sofia Eriksson själv högst bristfällig, och det var först när dottern Amanda föddes och kort därpå fick akuta astmabesvär som båda barnen fick ordentlig hjälp.

– Det byggde på att vi själva tog reda på vad vårt barn behövde och att vi krävde en fast läkarkontakt med astmakompetens. När vi förstod vad vi kunde kräva och efterfråga, först då fick vi rätt kompetens. Efter det har vården varit jättebra, men jag tror det är risk för att många inte får den hjälp de behöver trots stora behov, berättar Sofia Eriksson.

Fick specialistkompetens
Eftersom Amanda led av akuta astmabesvär kom familjen snabbt i kontakt med specialistvården, till skillnad från storebror som enkom fick gå till vårdcentralen. Just på grund av att Amanda var såpass dålig kunde familjen vartefter få den vård och behandling för Amanda som hon behövde.

Inget hållbart system, menar hon.

– Astma och allergi är utbrett, jättemånga har det. Kompetensen måste finnas i primärvården, framförallt eftersom många inte har akuta besvär. Alla ska inte behöva vända sig till specialistvården.

När Amanda blev inlagd fångades hennes storebrors astma också upp, vilket har gjort att även han fått kontinuerlig uppföljning. Risken fanns att han annars han hade gått med obehandlad astma, något som ökar risken för andra besvär orsakat av astman och ett sämre mående.

– När vi väl fick träffa en läkare med speciell astmakompetens så berättade hon för oss att vi under flera år bara medicinerat toppen av ett isberg. Därför är en fast läkarkontakt och planering, vare sig det är i primär- eller specialistvården ett måste, säger hon.

– Vi är väldigt tacksamma för de läkare vi haft och som vi har. Men processen i sig känns bristfällig.

Krävs politiskt ansvar
Maritha Sedvallson, förbundsordförande i Astma- och Allergiförbundet, känner igen sig i familjen Palacio-Erikssons historia.

– Liknande händelser skedde för min familj för 35 år sedan. Det är beklämmande att situationen inte blivit bättre.

Maritha Sedvallson säger att den vård man får inte ska bero på var man bor eller vilken person man möter när man söker vård. Fler specialister behövs och kunskapen om astma och allergi måste öka i primärvården. Nationella riktlinjer och strukturer är ett måste för en jämlik vård över landet. Politiken behöver ta problemen på allvar.

Med tanke på det lidande många upplever och de stora samhällskostnader som allergier för med sig så är det omöjligt att försvara bristerna, anser hon.

– Det går att investera sig ur den här samhällsproblematiken. Forskare gör framsteg och ser att det finns stora möjligheter till bättre kunskap och fler behandlingsmetoder. Det går att förebygga vissa allergier och det går att erbjuda patienterna en mycket bättre vård. Men då måste området verkligen satsas på, avslutar hon.

Läs mer om Astma- och allergiförbundet här

– Det är fortfarande så, trots vår snabba utveckling när det kommer till digital vård, att många behöver gå till en fysisk vårdcentral eller klinik när prover ska tas. Det är den här delen i vårdkedjan som vi vill digitalisera och vi vänder oss både direkt mot patient och till de digitala vårdvårdgivarna som vi samarbetar med, säger Louise Nylén, VD Dynamic Code

Med Dynamic Codes självprovtagningslösningar, som du beställer via nätet, kan du ta ditt prov där det passar dig bäst, exempelvis i hemmet eller på arbetsplatsen, och sedan skickar du bara in det med posten. Provet analyseras på företagets labb och du får sedan provsvar minst lika snabbt som du skulle få i den traditionella vården, och ibland till och med snabbare. 

– Vi har ett komplett erbjudande och hjälper våra kunder hela vägen från beställning, provtagning och labbanalys till testsvar och eventuell behandling. Vid behov kopplas du ihop med en läkare, från någon av de digitala vårdgivarna som vi samarbetar med, för vidare utredning eller receptförskrivning. 

Dynamic Code kan idag erbjuda flera olika sorters tester med självprovtagning, som exempelvis kring kvinnohälsa, mag- och tarmproblem och infektioner. 

– Vi märker att allmänheten idag har en större medvetenhet kring tester med självprovtagning, tack vare PCR-testen som använts i pandemin. Vi hoppas också att våra digitala tester kan få fler att våga söka vård, då vissa symptom kan vara stigmatiserande och minskar folks benägenhet att söka fysisk vård. Vårt samarbete med de digitala vårdgivarna är en tydlig kvalitetssäkring av vårt koncept och vi kan garantera samma eller till och med högre säkerhet kring provsvaren tack vare DNA-tekniken som vi använder oss av, berättar Louise Nylén. 

Då pandemin bröt ut ställdes vården inför ett oväntat problem. Plötsligt blev man oerhört medveten om vilken utrustning man använde och behövde – såväl som vilka produkter man inte hade tillgång till. Vårdens leverantörer behövde snabbt ställa om sitt utbud för att akut tillhandahålla effektiv skyddsutrustning.

För Mölnlycke, vars huvudsakliga fokus ligger på avancerad sårbehandling samt på lösningar som kundanpassade set till operationer, innebar situationen en omställning såväl lokalt som globalt.

Mölnlycke ställde snabbt om sin produktion, ökade volymerna och utvecklade samarbeten med befintliga leverantörer, för att stötta vården och säkra leveranser av framför allt skyddsutrustning. Men medan vårdens fokus naturligt riktades mot pandemipatienter hamnade andra patientgrupper lite i skymundan.

Risk för underdiagnostisering
–Då operationer ställdes in och färre sökte vård för olika typer av sårbehandling, behövde vi snabbt hitta nya lösningar för att kunna supporta våra kunder, säger Anna Bertilsson, Nordiskt ansvarig för affärsområde sår och sårbehandling hos Mölnlycke, och fortsätter:

– De som drabbades hårdast, förutom de patienter som inte fick sin planerade operation, var de äldre och multisjuka. Förutom att de är särskilt känsliga för Covid-19, är det också de som främst lider av svårläkta sår. Risken är att det nu finns en stor grupp av underdiagnostiserade patienter som inte har fått adekvat behandling, vilket kan leda till mycket allvarliga konsekvenser.

Man vet också att antalet trycksår har ökat när vården behövde fokusera på att rädda liv och tiden inte fanns till omvårdnad på samma sätt. När nu allt fler vaccineras och samhället börjar se en långsam återgång till mer normala förhållanden, betonar både Anna Dahlberg och Anna Bertilsson att vi sannolikt står inför en omfattande vårdskuld.

För att vården ska klara den utmaningen är det avgörande att man lyckas implementera processer och innovationer som bidrar till tidseffektivisering och kostnadsbesparingar, men som ändå säkrar god livskvalitet för patienten.

–Där kan Mölnlycke med helhetslösningar för kirurgi spela en avgörande roll. Våra skräddarsydda sterila set med alla engångsprodukter för en specifik operation reducerar förberedelsetiden och ökar effektiviteten i operationsrummet. Till detta har vi våra högkvalitativa förband som både bidrar till en snabbare läkning utan komplikationer samt att förhindra trycksår, säger Anna Dahlberg.

Digitala lösningar underlättar
De är båda övertygade om att den accelererade digitala utvecklingen kommer att spela en avgörande roll för att underlätta omställningen. Acceptansen för digitala lösningar inom vården ökar, vilket skapar nya möjligheter för såväl digitala vårdverktyg och videomöten som utbildningar på distans.

–För att möta detta erbjuder vi nu en mängd olika digitala on-demand utbildningsmoduler, webbinarer och har precis lanserat en app som stöttar bedömning och behandling av sår. Digitala lösningar kan bidra till en effektivare vård, vilket blir både kliniskt och hälsoekonomiskt relevant. Sammantaget kräver framtiden att vi tar ett gemensamt helhetsgrepp kring vårdsituationen och här ska Mölnlycke vara en av parterna, avslutar Anna Bertilsson.