DN-tema – tema.storynews.se

Zlatko Rihter, vd på Mölnlycke. Mölnlycke ser digitala lösningar som en väg att utveckla och effektivisera vården. Det kan till exempel handla om digitala verktyg som hjälper till med sårbedömning via bildanalys.

Stor innovationssatsning ska förbättra sjukvården

För att utveckla vården krävs ett tätt samarbete med den medicintekniska sektorn. I en omfattande studie har Mölnlycke lyssnat på såväl vårdpersonal som patienter för att på djupet förstå sjukvårdens utmaningar.
– Kundfokus är en av Mölnlyckes prioriteter och genom den här studien har vi investerat stort för att ta det till en ny nivå, för att förstå kundens både kända och okända behov, säger Zlatko Rihter, vd på Mölnlycke.

De senaste åren har kantats av både medicinska genombrott och stora, världsomspännande utmaningar – som covid-19. Ledande medicintekniska bolaget Mölnlycke har under ett års tid genomfört en omfattande etnografisk studie där de lyssnat på läkare, pratat med sjuksköterskor, intervjuat patienter, besökt sjukhus och kliniker och fått enkätsvar – i nio länder på fyra kontinenter.

Fokus i studien har särskilt kretsat kring företagets fyra affärsområden sårvård, operationsrumslösningar, operationshandskar och antiseptics. Resultaten har bidragit till värdefulla insikter för såväl Mölnlycke som den sjukvård de förser med livsviktiga lösningar och produkter.

– Samverkan med sjukvården är centralt för oss, eftersom vi utgår från kunden i allt vi gör. Vi har identifierat deras viktigaste behov genom att studera våra kunder i deras vardagliga arbetsmiljö, med etnografi som metodik och med hjälp av expertis med bland annat antropologbakgrund, förklarar Zlatko Rihter.

Många värdefulla insikter kring sårvård och operation
Idag lider cirka 40 000 svenska patienter av svårläkta sår, i många fall som ett resultat av en annan sjukdom. Det leder till att fokus ligger på att lindra och behandla sjukdomen och att mindre tid läggs på vård av såret. I förlängningen resulterar det i stora samhällskostnader, och med en åldrande befolkning förväntas både förekomsten av, och kostnaderna för, svårläkta sår öka. Enligt Zlatko Rihter visar studien att det finns ett stort utbildningsbehov gällande sårbehandling.

– Tittar vi på sårvård, som är vårt största affärsområde, är det tydligt att sårbehandling i allt större utsträckning utförs av generalister, det vill säga vårdpersonal som inte har det som sin specialkompetens. Det ökar risken för felbedömningar och att såret läker långsammare eller inte alls. Det skapar både lidande för patienten och stora kostnader för samhället.

Studien gav även goda insikter till Mölnlyckes andra tre affärsområden, ett av dem är operationsrumslösningar.

– Pandemin innebar många inställda operationer och en hård press på personalen, som ledde till att många valde att lämna vårdyrket. Det här ställer ännu högre krav på att ha ett effektivt flöde i operationsrummet. Vi har också fått bekräftat hur viktigt det är att erbjuda operationshandskar som både är bekväma och har en passform som gör att sjukvårdspersonalen kan utföra sitt jobb på ett bra sätt, säger Zlatko Rihter.

"Digitala lösningar kan bidra till en mer effektiv vård”
Ytterligare en viktig lärdom från studien är digitaliseringen och hur vården ska förhålla sig till den. Användandet av digital teknik inom hälso- och sjukvård förväntas öka kraftigt under de kommande åren globalt, vilket kan innebära stora möjligheter.

– Vi är övertygade om att digitala lösningar kan bidra till en mer effektiv vård. Därför tittar vi på ny teknik med olika digitala lösningar för att stötta vården, i syfte att kunna ställa rätt diagnos och sätta in rätt behandling. Det kan till exempel handla om verktyg som hjälper till med sårbedömningen via bildanalys, belyser Zlatko Rihter och avslutar:

– Det här är den största innovationssatsningen vi gör inom Mölnlycke. Vi investerar många miljoner i detta och håller nu på att rekrytera och bygga upp nya kompetenser inom vår forskning/utveckling.

Mölnlycke är ett världsledande företag inom medicintekniska produkter och lösningar som utrustar vårdpersonal för att uppnå bästa patient-, kliniska och ekonomiska resultat. Organisationen består av fyra decentraliserade affärsområden – sårvård, operationsrumslösningar, operationshandskar och antiseptics. Mölnlycke, som är en del av Investor AB, har cirka 8 400 anställda och verkar i mer än 100 länder världen över. Huvudkontoret ligger i Göteborg.

www.molnlycke.com

T.v: Martin Lidstrand och Johan Thiel. T.h: Stol från VG&P, pannlampa från Silva.

Genom innovativ teknik och utveckling av klimatssmarta plastmaterial minskar Trifilon CO2-utsläppen

För att minska CO2-utsläppen krävs metoder för att snabbt utveckla miljövänliga substitut för fossilbaserad plast. Med patenterad teknik och en okonventionell affärsmodell ska innovationsföretaget Trifilon skala upp produktionen av mer hållbara material – i befintlig infrastruktur.

– Produktionsanläggningarna finns redan, men de saknar avgörande teknik för att växla över till hållbara material. Det är där vi kommer in i bilden, säger Martin Lidstrand, grundare av Trifilon.

Trifilon är en helt fristående aktör med en egen patenterad teknologi för klimatsmarta och hållbara recepturer till plastmaterialtillverkarna. Men för att göra verklig skillnad krävs det att vi dessutom tar tillvara på produktionsmedel som redan existerar istället för att bygga nytt, menar Johan Thiel, vd för Trifilon, vars affärsmodell bygger på att till stor del använda befintliga produktionsfabriker för sina tekniker.

– Vi har ingen ambition att expandera globalt genom att bygga fabriker. Istället vill vi kroka arm med partners som idag producerar plast och ge dem recept så de kan producera klimatsmarta material och dessutom öka andelen lokalt tillgänglig råvara. Det minskar både avtrycket i produkten och spar onödiga transporter, säger han.

“Plast har blivit ett fult ord”
Företaget grundades av Martin Lidstrand 2012, och bygger på forskning vid Linköpings Universitet där han tillsammans med ett team av forskare och studenter tog fram en metod att skapa ett starkt men lätt material framför allt med sikte på fordonsindustrins behov.

– Plast har blivit något av ett fult ord trots oräkneliga bidrag till samhällsnytta inom vitt skilda områden. Men hur utvecklar man nya alternativ till det svårersättliga materialet på ett hållbart sätt? Genom innovativ teknik för att blanda naturfibrer och polymerer har vi utvecklat nya material som direkt kan ersätta flera fossila material på marknaden, förklarar Martin Lidstrand.

Hjälper företag att minska CO2-utsläpp
Idag ligger fokus på att hjälpa företag som tillverkar plastbaserade produkter att snabbt minska sina CO2-utsläpp. Men kunderna vet ofta inte var de skall börja och tror att de måste göra stora förändringar i sin produktion eller i sina produkter – men så behöver det inte vara. Trifilon hjälper kunden igenom hela processen och kommer in tidigt i kedjan med sina material och sitt globala erbjudande.

Amit Paul arbetar med bolagets strategiska initiativ och deltar även i forskning och utvecklingsarbetet. Han menar att det gäller att tänka smartare, både vad gäller innovation i material och affärsmodell.

– Materialen vi jobbar med har funnits länge, biokomposit i sig är inte unikt. Grundprincipen är väletablerad för att man vet att det funkar – men med vår affärsmodell gör vi det bättre, mer repeterbart och mer skalbart för kunden.

Kan erbjuda en snabb lösning till ett angeläget problem
Idag tillverkas årligen i världen ca 370 miljoner ton plast. Om två-tre år ser det ut som att den volymen är +500 miljoner ton, trots medvetenheten om plastens negativa sidor.

– Det finns stora mängder plastprodukter som kan göras mer klimatsmarta. I väldigt många produkter kan man med vårt material sänka CO2-fotavtrycket med så mycket som 40 till 90 procent. Och genom att använda oss av fabriker som redan har byggts och personal som redan finns – det blir en win-win-win, avslutar Johan Thiel.

Trifilon är ett innovationsbolag vars patenterade teknologi innebär att plastgranulatet innehåller mindre andel polymerer, vilket kombinerat med naturfiber kraftigt minskar utsläppen av CO2. Material och tillverkningsprocesser utvecklas kontinuerligt vid Trifilons nybyggda anläggning i Nyköping. Trifilon har en målsättning att det till 2026 ska tillverkas 60 000 ton av företagets hållbara materialrecepturer i det globala nätverket av produktionspartners och till 2030 inte mindre än 150 000 ton. Det skulle i sin tur innebära en klimatbesparing på upp till 350 000 ton CO2-ekvivalenter.

www.trifilon.com

ASiH är en smart och kostnadseffektiv vårdform som bedriver avancerad vård i patienternas hemmiljö dygnet runt. Med stöd av ASiH kan trycket mot vårdcentralerna, akut- och specialistvården minska.

– Vi kan korta vårdköerna och patienterna behöver inte vara kvar på sjukhus längre än nödvändigt, säger Julia Westerberg, läkare på ASiH AccessCare.

ASiH AccessCare är en personlig, modern och nytänkande verksamhet där man kombinerar den traditionella vården med nya teknologiska metoder och arbetssätt. Här finns multiprofessionella team som arbetar med fokus på det individuella vårdbehovet.

– Förutom att tillgodose den medicinska vården, ser vi till hela patienten och strävar efter att skapa förutsättningar för ett så normalt och värdigt liv som möjligt, oavsett sjukdom. Med detta som mål uppmuntras patient och närstående vara en aktiv del av den egna vården, förklarar Julia Westerberg.

ASiH har stor bredd
Avancerad sjukvård i hemmet riktas till patienter med allvarliga sjukdomstillstånd som kräver koppling till vården dygnet runt. Det kan vara cancersjukdom, svåra infektioner eller kroniska sjukdomar med komplikationer.

– Att vårdas hemma bidrar till trygghet för såväl patienter som närstående, förklarar Arja Autere, verksamhetschef ASiH AccessCare.

Dagens ASiH-ersättning är 1033 kr/vårddygn och utgör bara en bråkdel av kostnaden för ett vårddygn på sjukhuset. Trots detta har de ekonomiska villkoren inte setts över på snart ett decennium, vilket har medfört stora utmaningar för alla ASiH–verksamheter.

– Vi på AccessCare ser fram emot att fördelarna med ASiH, både för individen och för samhället i stort, uppmärksammas i den pågående planeringen och prioriteringen av Sveriges sjukvård, avslutar Arja Autere.

Från sliten plåtfasad till en energieffektiv modern fasad med puts och tegel på hyresfastigheten Landora i Landskrona.

Sto Scandinavia: “Så möjliggör vi hållbara fasadrenoveringar och nybyggnationer”

Att renovera behöver inte nödvändigtvis slösa på jordens resurser – tvärtom kan det vara en hållbar investering. Genom att använda produkter av hög kvalitet kan man bidra till såväl minskad energiförbrukning som en längre livslängd på byggnaden.

– Vi vill belysa vikten av att energieffektivisera fasaden vid sin renovering genom tilläggsisolering , säger Magnus Rosgren, produktchef Fasad Sto Scandinavia.

En byggnad som ska hålla länge kräver omvårdnad såväl som omsorgsfull planering och renovering. På Sto Scandinavia har man i decennier erbjudit fastighetsägare och entreprenörer produkter som möjliggör en hållbar renovering.

– Hållbarhet är otroligt viktigt för oss på Sto, både när det kommer till utvecklingen av produkter och aktiviteter inom företaget. Vårt mål är att bidra med energieffektivisering, längre underhållsintervall och längre livslängd på objekten – samtidigt som de förstås är estetiskt tilltalande, säger Ola Mårtensson, produktchef Fasad Sto Scandinavia.

Renoveringar som ökar livslängden
Den största miljöboven ur byggsynpunkt är ett objekt som inte klarar av tidens tand. Många av bostäderna som byggdes för 50-60 år sedan är idag i stort behov av renovering – något som hade kunnat undvikas om man vid byggnationen hade haft en energieffektiv strategi och mer hållbara produkter.

– En hållbar byggprocess handlar inte bara om att göra bra val när man bygger nytt, utan också om att ta väl hand om de byggnader man redan har. Med våra produkter och system kan man på ett enkelt och hållbart sätt genomföra bra fasadrenoveringar och på så vis öka livslängden på objekt som är på väg mot slutet på sin tekniska livslängd, förklarar Magnus Rosgren.

Renovera bostadshuset och öka dess livslängd

En snabb och effektiv byggprocess
I Sverige har Sto Scandinavia omkring 145 medarbetare och sju yrkesbutiker. I det breda sortimentet finns produkter och system som passar allt från rengöring av fasader och underhåll av trappor till energieffektivisering av bostadshus och balkongrenoveringar.

– Våra produkter möjliggör en snabb och effektiv byggprocess, vilket underlättar för kvarboende som måste ha ett fungerande hem under projekttiden. Vi hjälper våra kunder att hitta rätt lösning och bistår med rådgivning kring hur projektet kan förverkligas på ett sätt som är effektivt, hållbart och ekonomiskt, avslutar Ola Mårtensson.

Pia Öhrling mottar sitt LEED Fellow-diplom av US Green Building Councils vd Peter Templeton.

Unik utmärkelse till miljökonsulter

I september utsågs Pia Öhrling, hållbarhetskonsult och grundare av Piacon, till LEED Fellow och blev därmed en av 358 personer i världen som kan stoltsera med utmärkelsen. Vidare är hon den enda personen i Norden med titeln, vilket gör betygelsen helt unik i sammanhanget. Hon är dock blygsam.
– Jag gillar inte att synas egentligen, men om jag syns mer kan jag sprida kunskap till fler människor, förklarar hon.

Pia Öhrling leder miljökonsultföretaget Piacon, som erbjuder tjänster som miljösamordning, klimatberäkningar, livscykelanalyser och miljöcertifieringar – som LEED. LEED är en av de främsta internationella miljöcertifieringarna inom byggbranschen. Certifieringen utvärderar fastigheter och byggnader utifrån till exempel minskad klimatpåverkan, men också utifrån aspekter som biodiversitet och cirkularitet. En LEED Fellow är någon som under lång tid uppvisat enastående resultat inom hållbarhetsarbete och grönt byggande inom LEED. Personen ska dessutom ha bidragit genom att exempelvis utbilda och sprida kunskap inom området.

Globalt erkännande
Utmärkelsen till LEED Fellow innebär globalt erkännande när det gäller hållbarhetsfrågor och ger Pia Öhrling ett större internationellt nätverk, liksom möjlighet att påverka hur certifieringen utvecklas i framtiden.

– För Piacon är miljönyttan alltid i fokus. Piacons signum – det som kanske skiljer oss från andra i branschen – är att vi har ett väldigt patos för miljön. Det viktigaste för oss är att vi gör nytta i projekten; vi vill inte bara sälja timmar. Bygg- och fastighetsbranschen över hela världen måste gå från ord till handling för att komma tillrätta med problemen med skenande utsläpp och alarmerande minskning av biodiversitet. Vi måste bli bättre på att ta tillvara på och nyttja det som redan finns. Vi måste återbruka material och utnyttja befintliga byggnader bättre – inte bygga nytt. Vi i resursstarka Sverige kan vara en förebild och visa vägen för andra. Cirkularitet ska vara det nya normala.

Som första kommun i Sverige upprättade Järfälla år 2017 en koldioxidbudget. Den visar att kommunen behöver minska utsläppen med 15 procent per år inom områdena transporter och byggnation för att bidra till målen i Parisavtalet. Samarbetet med Viable Cities, ett strategiskt innovationsprogram som arbetar med omställningen till klimatneutrala och hållbara städer, har gett en handlingsplan för klimatneutrala Barkarbystaden med 42 åtgärder.

Barkarbystaden är ett enormt stadsutvecklingsprojekt som ska ha 14 000 bostäder klara till år 2035.

– Målet är nu att arbeta med hela den geografiska ytan för ett klimatneutralt Järfälla år 2030 och att implementera koldioxidbudgeten, säger Megha Huber.

Barkarbystaden blir en knutpunkt
Redan i dag bor 7 000 invånare i Barkarbystaden, men den siffran ska öka med ytterligare 30 000, samtidigt som det skapas tusentals nya arbetsplatser. År 2026 är Barkarbystaden också en knutpunkt för kollektivtrafik med tunnelbana, regionaltåg och buss. Toni Chmielewski är projektchef för Barkarbystaden.

– Vi bygger en helt ny och hållbar stad. Här har vi möjlighet att göra rätt från början och testa nya idéer och innovationer. Det gör att vi lär oss själva samtidigt som vi är med och utvecklar branschen, säger han.

Järfälla kommun har inlett ett nära samarbete med näringslivet för en mängd olika projekt som alla syftar till att nå målet om klimatneutralitet. Tillsammans med företaget Granitor Aenigma arbetar man med biokol för att skapa kolsänkor. Biokol är ett klimatsmart jordförbättringsmedel som skapas via en så kallad pyrolysprocess som samtidigt binder koldioxid. Robert de Montigny är Affärsområdeschef Samhällsbyggnad på Granitor Aenigma.

– När vi gräver ner biokol i marken i växtbäddar så blir det en kolsänka. Det fungerar också som ett vattenfilter som renar dagvattnet innan det släpps vidare och hamnar i Mälaren, förklarar han.

Biokol i Barkarbystaden skapar många fördelar
Biokol binder också näring, vilket gör att det som planteras växer betydligt bättre. Därmed uppnås ytterligare en fördel för att skapa en hållbar och levande stadsmiljö.

– Det finns väldigt konkret forskning som visar att människor mår bättre i en grön stadsdel, säger Robert de Montigny.

Den respons som kommunen fått från boende och andra för sina satsningar på innovativa lösningar för ökad hållbarhet är genomgående mycket positiva.

– Det finns en stolthet bland de som flyttar in i Barkarbystaden att vi ligger i framkant. Vi märker att allt fler i högre utsträckning vill söka sig hit, avslutar Toni Chmielewski.

Läs mer på: www.jarfalla.se

Daniel Gustafsson, Avdelningschef Kraftsystem på Svenska kraftnät.

Samverkan blir möjliggörare för en snabbare grön omställning

Det pågår just nu en stor industriell förändring i Sverige, när företagen ska skapa nya möjligheter i den gröna omställning som nu pågår. En omställning som gör att det nu mycket snabbt också kommer att behövas mer el i vårt samhälle än vi har tillgång till idag. För att lyckas med det här är nya samverkansformer ett måste för Svenska kraftnät.

När samhället snabbt behöver förändras behöver många goda krafter samverka.

– Vi måste driva den här stora infrastruktursatsningen tillsammans. Och verkligen se till att alla som på något sätt är delaktiga samlas kring utmaningen och den gemensamma vägen framåt, säger Daniel Gustafsson, Avdelningschef Kraftsystem på Svenska kraftnät.

Med ett snabbt ökande behov av el från både nya innovativa gröna industriprojekt och befintlig industri måste tidsåtgången för att bygga nya ledningar och stationer skyndas på avsevärt. Enligt Daniel Gustafsson har det hittills tagit mellan 12-16 år från att man har fattat beslut om en ny ledning tills att den har tagits i drift. Svenska kraftnät har därför som systemansvarig myndighet och med ansvar för transmissionsnätet givit samverkan med andra aktörer en nyckelroll. Av central vikt måste tillståndsprocesserna för nätutbyggnad men även elproduktion påskyndas. I Norrbotten liksom Västra Götalandsregionen har en ny samverkansform skapats.

– Initiativen har regionerna själva tagit. Syftet är att underlätta den gröna omställningen genom att samla aktörer och verksamheter med olika intressen på regional nivå. Därigenom kan aktörer dela erfarenheter och hitta lösningar för att snabba på omställningen, inte minst genom en effektivare tillståndsprocess för nätbyggnad, säger Daniel Gustafsson.

Svenska kraftnät ser även över sina egna processer. Ett sådant är investeringsprogrammet Fossilfritt övre Norrland, FÖN.

– Där tittar vi på hur vi kan jobba smartare, effektivare och testa nya vägar – inte minst genom samverkan – för att kraftigt minska ledtiderna i utbyggnaden av elnätet, berättar Daniel Gustafsson.

Samarbetet gynnar tillståndsprocesser
FÖN, som drivs i Norrbotten och Västerbotten, startade 2021 och blev Svenska kraftnäts pilotprojekt i den förändring som pågår. Det externa samarbetet med andra myndigheter och intressenter är tätare, vilket gynnar framkomligheten och tillståndsprocesserna. Och det behövs, då regionen bland annat fått ansökningar om att ansluta ny vindkraftsproduktion på över 15 000 MW installerad effekt. Att pilotprojektet startades i de norra delarna av Sverige är inte så konstigt då Norrbotten, tillsammans med Västra Götaland, har det största trycket på tillgång till mer el när de stora industrierna i de här regionerna ska elektrifieras.

– Vi har en situation i Sverige där vi har relativt låga elpriser, framför allt i norra delarna och i jämförelse med andra länder i Europa. Vi har en god tillgång till grön el, både fossilfri och förnybar, vilket är helt unikt. Så just den här breda samverkan vi har börjat skapa inom branschen med myndigheter, regionnätsföretag och övriga aktörer inom branschen för att korta ledtiderna är väldigt viktig och kommer möjliggöra att Sverige fortsätter vara konkurrenskraftigt, menar Daniel Gustafsson.

Flytande biogas är ett förnybart, cirkulärt och ofta lokalproducerat drivmedel som ger störst miljövinst per investerad krona. Åkeribranschen intresse att övergå till biogasfordon går hand i hand med stationsnätverkets utbyggnad. Men i hela Sverige i dag finns bara 29 tankstationer för flytande biogas.

Gasum efterlyser tillgången till byggbar mark
Med tillgång till detaljplanerad mark för att bygga en tankstation och en konsekvent tolkning av Planbestämmelserna av kommunerna i landet skulle deras egna klimatmål kunna uppfyllas snabbare. Hon efterlyser därför ett tätare samarbete mellan de olika funktionerna på kommunerna, som avdelningarna för samhällsbyggnad, miljöfrågor, exploatering och näringslivsfrågor

– Näringslivets aktörer är synkade och redo att fortsätta övergången till biogas, men den offentliga sektorn måste också vara en fungerande länk i kedjan så att den gröna omställningen inte stannar vid ord, säger Sharareh Edström.

När ett åkeri behöver förnya sin lastbilsflotta och det inte finns någon tankstation inom rimligt avstånd inom ett år ersätts den ordern mot diesellastbilar, säger hon

På mejerikooperativet Arla är man redo att ställa om en stor del av fordonsflottan till biogas. Vi behöver biogas för att uppnå våra högt uppsatta miljömål till år 2025. Att producera biogas av gödsel från mjölkgårdarna ger oss en cirkulär ekonomi. Fordonen finns redan att tillgå, men det känns som att infrastrukturen ännu inte är på plats fullt ut. säger Eric Wärnhem, Fleet Manager på Arla

Grå starr innebär att ögats naturliga lins blir grumlig. Under operationen tar man ut den grumliga linsen och ersätter den med en konstgjord lins i akryl. Operationen går snabbt. Om ögat är friskt i övrigt upplever de flesta människor en otrolig förbättring efter operationen med höjd livskvalitet tack vare klarare och bättre syn.

Optalmica Ögonkliniker driver verksamhet på flera orter i Sverige, och nyligen öppnade man en klinik Täby Centrum.

– Vi såg att det i Stockholms norra delar inte finns någon annan som utför gråstarrsoperationer så vi tänkte att det måste finnas ett behov för oss där, säger Malin Westerberg, VD på Optalmica Ögonkliniker.

Vid årsskiftet expanderar man verksamheten även till Gävle.

– Vi vill vara med och bidra med vår kompetens och erfarenhet, så att fler drabbade i landet kan få genomgå en gråstarrsoperation, säger hon.

Optalmica Ögonkliniker har lång erfarenhet
Tekniken som används har utvecklats väldigt mycket de senaste 20 åren. I dag kan man välja linser med olika optiska egenskaper som gör att man kan minska, eller helt ta bort, behovet av glasögon efter operationen. Även personer som inte har gråstarr kan genomgå samma ingrepp i syfte att bli glasögonfria.

– På Optalmica utför vi tusentals linsoperationer varje år. Därför känner vi oss väldigt trygga i att utlova bästa tänkbara resultat, säger Nikos Merkoudis, medicinskt ansvarig och aktiv ögonläkare i verksamheten.

Unik energilagring kan spela avgörande roll i klimatkrisen

Behovet av förnybar energi blir allt större i takt med att klimatkrisen förvärras – människor världen över drabbas hårt av bristen på energi och rent vatten. För att minska klimatpåverkan satsar många länder stort på exempelvis sol- och vindkraft, men detta är energislag vars energikapacitet är oregelbunden. Därför är det nödvändigt att kunna lagra energi för då den behövs – inte bara när den produceras.

Ska förnybara energikällor kunna ersätta övrig baskraft behöver energin kunna lagras i sådan utsträckning att den kan täcka dygnsbehovet.

– Vi har utvecklat en teknik för energilagring som täcker detta enorma behov och som har potentialen att förändra livet för de som idag saknar tillförlitlig och prisvärd energi, inte minst under den pågående globala energikrisen, säger Jonas Wallmander, VD för svenska cleantechföretaget Azelio.

Skapar en robust framtid för utsatta
Azelios banbrytande teknik för långvarig energilagring, TES.POD, kan säkerställa el och värme under dygnets alla timmar – utan utsläpp och till en konkurrenskraftig kostnad. Det skräddarsydda energilagringssystemet är modulärt och skalbart och uppnår lång varaktighet genom en kombination av beprövad teknik och innovativ ingenjörskonst. Målet är att lösningen ska öppna obegränsade möjligheter för miljontals människor i världen. Därmed bidrar bolagets erbjudande till att skapa en robust framtid både för miljömässigt ambitiösa industrier och för utsatta samhällen i stort behov av överkomlig ren energi.

– Detta kan vara en helt avgörande teknik för exempelvis en jordbrukare som vill säkra sin försörjning, ett företag som siktar på nettonollutsläpp, stora jordbruk som förser hela regioner med livsmedel eller för projekt och processer som behöver el och värme för att leverera rent vatten till företag och människor.

Går inte att jämföra med batterier
Jonas Wallmander betonar att Azelios energilagringssystem inte har samma egenskaper som en traditionell batterilösning, men att de två kan komplettera varandra. Azelios lösning kan leverera mycket mer lagrad energi över en längre period och förlorar dessutom inte effektivitet över tid. Energin lagras i återvunnen aluminium med en livslängd på dryga 30 år, som sedan kan återanvändas igen och igen – utan kapacitetsförluster. Eftersom systemet innehåller ett flertal enheter behöver det inte stoppas medan enskilda enheter underhålls och lagerenheten behöver inte ersättas under drifttiden.

– Enhetens aluminiumlegering värms av till exempel solenergi. Värmen överförs sedan till en Stirlingmotor som i sin tur driver en generator och kan ge energi efter behov, till exempel när sol- och vindkraft inte genererar el. TES.POD har en kapacitet och flexibilitet som gör att den kan täcka behov i storleksordningen 13–18 timmar – tillräckligt för att täcka dygnsbehovet kombinerat med solel, vilket kan jämföras med Li-ion-batterier, som lämpar sig bäst för lagring under kortare perioder – upp till 4, maximalt 6 timmar. Dessutom är detta en teknik som finns tillgänglig här och nu och är fullt redo att skalas upp, oavsett behov.

Framöver ser Azelios utveckling positiv ut. Som alltid finns det utmaningar med att sätta en ny produkt på en ny marknad, men det handlar om att fortsätta ta sig an dessa på ett uthålligt och strukturerat sätt. Företaget har flera internationella projekt på gång och ser fram emot en intensiv vinter och vår.

– Detta är en lösning som kan spela en avgörande roll när det gäller den rena globala energiförsörjningen och vi ser fram emot att få fler kvitton som bevisar det, avslutar Jonas Wallmander.

Category: DN-tema

Stor innovationssatsning ska förbättra sjukvården

Genom innovativ teknik och utveckling av klimatssmarta plastmaterial minskar Trifilon CO2-utsläppen

ASiH – Avancerad Sjukvård i Hemmet – är framtidens sjukvård

Sto Scandinavia: “Så möjliggör vi hållbara fasadrenoveringar och nybyggnationer”

Unik utmärkelse till miljökonsulter

Så ska Järfälla bli klimatneutralt till 2030

Samverkan blir möjliggörare för en snabbare grön omställning

Branschexpert: Kommunerna måste öppna upp för biogas

Så enkelt kan du nu genomgå en operation för grå starr

Unik energilagring kan spela avgörande roll i klimatkrisen