Fokus på ämnesspråket bidrar till en bättre skola

Att lära sig ämnesspråken i skolan är en viktig förutsättning för att elever ska kunna ta del av undervisningen, utveckla nya kunskaper och lyckas i skolan. Studier visar dessutom att lärarens fokus på sin egen språkanvändning i undervisningen kan bidra till att öppna upp och bjuda in alla elever. Forskningsprogrammet LIT (Literacy and Inclusive Teaching) vid Malmö Universitet genomför just nu ett antal forskningsprojekt som undersöker ämnesspråkets betydelse för elevers och studenters lärande, men också hur undervisningen kan bli mer inkluderande.
– Idén med forskningen är också att den ska vara klassrumsnära, ämnesnära och kunna användas direkt i skolan, säger Anders Jakobsson, professor och föreståndare för LIT på Malmö Universitet.

I forskningsprogrammet LIT vid Malmö Universitet arbetar cirka 20 forskare och doktorander med forskning kring lärande inom matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskapliga ämnen och svenska som andraspråk. Dessutom undersöker en grupp forskare hur studenter i lärarutbildningen utvecklar sin egen litteracitet under utbildningen. Litteracitet inom olika ämnesområden utgör ett huvudbegrepp i forskningen och är programmets övergripande nämnare. Detta innefattar alla de förmågor, kunskaper och kompetenser elever och studenter behöver för att kunna ta del av undervisningen, utveckla nya kunskaper inom alla ämnen och därmed lyckas i skolan. Idag innefattar det inte bara läs- och skrivförmåga utan också exempelvis källförståelse och källkritik samt ett antal andra förmågor och kompetenser. En viktig fråga för forskningen är vilka av dessa som är avgörande för att elever och studenter ska lyckas med sina studier.

– Vi har ett antal projekt där vi tittar på frågor om litteracitet från förskolenivå till universitetsnivå. Det innebär exempelvis att vi undersöker på vilka sätt elevernas aktiva deltagande i klassrumssamtal bidrar till deras lärande eller vilka språkliga förmågor elever behöver utveckla för att kunna ta till sig kunskap på en helt ny nivå. Sätter vi fokus på dessa i undervisningen menar vi att ämneslärarna kan stärka förmågorna hos eleverna som då kan prestera bättre. Exempelvis kan undervisningen i fysik sätta fokus på att ord som energi, arbete och kraft har olika innebörd i vardagliga och vetenskapliga sammanhang. Men litteracitet finns inom alla ämnesområden – vissa förmågor är mer övergripande medan andra är ämnesspecifika, säger Anders Jakobsson.

Initiativ för ökad inkludering i skolan
LIT arbetar nära kommunerna och har direktkontakt med lärare genom seminarier och andra aktiviteter. Genom olika interventionsprogram utvecklar man också nya arbetssätt i undervisningen tillsammans med lärare som provar dessa direkt i sina klassrum.

– För elever med svenska som andraspråk har vi ett helt program med aktiviteter som syftar att språkligt inkludera alla elever i klassrummet. Forskningen visar att otydlighet i språkanvändningen är negativt för elevernas lärande medan ett tydligt fokus på det språkliga och begreppsliga innehållet och orden man använder bidrar till inkludering, förklarar Anders Jakobsson.

Maaike Hajer är gästprofessor hos LIT och har sin bas i Nederländerna. Hennes forskningsprojekt fokuserar på just inkludering i NO-ämnena och hur det språkliga perspektivet kan bidra till detta.

– All undervisning är språklig i grunden och speciellt när man har elever som inte har svenska som modersmål måste man som lärare öppna upp sin undervisning även för dem. Det perspektivet finns i läroplanen men vi vill bidra till själva genomförandet. I vår forskning tolkar vi vilka språkliga utmaningar som finns inom olika ämnen och hur ett språkutvecklande arbetssätt kan se ut. Vi vill bidra till att skapa en bättre förståelse så att lärare kan utveckla sin praktik åt rätt håll och väva in de språkliga perspektiven både i grund- och i ämneslärarutbildningen.

Registrera dig för Malmö Universitets nyhetsbrev här

Forskning i specialpedagogik för att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla elevers lärande

För att skapa en gedigen forskningsbas för lärarutbildare, och därmed god grund för framtida lärare att utveckla sin specialpedagogiska undervisning, har Vetenskapsrådet beviljat medel för en nationell forskarskola för lärarutbildare i specialpedagogik (SET). Malmö universitet är huvudlärosäte för forskarskolan, som leds av professor Mona Holmqvist i samarbete med forskare vid Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet och Karolinska institutet.

Forskarskolan startade 2018 och de totalt 12 doktoranderna som ingår i forskarskolan har börjat presentera sina resultat från studier som genomförts eller är under arbete. Ett led i forskarskolans verksamhet är att kommunicera forskning med de verksamma i skolan, såväl skolledare, lärare, elever som föräldrar, för att bidra med forskning som svarar mot de behov av utveckling som upplevs. Förutom utveckling av kollaborativa lärprocesser för lärare i ett mer generellt perspektiv har forskarskolan särskilt fokuserat specialdidaktiska frågor i skolämnena matematik och svenska, samt lärande och undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning respektive neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Inom ramen för den senare inriktningen har vi till exempel resultat av en studie om relationer mellan lärare och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, mer specifikt ADHD, som doktorand Linda Plantin Ewe nyligen publicerat. I tidigare forskning kunde Linda se att en majoritet av lärare upplever en mindre emotionellt nära relation till elever med ADHD. Eleverna känner sig i sin tur avvisade vilket verkar triggande och förstärker negativt beteende som konfliktsökande och impulskontroll, vilket är en situation som behöver brytas för att skapa bättre förutsättningar i skolan.

– Det är ingen nyhet hur problematiken i relationerna ser ut idag men vad gör vi med denna information? I min forskning tittar jag på just det och hur vi kan öka lärares teoretiska förståelse för relationskompetens så att det kan leda till en förändrad typ av interaktion. Detta genomför vi nu i praktik i klassrummet där vi ser på lärares förståelse före och efter samt elevernas uppfattning före och efter. Om forskningen inte når praktiken så spelar den ingen roll – den ska vara praktiknära och göra positiv skillnad, avslutar Linda Plantin Ewe.

Specialpedagogiska institutionen (fotograf: Niclas Björling) och Hanna Ginner Hau (fotograf: Rickard Kilström)

Nya utbildningar inom specialpedagogik på Stockholms Universitet

Specialpedagogikens kunskapsområde är användbart inom flera olika former av verksamheter, också utanför utbildningssektorn. Ämneskompetens inom specialpedagogik har betydelse för områden där människors liv och vardag påverkas och omfattar många av de utmaningar som finns i ett välfärdssamhälle. Vid Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet finns flera möjligheter för dig som är intresserad av att fördjupa dig i ämnet.

Behovet av kompetens inom specialpedagogik har ökat på senare år, något som till exempel märks i form av regeringens uppdrag från 2015 gällande fortbildning.

– Specialpedagogiska institutionen är den enda renodlat specialpedagogiska institutionen i Sverige, här finns en gedigen kompetens i ämnet, säger Hanna Ginner Hau, studierektor för fristående kurser och masterutbildning vid Specialpedagogiska institutionens, Stockholms universitet, och fortsätter:

– Från och med kommande läsår startar nya fristående kurser i specialpedagogik samtidigt som vi erbjuder en ny och flexiblare väg att ta en masterexamen i specialpedagogik. Vi har skapat möjligheten att ta masterexamen genom ett läsa ett antal fristående kurser istället för att gå ett masterprogram, vilket ger studenten stora möjligheter att själv planera sin utbildning.

Olika utbildningar
De fristående kurserna ger en fördjupning i specialpedagogiken som vetenskapligt ämne, och vänder sig främst till dig som inte har en speciallärar- eller specialpedagogexamen. Du kan antingen läsa dem som enbart som kurser, eller använda dem i en masterexamen i specialpedagogik. För dig som är specialpedagog eller speciallärare och vill gå vidare och läsa till masterexamen finns ett ”snabbspår” där du kan tillgodoräkna dig stora delar av din specialpedagog- eller speciallärarexamen.

– Alla utbildningar ges på halvfart och delar av undervisningen sker på distans för att utbildningarna ska vara tillgängliga även för de studenter som finns utanför Stockholmsområdet. Det har också varit viktigt för oss att kunna möjliggöra en enklare väg till masterexamen för dem som redan har en specialpedagog- eller speciallärarexamen på avancerad nivå, säger Hanna Ginner Hau.

Flera användningsområden
Specialpedagogik är ett tvärvetenskapligt ämne och institutionens forskare har sin bakgrund i flera olika discipliner. Utöver specialpedagogik är pedagogik, didaktik, psykologi, sociologi, logopedi och arbetsterapi representerade. Genom att närma sig de komplexa variationer som präglar människans lärande utifrån en vetenskaplig bredd blir specialpedagogiken som vetenskapligt ämne relevant även för yrkesgrupper och organisationer utanför skolans värld.

– Utifrån denna breda grund tittar specialpedagogiken närmare på bland annat villkor för delaktighet och lärande ur ett samhälls-, organisations-, grupp- och individperspektiv.

Hanna betonar att bredden är nödvändig för att hantera de komplexa variationer som präglar människans lärande, och att specialpedagogiken som vetenskap därmed också blir relevant för andra yrkesgrupper och organisationer än de inom skolans värld. Ett av målen med kurserna är alltså att skapa en fördjupad förståelse för många centrala samhällsutmaningar. Detta är kunskap som man har nytta av inom många olika samhällsområden, avslutar hon.

Läs mer om utbildningarna här

Från vänster Maria (revisor), Lise-Lotte (vice chefsåklagare) och Joakim (polis). Samtliga företräder Ekobrottskammaren i Uppsala.

Utredningsteam med olika kompetenser är styrkan hos Ekobrottsmyndigheten

Ekobrottsmyndigheten har det mycket viktiga samhällsuppdraget att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem som ytterst drabbar alla Sveriges invånare. Inom myndigheten arbetar olika yrkesroller och kompetenser tillsammans, vilket gör myndighetens utredningsteam väldigt starka.

Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en åklagarmyndighet som ansvarar för bekämpning av ekonomisk brottslighet; brott som av förklarliga skäl kan orsaka rejäla konsekvenser. Det menar Joakim, som är polis.

– Det förtjänas att betona hur viktigt det är att stoppa de individer som tömmer den gemensamma plånbok som alla bidrar till. Samhället bidrar dagligen till att samla in pengar, något som kan gå till exempelvis fler sjukhus, skolor och dylikt. De som då inte sköter sina skatteregleringar eller inte följer samhällets krav vad gäller deklarationer och bokföring ger upphov till att alla andras kostnader ökar.

Arbetet mot ekobrott utförs av bland annat åklagare, poliser och utredare med särskild kompetens inom exempelvis revision eller analys, IT-forensiker samt administratörer vars uppgift är att förebygga, utreda och lagföra ekobrott. Genom detta arbete skapas goda förutsättningar för konkurrens på lika villkor för både svenska och internationella företag, att pengar från välfärdssystemet inte betalas ut på felaktiga grunder till personer och företag samt att vinster från brott och brottslig verksamhet begränsas.

Det arbete som EBM bedriver inkluderar även att omöjliggöra för illegala verksamheter dolda i olika bolagsformer att bedrivas vidare, oavsett om det gäller svart arbetskraft eller annan ekonomisk misskötsamhet. Enligt åklagare Lise-Lotte är den täta samverkan mellan bland annat åklagare, poliser och civila utredare ett viktigt verktyg för möjligheterna att stoppa ekonomisk brottslighet.

– I utredningarna finns många olika roller som arbetar aktivt. Utredningsteam kan även utökas ytterligare över myndighetsgränser, vilket självklart gör att vi som utredare blir väldigt starka. Samarbetet sker även med andra myndigheter i den nationella satsningen mot organiserad brottslighet och särskilt i samarbete med Skatteverkets brottsutredande funktion.

Ekobrottsmyndighetens verksamhet handlar inte bara om att lagföra dem som gör vinster på sin brottslighet eller som tjänar på att undandra sig från skatter och avgifter. Detta understryker revisor Maria, med syftning till vikten av att verka för en sund konkurrens inom näringslivet. Vår verksamhet handlar också om att lagföra de som utnyttjar enskilda individer genom att dessa förmås låna ut sina konton eller sitt namn som företrädare i bolag utan insikt om dess följder. Det kan synas som en liten del i ett större maskineri, men Ekobrottsmyndigheten jobbar på så sätt även brottsförebyggande över tid, avslutar Maria.

Läs mer om Ekobrottsmyndigheten här

På AISAB vill man vara det naturliga valet för dig som vill arbeta inom ambulanssjukvården; oavsett om du är ambulanssjukvårdare, sjuksköterska eller specialistsjuksköterska. Samtidigt ligger fokus också på att medarbetarens resa präglas av kvalitet, utveckling och trygghet – från början till slut. Här får samtliga medarbetare som är nya inom yrket en omfattande introduktionsutbildning på tio veckor, som bland annat innehåller A-HLR, AMLS och körutbildning.

– Det är ett fantastiskt och meningsfullt jobb fullt av många olika utvecklingsmöjligheter, säger Karin Wännman, ambulanssjukvårdare på AISAB.

En trygg arbetsgivare
Möjligheten till att utbilda sig vidare inom yrket är något som Karin Wännman berättar är en av de största fördelarna.

– Hos AISAB får vi möjlighet att delta i väldigt många utbildningar och man har chansen att styra lite efter vad man själv vill bli bättre på. Det är en av många fördelar med yrket. Det är ett väldigt roligt och spännande jobb, där ingen dag är den andra lik, säger hon och fortsätter:

– Som en del av Region Stockholm är vi en trygg arbetsgivare med fokus på hög kvalitet.

Arbetet bidrar till högre vårdkvalitet
Tomas Nilsson jobbar som specialistsjuksköterska sedan tio år tillbaka, varav de senaste två åren på AISAB. Titeln innebär att han är medicinskt ansvarig i ambulansen med en utbildning som legitimerad sjuksköterska, samt ytterligare en specialistutbildning inom ambulanssjukvården.

– Vårt arbete bidrar till en högre vårdkvalitet, på många olika sätt. Vi tar bland annat in studenter i arbetet och vi har också en väldigt nära relation med vårt träningscenter där våra utbildningar drivs. Vår kompetens ger oss möjlighet att styra patienterna i vården för att effektivisera vårdkedjan.

AISABs vision, att vara ”ledande inom prehospital akutsjukvård”, utgår från vårt verksamhetsuppdrag och Region Stockholms värdegrund.

AISABs verksamheter är viktiga samhällsfunktioner som ska fungera väl dygnet runt årets alla dagar. Med det menas att vi förenar vård, kvalitet, forskning och utveckling i ett ständigt förbättringsarbete som vi självklart delar med oss av till övriga hälso- och sjukvårdsverksamheter.

Ambulanssjukvård är ofta det första, viktiga steget i en vårdkedja. Kraven på att göra rätt bedömningar och behandlingar är mycket höga. Vår strävan är att göra vårt bästa för att leva upp till våra patienters och dess anhörigas förväntningar och att de ska känna sig trygga i våra händer. Vid varje enskilt möte ska patientnyttan vara vägledande för all personal i AISAB.

Läs mer här

Jörg Schultze, ny General Manager för BMS Sverige, ser ljust på framtidens gränsöverskridande lösningar inom vården. FOTO: Darrenjaklinfotos.de

Bättre patientstöd skapas i samverkan

Både patienter och vårdpersonal anser att det psykiska och emotionella stödet inom vården kan förbättras, det visar BMS stora europeiska undersökning. Därför samlade man experter till konferensen Because there is more to do med målet att gräva djupare i frågan. ”Det här är ytterligare bevis på behovet av nya nödvändiga samarbeten med patienten i fokus” säger Jörg Schultze, ny General Manager för Bristol Myers Squibb Sverige.

För att undersöka vad det finns för behov inom sjukvården som inte uppfylls idag, gjorde BMS under 2020 och 2021 undersökningar hos både patienter, anhöriga och vårdpersonal i Sverige och Europa. På en punkt var grupperna rörande överens; det psykiska och emotionella stödet under sjukdomsresan kan förbättras.

”Inte endast kosmetiska förbättringar”
Vikten av problemet fick BMS att den 30 september anordna en virtuell konferens med ledande experter från åtta europeiska länder. Bland annat diskuterades hur människan kognitivt svarar på kroniska sjukdomstillstånd, olika stödmetoder samt exempel på hur aktörer kan samverka för att ännu bättre stötta patienter.

– BMS har förstått värdet av samarbete och kunskap om patienters behov och rättigheter. Vi är glada över att få samarbeta med ett företag som vill åstadkomma riktiga förändringar och inte endast kosmetiska förbättringar, säger Penilla Gunther, grundare FOKUS Patient.

Framtiden kommer se helt nya lösningar
På BMS är man övertygad om att lösningen på dagens och morgondagens hälsoutmaningar ligger i samarbeten bortom konventionella gränser.

– Först då kan vi bryta ny mark och skapa verklig nytta, grundade i patientens behov, säger Jörg Schulze.

3 snabba frågor

Jörg Schulze, General Manager BMS Sverige

Varför gör ni detta initiativ?
Vi kan göra mer för patienter och deras anhöriga, utöver att tillhandahålla läkemedel. Det är genom samarbeten med hälso- och sjukvården och andra aktörer, som vi kan göra skillnad för svenska patienter.

Vad är nästa steg?
Vi går vidare genom en serie dialoger och diskussioner, med målet att tillsammans skapa nya lösningar för att stötta patienter i Sverige.

Vad ser du blir viktigt de kommande åren?
Fortsatta, fler och mer djupgående samarbeten och samskapande med externa partners. Först då hittar vi banbrytande lösningar framåt.

Läs mer här

På dagens arbetsmarknad är det hård konkurrens om talangerna varför allt fler organisationer använder sig av konsulter för att täcka sina kompetensbehov. Med fler konsulter i organisationen ökar behoven av systemstöd för att hantera konsulterna så väl som effektiva kanaler för att attrahera dem.

Den börsnoterade konsultförmedlaren Ework Group, som är mest känd för sin konsultförmedlingsverksamhet, tillhandahåller idag även outsourcinglösningar, rådgivning och den tekniska plattformen Verama. Den sistnämnda kan liknas vid ett kombinerat HR-system, rekryteringssystem och jobbplattform men med fokus på just konsulter.

– Verama är ett digitaliseringsinitiativ med flera målgrupper. Vi behövde ett bättre systemstöd internt på Ework men vi visste också att många konsultköpare hade samma utmaningar som vi när det gäller att hantera stora mängder konsulter. Med Verama har vi en möjlighet att stödja båda målgrupperna med samma plattform, säger Daniel Asvelius, Eworks Chief Digital Officer.

Satsningen på Verama gör att man kunnat effektivisera den traditionella verksamheten genom bättre IT-stöd.

– Vi har fått möjlighet att ta oss upp i värdekedjan hos våra kunder samtidigt som vi effektiviserar vår traditionella affär och skapar förutsättningar för exponentiell tillväxt.

Daniel beskriver att utvecklingen inom konsultsektorn på många sätt liknar den som skett inom rekryteringssektorn, men att konsultsektorn ligger 20 år efter. Det finns en möjlighet att driva samma transformation inom konsultbranschen som LinkedIn och andra rekryteringsplattformar gjort inom rekryteringsbranschen.

– Många konsultförmedlare lever fortfarande på att ha en stor CV-databas och många kunder sköter fortfarande sin inhyrningsprocess med Excel och Outlook. Det finns verkligen behov av en heltäckande marknadsplats där samtliga aktörer på konsultmarknaden kan mötas och göra affärer med varandra.

Konsultsektorn skiljer sig från den traditionella rekryteringssektorn på så sätt att det alltid finns ett konsultbolag mellan uppdragsgivaren och konsulten, något som gör att många rekryteringssystem inte räcker till.

– De annorlunda förutsättningarna i konsultsektorn har skapat ett gap i marknaden och med Verama fyller vi det gapet. Varje vecka ansluter ett hundratal nya konsultbolag samtidigt som både myndigheter och börsbolag finns på köparsidan av Verama-plattformen.

Hade du vattkoppor när du var ung? I sådana fall hör du till de 98 av 100 svenskar som kan drabbas av bältros. En bältrosinfektion beror på att viruset som orsakar vattkoppor – varicella zoster – återaktiveras i kroppen.

– I närheten av ryggmärgen finns det en ”uppsamlingsplats” med nerver som kallas ganglion. Efter en vattkoppsinfektion lägger sig viruset i dessa ganglion och bidar sin tid. När immunförsvaret försvagas, antingen för att man blir äldre, äter någon medicin som sänker immunförsvaret, eller drabbas av andra sjukdomar, så kan viruset vakna till liv igen, berättar Lars Rombo, som har träffat bältrospatienter under 40 år som läkare.

”Räcker med att ha en tröja på sig för att det ska göra ont”
När viruset börjar spridas ut längs nerverna upplever patienterna ofta en intensiv smärta. Då viruset når upp till huden bildas smärtsamma blåsor i ”bälten”, vanligtvis på bröstet eller buken men ibland även i ansiktet. Och sjukdomsförloppet kan ofta bli mycket plågsamt.

– En beskrivning av smärtan är att den är djup och brännande, skärande, huggande och väldigt intensiv. Det räcker med att man blåser på huden i det drabbade området, eller att man har på sig en tröja, för att det ska göra ont.

– Ibland bildas det inte ens några blåsor, och då är det svårare att veta vad man har drabbats av. Jag har sett bältrospatienter komma in och ha så ont att de tror att det är en hjärtinfarkt, eller njursten.

Om den drabbade personen söker sjukvård inom 72 timmar går det att sätta in antivirala mediciner för att lindra förloppet. Men enligt Lars Rombo kommer många in för sent. Det vanliga är att sjukdomen läker ut, men för en del av patienterna kan sjukdomen sitta kvar länge. Upp till 20 procent av patienterna över 60 år drabbas av komplikationen Postherpetisk Neuralgi.

– Det innebär att smärtorna från bältrosen sitter kvar i månader, eller i värsta fall flera år, vilket kan påverka hela livskvaliteten för de här människorna.

”Bältros är inte en sjukdom som många pratar om”
Andra mindre vanliga men allvarliga komplikationer kan vara hjärn- och hjärnhinneinflammation, och en förhöjd strokerisk.

– Viruset kan leda till en åderinflammation som ”pluggar igen” ådrorna som försörjer hjärnan med blod. Den inflammationen kan göra så att ådrorna dör, och då kan det leda till en halvsidesförlamning.

Historiskt sett har det inte funnits något sätt att förhindra att sjukdomen bryter ut, och under en livstid kan så många som en av fyra svenskar drabbas av den. Men det finns vaccin som kan förhindra att varicella zoster-viruset återaktiveras. Trots de nya framstegen menar Lars Rombo att allmänhetens kunskap om bältros, och hur allvarlig sjukdomen kan bli, är låg.

– Bältros är inte en sjukdom som många pratar om. Kanske ligger det till viss del i att bältros är ett missvisande namn, tänker jag. Folk ser bältros som ett utslag på huden som försvinner av sig själv. Men i våra nordiska grannländer kallas sjukdomen för ”helveteselden”, vilket är ett betydligt mer passande namn. Det är en sjukdom som man vill undvika.

NP-SE-SGX-ADVT-200003, 202010

Det finns många fördelar med molnbaserade tjänster som till exempel enkel access till gemensamma digitala arbetsverktyg, förenklat samarbete och möjligheterna med ett distansoberoende kontorsliv. Men det ökar också sårbarheten för digitala intrång och i värsta fall utpressningsattacker. Ett exempel på det var när it-företaget Kaseya hackades och drog med ett hundratal av sina kunder som svenska Coop. Livsmedelskooperativet fick hålla över 700 butiker stängda i flera dagar vilket fick både stora ekonomiska konsekvenser och löpsedlar.

De flesta intrångsförsök som sker är dock på en mindre nivå. Vanligast är så kallade nätfiskeattacker där angriparen försöker komma över lösenord, via datorvirus i länkar eller e-post. Det är en sak att den infekterade datorn blir obrukbar, värre är när den används som en ingångsportal till resten av företagets IT-miljö. Men det finns sätt att förhindra detta menar Daniel Thunberg, CEO på Xite Consulting AB, en del av Office Management.

– Jag tycker att insikten om säker datahantering generellt är ganska låg. Många av de kunder som kommer till oss lever i tron att bara man använder Microsoft 365 så är det säkert. Men det är ett avancerat system som kan vara svårt att navigera i. Vi ser att systemet många gånger har satts upp utan att säkerhetsfunktioner har aktiverats, säger han.

Daniel Thunberg menar att grunden till ett fungerande IT-skydd är kunskap, medvetenhet och att säkerhetsfrågan behandlas på ett strategiskt, proaktivt sätt. Forskning visar att den mänskliga faktorn är den största risken i annars pålitliga system. Därför behöver IT-säkerhet vara en del av företagets kultur och enkelt att jobba med.

– Vår produkt X-ONE 365 används tillsammans med Microsoft 365. X-ONE 365 förstärker det befintliga säkerhetsskyddet och larmar om avvikelser sker. Så att verksamheter kan använda molntjänster, minska risken för intrång och dess medarbetare kan ha en tryggare åtkomst till företagets IT-miljö oavsett var de befinner sig. Något som kommer att bli ännu viktigare i framtiden, avslutar Daniel Thunberg.

Socionomyrket spås vara ett säkert framtidsyrke. En rapport från SACO avslöjar att socionomer inom en femårsperiod väntas möta en liten konkurrens på arbetsmarknaden och Magnus Karlsson, prefekt vid Linnéuniversitet, berättar att personalbehovet av socialsekreterare är högt och att kommuner kontinuerligt utökar sina verksamheter.

För att möta ett framtida behov har landets socionomutbildningar ökat i antal – men den vid Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö sticker ut. Magnus Karlsson beskriver det som en yrkesförberedande generalistutbildning med programspecifika mål om rättigheter och antidiskriminering samt kritisk analys av det sociala arbetets villkor och utveckling.

– Vi har en utbildning som vi hoppas kan utbilda socialarbetare som kan göra skillnad, säger han.

Forskningsaktiva lärare
Torbjörn Forkby är professor vid Linnéuniversitetet och beskriver socionomprogrammet som forskningsanknutet med många forskningsaktiva lärare.

– Programmet är nära knutet till nationellt framstående forskning kring bland annat migration, barn- och ungdomsfrågor och även generellt socialt arbete. Utbildningen bygger på att lärarlag arbetar tillsammans för att ge studenterna den handlingsberedskap framtidens socionomer behöver.

Vidare poängterar Torbjörn att det handlar om att lära sig förhålla sig till sociala problem och hur de kopplas till samhälleliga förändringsprocesser.

– Våra studenter lär sig förstå hur sociala problem växer fram mellan olika grupper och får en beredskap för att agera medel för att stödja processer där enskilda röster kommer till tals.

Bra boendesituation
Något som även är positivt för Linnéuniversitetets studenter är att studentboenden ligger i närheten av universitetet och i städernas centrum.

– Det ger stor möjlighet att komma in i studentsammanhanget på campus, menar Torbjörn Forkby.

Möjligheterna är många
Varje termin, i Växjö och Kalmar, antas 100 studenter som efter 3,5 år examineras med 210 högskolepoäng. Med socionom som examensbenämning är framtidens vägval flera.

Du kan jobba offentligt, privat eller ideellt och inom bland annat individ- och familjeomsorgen, hälso- och sjukvårdsområdet eller inom skola och kriminalvård.

– Möjligheterna är många, avslutar Torbjörn Forkby.

Category: DN-tema

Fokus på ämnesspråket bidrar till en bättre skola

Presenteras av:

Forskning i specialpedagogik för att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla elevers lärande

Presenteras av:

Nya utbildningar inom specialpedagogik på Stockholms Universitet

Presenteras av:

Utredningsteam med olika kompetenser är styrkan hos Ekobrottsmyndigheten

Presenteras av:

Livsviktiga arbetet som gör skillnad på riktigt

Presenteras av:

Bättre patientstöd skapas i samverkan

3 snabba frågor

Verama – den självklara mötesplatsen för konsulter och uppdragsgivare

”Bältros är en sjukdom som man vill undvika”

IT-säkerhet avgörande för framtidens kontor

De vill utbilda framtidens socionomer: ”Möjligheterna är många”

Presenteras av: