– Drygt 80 procent av alla svenskar har vant sig vid vår tidsbestämda återuppringningstjänst per telefon, vilken bidragit till hög tillgänglighet till vården. Numera kan man under pågående samtal pendla mellan den kanal som passar bäst, mellan exempelvis telefon, video och chatt, vilket innebär en enorm flexibilitet och tillgänglighet för patienten i vårdbesöket, säger Malin Jakobsson, Product Director.

Lägger grund för proaktiv vård
Idag kommer kontaktförsök med vården från en mängd olika system som ska administreras och synkroniseras av vårdpersonalen. Detta tar tid och för att effektivisera vårdgivarnas arbetsprocesser samlar Aurora teleQ alla kontaktförsök i samma system. Det ger en bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen och en högre digital tillgänglighet för patienten.

– Vi har gjort Sveriges vårdavdelningar tysta, ingen mer telefonstress. Vi hjälper vårdgivaren att planera arbetet med spontana patientkontakter proaktivt. Varje vårdsamtal innebär en process som behöver förberedas och därefter dokumenteras innan nästa patient rings upp på avtalad tid. Allt samlat i samma system där sjuksköterskor, läkare och övrig vårdpersonal enkelt kommunicerar med patienten, säger Martin Ingels, VD.

Digital vård även efter Covid-19
En tydlig konsekvens av pandemin är att antalet fysiska vårdbesök minskat. Man har även under pandemin kunnat se risken för smittspridning på vårdmottagningar och där har Aurora teleQ spelat en viktig roll genom att erbjuda patienter vård på distans, och vårdpersonalen möjligheten att faktiskt arbeta hemifrån. Den digitala tekniken och de digitala vårdmottagningarna kommer fortsätta att utvecklas och effektivisera vården. Många fysiska vårdbesök kan med fördel vara digitala och utföras över den kanal som passar patienten, på en överenskommen tid.

Optimalt hjälpmedel för vården
Digitaliseringen tillför en mängd nya sätt för patienten att kontakta vården och för framtiden ser Aurora Innovation möjligheten till en utökad form av systemintegrering i Aurora teleQ, där patienten kan få en än mer proaktiv vård.

– Genom att integrera mätresultat från bland annat sensorer och andra system i en kommunikationslösning behöver man bara schemalägga personal att monitorera vad som händer i ett enda system. Det effektiviserar vårdpersonalens arbetsprocess och ger bättre förutsättningar till patienten. Det här är en nyckel till att Aurora teleQ har nått framgång inom svensk sjukvård, säger Malin Jakobsson.

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som oftast drabbar personer över 55 år. Sjukdomen ger besvär som långsamhet, skakningar och stelhet. Förloppet är långsamt och symtomen ökar efterhand.

Vad som orsakar Parkinson är ännu en gåta och vi vet inte hur det kommer sig att vissa får den medan flertalet går fria. Det saknas bromsmediciner och botande behandling. Eleonor Högström var 60 år när hon fick sin diagnos. Då arbetade hon som distriktssköterska.

– Parkinson kullkastade alla mina planer. Jag som var van att styra och ställa och vara aktiv och sportig fick självbilden krossad, säger hon.

Forskning enda vägen framåt
Hon kontaktade Parkinsonförbundet där hon fick stöd. Det vill hon uppmana andra drabbade.

– Det blev min vändpunkt i sjukdomen, säger hon.

Där fick hon också lära sig hur vanlig sjukdomen är, att man möter personer med Parkinson överallt.

– Jag tror att alla antingen har någon anhörig som har Parkinson eller känner till någon, säger hon.

Hon uppmanar också till att stödja forskningen.

– Det är det enda sättet att framgångsrikt bekämpa denna sjukdom, säger hon.

Lennart Pettersson är ordförande i Parkinsonfondens styrelse. Även han vill betona vikten av att stödja forskningen.

– För att kunna utveckla bättre behandlingsmetoder än de som finns i dag behövs forskning som ökar kunskapen på de områden där vi saknar tydliga svar. Utan forskning blir det inga framsteg, säger han.

Nyligen gick företagen Max Manus och Conscriptor samman och bildade Nordens ledande verksamhet inom effektiv dokumentation; Omilon. Bolagets syfte är att spara tid hos vårdgivare och kommuner genom att förenkla administrationen med sitt utbud av produkter och tjänster, däribland taligenkänning.

– Behovet av den här typen av produkter och tjänster är stort. Många läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och andra yrkesgrupper, även utanför vården, anser att de lägger alltför mycket tid på dokumentation. Med taligenkänning kan man redan under mötet med sin patient tala in anteckningar som förs till journalen, som kan vara tillgänglig direkt för andra i vårdflödet, men även för patienten, berättar Helen Kenzler.

En sammanslagning för att vårdens bästa
Omilon finns i Sverige, Norge och Danmark med över 250 anställda. De erbjuder utöver taligenkänning och digital diktering, även journalskrivning där medicinska sekreterare transkriberar vårdpersonalens ljudfiler och skriver in i journalen.

– Sammanslagningen mellan Conscriptor och Max Manus innebär ett bolag med bred kompetens som är helt unik i vår bransch. Man kan som kund använda sig av en enstaka tjänst eller alla tre.

Omilon märker av ett intresse från många större verksamheter, både offentliga och privata, som vill effektivisera sina arbetsflöden. Genom att använda teknik, frigörs tid, som sedan kan användas till exempelvis vård och patientmöten.

– Syftet med vår teknik är att det ska vara enkelt för medarbetaren. På mindre än en timme kan de till exempel komma igång med taligenkänning. Varje användare har en unik användarprofil och systemet tränas upp efter hur den specifika användaren uttrycker sig. Verktyget har i grunden en ordbok, som utvecklas kontinuerligt.

Nya behov i spår av pandemin
Pandemin innebär givetvis att vården och även kommunerna är oerhört pressade. Den uppkomna situationen har, vilket är allmänt känt, ökat takten i digitaliseringen. Behovet av att hitta nya arbetssätt är därför stort och verktyg som frigör tid till gagn för patient och direkt vård uppskattas naturligtvis.

– Intresset för våra tjänster har helt klart ökat, och vi får allt fler konkreta efterfrågningar just nu, avslutar Helen Kenzler.

Läkemedel är till för att bota, lindra och förebygga sjukdomar.

Innan ett läkemedel godkänns och släpps på den svenska marknaden har det genomgått rigorösa prövningar för att se att det inte ger allvarliga biverkningar. Inget läkemedel är helt utan biverkningar men oftast är biverkningarna så små att nyttan av läkemedlet överväger. 

– Även om man mycket omsorgsfullt testar ett läkemedel innan det godkänns så finns det de som kan reagera negativt. Det beror på våra individuella förutsättningar eller sjukdomens art, säger Anders Hultman.

Läkemedelsförsäkringen ger ett brett skydd
Skador som med övervägande sannolikhet har orsakats av biverkningar som man inte kunnat förutse omfattas av Läkemedelsförsäkringen. En grundregel är dock att skadan måste vara allvarligare än de problem som man har medicinerats för. Ersättningen från försäkringen baseras på svensk skadeståndsrätt.

– Är man drabbad är det enkelt och kostnadsfritt att ansöka om ersättning via vår hemsida. Därefter kommer våra skadereglerare och medicinska rådgivare att titta på fallet och göra en bedömning. Accepterar man inte vårt beslut kan det överklagas till Läkemedelsskadenämnden, säger Anders Hultman.

Alternativet till att ansöka om ersättning hos Läkemedelsförsäkringen kan vara att själv genom domstol stämma ett läkemedelsbolag. Det är dock något som Anders Hultman inte vill rekommendera, bland annat för att beviskraven är högre och dessutom kan det bli väldigt dyrt.

– I en domstol så räcker det inte med att bevisa att det är läkemedlet som orsakat skadan. Man måste också bevisa att företaget antingen har varit försumligt eller att det finns en säkerhetsbrist med produkten. Det kan vara mycket svårt att bevisa, säger han och avslutar:

– Då är det mycket bättre att kontakta Läkemedelsförsäkringen.

Läs mer på www.lff.se

Svenska Läkemedelsförsäkringen AB ägs gemensamt av 271 svenska aktörer inom läkemedels- och sjukvårdssektorn och är inte vinstdrivande.

För att Läkemedelsförsäkringen ska gälla ska läkemedlet komma från ett företag eller en organisation som har tecknat en försäkring hos oss. Läkemedlet kan vara receptfritt eller ordinerat till dig, men det ska ha använts enligt föreskrifter och anvisningar.

Läs mer här

Att undersöka cellprover i mikroskop för att hitta tidiga tecken på cancer är lite som att söka efter en nål i en höstack. Icke desto mindre är det tack vare just denna teknik, cytologin, som antalet fall av livmoderhalscancer i Sverige nästan halverats sedan screeningprogram med cellprovskontroller infördes på 1960-talet.

Som ledande inom populationsbaserad screening har Hologic vid flera tillfällen flyttat gränserna, inte minst inom kvinnohälsa.
År 1996 lanserades ThinPrep®, det första godkända vätskebaserade testet för gynekologisk cellprovskontroll.

– Fördelen med detta test är att proverna är av högre kvalitet och visar mer representativa celler än konventionella utstryk, förklarar Michael Quick.

År 2008 introducerades Hologics Aptima® HPV Assay som detekterar det virus som orsakar livmoderhalscancer. Till skillnad från äldre HPV-tester som är DNA-baserade analyserar Aptima HPV istället mRNA vilket ger samma höga känslighet, men signifikant förbättrad specificitet, alltså förmågan att skilja mellan potentiellt farliga och harmlösa infektioner.
Och nu är det dags igen: Genius™ Digital Diagnostics System sållar snabbt fram de mest diagnostiskt relevanta cellerna och visar dem i ett galleri på skärmen.

– Med AI tar vi screeningprocessen till en högre nivå, men det är alltjämt upp till patologer och cytodiagnostiker att tolka resultaten utifrån sin expertis, säger Michael Quick.

Innehållet i denna text är i informationssyfte och är inte avsett att vara medicinsk rådgivning.
Kontakta din läkare för specifika råd om din hälsa och behandling.
Hologic, Genius, ThinPrep och Aptima är registrerade varumärken som tillhör Hologic, Inc. och/eller dess dotterbolag.
ADS-03145-NOR-SE Rev 001 @2021

IT-säkerhet handlar inte längre bara om att ha en stabil brandvägg på plats. Cyberhot består numera ofta av en kombination av attacker och bedrägerier vilket kräver att man skyddar sig på annat sätt och analyserar beteendemönster för att upptäcka hot. För att lyckas med det krävs en ökad medvetenhet hos användare och hela organisationer. Man måste betrakta varje person som en del av skyddet och se bortom tekniken. För sjukvårdsinrättningar är detta särskilt aktuellt med tanke på den ökade aktiviteten man nu ser från cyberkriminella som utnyttjar deras svagheter.

– Tyvärr tar många cyberkriminella ingen hänsyn till att världen plågas av en allvarlig pandemi. Tvärtom drar de fördel av att sjukvården nu är extra sårbar. Förutom hög beläggning och ett pressat schema arbetar personal i en del fall med helt nya uppgifter. Det kan också bidra till att IT-säkerheten försämras. I det rådande läget riskerar driftstörningar att bli ännu allvarligare än tidigare, förklarar Peter Gustafsson, ansvarig för Barracuda Networks i Norden.

Simulera attacker och utbilda nyckelmedarbetare
En stor del av ansvaret ligger på organisationerna själva. Man måste utbilda sin personal och kartlägga hur kunskapen kring IT-säkerhet ser ut. När medarbetarna har en medvetenhet kring hoten kan de undvika att falla offer för exempelvis bedrägerier där länkar och fejkade mejl skickas ut till enskilda anställda. För att lyckas upptäcka välplanerade attacker i tid och samtidigt leva upp till dagens regler och säkerhetskrav behöver man bygga en högre digital motståndskraft.

– Du behöver börja med att definiera vilken grupp av medarbetare du ska prioritera, till exempel de som har extra känsliga positioner och arbetsuppgifter. Sedan kan du kartlägga hur personalen beter sig genom att simulera olika typer av digitala attacker. Med den informationen kan du analysera deras beteende över tid för att förstå vem som gör vad, hur och varför.  Den kunskapen kan du slutligen omvandla till något konkret som hjälper medarbetarna att blir ännu bättre, exempelvis genom utbildningspaket.

Oannonserad simulering är effektivare
Effekten av en simulering blir bättre om man inte berättar något i förväg, menar Peter Gustafsson. Det handlar inte om att hänga ut någon enskild person utan om att skapa en större medvetenhet hos alla som deltar.

– Behovet är verkligen stort. Vi genomförde en simulering på ett medelstort svenskt företag och på bara några dagar hade flera hundra personer lämnat ut sina lösenord, avslutar han.

Läs mer

Barracuda gör det säkrare att använda IT. Företaget erbjuder branschledande och kostnadseffektiva IT-lösningar inom nätverks- och applikationssäkerhet, e-postskydd, informationssäkerhet och arkivering – allt med egen kundsupport. Barracudas innovativa säkerhets- och dataskyddslösningar stödjer hårdvarubaserade, virtuella och molnbaserade IT-miljöer. Det gör det enkelt för organisationer av alla storlekar att införa och arbeta med en övergripande säkerhetsstrategi som täcker alla aspekter av deras nätverk, applikationer och e-post.
Bland de över 200 000 företag och organisationer som använder Barracudas lösningar finns Boeing, BT, Microsoft, IKEA, MIT, FN, Volvo och SAS samt små och medelstora företag i över 100 länder. Barracuda arbetar med en uttalad kanalstrategi och säljer sina tjänster och lösningar genom mer än 5 000 partner. Huvudkontoret ligger i Campbell, Kalifornien (Silicon Valley) och företaget ägs av det privata investmentbolaget Thoma Bravo. För mer information besök ​www.barracuda.com.

Bolaget började sin forskning efter att ha observerat katter som lider av Feline Immuno-deficiency Virus och kan dö i AIDS, likt människor. Två av katterna kastrerades och levde mirakulöst vidare, medan samtliga okastrerade katter dog inom några månader. Studien visade då att hormonet GnRH får T-celler – en typ av vita blodkroppar i immunförsvaret som innehåller HIV-viruset – att synliggöra viruset för immunsystem. Immunsystemet kan då eliminera de smittade T-cellerna och förstöra dem.

– Vid en klinisk studie gjord på 26 patienter i Sydafrika kunde vi se att efter en månads behandling med GnRH var antalet aktiverade T-celler fler och HIV-nivåerna hade sjunkit i blodet. Vanligtvis när man slutar med bromsmedicin går HIV-nivåerna upp men här fortsatte de nedåt en månad efter avslutad behandling, förklarar Ola Winqvist, vd ISR professor i klinisk immunologi.

Vill lura ut infekterade celler
Just nu driver ISR en unik klinisk studie inom HIV med målet att hjälpa immunsystemet identifiera var i kroppens egna celler HIV-viruset gömmer sig.

– Förhoppningen är att vi ska kunna lura ut de infekterade cellerna och avlägsna dem genom att engagera immunsystemet i större omfattning. Detta kan också appliceras på till exempel hepatit B, bröstcancer, malignt melanom eller tjocktarmscancer. Förhoppningen långsiktigt är såklart att bota patienterna.

Immunolid som stimulerar immunsystemet
ISR har den senaste tiden tagit flera stora steg framåt i utvecklingen av olika immunstimulerande substanser. Så sent som förra året presenterade bolaget en immunolid baserad på en makrolid antibiotika.

– Vi vet sedan tidigare att olika antibiotika kan ha viss effekt på virus eftersom molekylerna i den makrolida antibiotikan har en immunstimulerande effekt. Därför har vi strukturerat om den molekylen så att den kraftigare stimulerar immunsystemet. Just nu är vi i det finala steget innan vi får ansöka till FDA om att göra de första kliniska experimenten för att behandla hepatit och cancer. Detta är något vi är oerhört stolta över och vi ser verkligen fram emot framtiden, avslutar Ola.

Läs mer

ISR är ett innovationsdrivet läkemedelsutvecklingsbolag inom immunterapi. Bolaget har fokus på klinisk och preklinisk forskning med syfte att utveckla en bredspektrum antiviral terapiplattform inom immunreglerande läkemedel.