Medicinska laboratorier en
allt viktigare del av vården
Hoten mot vår hälsa förändras och medicinska laboratorier får en allt viktigare roll när nya diagnoser ska ställas. Under våren har systemet som ska se till att svenska laboratorier håller en jämn och hög kvalitet testats hårdare än någonsin. Nu samlas erfarenheter för att möta ”det nya normala”.
Av: Anna Werner
Redan innan corona-pandemin svepte över världen var medicinska laboratorier en allt viktigare del av vården.
– En majoritet av alla diagnoser som ställs involverar någon form av provsvar, och den utvecklingen fortsätter i takt med att kunskaperna inom medicin ökar, säger Helen Nyman, chef för enheten för miljö och hälsa på Swedac.
Till vardags har de statliga tjänstemännen på Swedac en relativt undanskymd roll, trots att deras arbete påverkar allas vår vardag. Myndigheten är bland annat Sveriges nationella ackrediteringsorgan och utför kontroller av verksamheter som vill säkra sin kvalitetsnivå, alltifrån vattenrening och ekologisk matproduktion till bilprovning och kärnkraftverk. Sedan 90-talet har myndigheten även ackrediterat medicinska laboratorier.
– Ackreditering ses som en kvalitetsmärkning och majoriteten av alla medicinska laboratorier väljer att göra det, även om det inte är lagstadgat, säger Helen Nyman.
I mitten av mars fick Helen Nyman och hennes medarbetare hastigt ställa om sitt arbetssätt när pandemin förändrade samhället. Från att ha gjort bedömningar på plats, på laboratorier över hela Sverige, har i princip allt arbete under våren skett på distans.
– Omställningen gjordes i väldigt högt tempo och jag måste säga att det har fungerat bra, säger Helen Nyman.
Swedac har mer än 200 specialister knutna till sig. De fungerar som experter vid myndighetens bedömningar. Under pandemin har Swedac utvecklat alternativa metoder för att fortsatt kunna göra bedömningar tillsammans med dem.
– Många uppgifter går att lösa med hjälp av digitala verktyg, fler än vi tidigare trodde. Vi gör riskbedömningar från fall till fall för att säkerställa att arbetet håller rätt nivå. Vår erfarenhet är att alla som arbetar i den här sektorn har gjort väldigt stora ansträngningar för att upprätthålla kvalitetssäkringen, säger Helen Nyman.
Erfarenheterna från corona-pandemin är fortfarande färska och Helen Nyman ser att arbetet med att processa dem, och hur de kan stärka kvalitetsarbetet i Sverige, kommer att pågå under en ganska lång period. Men redan nu har Swedac påbörjat ett arbete för att ta nästa steg. Myndigheten förbereder för att kunna dela med sig av data från många års bedömningar på ett säkert sätt, och samtidigt utveckla kvalitetssäkringen tillsammans med landets medicinska laboratorier.
– Förutsättningarna för medicinska laboratorier förändras snabbt. Pandemin har understrukit det. Ackreditering och kvalitetssäkring handlar i grunden om att bidra till en starkare bransch. Nu vill vi undersöka om våra data och vår kunskap kan bidra ytterligare, säger Helen Nyman.
Presenteras av:
Swedac
Fakta ackreditering och medicinska laboratorier
Ackreditering av medicinska laboratorier är frivilligt i Sverige. Majoriteten av laboratorierna i Sverige väljer att vara ackrediterade, som en kvalitetssäkring.
Ett laboratorium ackrediteras för specifika metoder och omfattningen av dem redovisas i ett ackrediteringsbeslut. Ett laboratorium kan enbart få ackreditering för de metoder det har kompetens och resurser för, och som Swedac verifierar genom ackreditering.
Ackreditering av medicinska laboratorier är frivilligt på de flesta håll i världen. Fem länder tillämpar någon form av obligatorisk ackreditering: Belgien, Frankrike, Ungern, Irland och Litauen.