Sedan Svea Vaccin öppnade sin första mottagning på Sveavägen i Stockholm har målet varit detsamma. Att informera svenskarna om vaccin och att finnas nära, oavsett var man bor. Idag är bolaget rikstäckande med hela 40 mottagningar. 

– Allt började i Stockholm och folk tog sig hit från olika delar av landet. Sen beslöt vi oss snabbt för att vända på begreppet. Varför ska folk behöva ta sig in till stan när vi kan etablera oss där de är. Det har revolutionerat hur man tänker kring vaccin, säger Dr. Ridha Hadfi, vd och grundare av Svea Vaccin. 

Alltid nära dig
Svea Vaccin är den första vaccinationskedjan som har hela 15 mottagningar i Stockholm, och som även expanderat till samtliga av Sveriges större städer. Med expansionen har de också kunnat integrera många nysvenskar in i arbetslivet, både läkare och sjuksköterskor. Deras slogan “alltid nära dig” genomsyrar verksamheten och oavsett vilken mottagning man väljer så ska man få samma upplevelse, konstaterar Dr. Ridha Hadfi. 

– Man behöver inte boka tid om man inte vill, vi har drop-in överallt. Sedan har vi också samma öppettider, samma utseende på mottagningarna och samma priser överallt. Vi har också sedan länge påminnelse-sms så att du får ett meddelande när det är dags att ta dos två av ditt hepatit-vaccin till exempel. 

Nytt vaccin mot bältros
På mottagningarna runt om i Sverige finns allt från resevaccin till vaccin mot covid-19, influensa och TBE. Det märks att svenska befolkningen fått upp ögonen för vikten av vaccin genom pandemin, menar Dr. Ridha Hadfi, och allt fler vaccin kommer hela tiden ut på marknaden.

– Vaccin är det billigaste sättet att hålla sig frisk på efter rent vatten. Inget annat har räddat människor som vaccin. Nu har vi nyligen fått ett till bra vaccin mot bältros som ligger latent i kroppen och ofta drabbar personer över 55 år, även friska och aktiva. Endast två doser med två månaders mellanrum kan göra att man slipper smärtor, neurologiska besvär och nedsatt kognitiv förmåga som viruset orsakar, avslutar han. 

Läs mer om SveaVaccin här

Behandling av sår upptar en stor del av vårdpersonalens arbetstid. Samtidigt är det få som har den kunskap som behövs för att behandla komplexa sår på ett optimalt sätt. Men nu kan personalen få personlig support av ett team experter bakom appen Onewound, framtagen av företaget Onemed. I appen sammanställs bilder på såren och information om patienterna. Sedan ger experterna råd och vägledning via en chatt. På bara ett halvår har 12 000 bilder hanterats.

– Vi har fått väldigt bra respons. Vårdpersonalen är jättenöjd och när en kommun börjat använda appen dröjer det inte länge förrän grannkommunerna följer efter. Det är det bästa betyget vi kan få, säger Maria Käll, vårdutvecklingschef inom sårbehandling på Onemed.

Omläggningsfrekvensen för sår inom svensk sjukvård är i snitt 2,7 gånger i veckan. Men med Onewound sjunker siffran i de flesta fall till 1 gång i veckan.

– Det gör att pressad vårdpersonal får mer tid till annat. Dessutom minskar materialåtgången och antalet resor till sjukhus och vårdcentraler vilket är bättre för miljön och mer kostnadseffektivt. 

Ett viktigt mål för sjukvården är att undvika antibiotikaresistens. Normalt ges hälften av patienterna med svåra sår antibiotika, men när teamet bakom Onewound kommer in i bilden är det mindre än 14 procent. 

I nuläget används Onewound av 36 kommuner och hälsocentraler. En av kommunerna vittnar om att det blivit lättare att locka ny personal tack vare den kompetenshöjning appen innebär för de anställda.

– Onewound är framtagen för att minska totalkostnaden för vården. Vår drivkraft är att få vårdpersonal att känna sig trygga i sina roller och att alla patienter ska få en likvärdig behandling. Ju fler som använder appen desto närmare kommer vi det målet, säger Maria Käll.

Läs mer om Onewound här

Patienterna som kommer till Remeo har ofta vårdats en längre tid på en intensivvårdsavdelning eller intermediärvårdsavdelning, men kommit ur det mest akuta skedet.

– Komplikationer kan uppstå efter nästan vilken diagnos som helst och leda till LKS. Våra patienter har tillbringat en längre tid på sjukhus, ofta veckor eller månader, och behöver rehabilitering för att klara så grundläggande saker som att andas, hosta, prata, svälja och sitta upp, säger Anna Cedborg, överläkare och verksamhetschef. Både hon och Eva Sundman, överläkare och medicinsk direktör, har själva jobbat med intensivvård på universitetssjukhus under många år och vet hur det är när patienten befinner sig i ett akut skede.

– Men under återhämtningsfasen behövs andra tillvägagångssätt, säger Eva, och det tar tid att komma tillbaka till livet. Det multidisciplinära medarbetarteamet gör en individuell vård- och rehabiliteringsplan för varje patient. Alla bidrar med sina specifika kunskaper och erfarenheter för att patienten ska få en trygg och säker vård och rehabilitering och avancerad medicinteknisk utrustning är central.

Miljön är också viktig för tillfrisknandet. Remeo är beläget i natursköna Sköndal, strax söder om Stockholm, och lokalerna utformade för en harmonisk upplevelse. Men det viktigaste för patienterna är ändå det djupa engagemang och den stora erfarenheten av just LKS som Remeos medarbetare har. Det är viktigt att se helheten och ge patienten hopp, säger Elaheh Nademi, sjuksköterska på Remeo sedan 2018.

– Vårt team har byggt upp en enorm kunskap om LKS och vi tar även uppdraget att förmedla kunskapen vidare på stort allvar, säger Eva som är ansvarig för Remeos forskning, utveckling och utbildning. Vi har i vår startat en högskolekurs för sjuksköterskor tillsammans med Karolinska Institutet, där vi lär ut vård och rehabilitering av patienter med LKS.

Remeos forskning syftar till att förbättra vården för patienter med LKS genom ökad förståelse av sjukdomsförlopp och effektiva behandlingsmetoder.

– Vi vill fortsätta att utveckla konceptet och sprida kunskap om LKS. De långa och komplicerade vårdförloppen är mycket resurskrävande. Vi vill göra vården ännu bättre, för att patienterna förtjänar det, men effektivare metoder är också en förutsättning för att resurserna ska räcka till i framtidens sjukvård, säger Anna.

– Under covidpandemin märkte vi hur allt fler i samhället fick upp ögonen för hur man mår efter en längre tids allvarlig sjukdom. Vi hoppas att fler också förstår hur viktigt det är för patienterna, och för hela hälsoekonomin, att patienter med LKS får rätt vård i rätt tid, säger Anna.

Remeos unika koncept är en nyckel för att framtidens vård ska fungera effektivt och kliniken står redo att öppna ännu fler vårdplatser för att möta behovet.

Inom sjukvården används ofta sprutor för att injicera läkemedel. Vanligtvis fylls sprutor manuellt från glasampuller med koncentrerat läkemedel. Ofta ska det därefter ske en korrekt utspädning av läkemedlet så att dosen till patienten blir korrekt. Det ska också fästas etiketter på sprutorna som också måste desinficeras före användning.

Denna manuella process tar tid och innehåller moment då läkemedlet kan kontamineras av bakterier från omgivningen. I stressade situationer ökar risken att begå misstag vilket kan få allvarliga konsekvenser för patientsäkerheten.

Många fördelar med förfyllda sprutor från Aguettant Nordic

Användandet av förfyllda sprutor spar dyrbar tid jämfört med att använda manuellt förberedda sprutor. Har man hundratals patienter om dagen i en stor sjukvårdsorganisation så frigörs värdefull tid som kan läggas på annan vård.

Men tid handlar också om att rädda liv. Vid akutsituationer som ett hjärtstopp kan varje sekund vara avgörande. En spruta förfylld med en korrekt dos läkemedel kan vara skillnaden mellan liv och död.

Förfyllda sprutor förenklar arbetsprocesserna, minskar kognitiv komplexitet under förberedelserna av medicinen och minimerar den potentiella risken för medicineringsfel.

Förfyllda sprutor har mindre påverkan på miljön eftersom både avfallet och svinnet av läkemedel minskar.

För vissa operationer ska det finnas sprutor fyllda med läkemedel och klara att använda. I en betydande andel av dessa operationer behöver de inte utnyttjas, och slängs då. Detta är ett enormt slöseri som bruket av förfyllda sprutor åtgärdar.

Enligt en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och regioner (SKR) och fackförbundet Kommunal ska alla som jobbar deltid i äldreomsorgen erbjudas heltidstjänster senast 2024. Järfälla går ett steg längre. Där har kommunfullmäktige beslutat att heltid ska vara norm i äldreomsorgen och att alla nyrekryteringar ska vara heltidstjänster.
– Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare och höja statusen på yrket genom att inte bara erbjuda heltidsanställningar utan även utbildning till under-sköterska för dem som inte har det, säger Lennart Nilsson, kommunal-råd och ordförande i äldrenämnden.
Till skillnad från många andra kommuner, ger Järfälla medarbetarna möjlighet att utbilda sig till undersköterska genom heltidsstudier på betald arbetstid. Till hösten kommer det även att erbjudas stöd i svenska språket genom språkhandledare på vård-och omsorgsboendena och språkskola för medarbetare i hemtjänsten, egen regi.
– Vi vill underlätta för medarbetarna att lyckas med sin kompetensut-veckling. Både Äldreomsorgslyftet och språkskolan sker i samarbete med Lärcentrum i Järfälla, vilket möjliggör smarta skräddarsydda lös-ningar, säger Anneli Lagerberg, avdelningschef på socialförvaltningen, vars erfarenhet och idéer till stor del ligger till grund för det som kommit att bli Järfällamodellen.

Pilotprojekt på två äldreboenden
Tallbohovs och Olovslunds vård- och omsorgsboenden var först ut på Heltidsresan som startade i oktober 2021, och som syftar till att införa heltidsanställningar för personalen i äldreomsorgen.
– Heltidsresan är Järfällas egen modell där vi inte bara tittar på sche-maläggning utan också ger medarbetarna ökade förutsättningar att orka arbeta mer. Vi har bland annat infört tid för reflektion och återhämtning på arbetstid, berättar Mihaela Vuksanovic, projektledare.
Två timmar i månaden får medarbetarna tid att reflektera och en timme i månaden är deras välmående i fokus med föreläsningar, yoga, promenader eller någon annan hälsofrämjande aktivitet.
– Den här förändringen görs tillsammans med medarbetarna. Reflektions-tiden är till för att medarbetarna ska kunna utvärdera arbetssituationen och utbyta erfarenheter, fortsätter Mihaela.

Bättre scheman ger tid för återhämtning
Erik Larsson, undersköterska på Tallbohov, uppskattar förändringarna.
– Vi har reflekterat över arbetssituationen tidigare också, men det blir mer struktur i det nu – alla får komma till tals i arbetsgruppen och vi har även börjat koppla den dagliga verksamheten till vår värdegrund.

När man nu implementerar satsningarna har det blivit viktigt att också se över schemaläggningen.
– I och med att fler går upp till heltid har vi utökat grundbemanningen och kunnat ta bort långpass. Medarbetarna får mer tid till återhämtning och fritid – det är lättare att få ihop livspusslet helt enkelt, säger Mitra Bejan-pour, verksamhetschef på Tallbohov.

En givande roll
Alla dessa satsningar ska i förlängningen leda till att den enskilde blir mer nöjd och känner sig delaktig.
– När de äldre mår bra och har en meningsfull tillvaro så gör vi medarbe-tare också det, säger Erik.
Han har nyligen utbildat sig till undersköterska och valt att gå upp till heltid i samband med Heltidsresan och vill gärna poängtera hur givande det är att arbeta i äldreomsorgen.
– Man fokuserar ofta på utmaningarna i det här yrket, men det är otroligt roligt också. Det är en väldigt givande roll att ha, att vara någons stöd. Jag är glad att jag utbildat mig till undersköterska. Det är bra att jobbet professionaliseras och att det blir en skyddad titel.