Sepsis – när en vanlig infektion blir livshotande
Sepsis är ett livshotande tillstånd som uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen och börjar
skada kroppens organ. Cirka 50 000 personer drabbas av sepsis varje år i Sverige, lika många som drabbas av cancer. Av dessa dör närmare 20 procent.
Man kan beskriva sepsis som att du får en inflammation i hela kroppen. Tiden är viktig när det kommer till sepsis, snabb diagnos och behandling är avgörande och ökar chanserna att det går bra.
– Vi vet att tidig diagnos och tidigt påbörjad behandling minskar dödligheten markant. Därför är det viktigaste att skaffa sig kunskap, så att man vet vilka symptom man ska vara vaksam på, säger Adam Linder, infektionsläkare och ordförande i Sepsisfonden.
90 procent av alla sepsisfall börjar med en bakteriell infektion, vanligast är lunginflammation, urinvägsinfektion eller sårinfektion. Men även virus kan trigga sepsis, som exempelvis influensavirus eller coronaviruset SARSCoV2, man brukar då tala om viral sepsis. De som blir svårast sjuka i COVID19 drabbas av just sepsis.
Ökad kännedom räddar liv
Att ökad kännedom kring sepsis är nyckeln till att minska dödligheten i sjukdomen, det slog WHO fast i sin sepsisresolution 2017.
– För hundra år sedan visste alla vad sepsis var, det var en av de vanligaste dödsorsakerna på den tiden. Sen kom antibiotikan och sepsis blev på många sätt en okänd folksjukdom. Att lära sig känna igen sepsis kan rädda liv, jag rekommenderar därför alla att gå in på sepsisfonden.se och skaffa sig mer kunskap, säger Ulrika Knutsson, Sepsisfondens grundare och kommunikationschef.
Forskningen underfinansierad
Forskningen kring sepsis har länge varit underfinansierad, trots att sjukdomstillståndet är så vanligt och har så hög dödlighet. Sepsisfonden har som mål att bli en viktig finansiär av svensk sepsisforskning. I höstas gav fonden medel till två svenska studier som ska studera långtidseffekterna efter sepsis, ett område det forskats mycket lite kring.
Bättre diagnostik och nya behandlingsmetoder är andra områden som fonden ser som viktiga forskningsområden. Antibiotikaresistensen är ett hot mot sepsisvården, men i stället för att stirra oss blinda på få fram nya antibiotikaklasser, något som inte skett sedan 1980-talet, borde vi skifta fokus inom forskningen, menar Adam Linder:
– Vi ska komma ihåg att antibiotika inte bara tar död på de farliga bakterierna, utan också de goda, som kroppen behöver. I stället för att lägga resurser på att få fram nya antibiotika borde vi satsa på forskning kring immunförsvarets felaktiga reaktion vid sepsis, så att vi får fram helt nya behandlingsmetoder vid bakteriell sepsis som stöttar immunförsvaret, på samma vis som vi försöker göra vid COVID19-orsakad sepsis.
Sepsisfonden grundades 2015 med två huvudsyften: att öka kännedomen och kunskapen runt sepsis hos allmänheten, inom vården och bland beslutsfattare, samt att samla in medel till forskning som kan förbättra diagnostik och behandling av sepsis, och även ge sepsisdrabbade bättre livskvalitet.