Johan Lindström, utbildningsansvarig på Advania Skolpartner.

Med fortbildning som drivkraft

Fortbildning för lärare är helt centralt för att kunna ge elever rätt förutsättningar i dagens digitala samhälle, men tyvärr är det ofta även det första som prioriteras bort vid nedskärningar. Med sin nya satsning vill Advania vara en drivande kraft i att vända denna utveckling. – Vi erbjuder ett 30-tal workshops gratis till skolor och kommuner, säger Johan Lindström, utbildningsansvarig på Advania Skolpartner.

Advania Skolpartner arbetar med att utveckla skolan i Sverige genom att höja pedagogernas kompetens. De ser en trend i att skolor köper in teknisk utrustning till lärare och elever men inte prioriterar fortbildning för lärarna, vilket innebär en stor risk att inte få maximal utdelning på de investeringar som görs. Ett stort fokus ligger därför på att vara en partner som tillsammans med skolorna skapar bästa möjliga förutsättningar för lärare och elever, samt att bredda bilden av hur fortbildning av lärare går till.

Kostnadsfria workshops
Bland de insatser som Advania Skolpartner hittills gjort finns bland annat kostnadsfria digitala heldagsevent för lärare, och under mars månad arrangerades för första gången en digital mässa för pedagoger och lärare i både förskolor och skolor.

– Fördelen med att göra mässan digital är att all personal på en skola får möjlighet att delta till samma kostnad som normalt sett gäller för en till två representanter. Det blir väldigt mycket mer för pengarna, säger Johan.

Nu är det dock fullt fokus på nästa satsning – ett 30-tal helt kostnadsfria workshops för skolor och kommuner. All pedagogik stödjer sig på modern teknik och i utbildningskatalogen finns kurser i ämnen som film i undervisningen, programmering, källkritik och mycket mer.

– I och med pandemin och all hemundervisning den burit med sig, behöver lärare fortbildas mer än någonsin men utvecklingen har snarare gått åt motsatt håll, med nedskärningar inom allt som har med fortbildning att göra. Vi vill vara en drivande kraft i att vända denna utveckling – för elevernas skull, avslutar Johan.

– Det är svårt att se hur man kan jobba med IT-support för skolor om man inte förstår eller har insyn i pedagogernas utmaningar, säger Tommy Cilthe som är IT-tekniker men har en bakgrund inom skolvärlden som lärare.

IT-support från pedagogens perspektiv

Den digitala transformationen har förändrat delar av samhället i grunden, och skolan är inget undantag. Under coronapandemin har vikten av en fungerande IT-infrastruktur blivit allt tydligare. Företaget Qlosr ser nu ett behov av IT-stöd som är ännu mer anpassade till den pedagogiska världen.

Svenska företaget Qlosr erbjuder effektiva IT-lösningar till företag och skolor och den senaste tiden har behovet av paketerade och smarta IT-tjänster anpassade efter just skolmiljön ökat. En rad olika bakomliggande orsaker driver att lösningarna för skola behöver vara anpassade.

– Skolan har alltid varit en trygg plats för alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, men i och med distansundervisningen blir de olika förutsättningarna väldigt tydliga. Vissa har inget internet och ingen dator. Skolan har då fått förse dessa med den utrustning som behövs, säger Gustav Tjernström, försäljningschef och delägare, Qlosr.

Det är bara ett exempel på hur skolan har blivit mer rörlig med tiden, med nya behov och utmaningar. Qlosr jobbar proaktivt med detta genom att jobba nära skolorna och skapa nya paketeringar tillsammans med dem. Genom kontinuerlig dialog och workshops jobbar de fram lösningar som kan appliceras på flera skolor.

– Vi har femton års erfarenhet av att jobba med skolor och har medvetet anställt personer med pedagogisk bakgrund – till exempel lärare – eftersom de känner till behoven bäst, säger Jonas Norberg, vd och delägare, Qlosr.

Han får medhåll av Tommy Cilthe som är IT-tekniker men har en bakgrund inom skolvärlden som lärare.

– Det är svårt att se hur man kan jobba med IT-support för skolor om man inte förstår eller har insyn i pedagogernas utmaningar, säger han.

Skolmiljön unik
Det andra affärsområdet Qlosr jobbar med är IT-lösningar mot företag. Just därför är de väldigt medvetna om hur unik skolmiljön är jämförelsevis och att det krävs en särskild insyn för att leverera en effektiv IT-infrastruktur till skolor. Gustav utvecklar:

– Ett mellanstort företag i Sverige har kanske 100 anställda, en skolkoncern kan ha 30 000 elever eller mer. Det är en enorm skillnad i volym och komplexitet – man får verkligen tänka till för att det ska fungera smidigt.

Qlosr erbjuder en paketerad IT-tjänst vilket innebär att kunden inte bara köper en dator utan en helhetslösning där datorn kommer förkonfigurerad med alla applikationer, säkerhetsinställningar och användaren redan är registrerad. Med andra ord är datorn redo att börja användas direkt. Qlosr har dessutom ett servicecenter som alltid kan ge snabb och personlig support.

IT-avdelning som tjänst
Qlosr spår en framtid där man mer eller mindre köper en IT-avdelning som en tjänst.

– Teknikförändringen är den kanske viktigaste faktorn till att man behöver köpa IT som tjänst. Med dagens rörliga skolor kan en IT-avdelning inte leverera allt, utan ofta behöver man en partner som kan leverera tjänster vid behov. Vi kan erbjuda en plattform som är stabil, driftsäker och anpassad efter pedagogerna och elevernas behov, avslutar Jonas.

Förskollärare, fritidspedagoger, elevassistenter, resurslärare, klasslärare till låg- och mellanstadiet, ämneslärare till högstadiet och gymnasiet och specialpedagoger. Det är bara lite av den kompetens som ingår i BILDAs vikarepool och som med kort varsel hoppar in när det krisar för skolor eller förskolor.
– För skolan kan det ta lång tid att ringa runt själv för att hitta en vikarie när någon är sjuk eller är på kurs. Vi lämnar besked inom tio minuter om vi kan lösa ett uppdrag eller inte och vår ambition är att vikarien ska vara på plats inom en timme. Det är bråttom på mornarna och telefonerna går varma redan från klockan 06.00, berättar Cecilia Orre.

Bortsett från att det ska vara enkelt och gå snabbt att få tag på en vikarie är det även möjligt för skolor och förskolor att få en kontinuitet i sin resursförstärkning.
– Det är alltid möjligt att önska tillbaka en vikarie som har visat sig fungera bra på en förskola eller skola, berättar SvenOlof Högman, vd på Bilda personalmäklarna.

Meriterande på CV:t
I dag har BILDA personalmäklarna ramavtal med 14 kommuner runtom i Stockholms län. Det innebär stora möjligheter för den som själv vill vikariera – något SvenOlof beskriver som en attraktiv möjlighet.
– Den stora fördelen är valfriheten och enkelheten i att bestämma när man vill jobba. Någon kanske vill jobba heltid, en annan vill ta ströuppdrag. Det är också en bra erfarenhet att ha arbetat med barn i förskola och andra skolmiljöer och en del ser det som en väg till att bli lärare, men vi har också de som gör det omvända och som vikarierar som pensionerade lärare, avslutar han.

Läs mer om BILDA Personalmäklarna här

Med 30 000 studenter och 5 500 anställda är universitetsområdet vid Frescati en dynamisk och kreativ miljö att verka i.
– Hela arbetsplatsen präglas av mångfald, kunskap och samhällsengagemang. Vi har en bred kompetens bland våra medarbetare. Här finns dels forskare och lärare, dels personal inom verksamhetsstödet, allt från specialister inom juridik och IT till ekonomer, kommunikatörer och administrativa chefer, säger Eino Örnfeldt, universitetsdirektör.
– Vi är en stor myndighet med olika arbetsområden och spännande miljöer. Vi är måna om att utveckla vår ställning som ett starkt universitet och då är det viktigt att ha professionella och engagerade medarbetare. Vi är i en utvecklingsfas där vi expanderar i ett nytt campusområde, Albano, och satsar på digitalisering, fortsätter han.

Erfarenhets- och kunskapsutbyte med omvärlden präglar verksamheten.
– Universitetets roll i samhället är att bidra till bildning och kunskap. I en föränderlig och globaliserad värld verkar vi för ett hållbart och demokratiskt samhälle med hjälp av vetenskapligt baserad kunskap, säger Eino Örnfeldt.

Forskningen är också nära knuten till utbildningarna.
–Vi har forskare som undervisar inom sina områden. Det bidrar till att vi kan öka kvaliteten i vår utbildning samtidigt som vi stärker intresset för vår forskning, säger Louise Beskow, administrativ chef vid Fysikum.

Hon beskriver universitetsmiljön som internationell.
– Vi har en stor acceptans för olikheter och olika kompetenser och det är lätt att smälta in och känna sig hemma.

Medarbetare ges också möjligheter att pröva nya arbetsuppgifter och till exempel jobbskuggning utomlands.
– Karriärmöjligheterna är många eftersom verksamheten är så bred.
Dagligen rör sig mer än 10 000 personer på campusområdet Frescati.
– Vi är ett huvudstadsuniversitet och samtidigt befinner vi oss i Ekoparken, vilket skapar en unik miljö. Många medarbetare och studenter cyklar året runt, berättar Eino Örnfeldt.

Det viktigaste för ett lyckat utvecklingsarbete enligt Maria är att ledningen, skolornas rektorer och lärarna känner tillit till varandra och har samma mål; att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt.

–– Vi har utvecklat en modig arbetsplats där våra lärare, med ledningens stöttning, vågar titta på hur de jobbar, vad som behöver ändras och att prova nytt, berättar Maria.

Att lärarna ska vara kugghjulen i utvecklingsarbetet är en självklarhet för Kunskapsförbundet Väst. För att stötta dem anordnar ledningen regelbundna träffar för skolorna, och varje termin har de kompetensutvecklingsdagar där lärare träffas och diskuterar problem de stöter på i sin undervisning.

– Jag leder även ett nätverk för våra förstelärare som står i förbindelse med universitet och forskning. Våra lärare kan därmed fortsätta att utvecklas även efter sin examen och ta in forskningsresultat i klassrummen, förklarar Maria.

”Vi vågar utmana varandra”

Carina Carlander är förstelärare i matematik och geografi på Nils Ericsonsgymnasiet. Hon håller i en utvecklingsgrupp för matematik med träffar varannan vecka. Tillsammans upptäckte de att deras elever gärna arbetar vid whiteboards. De testade därför att sätta upp whiteboards på samtliga väggar i matematiksalarna och såg ett ökat intresse och lärande bland eleverna.

– Tillsammans provar vi olika tankar och diskuterar resultaten. Att ledningen stöttar och uppmuntrar oss till att prova nytt gör oss modiga och vi vågar utmana varandra, säger Carina och avslutar;

– Chansen att få lära av och med varandra i en tillåtande miljö gör att vi ständigt kan utvecklas, vilket är väldigt spännande.

Läs mer på www.kunskapsforbundet.se.

Varje år tar SOS Alarm emot tre miljoner samtal. Omkring 150 av dessa når varje dag SOS-operatören Linda. Hon har varit en del av SOS Alarm i över elva år och beskriver hur hon i varje samtal, via en avancerad teknikplattform, arbetar nära SOS-sjuksköterskor från hela landet. Det gör att rätt resurser kan skickas till rätt plats, i rätt tid – och med rätt prioritering.

– När jag svarar ”SOS 112 – vad har inträffat?” gör jag en larmplan för att hantera ärendet. Vid vårdsamtal och när jag behöver stöttning i medicinska frågor kan jag koppla in en SOS-sjuksköterska, säger Linda.

Fredrik är SOS-sjuksköterska sedan några månader. Med erfarenhet som specialistutbildad ambulanssjuksköterska ser han många fördelar med att nu arbeta per telefon.

– Det är här vårdkedjan börjar och här kan jag hjälpa många fler. Jag ångrar inte en sekund att jag tog det här steget, berättar han.

Men att utföra ett arbete per telefon, där sinnena är begränsade, är också utmanande. För att få en bild av vad som hänt används en särskild samtalsmetodik och intervjuteknik där allt från bakgrundsljud till nyanser i rösten lyssnas in.

Ett utmanande uppdrag
Något som också är utmanande är samtal från någon som förlorat en anhörig – likaså samtal från inringande som väljer att avsluta sitt liv och där den sista stunden delas med SOS-operatören eller SOS-sjuksköterskan.

– Ibland vill jag bara hålla om den som ringer in, berättar Linda. Det finns ljud och samtal som är svåra att skaka av sig, men det är en del av jobbet och vi får mycket hjälp att hantera det.

”En jätteboost”
För att lyckas i rollen som SOS-sjuksköterska och SOS-operatör krävs en rad egenskaper, bland annat att man är lugn, lyhörd, orädd och kan arbeta i ett högt tempo. Det lägger en solid grund för att utföra ett livsviktigt uppdrag – varje dag.

– Det är fantastiskt att få gå till ett jobb och rädda liv, säger Linda. Att tillsammans med den som ringer in kämpa sig igenom en hjärt- och lungräddning och rädda ett liv, det är en jätteboost.

KTH är inte bara en plats för kunskapsutveckling – det är också en organisation där medarbetare kan trivas och utvecklas. Med en kandidatexamen i ekonomi började Hanna Glimsjö som junior ekonom på KTH och kom snabbt in i rollen som redovisningsekonom och senare som controller. I dag är hon ekonomiansvarig för KTH:s gemensamma verksamhetsstöd med en kostnadsomslutning på 2 mdkr.
– Jag har hanterat allt från utmanande EU-projekt till budget- och uppföljningsarbete och arbetar nära KTH:s ekonomichef, ledning och med kollegor inom ekonomi på hela KTH.

Kollegor med höga ambitioner, ett utåtriktat arbete med många kontaktytor, ett stort eget ansvar och möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter är några anledningar till att Hanna valt att vara en del av KTH i tolv år.
– Jag har verkligen fått möjlighet att utvecklas – utan att tumma på mitt familjeliv, avslutar hon.

Du kan läsa mer om att arbeta på KTH samt hitta våra aktuella lediga anställningar på kth.se/jobb

KTH är ett av Europas ledande tekniska universitet och en viktig arena för kunskapsutveckling. Som Sveriges största universitet för teknisk forskning och utbildning samlar vi studenter, forskare och fakultet från hela världen. Vår forskning och utbildning omfattar såväl naturvetenskap som alla grenar inom teknik samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, historia och filosofi.

Du kan läsa mer om att arbeta på KTH samt hitta våra aktuella lediga anställningar på kth.se/jobb

NTA Skolutveckling ger pedagoger och lärare handledning och elevmaterial med didaktiskt stöd för att genomföra ett laborativt arbetssätt i NO och teknik. Det ska stärka lärare och pedagoger i sin roll och längre; ge barn och elever en möjlighet att möta ämnena naturvetenskap och teknik i en undervisning som inspirerar till nyfikenhet och lust att lära.
– Arbetssättet liknar det man använder inom forskning. Man sätter upp en hypotes, gör en laboration och analyserar resultatet. Många elever får en ”aha-upplevelse” och lär sig använda ett kritiskt tänkande, säger Bengt Nilsson, vd NTA.

Materialet är uppdelat utifrån olika teman och granskat av experter från Kungl. Vetenskapsakade-mien (KVA) och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

I dag är 135 kommuner och ett 30-tal fristående skolhuvudmän medlemmar i NTA – och man siktar längre än så.
– Jag tror att vi i framtiden kommer se så gott som alla kommuner som medlemmar, avslutar Bengt Nilsson.

Läs mer på ntaskolutveckling.nu

NTA har 156 skolhuvudmän som medlemmar, av dessa är 135 kommuner. Under 2018 ”forskade” 19 300 förskolebarn och 205 600 grundskoleelever i minst ett tema. Dessa grundskoleelever undervisades av 9 400 lärare och 2 800 pedagoger undervisade i förskolan. 251 aktiva utbildare bidrog till lärarnas kompetensutveckling och i förskolan var 88 utbildare aktiva i 40 av landets kommuner. Totalt finns det 26 teman från förskolan till åk 9 som täcker alla förmågor och nästan allt Centralt innehåll.

Läs mer här

Styrsystem, ljudanläggningar, interaktiva skärmar, röst- och ljudförstärkare, projektorer, kabel- och kontakthantering, digital signering och rumsbokningssystem. Det är bara lite av hur teknik, om den används rätt, kan underlätta skolundervisningen på lärarsidan – och inlärningen på elevsidan. Inte minst slår tekniken ett slag för miljön.
– Det som är möjligt i dag var hokus pokus för tio år sedan och det är få skolor som inte har någon form av digital eller visuell produkt i klassrum, grupprum eller aula. Elever med inlärningssvårigheter kan till exempel få en bättre koncentration med ljudutjämningssystem, bild- och videomöjligheter kan fånga upp hemmasittare och även bidra till resfria möten, säger Mikael Wickström, vd AVS.

AVS, tidigare AV Syd, har över 30 års erfarenhet inom AV-branschen och har utvecklat ett brett produktsortiment vad gäller innovativa och enkla bild- och ljudlösningar. Under bolagstaket finns även tekniker, utbildare och kundtjänst – som tillsammans skapar en trygg helhetslösning.
– Vi vill att tekniken ska upplevas som enkel, driftsäker och stabil även om det är ganska avancerad teknik bakom, förklarar Per Roslin, AV-rådgivare på AVS.

Testpiloter i Stockholm
Ett exempel på en skola man arbetar med är Hjorthagens skola i Norra Djurgårdsstaden. Robert de Groot, IT-samordnare på skolan, berättar att man just nu är digitala testpiloter för en ny skola som byggs i anslutning till den nuvarande, men även för Stockholms stad.
– Vi är på ständig jakt för att förbättra befintliga system och funktioner i våra klassrum och just nu testar vi digitala enheter i ljud och bild. Till exempel använder vi röstförstärkare. Det är en liten mikrofon som gör att läraren kan hålla en vanlig ton i sin undervisning och med det spara på stämband och röst. Det ser vi som en arbetsmiljöfråga. Vi testar också digitala enheter och interaktiva tavlor som utmanar pedagoger och elever och eleverna tycker att det är jätteroligt att vara delaktiga och aktiva i undervisningen, säger han och fortsätter:
– Vi har bara nosat på de digitala möjligheterna för Skolsverige.

”En central skolfråga”
Det är något Anders Norén, marknadsansvarig på AVS, instämmer med.
– Vår spaning är att smarta och enkla tekniska ljud- och bildlösningar inom några år kommer att vara en central skolfråga, avslutar han.

Läs mer om AVS smarta ljud- och bildlösningar här

Från förskola till studentmössa

I Håbo kommun arbetar de kommunala förskolorna och skolorna för att skapa en röd tråd från förskola till studentmössa. - Vi har en utmärkt kvalitet i förskolan, ökande meritvärden i grundskolan, bland de 25 % bästa i landet, och ett populärt och eftertraktat gymnasium, säger Elisabeth Forsberg, skolchef i Håbo.

I Håbo utvecklar vi framtidens ledare!

Utvecklingsarbetet har pågått under flera år, och har nu fått ett tydligare fokus på en tillitsbaserad styrning och ledning. Men vad innebär det i praktiken?

-När vi visar att vi litar på varandra i vår organisation, utgår från att var och en tar ansvar för sitt uppdrag och har ett lyhört, öppet och nyfiket förhållningssätt, utvecklas den egna praktiken och hela vår verksamhet. Dessutom får vi roligare på jobbet!

Framtidens ledare skapar tillitsfulla relationer

Vi tror att framtiden kommer kräva ledare som ger förtroende till sina medarbetare, som utifrån sin profession, ges möjlighet och förutsättningar att utveckla sin verksamhet.

Tillitsbaserad styrning och ledning är något som genomsyrar hela Håbo kommun. Det innebär att alla organisatoriska nivåer själva definierar och analyserar sitt uppdrag och tar fram de fokusområden och utvecklingsmål som gäller för just sin verksamhet. I dialog med våra verksamheter skapar vi grunden till ett tillitsbaserat arbetssätt. Det betyder inte att uppföljningsansvaret hos chefer och ledare försvinner, snarare att det blir ännu viktigare för att säkerställa kvaliteten.

Uppföljning av verksamheten kan ske på olika sätt

Hos oss arbetar vi med olika metoder för att följa upp arbetet på förskolor och skolor, för att på bästa sätt kontrollera och stödja det fortsatta utvecklingsarbetet. - Det kan till exempel ske genom de kvalitetsdialoger vi genomför vår och höst där förvaltningen besöker, observerar och för dialog i verksamheten kring förskolans och skolans grunduppdrag. Just nu ligger fokus på att skapa trygga, tillgängliga och tilltalande lärmiljöer för våra barn och elever.

Vi tror på delaktighet

Vi ser det kollegiala lärandet som en framgångsfaktor. Våra medarbetare ges möjlighet till delaktighet i utvecklingen av verksamheten och att lära av varandra. Ett exempel är det utvecklingsarbete som sker i samarbete med forskare från Uppsala universitet, där rektorer och förvaltning genom en vetenskaplig metodik prövar och förädlar det pedagogiska ledarskapet.

Vi har påbörjat en spännande resa där vi fokuserar på gemenskap och bygger tillsammans en skolkommun med fokus på utveckling. Är du lärare, pedagog eller skolledare, följ med oss!

Håbo.se/skolkommun

Month: March 2019

Med fortbildning som drivkraft

IT-support från pedagogens perspektiv

Stort behov av vikarier till förskola- och skola: ”Telefonerna går varma från 06.00”

Stockholms universitet – en dynamisk arbetsplats i utveckling

Här får lärare chans att växa

”SOS 112 – vad har inträffat?” är starten på ett livsviktigt uppdrag

Hon är ekonomiansvarig i en internationell miljö

NTA ger Skolsverige en kompetenshöjning – på lärar- och elevsidan

Tekniska framgångar i Skolsverige: ”Vi har bara nosat på möjligheterna”

Tillit skapar möjligheter, gemenskap, utveckling och lärande